Søgningsresultat

2 maskin- och handskrivna brevkort daterade 1933-1934. Handskrift. Brevkort med 10 öres frankotecken. Det ena med minimala fläckar i ena marginalen och det andra med enstaka minimala fläckar. Brevkort ställda till ”Föfattarelotteriet” respektive ”Teater- och författarlotteriet” på Hantverkargatan 18 i Stockholm. Det ena med överkryssad förtryckt text och maskinskriven text där Moberg meddelar att ”ytterst gärna skulle jag ha deltagit i arbetet för vår tombola men blir tyvärr förhindrad, då jag just den 1 juni kommer att vara bortrest”. Daterat Råsunda den 20 maj 1933 och signerat. Det andra kortet med förtryckt text där Moberg fyllt i att han kan sälja lotter torsdagen den 24:e mellan klockan 15-17. Daterat Skuru den 19 maj 1934 och signerat. Moberg meddelar också sitt telefonnummer ”Skuru 304. Adr. Ektorp”. Författarlotteriet anordnades av Sveriges författareförening och priserna bestod av allt ifrån böcker till semesterresor.

Stockholm, Adolf Bonnier, 1889. 64,27,(1) s. + ett löst ilagt ettbladstryck saluförande boken. Häftad i originalomslag. Ryggen något nött och omslaget med ett par minimala revor och fläckar. Rikt illustrerad svensk guidebok till Världsutställningen i Paris 1889. Det separat paginerade bihanget under rubriken ”Svenska resande i Paris under Expositionen 1889” innehållande hundratals namn.

Stockholm, Hemlandsvännens tryckeri, 1888-1889. (4),196 s. + (4),212 s. (24 nummer). Samtida hfrbd med marmorerade pärmar samt guldpressad ryggtitel och ryggdekor. Bandet lätt nött med två små skador i ryggfoten. Inlagan i fint skick förutom ett par enstaka understrykningar i texten. Ägarnotering ”K. Bergh” på försättsbladet och andra årgångens titelblad. Första två årgångarna av Sveriges första facktidskrift för barnmorskor. Tidskriften grundades på intiativ av barnmorskan Johanna Bovall Hedén (1837-1912) som även grundade Svenska Barnmorskeförbundet 1886, vilket var Sveriges första kvinnliga yrkesförening. Tidskriftens redaktör under de första åren var läkaren och riksdagsmannen Erik Wilhelm Wretlind (1838-1905), innan tidskriften övertogs av Svenska Barnmorskeförbundet. Bovall Hedén medverkar som skribent ett flertal gånger i dessa första årgångar.

Göteborg, Joh. Olssons eftr., (1928). 24 s. Klammerhäftad. Fint skick. Persson inleder sin skildring: ”I en enkel berättelseform vill jag härmed i huvudsak skildra det hemska öde, som drabbade ångaren ’Tryggves’ besättning och de två medföljande passagerarna, ett ungt nygift par vid namn Lindgren från Stockholm, vid ångarens kantring i Bottniska Viken den 14 aug. 1927”. Ångaren Tryggve, hemmahörande i Uddevalla, förliste på en resa mellan Stockholm och Leningrad. Ombord fanns tolv besättningsmän samt tjänstemannen i ryska handelsdelegationen i Stockholm Bruno Lindgren och dennes maka. Persson hittades i ångarens livbåt, som är avbildad på främre omslaget och titelbladet, drivandes omkring på havet av ett finskt skepp. Enligt Persson skedde olyckan på grund av ångarens fellastning. När han blev funnen var han svårt medtagen och var inlagd på Kalmar lasarett i två månader. ”Ja, sådant är en sjömans liv och leverne i hans hårda kamp för tillvaron” avslutar Persson sin berättelse.

Stockholm, Kifa, 1935. 4:o. Häfte (12) s. + planschvolym innehållande 16 färgtavlor. Nött grönt klbd med guldpräglad rygg- och pärmtitel. Ryggen med ett par revor och ett par av planscherna något solkiga och fläckade. Bakre pärm med ficka inhysande texthäftet, solkigt omslag och en liten reva i övre marginal. Dessa prover för undersökning av färgsinnet utvecklades av C. G. Boström, Kungl. Järnvägsstyrelsens ögonläkare, och skulle enligt Kungl. Medicinalstyrelsens cirkulär 24 november 1934 användas av läkare vid färgsinnesundersökningar från och med den 1 mars 1935. Bruksanvisningen anger att den som ska genomgå undersökningen inte får vara fysiskt eller psykiskt nedsatt vid undersökningstillfället, till exempel efter långa järnvägsresor, och att undersökningen ska utföras i fullt dagsljus. Undersökningen genomförs genom att läkaren visar upp en tavla åt gången och patienten ska då identifiera den siffra som ”gömmer” sig i mönstret.

Vänersborg, Vänersborgs boktryckeri, 1977. 193,(1 blank,1,6 blanka) s. Häftad i tryckt omslag. Ryggen med läsränder. Fint skick. Utgiven av Bokád bokförlag. En av de tidigaste skildringarna av att komma ut som homosexuell. Romanen är mer känd i den omarbetade version som utgavs 1983 och som hade en tydligare form av ungdomsbok. Föreliggande första upplaga är mörkare med större inslag av omgivningens homofobi. Romanen handlar om den homosexuella tonåringen Jim och hans gradvisa insikt om sin läggning. Romanen blev mycket uppmärksammad i samtiden och har haft stor betydelse för diskussionen om homosexualitet samt, inte minst, varit avgörande för många läsares egen komma-ut-process. Inger Edelfelt (f. 1956) är författare, illustratör och översättare. ”Duktig pojke” var hennes debut.

Uppsala, 1881. Ettbladstryck. Några minimala fläckar. Trycket, daterat 28 mars 1881, låter meddela att ett fall av ensidig violettblindhet nu ”äntdligen” är funnet i Sverige. Det meddelas vidare att då detta är det tredje av Holmgren undersökta fallet av ensidig färgblindhet är prispengarna för inkommande med sådana fall slut. Holmgren har dock fått ytterligare resurser till sitt förfogande och utlovar ”för ensidig rödblindhet eller violettblindhet högst 500 kronor, för ensidig grönblindhet möjligen något mer.” Frithiof Holmgren (1831-97) studerade medicin i Uppsala, tog där medicine licentiatexamen 1860 och disputerade året därpå vid samma lärosäte. 1861 reste han till kontinenten för att fördjupa sina studier och studerade i Wien under Ernst von Brücke, en bekantskap som skulle göra djupa intryck på hans karriär. Efter tiden i Wien och ytterligare studier i Tyskland återkom han till Sverige och tillträdde landets första professur i fysiologi. Utlandet lockade snart igen och 1869 reste han, tillsammans med sin fru Ann Margret Tersmeden, till Heidelberg för att där arbeta under Hermann von Helmholtz. Helmholtz hade stort inflytande på Holmgren och vistelsen i Heidelberg ledde till att hans forskning alltmer kom att fokusera på färgsinnet. Holmgrens forskning blev alltmer praktiskt inriktad efter en förödande järnvägsolycka vid Lagerlunda 1875 då Holmgren ansåg orsaken till olyckan vara lokförarens bristande färgseende. Han utvecklade då den metod han är mest berömd för idag; undersökning av färgseende med hjälp av provdockor av färgat ullgarn.

Benque & Co 33 Rue d'Boissy d'Anglas Paris. Paris, utan år (ca 1880). (16,5 x 11 cm). Några minimala fläckar. Fint skick. Originalfotografi föreställande den franska författaren och dramatikern Alphonse Daudet (1840-97).

Särtryck ur Upsala Läkareförenings förhandlingar. Uppsala, Ed. Berling, 1878. 8:o. 12 s. inklusive omslag. Häftad. Första bladet med ett par fläckar och inlagan med ett par småfläckar. Instruktioner för läkare vid undersökning av färgblindhet. Särskilt uppmanar Holmgren läkare i nordligare trakter som ”hafva tillfälle att komma i beröring med den lappska befolkningen, att icke försumma undersöka dessa”, då Holmgren anser detta kunna ge värdefull information rörande ”färgsinnets beskaffenhet och ett folks kulturgrad.” Holmgren meddelar vidare att han anser denna information som ett värdefullt komplement till de resultat han inväntar från Nordenskiölds expedition. Frithiof Holmgren (1831-97) studerade medicin i Uppsala, tog där medicine licentiatexamen 1860 och disputerade året därpå vid samma lärosäte. 1861 reste han till kontinenten för att fördjupa sina studier och studerade i Wien under Ernst von Brücke, en bekantskap som skulle göra djupa intryck på hans karriär. Efter tiden i Wien och ytterligare studier i Tyskland återkom han till Sverige och tillträdde landets första professur i fysiologi. Utlandet lockade snart igen och 1869 reste han, tillsammans med sin fru Ann Margret Tersmeden, till Heidelberg för att där arbeta under Hermann von Helmholtz. Helmholtz hade stort inflytande på Holmgren och vistelsen i Heidelberg ledde till att hans forskning alltmer kom att fokusera på färgsinnet. Holmgrens forskning blev alltmer praktiskt inriktad efter en förödande järnvägsolycka vid Lagerlunda 1875 då Holmgren ansåg orsaken till olyckan vara lokförarens bristande färgseende. Han utvecklade då den metod han är mest berömd för idag; undersökning av färgseende med hjälp av provdockor av färgat ullgarn.