Søgningsresultat

Uppsala, Almqvist & Wiksell, 1967-1972. 8:o. (6),+ 82; 63; 97; 71; 84 s. Med bilagd signerad hälsning från Anders Diös. Rött saffianband, guldornerad rygg och pärmar, inre guldbordure, helt guldsnitt och med ett omslag medbundet (Levins bokbinderi), med vadderad och skinnskodd pappkassett. En sammanställning av de fem första årens kulturdagar, vilka tidigare publicerats i akademiens serie Hembygsskildringar, bekostad av Anders Diös som ockå skapat Bonäs bygdegård och dess kulturprogram.

Stockholm, Nicolai Wankivii, 1675. 8:o. (12),+ 191,+ (1) s. Lagerfläckig. Hfrbd från mitten av 1700-talet. Med gammal biblioteksmarkering i bläck “No 30” på frampärmens insida. L. F. Rääfs exlibris. Collijn sp. 242. Warmholtz 1703. Schück III, s. 245. Israel Erlandi (Israel Erlandsson) var prior vid dominikanerklostret i Sigtuna 1298-1311 samt biskop i Västerås. Han dog 1328. Texten till hans helgonlegend över Sankt Erik hade upptäckts av Hadorph, men det var Schefferus som kopplade ihop den med Israel Erlandi. Schefferus kommentarer till arbetet måste, enligt Schück, för sin tid betraktas som synnerligen goda, även om de innehåller flera misstag.

Stockholm, P. G. Berg, 1851. Stor 8:o. (4),+ 16,+ (2),+ 17-264 s.+ 60 litogr. planscher, varav 16 handkolorerade. Fin inlaga, endast enstaka lätta småfläckar. Blindpressat rosa okbd med titeln i guld på rygg och frampärm, något blekt rygg. Fint exemplar av P. G. Bergs svenska upplaga av ”L’Espagne pittoresque, artistique et monumental. Moeurs, usages et costumes”. Det franska originalet utkom 1848. Det medbundna bladet mellan s. 16 och 17 är ett prospekt över arbetet, daterat april 1850, där det framgår att det från början var tänkt att bli 80 planscher och att 20 skulle vara kolorerade. Det blev dock bara såsom här 60 resp. 16. Publiceringstakten sattes till ett häfte i månaden.

Amsterdam, Herman Uytwerf, 1723. 8vo. XX,+ (8),+ 449,+ (3) pp. Fullpage wood-cut on page 57. Title printed in red and black. Some foxing. Uncut in contemporary paperboards, title in ink on spine. Bring 54 note. Second edition, first printed in 1722. Huet’s small verse “Iter Svecicum” on his travel in Sweden, was first printed in 1662 and reprinted in several anthologies. It is printed on pp. 438-449 in the present collection. P. D. Huet (1630-1721) was a french bishop and a man of letters. He followed S. Bockart, who was called by queen Christine to Sweden, in 1652. This collection of Huets works was edited by Abbe d’Olivet. The route was over Halmstad, Jönköping to Stockholm.

London, Barbou, 1777. 12mo. Engr. front,+ xvi,+ 169,+ (3 blanks),+ xxviii,+ 204 pp. Two engr. vignettes. A minor hole in margin p. 125 in second part. Contemporary mottled calf, gilt spine with red label, boards with gilt frames, gilt edges. The second part with new title: ”De optimo reipublicae statu, deque nova insula Utopia, libri duo: autore Thoma Moro; Anglia cancellario.” The frontispiece by Gravelot.

Greifswald, Anton Ferdinand Röse, 1796. 4:o. XXXII,+ 431,+ (1) s. Samtida hfrbd, guldornerad rygg med beige titeletikett och upphöjda bind, stänkmarmorerade pärmpapper och stänksnitt. Försättsbladet med övre hörn bortrivet. Ur O. B. Hults bibliotek, med hans exlibris. Fint exemplar. Tysk översättning av ”Anmärkningar til Sweriges Rikes sjö-lag”, som utkom 1794. Översättaren Emanuel Friedrich Hagemeister (1764-1819) från Greifswald var jurist och ingick senare bl.a. i den kommission som upprättades för omgestaltning av den svensk-pommerska lagstiftningen.

Stockholm, Andrea Gutterwitz, (1604). 4:o. (24) s. Titelvinjett krona. Tagen ur band, med paginering med bläck i övre hörn. Jörgensen s. 48, variant 2, anger 20 s. den viktiga riksdagen i Norrköping 1604, där Sigismund och hans arvingar slutligen utesluts ur den svenska successionsordningen och Karl IX:s arvingar, d.v.s. Gustav Adolf, istället blir tronföljare.

Haag, H. L. Smits, 1871. 8:o. (8),+ 94 s. + 3 tabeller, varav en utvikbar. Titel tryckt i rött och svart. Nött samtida skinnryggband med pappärmar. Dedikation till ”Biblioteket på Eriksberg från B.” och med tillägget ”med småningom gjorda anmärkningar”. Med författarens handskrivna tillägg och rättelser. Nästan samtliga Burenstams skrifter är utgivna i begränsade upplagor. Carl Burenstam (1829-1907) var diplomat och historiker och fick på sina diplomatiska miisioner många tillfällen att söka svecana i arkiv. Han utgav vid sidan av denna samling även ut genomgångar från nederländska och belgiska arkiv, men han behandlade även själv episoder ur svenska historien med “Om Carl XII:s och svenska krigarnes hemfärd från Turkiet genom Siebenburgen, Ungern och Österrike 1714” och ”La reine Christine de Suéde å Anvers et Bruxelles 1654—1655 ”(1891). På ålders höst var han ofta gäst på Ericsberg, och gav därifrån ut en brevväxling mellan den berömde franske politikern och historikern greve Charles de Montalembert och den svenske oppositionshövdingen Karl Henrik Anckarsvärd (1906).

Köpenhamn & Geneve, freres Philibert, 1756. 8:o. 16,+ 120 s. Fläckigt titelblad, s. 8-9 och 53 med större fläckar, återkommande småfläckar. Något nött samtida hfrbd, guldornerad rygg. Ur Gustaf d’Albedyhlls bibliotek, med hans exlibris, och ur Ericsbergs. Warmholtz 6855 not. Carlander III, s. 88f. Fransk översättning av 1720 års regeringsform. Översättningen är gjord av Paul Henri Mallet (1730-1807), professor i litteratur i Köpenhamn. Utgåvan innehåller även ständernas beslut att kora Ulrika Eleonora till drottning 21 februari 1719, hennes brev och påbud till ständerna 15 december 1718, och 1723 års riksdagsordning. Det var troligen mycket angeläget att inför den väntat stormiga riksdagen 1755 ånyo ge ut grundlagarna, så att ingen skulle tvivla på vilken instans som bestämde! Envoyén Gustaf d’Albedyhlls (1758-1819) boksamling ärvdes av hans son Carl Gustaf Eichstedt d’Albedyhll (1800-56), som därigenom tillsammans med egna förvärv byggde upp en mycket stor samling, framförallt inom nordisk historia. Denna samling skulle sålts på auktion 1843, men köptes i stället i sin helhet av Carl Jedvard Bonde, för övrigt samma år som denne även efterträdde d’Albedyhll som överceremonimästare. Exlibriset i variant 2, enligt Carlander, med devisen ”Mors sine musis vita”

Uppsala, Wahlström & Låstbom (1843). 4:o. (4),+ 8; (2),+ 16; (2),+ 17-24 s. Häftade och oskurna, delvis tagna ur band. Tre häften. Marklin 3-5. Allt som utkom. Respondenter var Daniel H. Forssberg, Andreas Nordensvan och Abraham Nensén, alla tre från Norrland. Anders Jonas Ångström (1814-74) kom från Medelpad. Han diputerade på en avhandling i fysik 1839 ”Om conisk refraktion”. Han kunde dock inte räkna med en snabb akademisk karriär inom fysik, då den professorstolen nyligen blivit tillsatt, utan sadlade om till astronomin. Han blev efter framläggandet av denna avhandling 1843 utnämnd till observatör vid Uppsalaobservatoriet och inriktad på professuren i astronomi. Situationen på professorsstolarna förändrades dock ånyo och 1858 blev han ändå professor i fysik, och som sådan så småningom världsberömd.

Berlin, C. A. Chalier & co, (ca. 1840). Tvär 4:o. Grav. titel,+ (blank),+ 3-6 grav. sidor,+ (2, blanka). Plåtnummer 249. Fläckar och veck. Oskuren i lösa ark, något nötta hörn. Med handskriven dedikation i bläck på titelbladet: ”Herr Magister Böttiger som minne af Compositeuren”. Innehåller dikterna ”Der Färhmann”, ”Die Lerche”, ”Die Entfernte” och ”Die Ungetreu”, i tyska översättningar av Zeune. Dannström själv är författare till Lärkan och Färjekarlen, vilka publicerades på svenska 1836 i ”Fyra sånger av E. Drake och I. Dannström”. Dikten ”I afskedets stund” (Die Entfernte) är skriven av Carl Wilhelm Böttiger. Magister Böttiger är med stor sannolikhet skalden Carl Wilhelm Böttiger (1807-78), vars dikter ofta tonsattes av dåtidens svenska kompositörer. Johan Isidor Dannström (1812-97), svensk sångare, tonsättare och pedagog. Han utbildade sig bl.a. i Berlin 1837, och vidare i Tyskland framtill 1840. Han var högt skattad av samtiden och turnerade åren 1853-54 i USA. Han komponerade ett antal sånger, ofta i folkviseton och skrev även operetter, som vann stor popularitet. Han hade under ett antal år även en egen musikhandel i Stockholm. Ur Charlotte von Kraemers samling. Charlotte von Kraemer (1802-69) i Uppsala, den musikaliska makan till landshövdingen Robert Fredrik von Kramer, musicerade tillsammans med Geijer och Josephson och övriga Uppsalaromantiken. Hon spelade själv flera instrument.

Stockholm, Johan A. Carlbohm, 1782. 8:o. 92,+ (1) s. Häftad och oskuren, i samtida gråapappomslag, ryggen delvis trasig. Med ägarnamnteckningen Scheffer skrivet med bläck på främre omslaget. Ur statsheraldikern Gunnar Scheffers bibliotek. Almquist 525. Denna minnesskrift över Johannes Schefferus är utgiven av C. C. Gjörwell och innehåller bl.a. en kommenterad förteckning över Schefferus utgivna och outgivna skrifter samt över hans brevväxling. Författaren E. M. Fant var själv professor i Uppsala.

Stockholm, Hörbergska boktryckeriet, 1840. 8:o. (2) 270 s. Samtida uniforma röda halvmarokängband med guldornerade ryggar, röda klotpärmar och gula snitt. Med Kurt Winbergs exlibris. Två volymer. Fint exemplar av Ludvig Boyes alternativtolkningar av de nya lagförlagen! Ludvig Johansson Boye (eller Boije) (1768-1841), var en politisk rabulist och deltog bl. a. i polemiken kring Grevesmöhlen. Han blev medlem i den 1834 tillsatta s. k. Tablåkommittéen, som inför riksdagen hade till uppgift att reda ut begreppen kring de nya civil- och kriminallagarna och att peka ut vilka skiljaktigheter som fanns mellan gällande lagar och förslagen till nya. Oenighet uppstod emellertid mellan Boye och övriga medlemmar av kommittén. Han laborerade istället själv med begreppen och gav på egen hand ut dessa tablåer (samt förslag till tablåer och diverse andra skrifter) i polemik mot den officiella rapporten, som den övriga kommittén publicerade 1839-40. Boyes inlägg blev hårt kritiserade i den liberala pressen och han ansågs försvåra istället för förenkla lagförslagets granskning.

Uppsala, Aeschillus Matthiae, 1638. 4:o. (20) s. Trist fläck på titelbladet, med genomslag på andra och tredje bladet. Trevligt senare mönstrat pappband. Ur Bengt Löws bibliotek och med hans namnteckning i blyerts på försättsbladet. Lidén I, s. 172.

Stockholm, Jul. Georg. Matthiæ, 1713. 12:o. (6),+ 308 s. Enstaka småfläckar. Små marginaler. Gammal numrering i bläck på titelbladet, ny d:o på sista sidan. Nött samtida skinnbd med riklig men oxiderad gulddekor på ryggen och rödstänkta snitt. Saknar försättsblad. Med David Göthenstiernas namnteckning daterad 1732 på titelbladet. Från Bengt Hesselmans bibliotek med donationsexlibris samt stämpel från Nordiska seminariet i Uppsala på sista sidan. Stora delar av texten, framförallt rörande ortografin, är på svenska. Ett originellt lingvistiskt arbete som enligt ”The history of Linguistics” (2000, s. 92) innehåller många intressanta och originella synpunkter. Som ett direkt svar på detta utgav Carl Iserhielm “Observationes in linguam suecanam, circa examen tractatus J.J. Pfeiffii de habitu et instauratione sermonis suecani”. Johan Jacob Pfeiff (1686-1740). Finns även i variant utan författarnamnet utsatt.

London, William Pickering, 1826. 8vo. Engr. portrait,+ engr. extra title,+ (4),+ 783 pp.+ 37 engr. plates. Spotting. Late 19th century full calf, gilt spine with raised bands, gilt boards and all edges gilt. From the library of Nils Fries, with his book plate. Nils Fries (1912-94) was professor in botany at the university of Uppsala.

Berlin, F. Sala & co, (c. 1890). Broadsheet (345 x 456 mm.). Small tear in top margin. Highly dramatic illustration of the destruction of Pompeii, probably inspired by Bulwer-Lytton!

Stockholm, Henrich Käyser, 1644. 4:o. (115) s. Fläckig, och med samtida handskriven paginering i bläck i övre hörn. Tagen ur band. Warmholtz 4164. Klemming Sveriges förhållanden s. 65f. Saknar de två sista blanka bladen. Författaren Israel Fortelius (1610-84),1646 adlad Lagerfelt, anlitades flitigt vid olika diplomatiska uppdrag och var en av Axel Oxenstiernas närmare medhjälpare. Han var bl.a. sekreterare vid fredsförhandlingarna i Brömsebro 1645. I detta Manifest redogör han för skälen och bakom kriget med Danmark och rättfärdigar Torstenssons anfall. Det utkom även i en tysk, latinsk och holländsk version.

Uppsala, Peder Wall, 1634. 4:o. 19 s. Något bruntonad och solkig. Med återkommande svag fuktrand överst. Tagen ur band och insatt i senare pappersomslag med handskriven titeletikett. Ur Ericsbergs bibliotek. Collijn 1001. Laurentius Olai Wallius (1588-1638), son till den förmögne storbonden Olof Svensson från Valla i Närke, studerade i Wittenberg och Tübingen, gjorde karriär som akademiker och prästman, var hovpredikant och blev biskop i Strängnäs samma år som han dog.

Paris, Claudium le Beau, 1642. 12mo. (8),+ 448,+ (71) pp.+ fold. engraved map,+ fold. printed tabl. Some spotting. Contemporary full calf, spine gilt in comprtments, boards with gilt frames. Top of front hinge with tear. From the library of L. F. Rääf at Forsnäs with its book plate. Third edition? First published in 1633. Philibert Monet (1566-1643), french learned and member of Societatis Jesu since 1590. He wrote several books on French history and geography, and French and Latin linguistics.

Stockholm, 1931. Folio. 8,+ 224,+ (1) s.+ planscher; 130,+ (1) s.+ planscher i ljustryck, + utvikbart faksimil. Ljusbruna hfrbs, guldornerade ryggar med upphöjda bind, marmorerade snitt och med främre omslagen medbundna. Två volymer. Bakre pärmarnas insidor med spår av tejp. Ur Alf Henriksons bibliotek, med hans exlibris.

Stockholm, L. J. Hjerta, 1835. 12:o. 326; (2),+ 331-674 s. Lagerfläckiga. Andra delen sammanbunden med: (KENT, Anne.) En natt bland smyghandlare. Eskisser från engelskan, af Adrian. Öfversättning. Stockholm, L. J. Hjerta, 1835. 12:o. 34 s. Lagerfläckig. Något nötta samtida hfrbd med blindpressade och guldornerade ryggar. Två volymer. Reseskildringen ingår i Läse-bibliothek af den nyaste utländska litteraturen i svensk öfversättning. 1835 årssamling. II. Andra delen saknar serietitelbladet. Romanen av Anne Kent, som också ingår i Läse-bibliotheket och saknar således troligen serietitelbladet, är översatt till svenska av And. Fred. Dalin. Carl David Arfwedson (1806-81) var handelsman, men hade 1825 disputerat för Geijer på en avhandling om den svenska kolonien i Amerika. Han reste runt i världen under ett antal år och tillbringade 1832-34 i USA och gifte sig med Elizabeth Ashurst från Philadelphia. Han blev sedermera amerikansk konsul i Stockholm och inträdde 1839 som delägare i familjefirman Tottie och Arfwedson. Han upplöste emellertid firman 1867 efter stora förluster och flyttade till Wiesbaden, där han dog 1881. Detta är en översättning av hans reseskildring till svenska, den utkom först på engelska i London 1834, ”The United States and Canada...”. Han skrev dessutom romaner, en del skandalösa där ”Spionen i den förnäma werlden i Stockholm” är den mest kända, och ett flertal mindre anekdotliknade reseböcker.

Stockholm, Nyström & Stolpe, 1762. 8:o. (8),+ 208 s. Sammanbunden med:(FAGGOT, Jacob.) Anledning til en riktig myntfot. Stockholm, L. Salvius, 1766. 8:o. 19 s. Sammanbunden med:(LISSANDER, Anders.) Om Sveriges nu förtiden gångbara mynt; dess rätta förhållande emot hvart annat; samt tankar om nödige ändringar och förbättringar därvid. Stockholm, L. Salvius, 1766. 8:o. 28,+ (3) s. En liten fuktfläck i övre marginalen de första 10 s. Sammanbunden med:(EBERHARDT, Johan Hartman.) Utkast til en swensk mynt- och finance-historia. Stockholm, C. Stolpe, 1770. Liten 8:o. 70,+ (1) s. Tvärsgående svag fuktrand i texten och yttermarginalen på s. 35 till slutet. Marmorerat pappband från 1800-talets första hälft, något blekt rygg med röd titeletikett och stänkta snitt. Fint samlingsband från Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris. Warmholtz 7596, 7597, 7598 resp. 7600. Hesse 1256 för Lissander resp. 0705 för Eberhardt. Edvard Fredrik Runeberg är intressant genom att ”... ensam i sin svenska samtid våga sig på en s.k. ekonomisk centralteori, d.v.s. en generell förklaring av det ekonomiska livet i dess helhet”, skriver Sten Lindroth med hänvisning till detta arbete. Jacob Faggot (1699-1777) var chef för Lantmäteriverket och en av de första medlemmarna av Vetenskapsakademien. Han deltog mycket aktivt i den ekonomiska debatten. Anders Lissander (1704?-86) var under lång tid verksam inom Manufakturkontoret och kommersråd i Kommerskollegiet samt på sin tid känd som flitig ekonomisk skriftställare rörande bl.a. lanthushållning och fårskötsel. Eberhardts arbete utkom i en andra upplaga 1771. Enligt Bengt Hildebrand var detta arbete ”ett kort och lättfattligt sammandrag av de nästan oläsbara, digra nationalekonomiska skrifter, som utgivits av mösspartiets profet på området, Anders Nordencrantz”.

Uppsala, Johannes Pauli, 1654. 4:o. (68) s. Tryckt på bättre papper. Enstaka fläckar. Senare pappersomslag. Bengt Löws namnteckning i blyerts. Lidén I, s. 408. En av de 36 avhandlingar som ventilerades i Uppsala under Schefferus presidium. Samtliga är ovanliga. Förord av Schefferus och efterord av Johannes Loccenius.