Søgningsresultat

Stockholm, Joh. Beckman, 1848. 8:o. VIII,+ 407 s.+ 4 färglitograferade och delvis handkolorerade planscher,+ 2 planscher med träsnitt. Inledningsvis lagerfläckig samt enstaka småfläckar. Svart samtida hfrbd med guldornerad rygg, marmorerade snitt. Cordier Sinica I, 86. Affärsmannen och diplomaten Carl Fredrik Liljevalch (1796-1870) representerade Sverige när den första Freds- och handelstraktaten mellan Sverige-Norge och Kina tecknades år 1847. Efter återkomsten till Sverige skrev han denna innehållsrika berättelse om sitt diplomatiska uppdrag i Kina. Färgplanscherna föreställer bl.a. ”Tai-Yeng, vice-konung av Canton”, dvs Qiying (1787-1858) kinesisk fredsförhandlare, ”Chinesiskt rum med tre unga damer och en tjensteflicka” och ”Shi san hong - utländska faktorierna i Canton”.

(Frankfurt, Merian, 1644 eller 1670?) Tvär folio. 310x723 mm (bild: 283x723). Fint exemplar med bra marginaler. Snoilsky s. 72. Wütrich III, s. 169. Ur tredje delen av Theatrum Europaeum. Först utgiven i större storlek till första upplagan (1639) och med något annorlunda rubrik, sedan förminskade till andra och tredje. Gravyren gjord av Merian efter teckning av Olof Hanson Svartz, som även målade slaget vid Breitenfeld. Den tryckta textremsan finns ej i Theatrum europaeum. Den kan eventuellt även komma från åttonde upplagan av Gottfrieds ”Historische chronik”, 1745, där den ånyo publicerades. Svenska, hessiska och lüneburgska trupper under befäl av hertig Georg av Braunschweig-Lüneburg och Dodo zu Inn- und Knyphausen vann den 28 juni (8 juli) 1633 vid det blodiga slaget vid Oldendorf en seger över en kejserlig här, som anfördes av generalerna Gronsfeld och Merode. Den sistnämnde blev dödligt sårad. Orten Oldendorf där slaget stod heter numera Hessisch Oldendorf.

Venedig, Taddeo Pauoni, 1642. 4:o. Grav. extratitel,+ (22),+ 125,+ (3, blanka),+ 190,+ (2, blanka),+ 193-403,+ (blank),+ 1-241 s.+ 242-245 bl.+ 246-428,+ (36) s. Enstaka småfläckar. Samtida pergamentband. Per Hiertas namnteckning på försättsbladet. Warmholtz 3982. Planer I, 261. Detta exemplar såldes som nummer 806 på auktionen efter Per Hierta för 11 kronor. Bisaccione låter sitt historieverk gå fram till år 1635. Warmholtz påstår att en fortsättning till 1642 var planerad, men att författaren kom på andra tankar. Det ihopsamlade materialet till fortsättningen använde han istället till verket “Delle historie memorabili de nostri tempi”, som utkom 1653.

Utan ort, 1657. 4:o. (14),+ (2, blanka) s. Tagen ur band. Ur Ericsbergs bibliotek. Bibl. danica III, sp. 141. Klemming, Sveriges krig, s. 150. Aberstén 763. Warmholtz 4631, för den tyska upplagan. Relationen beskriver krigsutvecklingen i Skåne och Sydsverige under sommaren 1657, under riksdrotsen Per Brahes ledning.

Stockholm, A.G. Hellsten/ Ecksteinska boktryckeriet, 1836-43. 8:o. VI,+ 186; 96 s. Första titelbladet uppfodrat i innermarginal. Litet hål genom s. 83-84 i första delen, med bokstavsförlust, lagerfläckig f.f.a. på s. 40-50 i första delen och med en större fläck s. 97-98. Bläckplumpar s. 35-36 i andra delen. Senare hfrbd, med mycket rikt guldornerad rygg med röd titeletikett, marmorerade pärmar. Mycket fint band. Ur Carl Gudmund Uno Silfverstolpes bibliotek, med hans exlibris, och ur Ericsbergs. Setterwall 215. Carlander IV, 289. Ovanlig samling av historiska småstycken, med betoning på små. Urvalet påminner närmast om P. G. Bergs utgivna samlingar. Första bandet består av två avdelningar, tryckta 1836 resp 1842. Karl Adolf Opphoff (1788-1868) var läkare från Lindesberg och verkade som regementsläkare vid konungens andra lifgarde och senare även i Stockholm som koleraläkare 1834 och överfältläkare vid Stockholm garnision. Han utgav även böcker mot tandvärk. C. G. U. Silfverstolpe (1840-99) var arkivarie vid Riksarkivet och hade en fin boksamling med mycket rariteter. Denna såldes på auktion dels 1879 och dels efter hans död 1899. Exlibriset är variant 4, litografi med initialerna under vapnet i färgtryck.

Stockholm, Johan Hinrich Werner, 1722. 4:o. (20) s. Liten fläck på titelbladet. Tagen ur band. Hesse 1659. Warmholtz 7588. Första upplagan, en ny upplaga utkom så sent som 1771. Mångfrestaren Emanuel Swedenborg (1688-1772) som bland så mycket annat också var intresserad av ekonomi varnar här för den kraftiga inflationen (myntets förnedring) men också för faran med att stärka en valuta. Ett mynts värde bör vara fast, man ska inte ”...rubba thet ädlaste som uti ens förwahr ligger”.

(Berlin, 1795). 8:o. 196 s. Titelbladet med graverat porträtt. Enstaka blad hårt skurna i yttermarginal, med bokstavsförluster. Samtida hfrbd, guldornerad rygg och grönt marmorerade pärmpapper, gula snitt. Från Säfstaholms bibliotek, med dess exlibris, och med Gustaf Trolle Bondes förgyllda monogramstämpel på ryggen. Setterwall 3352 not. Bring, Rättegångshandlingar, 758:23. En svensk och en italiensk utgåva utgavs även samma år. Denna tyska utgåva utger sig för att vara originalet, men är i själva verket en översättning av den svenska. En sammanställning i utdrag av rättegångsprotokollen från processen mot Armfelt och de andra utpekade landsförrädarna, och ett stort brevmaterial huvudsakligen mellan Armfelt och Magdalena Rudensköld. Författaren Carl Fredrik Nordenskjöld (1756-1828) är väl idag mest känd som Swedenborgare, men stod efter Gustav III:s död Reuterholm nära, och denna smädesskrift mot Armfelt skrevs antagligen på den senares uppmaning.

Stockholm, Zacharias Haeggström/ J. A. Riis, 1840-60. 8:o resp. tvär 4:o. X,+ 51,+ (1); 40 s.+ utvikbar litogr. tabell; (2),+ 25,+ (1) s.+ litogr. plansch,+ 28 s. litogr. musik,+ 23 s. litogr. musik. Bihang: (8),+ 54,+ (12) s. Lagerfläckiga. Nötta, nära samtida uniforma hfrbd, blindpressade ryggar och med blåa, orange resp. röda pärmpapper, ett häftesomslag medbundet. Tre volymer. Namnteckning av Gust. Wahlberg i samtliga delar, daterade i Bjuv 1871. Komplett uppsättning av Johan Erik Nordbloms sångskola, vilket är sällsynt även i som här blandade upplagor. Första och andra kursen är i andra upplagan 1848, medan den tredje är i första (och enda upplagan) 1840. Bihanget till del ett på (8) sidor är likaledes i andra upplagan, och tryckt av Riis 1860. Bihanget till del två, 54 sidor, är tryckt 1837 och hör till andra delens första upplaga medan det sista bihanget på (12) sidor är tryckt 1843 och kallas ”Bihang N:o 2” och hör till både första och andra kursen. Tonsättaren Johan Erik Nordblom (1788-1848) var elev till Haeffner, och efterträdde även denne som musikdirektör vid Uppsala universitet, men var även lärare i elementar- och kyrkosång vid Kungliga Musikaliska Akademien 1824–1833. Som kompositör skrev han huvudsakligen solossånger, bl.a. till texter av Geijer, men även för manskör. Första upplagan av hans sångskola utkom mellan 1836 och 1840. Han utgav även en ”Praktisk pianoforte-skola” 1852 liksom ett antal sångövningar.

Strassburg, Simon Kürsner, 1733. 8vo. (8),+ 133,+ (9) pp.+ 8 engr. plates, of which 4 folding,+ 1 printed tab. One plate with a moving piece. Title printed in red and black. Minor spotting at the end. Slightly worn contemporary full calf.

Stockholm, H. Nordström junior, 1800-01. 8:o. Grav. titelblad,+ (14),+ 378,+ (13); grav. titelblad,+ (2),+ 382,+ (17); grav. titelblad,+ (4),+ 382,+ (22); grav. titelblad,+ (2),+ 387,+ (13) s. De graverade titelbladen med vinjetter. Smutstitelbladen saknas. Liten fläck s. 220-221 i del ett, del två med fuktrand s. 275-276 och med fläckigt nedre hörn på slutet, del fyra med reva s. 91-92. Samtida mörkbruna hfrbd, guldornerade ryggar med beigeröda titeletiketter, alrotsmarmorerade pärmpapper och blåa stänksnitt. Fyra volymer. Med äldre namnteckningar av O. Kolmodin och Wallden och med Säbylunds exlibris. Med röd bokhandelsetikett från ”Gustav Andersson’s Antiqvariat Upsala”. Setterwall 5968. Första delen översattes till tyska 1803. Ett av de klassiska äldre verken inom stockholmiana. ”Även om verket numera måste anses vara föråldrat, kan det dock icke underskattas”, skev Klas Lönn i ”Att samla Stockholmiana”.

Uppsala, Palmblad & C., 1826-37. 8:o. XII,+ (10),+ 300,+ (2); (12),+ 301-686,+ (2); grav. titel,+ XV,+ (1 blank),+ 446 s.+ utvikbar tabell,+ utvikbar grav. gränskolorerad karta,+ 3 utvikbara grav. planscher; (4),+ 368; (2),+ 369-786,+ (18); (2),+ 570,+ (20); (3),+ (1 blank),+ 256 s. Enstaka fläckar. Något nötta samtida uniforma hfrbd med guldornerade och blindpressade ryggar, röda stänksnitt. Fem volymer. Exlibris Bruno Vallinheimo. Fin svit av allt som utkom av Palmblads stort upplagda - som komplett svit rätt ovanliga - geografiska sammanställning över världens länder. Asien, som upptar volymerna I-IV, blev komplett. Som fortsättning skulle Europa komma, men endast första delen om Turkiet kom ut. Del I:1-2 handlar om Asien allmänt. Som del II gav han ut sin Palestinaskildring från 1823 i en ny upplaga, med nytt titelblad och ett deltitelblad. Del III:1-2 behandlar Indien (med Ceylon) och del IV “Östra Indiska halfön, Malayiska archipelagen”. Så långt sammanställde Palmblad själv materialet. Då intresset från de övriga “geographiens vänner” efterhand avtog, så gjorde Palmblads egen entusiasm likaledes och resterande delar av världen, bortsett från Sverige och Grekland, (d.v.s. övriga Europa, Amerika och Afrika), skulle istället översättas från Malte Bruns “Precis de la Géographie”, av vilket, som sagt, endast Turkietdelen kom ut. Framställningarna om Sverige och Grekland såg heller aldrig dagens ljus.

Hamburg, Koenigiana, 1737. 4:o. (16),+ 272,+ (18) s. Grav. titel- och slutvinjett. Lätta småfläckar och små fuktstänk. Nött samtida skinnband, rikt guldornerad rygg med titeletikett av pergament, pärmarna med spegeldekor, stänksnitt. Trasig i främre fals nedtill och i övre kapitäl. Ur Ericsbergs bibliotek. Bibl. danica I, sp. 626. Fiske 23. Warmholtz 1308. Juristen och historikern P. F. Arpes (1682-1740) sista bok, en kritisk genomgång av källorna till folkvandringsfolkens ursprung och vandringar, liksom om deras samhällsliv, rättsväsen etc. Han ställer sig, till Warmholtz stora förtret, kritisk till flera folks förmenta nordiska ursprung. Kraftiga anmärkningar emot Arpe, och speciellt emot de här framförda ”orättmätiga omdömen” (enligt Warmholtz) rörande de skånska antikviteterna, framfördes av Jonas Floraeus i ett bihang till dennes ”Antiquitatis scanicae”, från 1743, kallat Anti-Arpiana. Att boken finns med i Bibliotheca danica beror på att den anses behandla äldre dansk rätt. Arpe studerade även några år i Köpenhamn.

Frankfurt & Leipzig, 1744. 8:o. 298 s. Lätta lagerfläckar, reva s. 151-152, fläckar s. 165 och svag fuktrand i övre hörnet mot slutet. Häftad, med samtida marmorerat pappomslag, något blekt rygg. Med Karl Wson Regnells och Eugène Lewenhaupts namnteckningar samt med den senares notering att han köpt boken på bokauktion i Stockholm 1922 Warmholtz 6214, not. Carl Emil Lewenhaupt (1691-1743), som bibliotekarien Eugéne Lewenhaupt var släkt med fast inte rakt nedstigande, var befälhavare över de svenska trupperna i Hattarnas ryska krig 1741-43, ett uppdrag som gick illa. Efter fredsslutet dömdes han tillsammans med generalen Henrik Magnus von Buddenbrock till döden och de avrättades 1743. Många menar att dessa blev gjorda till syndabockar för det dåligt förberedda kriget.

Stockholm, 1741. 4:o. (4),+ 52,+ 544,+ 55,+ (1) s.+ 3 utvikbara tryckta tabeller. Återkommande lätt fuktrand i övre marginal. Sammanhäftad med bihanget: (WILDE, Jacob.) De praejudiciis transmarinis circa jura quae dicuntus regalia & majestatica cavendis propempticum commercii literarii argumentum illustrssimo politissimoque juveni dn Nicaolao Adamo comiti de Bielcke ab alma Lundinensi ad Upsalensem transeunti datum. Stockholm, Typographia R. Historiographi, 1738. 4:o. (4),+ 62,+ (2) s. Fläckig inledningsvis och det andra bladet med reva och ett litet hål. Häftade, oskurna och ouppsprättade i gråpappomslag. Warmholtz 2523 not & 6745. Sonen Anders Wildes latinska översättning av faderns förberedelse eller inledning till Pufendorfs svenska historia. Endast första delen översattes till latin, men utökades, varför denna, latinska, enligt Warmholtz är att föredra framför den svenska. Den svenska upplagans första del utkom 1738 och dess andra, som utgavs av Anders Wilde, 1743. Här med det 1738 separat tryckta ”De praejudiciis” som i titeln utlovas som bilaga.

Jönköping, J. P. Lundström, 1808. 8:o. 43 s. Reva med fläck s. 33-34. Häftad och oskuren med tryckt rosa omslag, insatt i senare pappomslag med handskriven etikett. Ur Ericsbergs bibliotek. Setterwall 4338. Ågren 691, not. Ganska sällsynt biografiskt matrikel över de svenska soldater som gjorde Karl XII sällskap i Turkiet. Den utgjorde senare, i omarbetad och utvidgad form, kapitlet ”Flyktige i Turkiet” i andra delen av Ennes ”Biografiska minnen af konung Carl XII:s krigare”, som utkom 1818.

Haag, 1655. 4:o. 8 s. Lagerfläckig. Liten fläck orsakande bokstavsförlust på s. 4. Häftad och oskuren med naggade råkanter. Ur Ericsbergs bibliotek. Klemming, Sveriges förhållanden, s. 116. Warmholtz 4513. Krzysztof Przyjemski, starosta i Bydgoszcz, hade beviljats audiens i svenska fältlägret vid Kolo och där hållit ett tal inför Karl X Gustav, en fredstrevare som lämnades helt obeaktad. Detta brev är ett svar på Przyjemskis tal. Talet och detta svar trycktes även tillsammans på tyska. Edvard Ehrenstéen (1620-1686) var svensk diplomat och ett lyckligt exempel på ståndsklättring i 1600-talets Sverige. Härstammandes från en fattig östgötsk prästsläkt, lyckades han genom Gustav II Adolfs instiftade stipendier studera i Uppsala. Efter tronskiftet 1654 startade hans diplomatiska karriär och han blev en av den svenska diplomatins främsta kännare av den samtida stormaktspolitiken. Han adlades 1657 och blev hovkansler 1674.

Uppsala, hos Joh. Edman, 1773. 4:o. (16),+ 373,+ (1) s.+ grav. plansch. Bläckstänk på titelbladet, annars enstaka småfläckar. Något nött samtida hfrbd, guldornerad rygg med upphöjda bind och beige titeletikett. Med Harman Kunzes resp. Tomas Grahns exlibris. Ur Brita Malmers bibliotek. Hesse 0508. Setterwall 5038. Warmholtz 7569. Hesse anger 9 preliminärblad, Setterwall och Libris dock 8, liksom här. Viktigt numismatiskt arbete. Antikvarien och sekreteraren i Antikvitetsarkivet Carl Reinhold Berch (1706-77) var som numismatiker kritisk mot föregångarnas tidiga myntbestämmelser och konstaterade bl.a. att ingen svensk myntning förekommit före kristendomens ankomst till Sverige. Något han dock ej vågar stå för i denna beskrivning, där svenska mynt fortfarande dateras till förkristen tid. Ett supplement och en fortsättning utgavs av Silverstolpe 1825. ”Detta arbete öfverträffar vida Brenners Thesaurus, och är för alla Mynt-älskare oumbärligit”, ansåg Warmholtz.

Amsterdam, J. Wetstein & G. Smith, 1740. 8:o. (2),+ XXIX,+ (blank),+ 434 s.+ 3 utvikbara planscher; (2),+ 627; (2),+ 547; (2),+ 240 s.+ utvikbar plansch. Titlar tryckta i rött och svart. Saknar porträttet och två planscher i första delen. Sista bladet i första delen bruntonat. Enstaka småfläckar. Samtida uniforma ljusbruna skinnband med rikt guldornerade ryggar, röda resp. gröna titel- och deltiteletiketter och röda snitt. Tre volymer, liten skada på första delens övre kapitäl och lätta stänk på ryggarna. Ur Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris klistrat ovanpå ett äldre, troligen d’Albedyhlls. Warmholtz 5542. Första upplagan. Fint exemplar som dessvärre saknar porträttet av kungen, vilket ofta saknas. Dessutom saknas två bataljplanscher! Gustav Adlerfelt (1671-1709) följde som hovjunkare Karl XII:s fälttåg ifrån 1701, och stupade vid Poltava 1709. Han förde på kungens befallning under hela fälttåget journal över händelserna. Sonen Karl Maxmilian Johan Adlerfelt lät efter att manuskriptet återfåtts från ryssarna utge verket översatt till franska, kompletterat med händelserna strax efter Poltava. Det utgavs samma år även på tyska och engelska och anses vara en av de viktigaste källorna till kunskap om Karl XII:s fälttåg.

Amsterdam, Thomam Lombrail, 1709. 8vo. Engr. front, + (16),+ 375,+ (24) pp. Foxing and some spotting, a minor hole in margin pp. 5-6. Early 19th-century full red morooco, gilt spine with raised bands, boards with gilt frame and gilt inner bordures, all edges gilt. Spine slightly faded, and with discreet repair at hinges. Hoffman II, 591 ”Diese Ausg. veranlasste einen heftigen Streit”. According to Dibdin (II, p. 235f): ”In an evil hour, as it should seem from the result, did the famous Le Clerc sit down to the task of editing the fragments of Menander and Philemon. Whatever were his attainments (and they were great and multifarious) he had not the sufficient acumen or knowledge in Greek literature for the task which he undertook: and a more furious and bitter controversy scarcely ever agitated the literary world, than that which arose from the edition here specified.” The edition was attacked mainly by Richard Bentley and Petrus Burman but also by several others. James Gronovius attacked both Le Clerc and Bentley in a tract ”...considered to be one of the bitterest pieces of criticism extant”. Cornelius de Pauw defended Le Clerc against Bentley. Etc, etc.