Søgningsresultat

Uppsala, Eschilli Matthiæ, 1636. Folio. (24) s. Enstaka småfläckar, något större på s. (13-14). Tagen ur band. Samtida bläckanteckning på titelbladet och i marginalerna. Collijn sp. 668. Libris-Id: 2518474. Akademiskt tal om det svensk-polska vapenstilleståndet i Stuhmsdorf 12 september 1635, hållet under ledning av Johannes Loccenius. Med tryckt dedikation till pappa Axel, och med hyllningsdikt av Lars Olof Wallius från Närke. Erik Axelsson Oxenstierna (1624-56) var son till Axel Oxenstierna och blev student i Uppsala 1633 under Johannes Loccenius och disputerade privat under denne 1642. Han höll 1635 två tal i Uppsala under Loccenius ledning om det nyligen slutna vapenstilleståndet i Stuhmsdoff mellan Sverige och Polen, detta och ”Gratulatio, ob jnducias cum Polonis denuo in XXVI annos productas”. Han blev sedermera riksråd, rikskansler (från 1654) och ståthållare över Preussen.

Utan ort, 1648. 4:o. (15) s. Stor men svag fuktrand. Tagen ur band. Libris-Id:9665812. Jögensen s. 6. Warmholtz 8658 not. Denna praktiska sammanfattning av Westfaliska fredens innehåll i punktform utkom även i en tysk upplaga.

(Hamburg), 1776. 8:o VIII,+ 542 s. Genomgående något lager- och småfläckig. Med bläckanteckningar på för- och eftersättsbladen, troligen av Gustaf d’Albedyhll. Nära samtida hfrbd, guldornerad rygg med röd titeletikett och upphöjda bind samt röda snitt. Liten skada på övre kapitäl. Ur Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris klistrat ovanpå ett äldre, troligen d’Albedyhlls. Setterwall 4709. Warmholtz 5983a. Första upplagan. En ny och utökad upplaga utkom 1782. Warmholtz anser boken både illa skriven och vårdslöst tryckt, men medger ändå att den “... gifver mycket ljus i Nordiska Historien, ifrån 1715-1718.” Moser hävdar i detta verk att beskyllningarna mot Goertz var ogrundade och att ett justitiemord begicks när han avrättades. Carl Friedrich von Moser (1723-98) var politiker och historiker i Hessen-Darmstadt, där han avancerade till förste minister.

Stockholm, Pet. Momma, 1743. 4:o. (84) s. Spridda lätta solkfläckar. Handskriven sidnumrering från tidigare samlingsband. Tagen ur band och med blåstänkta snitt. Ur Ericsbergs bibliotek. Warmholtz 6205. Skildring av och aktsamling kring dalupproret 1743, den stora daldansen. De första 38 sidorna upptas av Gustaf Boneauschiölds ”Berättelse om en del dal-almoges och thes medföljes sammangaddning och upror” (”tros icke wara så aldeles owäldig” enligt Warmholtz), resten är avtryckta handlingar om upproret. Stora daldansen 1743 var det sista av de stora bondeupproren, orsak denna gång var dock mindre Dalarnas gamla upprorstradition än försämrade ekonomiska förutsättningar för Dalarna, såväl gällande den viktiga gränshandeln som hemslöjden. I bakgrunden fanns även bondeståndets missnöje med regeringens förordande av Adolf Fredrik som kronprins. Den 4500 man starka upprorshären lämnade Falun den 11 juni, tvingade landshövdingen Wennerstedt och andra ståndspersoner med sig, och tågade mot Stockholm, där nervositeten steg. Några av de mer aggresiva tågade in i Stockholm och den 22 juni avlossades de första skotten på Norrmalmstorg (nuv. Gustav Adolfs torg). Ganska snart var dock bondehären fullständigt slagen, och ledarna avrättades. När ordningen återställts kunde även tronföljarvalet genomföras och redan den 23 juni valdes Adolf Fredrik till svensk tronföljare.

Stockholm, typis Hantschenianis, (1668). Folio. (32) s. Tagen ur band. Collijn sp. 129 (två bibliotek). De tre sista sidorna utgörs av Johannes Schefferus svar. Akademiskt tal av Carl Gabriel Bååt (1650-1698), son till riksskattmästaren Seved Bååt. Han blev student i Uppsala 1662, kansliråd 1674 och senare vice landshövding i Stockholms och Uppsala län. Talet hölls inför hans förestående utlandsresa.

Handwritten vocal score with piano accompagnement, from ca. 1825. Folio. 72 pp. Contemporary half calf, green paper boards, front board with handwritten label and number signum ”1567. Later owner’s signature of Lilly Amy Malmberg in pencil. Finely made handwritten piano score, with the German text accompagned with a Swedish translation. Johann Christian Friedrich Schneider (1786-1853) was a German composer and conductor, musik director of the Elbe-Verein. The oratorium ”Das verlorene Paradis” was composed in 1824 and conducted by the composer for the first Elbe-Verein festival at Magdeburg in 1825. It was first printed in 1829.

Paris, Prault, 1739. Small 8vo. (2).+ 53,+ (3) pp. Later paper boards. Tchemerzine VII, 431b. First edition. Pierre de Marivaux (1688-1763), French novelist and dramatist and considered as one of the most important French playwrights of the 18th century. He wrote mostly comedies for the Comédie-Française and, as in this case, the Comédie-Italienne of Paris, besides novels and journalism.

Manuscript on paper. (Ca. 1834). Oblong 4to. (12) pp. Sewn, with tears in margins. From the library of Charlotte von Kraemer (1802-69). The Barcalolle ”Je suis riche, vous etes belle” from the opera La Philtre by Daniel Auber (1782-1871). First performed in Paris in 1831 it was a succés but has since been eclipsed by Donizetti’s ”L'elisir d'amore”, based on the same libretto by Scribé. Possibly in guitar arrangement by Meissonier. Charlotte von Kraemer (1802-69), f. Söderberg, den musikaliska makan till landshövdingen Robert Fredrik von Kraemer i Uppsala, musicerade tillsammans med Geijer och Josephson och övriga Uppsalaromantiken. Hon spelade själv flera instrument varibland gitarr uppenbarligen ingick. Hon hade ett flertal noter för gitarr.

Stockholm, Chr. Reusner, 1622. 4:o. 39 s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Hela verket tryckt inom typografisk ram. Samtida marginalanteckningar och understrykningar i bläck. Tryckfel på s. 15-16 med små textförluster. Tagen ur band och insatt i senare pappersomslag med handskriven titeletikett. Ur Ericsbergs bibliotek. Collijn sp. 819. Den framstående kyrkomannen Hermann Samson (1579-1643) utnämndes efter Svenskarnas erövring av Riga 1621 till superintendent i Livland. Han adlades av drottning Kristina 1640. Översättaren Iona-bergeri R. är ingen annan än Isac Rothovius. Det tyska originalet, ”Der Obrigkeit Ehren-Schmuck”, utkom i Riga 1621.

Senare marmorerat pappband med beige ryggetikett ”Dissertationes in Litteratura Graeca”. Ur Börje Knös bibliotek, med hans namntekning, och Torsten Bloms. Försättsbladet med påbörjad innehållsförteckning, men som avlutats efter de två första. Börje Knös (1883-1970) var kulturhistoriker, statssekreterade och univesitetskansler. Han disputerade i grekiska 1908 med avhandlingen ”Codex Graecus XV Upsaliensis” men lämnade sedan den akademiska banan för en karriär i staten. Han lämnade dock aldrig grekiskan utan utgav en mängd mindre uppsatser samt 1952 boken ”Nygrekisk medeltids- och renässansdiktning. Han översatte även Kazantzakis böcker till svenska liksom dikter av Seferis. Samlingen innehåller även texter av Börjes anfader Gustav Knös.

Strängnäs, Lars Arvid Collin, 1751. 8:o. (2),+ 16,+ 140,+ (1) s. Lätta fläckar s. 39-40. Samtida hfrbd, något nött rygg med svagt upphöjda bind utan ryggetikett och med marmorerade pärmpapper. Äldre diskret namnteckning på titelbladet och ur Bertil Ekbergs bibliotek med hans namnstämpel. Rålamb 165. Warmholtz 1256. Innehåller från sidan 125 “Platonis Critias, det är, et af Platone beskrefvet samtal om Atlantica, ifrån grekiskan på svenska öfversatt af C. F. Liungberg, fil. gymnasist i Strengnes”, vilket är den första längre tryckta texten av Platon i svensk översättning!Översättaren Carl Fredric Ljungberg (1699-1761), som var domprost i Strängnäs och även hade åsikter om svenska språkets redighet och tydlighet, skriver i förordet att översättaren är endast gymnasist och ”... som är wäl ännu i sit moders mål oöfad, men har dock noga fölgt grekska språket och des talesätt”.Johannes Jacob (Jöns) Eurenius (1688-1751) försöker här i polemik mot Rudbeck bevisa att Atlantis var det förlovade landet och att svear och göther härstammade från skyterna, dvs de flyktiga Israels barn. Enligt Renhorns företal hindrades utgivandet av skriften i över tjugo år p.g.a. dess mot Rudbeck avvikande åsikt.Utgivaren Olof Bidenius Renhorn (1706-64) gav ut en latinska översättning av verket 1764 (dock utan Platon), och en fransk bearbetning trycktes 1762.

Mainz, Schott´s Söhnen (c. 1824). Oblong folio. Engr. title,+ (blank),+ 1 engr. textpage,+ (blank),+ 1-122 engr. pp. PN 1719. Sewn as issued, uncut, with original lithogr. wrapper, worn in spine and with tear at front wrapper. Owner’s signature of Charlotte von Kraemer and with occasional handwritten Swedish translations, in ink or pencil. Jähns p. 303. A fine copy with the original wrapper of the - due to its low price - most popular of the early clavier editions. Some complete arias are translated to Swedish, but in some cases only a few lines has been translated.Charlotte von Kraemer (1802-69) i Uppsala, den musikaliska makan till landshövdingen Robert Fredrik von Kramer, musicerade tillsammans med Geijer och Josephson, har antagligen skrivit in den svenska översättningen och övriga Uppsalaromantiken. Hon spelade själv flera instrument.

Stockholm, P. A. Norstedt & söner, 1847. 4:o. (6),+ 186,+ 146,+ 183,+ (blank),+ (2),+ 160,+ (1) s. Lätta småfläckar. Sammanbunden med:Förslag till Handels-balk och Utsöknings-balk m.m. Stockholm, P. A. Norstedt & söner, 1850. 4:o. (6),+ 123,+ (blank),+ 119,+ (blank),+ 22,+ 159-251,+ (2) s.Tillsammans med:Förslag till Straff-balk. Stockholm, P. A. Norstedt & söner, 1844-45. 4:o. (6),+ 83,+ (blank),+ 8,+ 23,+ (blank),+ 64,+ (2),+ 203,+ (1) s. Understrykningar med rödkrita och enstaka marginalanteckningar. Sammanbunden med:Förslag till Rättegångs-balk. Stockholm, P. A. Norstedt & söner, 1849. 4:o. (8),+ 171,+ (blank),+ (2),+ 87,+ (blank),+ 38,+ (2),+ 167,+ (3) s. Nära samtida ljusbruna uniforma hfrbd med svart- och guldornerad ryggar, svarta pärmpapper och marmorerade snitt. Två volymer, markerade 1 och 2. Svag svart textning på andra bandets rygg. Med Alvar Montelius exlibris. De tidigare liberala förslagen till ny civillag (1826) och kriminallag (1832) stöp båda på det konservativa motståndet, även ett omarbetat förslag av kriminallagen stoppades. Efter Karl XIV Johans bortgång drog dock de stora lagberedningarna igång igen med reformerande av de gamla lagarna. Den nya förstärkta Kriminallagsberedningen hade återigen J. G. Richert som ledande kraft och nu dessutom den mer liberala Oskar I bakom sig. Detta hjälpte dock inte och straffbalksförslaget stöp på 1847-års riksdag och år 1849 lade samma beredning fram detta förslag till ny rättegångsbalk, vilket dock förblev liggande och först 1864 antogs den nya kriminallagstiftningen. Det gick inte mycket bättre för det nya civillagsförslagen som till hösten 1847 lades inför riksdagen. Efter åtskilliga turer röstades även detta, liksom det föregående förslaget till ny civillag, ned av både Riddarhuset och prästeståndet, vilket åter innebar ett stort nederlag både för reformvännerna och för lagberedningen, vilken hade tillsatts 1841 för att omarbeta 1826 års stora förslag.Häradshövdingen i Östra Värends domsaga Lars Henning Montelius (1847-1907) var bror till arkeologen Oscar Montelius.Alvar Montelius (1880-1949) var bl.a. 1920-22 ledamot och sekreterare i den s.k. lilla strafflagskommissionen, och publicerade ett flertal arbeten inom straffrätt. Han var brorson till Oscar Montelius.

Stockholm, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, 1841. 8:o. 40 s.+ inhäftat utklipp från tidning om auktionen. Enstaka rättelser med bläck, titelbladet och följande blad lite fläckiga. Namnet på samlingen i bläck på titelbladet. Häftad. Från biblioteket på Ericsberg. Hesse 1906. Enligt tidningsurklippet har samlingen tillhört överste Ernst Fredrik von Willebrand. Denne hade i sin tur köpt samlingen av överstelöjtnant Tamelander i Åbo. E. F von Willebrand ska ha flytt från Sverige för skuld men därefter i Preussen och Finland byggt upp en ansenlig förmögenhet. Han dog i Åbo 1837 och samlingen tillföll en son i Sverige, som är säljaren. Katalogen omfattar 466 nummer, varav 447 mynt.

Strasbourg, Jacob van der Heyden, 1633. 4:o. (8) s. Häftad med marmorerad ryggremsa, insatt i nyare pappersomslag med handskriven titeletikett. Ur Ericsbergs bibliotek. VD17 23:329892B. Jämför Warmholtz 3818. I denna klagodikt, som här är undertecknad ”D. P.” uttrycker tretton gråterskor sin veklagan över Gustav II Adolfs död. De representerar de protestantiska staterna inklusive Sverige, den augsburgiska bekännelsen, tyska nationens frihet osv. Den trycktes i flera varianter, även som text till ett stort graverat ettbladstryck. David Puschmann är endast känd som student.

Paris, Treuttel et Würtz, 1802. 8:o. XV,+ (1),+ 356 s.+ stor utvikbar grav. karta; (4),+ 371,+ (3); (4),+ 384,+ (3) s. Genomgående med småfläckar. Samtida hfrbd, guldornerade ryggar med upplda bind och röda resp. blå titel- och deltiteletiketter, röda stänksnitt. Tre volymer. Ur greve Gustaf Pipers bibliotek, med hans namnteckning och graverade exlibris, vilka här är handkolorerade, och ur Alf Henriksons bibliotek, med hans exlibris. Bibl. danica II, 716. Carlander III, s. 201. Redogörelse för Danmarks statistik, handel och utrikespolitik. Tredje delen innehåller bl.a. ett appendix med deklarationer rörande Danmarks neutralitet i det nordamerikanska kriget. Den ståtliga kartan, av Lapie och graverad av Blondeau, visar hela Norden och Baltikum, och i mindre sidfält visas de danska kolonierna, dvs Island, Färöarna, Grönland, Guineakusten, delar av Indiens kust och Västindien. Jean Pierre Catteau-Calleville (1759-1819) var en tysk-fransk författare av hugenottbakgrund. Han var en period pastor vid reformerta församlingen i Stockholm. Han reste i slutet av 1780-talet runt i Nordeuropa och Skandinavien, och gav ut ett antal olika skildringar från olika länder, liksom en allmän om Östersjön. Han skrev även en bok om drottning Kristina. Hans böcker är mycket inriktade på handel och statistik. Gustav Pipers (1771-1857) exlibris finns både graverat av Sam Anderson och litograferat, och är ibland som här handkolorerat. Färgerna varierar.

Stockholm, Kongl. ordens tryckeriet, 1826. 4:o. Litograferat titelblad,+ 208 s. Tryckt på fint papper. Något nött samtida skinnband, rikt guldornerad rygg med röd titeletikett, helt guldsnitt. Ur Eugéne Lewenhaupts bibliotek på Säbylund, med hans exlibris. Setterwall 5098. Fint exemplar av allt som utkom. G. W. af Tibell (1772-1832) var ämbetsman och militär, och chef för Krigskollegiet. Som praktiskt begåvad arbetsmänniska och en av landets bäst utbildade militärer, utgav han vid sidan av detta arbete en författningssamling, 1822, samt ett flertal arbeten i militära frågor. Han var även inblandad i utgivandet av Svenskt diplomatarium och var ordförande i den år 1827 bildade redaktionskommittén.

Stockholm, Henr. Fougt, 1772. Folio. (10) s.+ 2 grav. planscher. Titelsidan med grav. vinjett. Titelbladet och det följande bladet med kraftiga fläckar. Tagen ur band, lösskurna blad, vikta och monterade med papper i övre hälft. Plancherna tecknade och graverade av Pehr Floding. Vasaorden stiftades av Gustav III på hans kröningsdag och var avsedd att komplettera Svärds-, Serafimer- och Nordstjärneorden och belöna förtjänster inom de områden där dessa inte kunde komma ifråga.

Leipzig, In Verlegung Zachar. Schürers S. Erben und Matth. Götzen. Gedruckt bey Gregorio Ritzschen, 1633. 4:o. 28 s. Tagen ur band med rester av marmorerad ryggremsa. insatt i senare pappersomslag med handskriven titeletikett. Ur Ericsbergs bibliotek. VD17 39:109722Q. Warmholtz 3834. Återtrycktes ett flertal gånger, även i folio. Den inflytelserika lutheranen Matthias Hoe von Hoenegg (1580-1645) var en av de främsta anhängarna av alliansen med Sverige i det kursachiska hovet. Från 1613 var han överhovpredikant vid hovet i Dresden.

Stockholm, Niclas Wankijf, (1674). 4:o. (35),+ (blank),+ 104, 104-111, 111-374,+ (39) s. Lagerfläckar, enstaka bläcknoteringar i marginalen, papperslagning i övre marginal s. 17-18. Något nött samtida pergamentband, ryggen med ett infärgat titelfält med präglad titel. Saknar graverat extra titelblad. Collijn sp. 808. Det av Padt-Brügge graverade extra titelbladet saknas, vilket det gör i många exemplar. Första upplagan av riksrådet och ståthållaren i Stockholm Clas (Claes) Rålambs (1622-98) betydelsefulla handbok i juridik. Stora delar skrev han redan på 1650- talet och den spreds i avskrifter tills denna utgåva 1674 trycktes på initiativ av Antikvitetskollegiet. Den blev fort mycket berömd och åberopas i samtida domstolshandlingar och har uppenbarligen lästs i vida kretsar, skriver Björn Asker i SBL. Redan 1679 kom en ny upplaga, då utökad med hans Constantinopolitanska resa.