Søgningsresultat

Utrecht, Guilielmum Vande Water, 1709. 4to. Engr. extra title,+ (38),+ 136,157-164,145-688,+ (4),+ 1-368,+ (116) pp. With 12 engraved illustrations in the text, of which are three half-page. Title printed in red and black. Title leaf with two cut away names and with old pasted paper repair with new names added in ink, some browning and spotting and a few contemporary underlinings. Contemporary full vellum, spine with ink lettering, all edges blue. Owner’s signature by Bengt Löw in pencil. Schweiger II, p. 725. Brunet IV, 575. First edition of this by Burman new compilate of older printed editions and comments of Petronius. A new edition in two parts was printed in 1743 and a third in 1781. The notes are to a large extant based on Heinsius and Schefferus. Petrus Burman (senior), (1668-1741) famous Dutch philologist. Born in Utrecht and educated there and in Leyden, he become in 1696 professor in History at Utrecht.

Amsterdam, I. Ianssonium, 1644. 12:o. Grav. titelblad,+ (22),+ 540 s. Fuktrand inledningsvis, s. 251-252 med reva och med lagerfläckar på snitten. Samtida pergamentband med senare handmålad rygg med röda och blåa blommor. Collijn sp. 531, som angivit både titeln från smutstitelbladet och, som här, från det graverade titelbladet. Fint exemplar av den andra upplagan, utgiven med ny titel. Den första utkom i Leiden 1637 med titeln ”De ordinantia republica, dissertationum libri quatuor” Med tryckt dedikation till Axel Oxenstierna. Enligt Björne (sid. 29) utkom första upplagan 1642 och han kallar verket för ”… ett omfattande arbete i något, som kunde kallas ”statsklokhet, …”.” En tredje upplaga utgavs i Frankfurt 1673.

Hamburg, Gothofred. Liebezeit, 1698. 8:o. (15),+ (blank),+ 346,+ (26),+ (2),+ 347-475 s. Sammanbunden med: BARTHOLINUS, Albert || MOLLERUS, Johannes (utg.) De scriptis danorum, liber posthumus, anno MDCLXVI, auctior editus à fratre Thoma Bartholino; nunc denuo accurate recesitus, passim emendatus, & supplementis plurimis actus atque illustratus à Johanne Mollero, Flensburgensi; Cujus etiam seorsim accedunt observationes ad eundem prolixiores. Hamburg, Gothofr. Liebezeitii, 1699. 8:o. (12),+ 466,+ (2),+ 50,+ (19) s. Samtida hfrbd, ryggen något nött med upphöjda bind, trasig i övre fals, dock ett trevlig ex. Från det Ihreska biblioteket på Ekebyhof. VD17 12:131076Q & 12:131059Z. Collijn sp. 830. Fant 48 not. Warmholtz 9026. Andra upplagan av Svecia literata, “Det lärda Sverige”, men den första med Mollerus anmärkningar och tillägg. Dessa förtjänar, enligt Warmholtz, aktning, men “... äro ofta så felaktiga som otilräklige, och icke sällan partiske.” Andra upplagan även av Albert Bartholins motsvarande danska arbete. Den första utkom redan 1666, utgiven av hans bror, Thomas Bartholin, då Albert dött redan 1663. Bibliotheca Danica (IV, sp 548) nämner endast den samt en upplaga från 1716. Albert och Thomas var söner till polyhistorn Caspar Bartholin.

Lund, Ludwig Decreaux, 1729. 4:o. (10),+ 192, 195-218, 217-424,+ (14) s. Samtida marginalanteckningar och understrykningar med bläck. Småfläckar. Sammanbunden med:NEHRMAN EHRENSTRÅLE, David. Then swenska jurisprudentia civilis, efter Sweriges rikes år 1734 antagna lag förbättrad, af David Nehrman. Stockholm, Gottfried Kiesewetter, 1746. 4:o. (8),+ 149,+ (11) s. Samtida skinnband, något nött guldornerad rygg med upphöjda bind och röd titeletikett, frampärmen med initialerna S.E.B. i guld. Äldre ägaranteckningar på titelbladet och Joh. Zedritz överstrukna namnteckning på försättsbladet. Bra samlingsband med första upplagan av Nehrmans viktigaste juridiska arbete, om civilrätten, tillsammans med supplement till detta, utgivet 1746, med hänsyn tagen till den nya 1734-årslag. Det finns två varianter av titelbladet till 1729-års utgåva; detta är varianten med texten ”Iurisprudentiam civilem” något utdraget. David Nehrman (1695-1769), adlad Ehrenstråle 1756, blev professor i svensk och romersk rätt vid Lunds universitet 1721 och var en av Sveriges mest berömda och inflytelserika 1700-talsjurister, samt en av de främsta naturrättsförespråkarna i svensk rätt.

Stockholm, Benj. G. Schneider, 1728. 16:o. (64),+ 358,+ (33) s. Titelsidan med graverad vinjett. Enstaka småfläckar, en röd fläck på s. 28. Nött samtida skinnband, ryggen med upphöjda bind, skada på övre kapitäl. Med äldre namnteckning och med Otto G. Wiboms exlibris. Warmholtz 1416 not. Almquist, Sveriges bibliografiska litteratur 1393. Hesse 1265. Ovanlig samling av stadgar och förordningar rörande antikviteterna. Den inleds med “Placat och påbudh om gamble monumenter och antiqviteter” från 1666 - vilket är världens äldsta fornminneslag - och går fram till “Placat angående allehanda gammalt hittemynt, och fynd”, från 1684. Därefter följer stadgarna för Antikvitetsarkivet från 1692 och slutligen Johannes Loccenius: “Swenske och göthiske gamle handlingars första [-tridie] bok”, vilken upptar de 358 paginerade sidorna. Det är en svensk översättning av “Antiquitatum Sveo Gothicarum” utförd av Nils Hufvedsson Dal. På slutet har denne även lagt till en bibliografi över böcker som kan komplettera och korrigera Loccenius, ”Anvisning til böcker och skrifter hwarutur föregående werck rättas och förökas må”, dock “... hvarken redig eller fullständig”, enligt Warmholtz. ”Antiquitatum” utkom första gången 1647 och trycktes sedan om flera gånger, och anses som ett av Loccenius främsta verk.

Stockholm, Georg Scheutz, 1826. 4:o. (4),+ VIII,+ 168, 167-214, 217-301,+ (blank) s.; [Motiver]: (2),+ 342 s.; [Protokoll]: 87,+ (blank) s.; [Bihang 1-3]: (2),+ 16,+ (2),+ 6,+ (2),+ 167,+ (3) s. Nött samtida hfrbd, blind- och guldornerad rygg med svarta titelfält och marmorerade pärmpapper (Melker Statlander, med bokbindaretikett). Med ett flertal intressanta samtida bläckanteckningar på frampärmens insida och på försättsbladet. Ur Nils S. von Kochs bibliotek på Augerum. Mycket spännande exemplar av 1826 års stora civillagsförslag. Anteckningen på pärmens insida berör tryckningen och inbindningen av verket, ”Trycknings och inbindningskostnaden år 1826 för 1189 Ex. utgjord 3164 RD 27p 6s.” Anteckningarna på försättsbladet som är av samma person är en kronologisk förd sammanställning av de olika instansernas granskningar och inlägg mellan den 16 november 1826 och 28 februari 1828.Detta liberala förslag till ny civillag lades fram efter 15 års arbete av 1811-års lagkommitté, i vilken framförallt den liberale juristen Johan Gabriel Richert (1784-1864) - efter sitt inträde 1814 - var en drivande kraft. Man föreslog lika arvs- och giftorätt, kvinnas myndighet vid 25 års ålder, fri räntesättning vid försträckning etc. Förslaget mötte dock starkt motstånd och blev aldrig antaget. Lagförslaget anses ändå inta en rangplats i svensk laghistoria, jämförbar med landskapslagarna och 1734 års lag, och även dess språkbehandling anses som synnerligen förtjänstfull. Efter tronskiftet 1844 skapade Oskar I en ny lagberedning till vilken Richert ånyo kallades. Denna gång samarbetade även den nytillträdde justitekanslern Nils S. von Koch (1801-81) i beredningen. Han var likaledes liberal och kände Richert sedan tidigare. Den nya beredningen lade 1847 fram ett nytt förslag och Koch jobbade intensivt för att få det nya förslaget godkänt, men den politiska opinionen, liksom Oskar I, svängde i en mer konservativ riktning och inte heller detta förslag antogs.

Stockholm, Johan Georg Lange, 1777-81. 4:o. (4),+ 320 s.+ 10 grav. planscher; 218 s.+ 10 grav. planscher. Enstaka lagerfläckar, lätta stänk i övre marginal i början av tredje flocken och med svag fuktrand på två planscher. Något nötta nästan uniforma samtida hfrbd, ryggarna med upphöjda bind och beige titeletiketter, röda snitt. Två volymer. Ur Johan Henric Schröders bibliotek, med hans ägaretikett och ur Säbylunds. Med utraderad äldre ägaranteckning och med svartstämpel på första titelbladet. Warmholtz 9301 (1-2 flocken). Setterwall 5041. Hesse 535-37. Tredje flocken utgavs postumt av Gudmund Jöran Adlerbeth, trots att Warmholtz misströstade om att få se den utgiven. Även en fjärde flock planerades och 16 planscher till den graverades, men den blev aldrig utgiven. Fin proveniens. Johan Henrik Schröder (1791-1857) var 1825 ordinarie amanuens vid Uppsala universitetsbibliotek och prefekt för mynt- och medaljkabinettet. Han utgav även en katalog över myntsamlingen. 1830 blev han professor i Uppsala. Hans bibliotek, ”fullt af gamla sällsynta svenska böcker”, såldes på bokauktion 1866 i Uppsala efter tryckt förteckning, ”Bibliotheca Schröderiana”.

Kiøbenhavn, hos S. Sønnichsen, (1793). Tvär folio. (2),+ 13,+ (1) s. Lätt genomgående fläck i yttre nederkant. Något nött samtida pappersomslag, dekorerat med blomster- och bärgirlanger i rött och grönt. Owner’s signature of Preben Nodermann on front wrapper. RISM G4670. Fog s. 40. The printed music printed in the new Breitkopf method. Michael Ehregott Grose came from Brandenburg in 1787, where he was cantor, to Norway and to Denmark and Copenhagen were he still lived in 1824. Preben Nodermann (1867-1930) var kyrkomusiker och musikforskare, bl.a. domkyrkokapellmästare i Lund. Han utgav tillsammans med Fredrik Wulff ”Ny svensk koralbok” 1911.

Stockholm, Lars Salvius, 1746. Folio. Grav. front.+ (14) s.+ 14 planscher,+ (2) s.+ 34 planscher, (2) s.+ 208 planscher,+ 26 s. Genomgående lagerfläckig. Frontespisen skuren och monterad. Bladet med undervisning om färgerna liksom vapnen på två första planscherna är senare kolorerade, något klumpigt. Anckarströms vapen (873) är överkryssat med rött och med bläckhänvisning till Stiernmans matrikel. Samtida hfrbd, ryggen med upphöjda bind och svart titeletikett, pärmarna överdragna med senare marmorerat papper. Ur familjen Funcks bibliotek på Bolltorp med exlibris samt familjen Stiernstedt, med Ulf Stiernstedts exlibris. Anteckningar på frampärmens insida. Warmholtz 6964. De 256 träsnittsplanscherna avbildar över 2100 adelsvapen. Ny och förbättrad vapenbok av riddarhusfiskalen och genealogen Daniel Gustaf Cedercrona (1706-52), och nu med samtliga ätter. Förordet, som är i jagform, och ger en kortfattad översikt över den svenska adelns historia och om mödorna att få till en vapenbok, ska enligt Warmholtz vara skrivet av författaren Jacob Henrik Mörk (1714-63).

Uppsala, L. M. Höjer, 1753. 8:o. (2),+ 44 s. Fint samtida skinnband, något nött guldornerad rygg med upphöjda bind och röda snitt. Pärmarna aningen konkava och en klisterfläck på baksidan av försättsbladet. Med O. Sundels namnteckning daterad 1799. Fint exemplar från Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris. Hesse 1841. Warmholtz 2457. Ytterligare ett arbete av Ziervogel med anledning av Ehrenpreus stora samling. Carl Didric Ehrenpreus (1692-1760) var bl.a. ledamot av medaljkommissionen, kansler vid Uppsala universitet och en framstående myntsamlare. Han sålde sin myntsamling till Uppsala universitet för 36000 daler silvermynt, enligt Ehrenpreus hälften av vad samlingen kostat honom. Hans myntkabinett omfattade 2699 nummer och innehöll i huvudsak svenska mynt, många av dessa jordfynd.

Altenburg, Officina Richteria, 1765. 8:o. X,+ 130,+ (1) s.+ 4 utvikbara grav. planscher. Titelbladet med graverad vinjett. Enstaka småfläckar. Samtida hfrbd, guldornerad rygg med upphöjda bind och beige titeletikett, röda stänksnitt. Äldre namnteckning på titelbladet. Ur Johan Frans Podolijns bibliotek, med hans namnteckning, och ur Ericsbergs. Fint exemplar. Lipsius s. 211. Den lärde Christian Adolph Klotz (1738-71) var filologiprofessor i Göttingen 1762, efter 1765 professor i retorik i Halle och en betydelsefull kritiker, huvudsakligen genom sitt eget organ ”Acta litteraria”. Idag är han dock mest ihågkommen för sin polemik gentemot Lessing, där han väl inte framstod i bästa dager. Bra proveniens. Johan Frans Podolijn (1739-84), född i Lissabon och död i Göteborg, var faktor vid Alströmerska manufakturierna i Alingsås och samlade mynt och medaljer. En auktionskatalog över hans samling trycktes i Göteborg 1786. Han skrev även en artikel om ”carthaginesiska och cyrenaiska mynt” i Göteborgs Vetenskaps och Vitterhets samhälles handlingar 1778.

Stockholm, Albert Bonniers förlag, 1925-36. 8:o. 447,+ (2); 536,+ (1); 425,+ (2); 590,+ (1) s. Illustrerade. Förlagets blåa dekorerade klotband med omslagen medbundna. Fyra volymer, något nötta och del tre och fyra med något blekta ryggar. Axel von Fersens (1755-1810) klassiska dagbok med skildringar från hovlivet i Versaille och den dramatiska flykten med Marie Antoinette och Ludvig XVI till Varennes. Alma Söderhjelms utgåva är en redigerad översättning i urval, med kommentarer och personliga anteckningar. Originaldagböckerna är på franska.

Stockholm, Nicolao Wankijff, 1675. Folio. (12),+ 890, 893-906,+ (12 ) s. Enstaka småfläckar, något värre s. 27, en svag fuktrand i marginalen s. 11-15 och en papperslagning s. 1519-520, annars fin inlaga. Nött samtida skinnband, blindpräglad rygg med upphöjda bind och beige titeletikett samt med rester av pappersetiketter, skada på nedre kapitäl. Collijn sp. 861, not. Variant med ”Errata” på sista sidan. Svensk översättning av Johannes Sleidanus ”Commentarii de statu religionis et rei publicae Carolo V Caesare”, som utkom 1555, och som med stöd av offentliga aktstycken var ett försvar av de tyska protestantiska staternas politik under religionskrigen 1517-1555. Översättningen utfördes av Johan Sylvius på uppdrag av Karl XI som också bekostade tryckningen, och enligt uppgift tryckt i 1000 exemplar. Johannes Sleidanus (ca 1507-56) var tysk historiker, verksam i Frankrike och Strassburg. Hans allmänna världshistoria hade översatts till svenska redan 1610 av Erik Schroderus. Den kunglige översättaren Johan Sylvius (1620-90), som 1667 efter tjugo års uppehåll övertog Schroderus gamla jobb som translator regius, översatte vid sidan av denna bok bl.a. även Mornay ”Een book, om then christne religionens wissheet” (1674) Curtius Rufus (1682) och Ericus Olais svenska historia (1678).

Stockholm, Ivar Haeggströms boktryckeri, 1901. Folio. (8),+ 195,+ (1) pp.,+ 1 map,+ 2 double-page plans,+ 87 photo-engraved plates, of which 21 in colour or partly in colour,+ 88 leaves with plate-text. Illustrations in text. The last plate and one of the plans loose. Publ. cloth. (The Royal Ethnographical Museum in Stockholm.) Preface by Hjalmar Stolpe. Carl Vilhelm Hartman (1862-1941) ledde en stor forskningsresa 1896-99 till Costa Rica, Guatemala och Salvador. I Costa Rica undersökte han över 400 gravar, vilket bidrog till daterandet av Centralamerikas forntid. Han förde en stor samling till Sverige, vilken p.g.a. ett förbud mot utförsel som infördes året därpå, är en av de större utanför Centralamerika. Denna redogörelse för gravarna i Costa Rica som trycktes 1901 belönades med Loubatpriset. Hartman anställdes därpå av Carnegieinstitutets etnografiska museum i Pittsburgh och företog för dem ytterligare en resa i Centralamerika. Han efterträdde 1905 Hjalmar Stolpe som intendent för Riksmuseets etnografiska avdelning, efter en hård och olustig kamp med Erland Nordenskiöld.

Leipzig, Hartleben's Verlags-Expedition, 1818. 8vo. XXIV,+ 350,+ (1) s.+ 2 fold. engr. aquatint plates. Foxing, especially in the beginning ant at the end. The first plate with foxing. Red half cloth from mid 19th century, gilt spine, with the gilt monogram of the Danish king Christian IX in top compartment. Library and ex-library stamp from Staatsbiblioteket i Aarhus. Owner’s signature of Hans Hartvig Seedorff. Garcia 2211. Edited and with a preface by Karl August Böttiger. The author Friederike Sophie Christiane Brun (1765-1835) was daughter to the priest Balthasar Münter and sister to the former bishop in Copenhagen Friedrich Münter. She was born in Thüringen, and arrived in 1770 to Copenhagen, where she married Konstantin Brun in 1783. She was to spend most of her life travelling around Europe, and she published several collections of poems. She travelled to Italy many times, beginning in 1795 together with the princess Luise von Anhalt-Dassau, returning in 1796 and in 1807 when she stayed until 1810. From the visists she also published ”Briefe aus Rom” in 1818 and ”Römisches Leben” in 1833. She is often called the Madame de Staël of the Nordic. Chapter seven, pp 83-94 deals with Pompeii and the folding plate depicts a reconstructed impluvium from a casa in Pompeii, after a painting by Gustav Hetsch. Also with a chapter on the music in Naples. Christian IX (1863-1906) King of Denmark. The Danish author Hans Hartvig Seedorff wrote a book on Pompejii, ”Pompeji - breve fra Byen som ikke ville dø”.

Utrecht, Guilielmi Vander Water, 1711. 4to. (42),+ 248,+ (18) pp.+ fold. engr. plate,+ fold. printed genealogical tab. Title printed in red and black. Contemporary blind stamped vellum. From the library of Celsings at the Biby mansion. Graesse II, p. 465. New text edition of Einhard’s chronicle of Charlemagne, edited by J. H. Schminkius with comments by Johannes Friedricus Besselius and notes by Johannes Bollandus. Published with Melchior Goldast’s (1578-1635) essay on Einhard and his chronicle, together with ”De origine et sedibus Francorum” by Hermann von Neuenahr (1492-1530) and ”De stature Caroli Magni Imperat” by Marquard Freherus. Einhard or Eginhard (c 775-840) is mainly famous for this chronicle of Charlemagne, ”Vita Caroli Magnus”, written sometime between 817 and 830. It was first printed, edited by Hermann von Neuenahr, in 1521. It is an important eye-witness account on the life and character of Charlemagne as Einhard was active inside the court of Charlemagne. The successor, Louis the Pious, made Einhard his private secretary. The Celsing brothers, Ulric and Gustaf, were Swedish diplomats, mostly in Constantinople, and famous for their collection of Ottoman portraits and paintings.

Göteborg, Tideman Grefwe, (1678). 4:o. (15) s. Fläckar. Tagen ur band. Bläcknotering på titelbladet. Ur Ericsbergs bibliotek. Jämför Bibl. danica III, sp. 230. Klemming, Sveriges krig, s. 209. Warmholtz 5050, not. Översättning från den tyska upplagan. Otto Wilhelm Königsmarck tog i augusti 1677 över befälet över trupperna i svenska Pommern efter Wrangel och lyckades med små resurser avvärja en mängd anfall. Mot slutet av året drog de allierade ned antalet trupper på Rügen, vilket Königsmarck utnyttjade till att den 8 januari 1678 anfalla med 3500 man. Den danske befälhavaren Rumohr blev i inledningsskedet dödligt sårad och utan befäl gav sig försvararna. Det kallas ibland slaget vid Warksow. Den svenska framgången blev dock kortvarig och Königsmarck fann sig snart belägrad i Stralsund.

Lund, Viti Haberegger, (1669). 4:o. (20) s. Tagen ur band. Fint exemplar. Med samtida bläckanteckning på titelsidan. Lidén s. 128. Pufendorfs andra ventilerade avhandling i Lund, av totalt 8 stycken. Samtliga dissertationer under Pufendorfs presidium är ovanliga. Respondenten är dock mest känd som författare till ”Den blomstertid nu kommer”.

Stockholm, Peter Hesselberg / Uppsala, Joh. Edman, 1765-70. 4:o. (34),+ 314,+ (2); (26),+ 315-662,+ (28) s. Andra delens titelsida med graverad vinjett. Samtida skinnband, rikt guldornerade ryggar, upphöjda bind med röda resp. gröna titel- och deltiteletiketter, röda snitt. Två volymer. Mycket fina band, av samma bokbindare men med olika stämplar i ryggfälten (eventuellt Christopher Schneidler). Henrik Frosterus (1727-72) blev 1756 juris docent i Uppsala och v. notarie i generalkrigsrätten, där han fick ta över bankkommisarien Thure Wennbergs samlingar om den svenska krigslagfarenheten, utifrån vilka han utarbetade detta arbete. Han blev 1771 professor i juridisk ekonomi i Uppsala. Verket innehåller mycket information om de olika regementerna, utrustningar mönstringar, boställen och löner, indelningsverket, försvarets äldre historia m.m. Första delen behandlar kavalleriet och den andra infanteriet.

Köpenhamn, Seel Peter Morsings, königl. und der Universität Buchdruckers, Wittibe, (1658). 4:o. (24) s. Enstaka småfläckar. Tagen ur band. Ur Ericsbergs bibliotek. VD17 23:316589R. Warmholtz 8577 not. Den tyska översättningen av fredsfördraget i Roskilde mellan Sverige och Danmark, tryckt av Sophie Morsing, änka efter Peter. Med freden i Roskilde 1658 nådde Sverige sitt största omfång, med tilläggen av Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm och Trondheims län. Bara två år senare, med freden i Köpenhamn 1660, återgick Bornholm och Trondheims län till Danmark.

Paris, 1808-12. 8vo. xl,+ 41-498; (8),+ 496; (4),+ 476; (4),+ 480; (4),+ 414; (4),+ 446; (4),+ 2,+ 536; (4),+ 428; (6),+ 428 pp. Contemporary paperbindings, gilt spines with green labels, partly uncut. Nine volumes. Vol. 4-9 signed by Babault. Book plates from “Bibliotheque Breau”.

Stockholm, Joh. Christ. Holmberg, 1789. 12:o. 162 s. Lätta lagerfläckar. Samtida marmorerat pappband, ryggen med titeln fint skrivet med bläck. Setterwall 3385. Fint exemplar av den ovanliga svenska översättningen av “Mémoires sur la campagne de 1788 en Suède”, som utkom i Köpenhamn samma år. Karl av Hessen (1744-1836) var ståthållare i Schlesvig-Holstein och militär i dansk tjänst. Han ledde de danska trupperna i Norge mot Sverige i det dansk-svenska kriget 1788. Dessa hans memorarer handlar mycket om striderna i Bohuslän. Han var även en ivrig frimurare.