Søgningsresultat

Stenciltryck i åtta färger på kartongskiva med utvikbar fot på baksidan. Utan år men ca 1930. 40x25 cm. Lätt nötta kanter och lite småsolk. Reklamskylt för användning i skyltfönster saluförande korsetten Spirella. Illustrerad med en staty i antik stil föreställande en halvnaken kvinna och en kvinna iklädd en Spirella. Korsetten Spirella uppfanns av Marcus Merritt Beeman i USA 1904 och i november 1920 öppnade den första svenska Spirellafabriken i Malmö. Korsetten såldes via ombud kallade ”Spirella-corsetierer” som utförde måttagning och mottog beställningar. Varumärket blev en succe och år 1950 fanns det 2200 ombud vilket bara sju år senare hade ökat till 3388. Iska Carlsson (f. 1889) finns i folkräkningen från 1940 upptagen som ”f.d. klädeshandlare”.

Stencil daterad den 28 april 1945. 15 s. Klammerhäftad. Stämplad ”HEMLIG”. I kuvert från ”Statens informationsstyrelse. Folkberedskapen” och adresserad till ”Ordförande i kristidsstyrelsen herr ombudsman T. Hedén Uppsala”. Har varit försluten med informationsstyrelsens vaxsigill, något skadade. Poststämplad 29/4 1945. Hemligstämplad promemoria från Folkberedskapen skriven under andra världskrigets slutskede, två dagar innan Adolf Hitlers död. Inleds: ”I och med att slutet på kriget med dess för envar uppenbara utgång närmat sig har frågan om hur Danmark och Norge skola bli kvitt det mångåriga tyska oket fått en allt större aktualitet. Den inriktning, som operationerna mot Tyskland erhållit i krigets slutskede, har åtminstone för Norges vidkommande gjort det mindre sannolikt, att befrielsen skall komma som ett omedelbart led i de allierades nuvarande operationer. Till följd härav har den allmänna debatten både utomlands och här hemma kretsat kring de andra möjligheter, som skulle kunna stå till buds för att på snabbaste sätt och med minsta möjliga uppoffringar i människoliv och materiel få Norge fritt igen. Härvid har tanken på en medverkan på ett eller annat sätt från svensk sida varit ett ofta återkommande och livligt diskuterat ämne”. Denna fråga diskuteras sedan ingående i promemorian tillsammans med en rad besläktade frågor. Bland annat diskuteras Folke Bernadotte och Röda Korsets arbete. Tycho Hedén (1887-1962) var socialdemokratisk politiker och drätselkammarens ordförande 1939-59.

Stockholm, K. L. Beckman, 1894. Affisch (ca 34x28 cm). Uppfodrad på papp och i en enkelt träram utan glas. Några fläckar i bild och ett par avskavningar, påverkande ett par bokstäver. Anger tider för aftonmåltid, frukost och middag för fem rutter med nattåg och för tjugosex rutter med dagtåg.

Handskrift. 4:o. (84) s. + en insatt kvittens signerad av Gustaf von Röök. Nött samtida hfrbd med fem upphöjda bind och handskriven titeletikett (”Räkningar och liquider samt annotaioner öfver egne och mig i commission lemnad lagsökningar och rättegångar med räkningar deröfver”) på främre pärm. Bandet med avskavningar, inlagan med enstaka fläckar och fem blad med litet maskhål utan textförlust. Inlagan på blåtonat papper. Handskriften upptar räkenskaper för drygt femtio olika tvister under åren 1815-1816; gällande bl.a. förmynderi, besittning av jord, bouppteckningar och skulder. De inblandade i målen är alltifrån bönder, snickare och timmermän till bataljonsläkare, byggmästare, rusthållare, gästgivare och adelsmän. Dahlgren reste vida omkring Östergötland i sin tjänst och en mängd orter nämns; bl.a. Olerum, Särstad, Norrköping, Viby, Frängsbo, Åby, Linköping, Kimstad, Åkerby och Vadstena. Utöver arvoden är en mängd utlägg inom tjänsten bokförda för bl.a. resor, måltider och övernattningar, men också mer ovanliga utlägg som drickspengar till en trädgårdsmästare är upptaget. Förutom bokföring över kostnader kring de enskilda tvisterna finns även särskilda avsnitt med diverse fordringar och skulder samt för rättegångar bevakade vid lagmanstinget. Carl Gustaf Dahlgren (1791-1843) blev senare hovkamrer och hovrättskommissarie. Han var bosatt i Särstad, Östergötland. Han var far till juristen och konstsamlaren Carl Fredrik Dahlgren (1818-94).

Handskrift, Norra Tyskland (?), 1800-talets första hälft. Cirka 53 x 84 mm. 93 blad, mestadels med skrift på en sida + 4 blad i något mindre format med skrift på danska eller svenska. Bladen löst ilagda i samtida marmorerad pappkassett med gult glättat innerfoder. Helt guldsnitt. Kassetten sympatiskt nött, bladen med lättare solkigheter och småfläckar. Ett charmigt objekt med tillbörlig patina. De pietetsfullt präntade texterna i denna andaktsbok utgörs delvis av kortare citat ur Luthers bibelöversättning, exempelvis från Psaltaren “Der Herr wird deinen Fuß nicht gleiten lassen [...]” (psalm 121) eller profeten Jeremia “Die Güte des Herren ist es, daß wir nicht gar aus sind [...]”. Efter bibelspråken följer oftast en betraktelse eller tolkning. Andra blad är friare bönetexter i samma anda. Troligen är texterna tagna ur en eller flera ännu oidentifierade tryckta andaktsböcker. De danska och svenska texterna är skrivna i flera händer, till skillnad från de tyska delvis numrerade och uppenbarligen tagna ur andra motsvarande samlingar. Placeringen av texterna i ett nordtyskt sammanhang bygger dels på kopplingen till de danska och svenska texterna, dels på den lutherska tendensen och frånvaron av böner riktade till exempelvis Maria, vilka hade varit naturliga i en sydtysk och alltså katolsk kontext. Föreställningen om “sola fide”, tron allena, kommer tydligt till uttryck i en av de danska anteckningarna: “Jesus Christus gav sig selv til en Gienløsnings Betalning for alle. Got at du sørger og græder og beer[.] Tænk dog at dermed Betaling ei skeer[.] Ene betaling den Høieste faaer udi Forsonerens Vunder og Saar.” Versen är en variation på Friedrich Boyes versbetraktelse över första Timoteerbrevet i hans samling “Nogle faa udvalgte og med Blod besprængte Blomster opsamlede under Jesu Kors”. Boken finns tryckt i flera upplagor under 1700-talet, delvis i samma lilla tvärformat som dessa blad är skrivna i.

Stockholms dagblad. Extranummer. Söndagen den 12 december. 1897. Fröken Fägerskiöld har bekänt. + Svenska dagbladet. Extranummer 2. Tisdagen den 14 december 1897. Fröken Fägerskiöld häktad! + Extranummer af Svenska dagbladet. N:r 333 1/2. Onsdagen den 29 december 1897. Rannsakningen med Helga Fägerskiöld. + Svenska dagbladet. N:r 88 1/2 (Extranummer). Fredagen den 1 april 1898. Fru Taube och fröken Fägerskiöld frikända. Är Broxviksgåtan löst? 4 tidningsnummer i olika format omfattande en sida styck. Har varit vikta. Enstaka smårevor. Övergripande gott skick. Det s.k. ”Broxviksdramat” bestod i kammarherren Evert Taube von Blocks plötsliga död den 14 december 1895 och efterföljande beskyllningar om giftmord emot hans hustru Betzy Taube och Helga Fägerskiöld (1871-1958). Den sistnämnde var förlovad med Taubes son, och vid ett besök på Broxvik berättade hon för honom att hans mor förgiftat hans far med giftet sublimat. Fägerskiöld och Taube d.y. anlitade advokaten, och senare statsministern, Karl Staaff (1860-1915) och en obduktion genomfördes där spår av arsenik och kvicksilver fanns. Betzy Taube anmälde Fägerskiöld för förtal och den 29 november 1897 bekännde Fägerskiöld istället att det var hon som giftmördat Taube med motivet att hennes trolovade skulle få överta Broxvik. Efter många turer, där Fägerskiöld bl.a. hävdat sig blivit överfallen på gatan i Stockholm, drog hon tillbaka sin bekännelse. Fägerskiöld frikändes slutligen i april 1898 i brist på bevis. Efter den långa och tumultartade rättsprocessen flyttade Fägerskiöld till USA där hon försörjde sig som sjukgymnast och innehavare av en skönhetssalong. Dessa fyra extranummer ger inblick i ett av sin tids mest sensationella och mediauppmärksammade mordfall.

5 fraktsedlar daterade 1874-1877 + 3 kvittenser daterade 1873-1875. Delvis tryckta och delvis handskrivna fraktsedlar.Vikmärken och ett par småfläckar. Två av fraktsedlarna och två av kvittenserna med minimala hål efter nål samt en fraktsedel med ett litet hål i text. Fraktsedlar för ångbåtstransport av vin och portvin. 3 fraktsedlar på svenska för transport från Stockholm till Näsby med skeppet Gripsholm, till Köping med skeppet Maria och till Västerås med skeppet Aros. 2 fraktsedlar på engelska; den ena utfärdad av Stockholm Steam- Ship Company för transport från London till Stockholm med skeppet Presto och denandra för transport från Porto till Stockholm med skeppet Nils Magnus. De svenska skickade, och de utländska mottagna, av vinhandlaren Herman Tydén (f.1842). Tillsammans med 3 kvittenser för vin, också dessa för Herman Tydén, utfärdade i London och Porto. 2 av fraktsedlarna med vackra vinjetter föreställande ångbåtar, och 1 med vinjett föreställande hamnen i Douro, Portugal. En fin samling med välbevarade fraktsedlar från ångbåtsfartygens tid.

Handskrift, daterad 1805. Folio. (3,1 blank),93,(1 blank) s. Samtida hårt nött gråpappersband med skador i ryggen och fläckade pärmar. Inlagan i övergripande gott skick. Ställvisa småfläckar, s. 29-30 med en något större, men ljus, fläck i texten. Nära samtida ägarnotering på inre främre pärm: ”Tillhör S. N. Levin”. Handskriven lärobok i elementär matematik med prydlig piktur och fina rubriker. Med all sannolikhet framställd för undervisning av Adolf Ludvig Levins (1733-1807) barn på Ludvigsbergs herrgård på Muskö i Stockholms län. Levin föddes som Moses Marcus Levi i Holstein, i nuvarande Tyskland, och flyttade till Sverige 1748. Han konverterade till kristendomen 1754 och gjorde sig en förmögenhet som möbelhandlare. Han lät bygga Ludvigsbergs herrgård 1776. Den S. N. Levin som boken tillhört i något senare tid var troligen Sten Niclas Levin (1807-1902), son till Adolf Ludvig Levins son Per Ludvig Levin (1777-1856), vilken var ägare till Ludvigsberg efter sin far.

Ej daterad (1882?). Några småfläckar, minimala skador och revor mellan panelerna. Teckningarna består av porträtt, landskapsbilder och humoristiska scener. Åtta av bilderna med bildtext: ”Erik å kinesen”, ”1882”, ”Gösslunda kyrka”, ”Jag tar tösa! ja bevars de går allt”, ”Apelås”, ”Fröken dricker jemt fröken då värre än jag”, ”Hvilka äro dessa tre? Gissa, gissa tål de re” och ”Apelås”. Gösslunda kyrka och Apelås är belägna i Kållands härad i Västergötland, och de får antas att skärmen tillverkats för nöje för en familj boende där.

Handskrift, ej daterad (ca 1840?). 4:o. 247 s. Samtida hfrbd med blindpressad ryggdekor och marmorerade pärmar. Ryggen och pärmarna med några smärre avskavningar och hörnen något stötta. En liten fuktrand i övre marginal i större delen av inlagan. Första sidan solkig och med ett klipp i övre marginalen, fuktfläck i yttre marginalen och nedre inre marginalen från s. 208, varav den senare tränger in något i text. Främre inre pärm med spår av borttaget exlibris eller annan form av etikett och försättsbladet med ägarnoteringen ”Karl Pet. Bergqvist Kalmar d. 15 maj 1851”. Skriven på sidornas innersta halva med breda marginaler lämnade tomma för kommentarer. Handskriven lärobok i filosofins historia från tiden före Thales t.o.m. Johann Gottlieb Fichte med nedslag hos bland annat Pythagoras, Xenophanes, sofisterna, Diogenes, Platon, Aristoteles, stoikerna, arabisk filosofi, skolastiken, René Descartes, John Locke, Gottfried Wilhelm von Leibniz, Christian von Wolff, George Berkeley, David Hume, Immanuel Kant, Carl Leonhard Reinhold och Jakob Sigismund Beck. Karl Peter Bergqvist (f. 1820) blev student i Lund 1840 och erhöll sin fil. kand. 1849. Efter examen arbetade han först som tillfällig lärare vid Kalmar läroverk och var sedan tillfällig lektor i filosofi 1850-51 vid samma läroverk. Åren 1855-62 arbetade han som amanuens vid domkapitlet i Kalmar. Föreliggande handskrift är daterad vid den tid Bergqvist undervisade i filosofi vid Kalmar läroverk och har sannolikt därmed använts som lärobok där. Handskriften tycks dock inte nedtecknad av Bergqvist själv då det sannolikt är en tidigare ägarnotering som är bortklippt från titelbladet.

Handskrift, daterad 1882-1917. 8:o. (91,8 blanka,2,80 blanka,102,1 blank) s. Svart enkelt klotband med stänkta snitt och oskriven pappersetikett på främre pärm. Bandets rygg renoverat i nutid, inre falsar renoverade tidigare, kanter och hörn något nötta, inlagan i övergripande mycket gott skick med enstaka fläckar. Dagboken skriven på engelska. Inlagan med fyra inklistrade tryck. Maria Carolina Zöllner föddes i Paris 1850 och mötte där sin blivande make Gustaf Sjöström (1855-1912). De gifte sig i Paris 1885 och flyttade 1890 till USA där Gustaf blev präst vid en svensk episkopalförsamling. I Chicago gav han 1892 ut kåserierna ”Jan Olsons äfventyr eller en vermländsk emigrants resor och lefnadsöden i det Norra Amerika[...]”. 1902 flyttade familjen till Sverige då Gustaf antagits för tjänst som präst i Härnösands stift. Dagbokens första 91 sidor, daterade 1882-1883, är skrivna under Zöllners tid i Paris. Efter några blanka blad upptas dagboken med två sidor skrivna under hennes tid i USA. Dagboken upptas återigen år 1913. Denna, den längsta, delen av dagboken är betydligt mer utförlig än de tidigare delarna. Zöllner skriver, fortfarande på engelska, om livet som prästänka i Härnösand med kyrkomöten, föreläsningar om Goethe och Schiller, utflykter i närområdet, mottagna brev från bl.a. Jerusalem och USA samt om besök hos äldre församlingsbor. Den 13 januari 1914 skriver hon: ”Went to the dear old woman to day, my little lapplady, is near to her end, patient & glad when the Lord will call her”. Den 2 augusti 1914 skriver hon: ”Lords day, the bells tolled from 6 to 9 to call the men to mobilise. What it will be if there be war! God, keep our hearts & minds fixed on thee & our soul at rest with thee! War broke out in all Europe...”

Handskrift, daterad 1805. (29) skrivna s. interfolierade i ”Almanach för året 1805 till Götheborgs Horizont”. Nött pappersomslag med formklippt handskriven titeletikett (”1805 åhrs almanach. Hans H. Lindskog”). Omslaget med en stor fuktfläck, främst det bakre, och en del småfläckar. Inlagan delvis något lös i bindningen och med en del småfläckar som dock inte stör läsbarheten. En lös handskriven lapp bifogad med tillkännagivande att Lindeskogs änka Maria Ch. Lindskog född Gyllenspetz (1763-1818) avlidit.  Interfolierad almanacka tillhörande förste lantmätaren i Älvsborgs län Hans Lindskog (1748-1812), boende på Nuntorp i Brålanda. Lindskog skriver om sitt arbete med att framställa kartor och dess olika moment som att teckna konturer, färglägga och infoga beskrivande texter. Han skriver bl.a. om framställandet av kartor över Frändefors och Kungsskogen samt om arbete ute på fältet med delning av skogar, vägar och åkrar. Utöver anteckningar om arbetet skriver Lindskog också om familjehögtider, kyrkobesök, tingstjänst och resor till närliggande orter som Mellerud och Vänersborg. Främre och bakre inre pärm med diverse anteckningar. En intressant skildring av en lantmätares arbete i början av 1800-talet.

Daterat 20 oktober 1821. Förtryckt formulär med handskrivna tillägg (1) s. Vikt två gånger på mitten. Ett litet hål i mitten av dokumentet och revor i marginal som inte stör läsbarheten. En del småfläckar och bläckkrumelurer. ”Koekoppe-indpodnings-attest” för den sjuårige Thorer Christophersen Sutterud i Ås socken, Akershus fylke. Intyget försäkrar att Sutterud den 12 oktober i Kroer blivit ympad med kokoppor och därmed är skyddad mot barnkoppor i framtiden. Undertecknat av H. Hansen, auktoriserad vaccinatör i Ås socken. Den engelske läkaren Edward Jenner uppfann 1796 det första vaccinet efter att ha observerat hur mjölkerskor som blivit smittade med kokoppor inte utvecklade smittkoppor. Han använde sekret från kokoppor som han smittade en pojke med för att sedan smitta honom med smittkoppor. Pojken var immun och Jenner hade uppfunnit vaccinet. Han namngav det efter latinets ord för kokoppor ”vaccinia”.

Två handskrifter, daterade 1886-1887. 8:o. 8 + 8 s. Något småfläckiga omslag, Ett häfte med en liten reva i bakre omslag. Två dokument från Centralfängelset på Norrmalm i Stockholm rörande intagna fångar. Häftena inleds med två sidors tryckt text med rubriken ”Läror, till upplysning och rättelse för dem, som i Centralfängelset å Norrmalm i Stockholm äro intagne.” Därefter en sida med förtryckt formulär innehållande handskrift över de persedlar kvinnorna mottagit vid ankomst till fängelset, inkluderande bl.a. fyra halsdukar, två klänningar, två koftor och ett par tofflor. Därefter tre sidor förtryckt formulär innehållande handskrift med rubriken ”Förteckning på de klädespersedlar m. m. fången vid ankomst medfört”, den ena uppräknande femton och den andra tolv föremål, jämte deras värde. Slutligen förtryckt formulär med rubriken ”Afräkning öfver dess egna medel och arbetsförtjenst” ifyllt i handskrift. Häftena ger en fascinerande bild av ägodelarna hos två kvinnor dömda till fängelse för lösdriveri och av svenskt fängelseliv i slutet av 1800-talet.

Blindpräglat klotalbum i tvärformat innehållande 25 kartongblad med lika många monterade fotografier (bildyta ca 8x11 cm). Albumet lätt nött längs kanter. Fotografierna i övergripande gott skick, ett par med några fläckar. Album innehållande tjugofem privattagna fotografier, varav åtta med motiv från Stockholmsutställningen 1897. Bilderna från Stockholmsutställningen föreställer: 1. Miniatyrstaden "Gamla Stockholm". 2. Vy över utställningsområdet taget på håll med industrihallen i centrum. 3. Samma motiv som föregående ur ett annat perspektiv, där även paviljongen för den kemiskt-tekniskautställningen syns tydligare än på föregående bild. 4. Linbanans/luftbanans byggnad med dess huvudingång. 5. Linbanan över Djurgårdsbrunnsviken med två fullsatta vagnar. 6. Vy över den dekorerade Norrbro med folksamling och spårvagn. 7. Vy över Norrbro ur annan vinkel med Operan i bakgrunden. 8. Kvällsbild över utställningsområdet med ljusslingor. Bilderna visar Stockholmsutställningen ur nya perspektiv och vissa av bilderna, som den föreställande Nordströms linbana i drift, är ovanliga motiv i sig. Övriga fotografier går inte att direkt knyta till Stockholmsutställningen men vissa av dem är sannolikt tagna vid samma tillfälle; dessa fotografier föreställer bland annat Operan, vy över Gamla Stan, fartyget Nybron 1, folksamlingar, Skansen, och ångfartyg i Stockholm. Allra sist ett fotografi föreställande fyra personer sittande kring ett dukat bord - kanske föreställande de utställningsbesökare som tog dessa foton från den storslagna Allmänna konst- och industriutställningen?

Handskrift, ej daterad men ca 1830. Tvärformat. Titelblad & 38 plr. Fint samtida hfrbd med titeletikett i rött skinn med guldpressad titel, guldpressad ryggdekor, marmorerade pärmar och blåstänkta snitt. Ryggen med några ytliga brytveck, ryggen och pärmarna med några avskavningar. Inlagan helt loss i bakre fals och med ställvisa småfläckar. En plansch ritad på tunt ritpapper vilket färgat av sig mot mostående plansch. Anders Perssons lilla diskreta exlibris på inre fämre pärm och dennes blyertsnoteringar om upphovspersonen. Vackert handritade gemetriska former, varav vissa i färg, utförda för kurs i geometri. Ritade av Otto Ludvig Levin (1802-70), som senare blev kapten i Topografiska kåren, vilken ägnade sig åt militärgeografisk verksamhet och åren 1836-56 ansvarade för de optiska telegrafnäten i Sverige.

Utan år (ca 1940). Klotlåda (20x38x4 cm) innehållande 99 fröprover i provrör av glas (9 cm höga) förslutna med kork och med handskrivna etiketter. Lådan lätt nött och fläckad. Tio prover utan etikett, ett prov utan kork. Möjligtvis saknas ett prov då lådan har 100 fack. Fin samling torkade fröer troligtvis ihopsamlad och iordningställd av elev vid lantbruksskola.

Handskrift, daterad 1861. 4:o. 257 s. Samtida halvfranskt band med guldpressad ryggtitel och ryggdekor samt marmorerade pärmar. Bandet med hårt nött rygg med avskrapningar av skinnet och delar av ryggtiteln Inlagan i övergripande gott skick, de första sex bladen med smårevor i marginalen, försättsbladen med fläckar från hörnens skinn och ett par små fläckar inlagan i övrigt. Ägarnotering ”W. M. Bergmanson Arboga 1861” och stämpel ”Statens farmaceutiska laboratorium” på främre försättsblad. Anteckningar förda efter Magnus Huss föreläsningar i farmakologi vid Karolinska institutet i Stockholm. Läkaren Magnus Huss (1807-90) var professor vid Karolinska institutet och hade året innan dessa föreläsningar utnämnts till ordförande i Sundhetskollegium och generaldirektör över hospitalen, lasaretten och kurhusen i Sverige. Han är idag kanske mest ihågkommen för sin forskning kring den kroniska alkoholismen. Wilhelm Mauritz Bergmanson (1813-1874) var stadsläkare i Arboga.

Handskrift, daterad 1842-77. 4:o. 179,(7) s. och en mängd blanka blad i slutet. Fint något nött samtida hfrbd med guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper och stänkta snitt. Ryggen med guldpressad titel ”Samling af hushållsrön”. Ryggen med några ytliga sprickor och pärmkanterna med smärre avskavningar. Inlagan i mycket fint skick med några enstaka obetydliga småfläckar. Skriven i lättläst piktur. Omfattande hushållsbok innehållande 160 recept, huskurer och instruktioner för allehanda nyttiga kunskaper i ett hushåll. En del av styckena med notering om varifrån uppgifterna är hämtade, oftast Aftonbladet och Örebro Tidning. Många utan uppgift om varifrån uppgifterna är hämtade vilket tyder på att de är avskrivna ur andra hushållsböcker eller nedskrivna muntliga råd. Innehåller bland annat stycken som ”Råd mot blodspottning”, ”Ammoniaks användning för tvättning och fläckars uttagande”, ”Att förvara möbler, kopparstick o.d. i obebodda rum”, ”Smultron-punsch”, ”Medel att förekomma mask på fruktträd”, ”Väfnad af skägglaf”, ”Den gotländska hötjugan”, ”Om rätta värdet af potäter och deras förvandlande till handelsvara”, ”Att borttaga eldmärken och andra födelsefläckar å nyfödda barn”, ”Sättet att förekomma vidriga och för helsan farliga utdunstningar ifrån orenlighetssamlingar, äfven af värsta slag”, ”Holländsk löpe”, ”Fyllerikur”, ”Nytt sätt att koka godt kaffe”, ”Rysk buskråg”, ”Ny fabrikation af vattentätt tyg, som ej är lufttätt”, ”Att öfverdraga kartor och kopparstick med fernissa”, ”Kummin-, anis- och fenkols-brännvin”, ”Beredning af lutfisk”, ”Beska droppar”, ”Beredning af mjölk för sjöresor”, ”Ett medel mot sjösjuka”, ”Medel mot vattuskräck”, ”Beredning af vinbärs- och krusbärs-vin”, ”Sätt att torka blommor med bibehållande af deras form och färg”, ”Kontgjord grädde”, ”Kisa mors gikt-dekokt” och ”Enkelt sätt att upptäcka arsenik i gröna färger”. Innehåller även en tio sidor lång avdelning med rubriken ”Anvisning till maltryckers tillverkning och förvaring” (med underrubrikerna ”Materialierna”, ”Öl- och drick-bryggningen” och ”Förvarande af öl och dricka”) vilket är ”meddeladt af major G. Uggla”. Innehåller även en åtta sidor lång avdelning med rubriken ”Underättelse om kolera-sjukdomens kännetecken, om skyddsmedel mot densamma för friska, samt om de läkemedel, som böra användas för sjuka, intill dess läkare hinner ankomma, eller då läkare ej finnes att tillgå”. Även en ritning för en vedsåg och en ritning för ”Nytt afvägnings instrument”.

Ej daterade (1800-talets andra hälft). Sex pappussel (150x185 mm) med åtta bitar vardera. Något böjda, ett pussel saknar två bitar och tre pussel saknar en bit vardera, några enstaka småfläckar och pappersskador i utrymmena där brickorna läggs, bildytan i mycket gott skick.  Pussel med scener föreställande barn i pastorala miljöer upptagna i olika lekar. Varje pusselbit har ett tal (exempelvis 9x5) på baksidan som ska läggas på rätt ställe i pusslet, som förutom talets summa även bär en liten vers (exempelvis ”45. Böckerna bär jag alltid i rem”, och tidstypiska ”10. Negrer finns i Ohio”).