Søgningsresultat

Sthlm, 1965. s. 478-81. Klammerhäftad. Gustaf Fredrikson (1832-1921) var en av sin tids främsta skådespelare. Hans ”Teaterminnen” utkom 1918.

Västerås, 1879. XII,223 s. Häftad och insatt i enkelt brunt omslagspapper. Något nött med handskriven ryggtitel. Omslaget nött och med smärre solkigheter samt minimala pappersförluster. Revor och små pappersförluster i ryggen upp- och nedtill. Några blad lösa och de första bladen med små revor. Med spridda anteckningar i blyerts. Allt som utkom. Utifrån författarens egna minnesbilder tecknas universitets- och studentlivet i Uppsala med många personhistoriska detaljer. Rudolf Hjärne (1815-84) var född i Göteborg och kom 16 år gammal till Uppsala och studerade vid universitetet i ett kvarts sekel utan att ta examen. Han var sedan bland annat verksam som journalist och lärare samt litteraturhistoriker. Föreliggande verk har enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” ”ett betydande personhistoriskt värde”.

Malmö, (1980). 72 s. Häftad. Andra upplagan. Trevlig och rikt illustrerad skrift med den talande omslagstiteln ”Liten encyklopedi över människor, idéer och dyrbarheter i svensk rokoko”. Den samproducerades till en utställning som visades både på Stockholms stadsmuseum och Malmö museum.

Sthlm, 1934. 232 s. Häftad och oskuren. Lätt nött och något snedläst. Som bilagor avtrycks ”Professor M. Fremlings avhandling Om en filosofi, som icke är ovänligt sinnad mot sunda förnuftet 1814” på s. 193-206 och ”Professor M. E. Ahlmans tal vid jubelfesten i Lund 1817 Om Luthers hävdande av vördnaden för uppenbarelsen och förnuftet” på s. 207-24.

U.o., 1997. 69 s. Häftad.

Lettland, 2009. 95,(1) s. Häftad. Elisabeth Vasa (1549-97) var dotter till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud och gift med Kristoffer av Mecklenburg. Elisabeths boksamling bestod av böcker på tyska och svenska, bara ett verk på latin återfanns ”Argumentorum in sacra biblia”. Merparten av hennes böcker rörde hushållning och religionsutövning, men ett visst intresse för historisk litteratur kan också skönjas.

Uppsala, 1900. IV,27 s. Häftad. Främre omslag med vikmärke i övre högra hörnet och förlagsstpl nederst samt lätt solkigt. Skrifter utgifna af Kyrkohistoriska föreningen III:1. Självbiografin är skriven fram till 1787 då Olof Wallquist (1755-1800) utsågs till biskop i Växjö. Han var även biktfader till Gustav III och dog av ett slaganfall efter en häftig debatt under riksdagen i Norrköping 1800.

Göteborg, 1911. (4),104,(2) s. Häftad. Främre omslag med liten pappersförlust. Löst ilagd i ett senare vinrött omslag med maskinskriven titeletikett i papper. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 5448. Bygger på en artikelserie i Handelstidningen. Förteckningen är resonerande med betoning på stadens första århundrade. Aberstén skriver bl.a. utförligt om W. Usselinx, en holländsk affärsman som redan på 1620-talet försökte inrätta ett handelskompani med Göteborg som bas.

Sthlm, 1963. 57,(3) s. Häftad. Omslaget med ett par obetydliga småfläckar. Dedikation till Britta och Olle Nilsson. Utgiven som julgåva från boktryckeriaktiebolaget Thule. Om emblematiken och dess ”fader” Andrea Alciati.

Uddevalla, 2006. 36 s. Häftad. Nyskick. Acta Bibliothecæ Regiæ Stockholmiensis LXXIII.

Sthlm, 1946. Porträtt,(2),146 s. Häftad. Ngt snedläst. Dedikation till Nils Afzelius. Svenska akademiens minnesteckningar. Gunno Dahlstierna (1661-1709), diktare och dalslänning, hette före adlandet Eurelius.

London, (1963) 46,(2) s. & plr. Klammerhäftad. Omslaget lätt nött. Utställningen hölls i London, Leicester och Bristol 1963.

Sthlm, 1987. Porträtt,XI,(1),107,(9) s. Oklbd med skyddsomslag. Obetydligt nött och solkigt skyddsomslag. Suecica Rediviva 107. Faksimilutgåva av 1914 års upplaga som innehåller ett användbart personregister. Med en nyskriven efterskrift av Teddy Brunius. Johan Henrik Lidén (1741-93) ordnade Eric Benzelius efterlämnade handskrifter på Linköpings stiftsbibliotek. Han fann i materialet en stor mängd spridda anteckningar av politiskt, historiskt och personhistoriskt innehåll, vilka han samlade dessa i ett band som han kallade ”Anecdota Benzeliana”. Det utgavs här för första gången i samlat skick.

Uppsala, 1912. Porträtt,54 s. Häftad. Omslaget med svaga ljusränder och ngt naggat i kanterna. Baksidan med mindre reva. Med en förteckning över Elof Tegnérs skrifter. Dahlgren och Tegnér hade varit kollegor på Kungliga biblioteket i yngre dagar.

Göteborg, 1941. (2),24 s. Klammerhäftad. Omslaget lätt nött och aningen blekt. Inlagan ouppskuren. Med dedikation till S. Hallberg.

Sthlm, 1967. 10,(1) s. & plr. Häftad. Med obetydliga små fläckar på främre omslag. Spår av prislapp på bakre omslag. Utgiven av Nordiska museet. Parallelltext på engelska.

Uppsala, 1912. Porträtt,55-81 s. Häftad. Omslag något blekt och aningen nött. Med liten mörk fläck på främre omslag. Ahlstrand (1822-73) var Vetenskapsakademiens bibliotekarie.

Sthlm, 1964. (4),23,(1) s. & plr. Häftad. Lätt nött. Med dedikation till Bror Zachrisson. ”Samtidigt med publiceringen i Riksbibliotekariens ämbetsberättelser för åren 1960-62 har även tryckts en begränsad separatupplaga”.

Lund, 1998. 63 s. Häftad. Främre omslag med några repor i tryck och bild. Katalog till utställning på Konstakademien 17 oktober – 22 november 1998. Eva-Lena Bengtsson var katalogredaktör. Rikt illustrerad.

Sthlm, 1948. (2) s. Något nött med reva i yttre marginalen. Den notoriske lustlögnaren Nils Rabenius (1648-1717) har varit framme igen!

Helsingfors, 1943. 526 s. Häftad. Ouppskuren. Något nött. Dedikation till G. Attorps. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland.

Sthlm, 1981. 22 s. Klammerhäftad. Katalog från Libris auktioner. Förtecknar totalt 200 poster.

Sthlm, 1964. Porträtt,VII,(1),274,(1) s. & rättelselapp. Häftad, oskuren och ouppskuren. Skyddsomslaget med en liten skada nederst på ryggen. Bra ex. Svenska akademiens minnesteckningar. Abraham Niclas Edelcrantz (1754-1821) var född Clewberg och son till professorn i Åbo Carl Abraham Clewberg. Han blev under studietiden i Åbo vän med Johan Henrik Kellgren och var delaktig i sällskapet Aurora och Utile dulci. Han var litterärt verksam och anställdes av Gustav III som kunglig sekreterare och administratör vid Kongl. teatern, som han kom att ansvara för fram till dess han 1813 utnämndes till president i Kommersekollegium. Han var även verksam som affärsman och tekniker, ägde Eldkvarn i Stockholm och konstruerade telegrafer. Edelcrantz var ledamot av alla akademierna i Stockholm.