Søgningsresultat

Sthlm, L. Salvius, 1755. 8:o. (2),193,(15) s. Liten träsnittsillustration på s. 138. Samtida ganska hårt nött hfrbd med upphöjda bind och sparsamt blinddekorerad rygg samt stänkta snitt. Liten skada i ryggskinnet upptill och träspånnen tittar fram på båda pärmarna. Den bräckta frampärmen enkelt lagad. Bitvis lite lagerfläckad inlaga. Senare notering i bläck nedtill på det ngt bruntonade titelbladet som har en reva i innermarginalen och några småfläckar. Några äldre marginalanteckningar i bläck. Gamla anteckningar på bakre pärmens baksida om rödsot, huvudvärk, frossa och näsblod. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1731. Du Rietz Gastronomisk spegel 32. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 260. Det finns minst tre olika sättningar med tryckåret 1755, varav en eller två uppenbarligen är senare utförda tjuvtryck, detta är den med feltrycket ”sjukdodomar” i titeln. Nya upplagor utkom 1758, 1767, 1775, 1790, 1806, 1816, 1837 och 1858. Bröms ”Den sluga och förståndiga gubben” innehåller allehanda råd om hur man bland annat kurerar näsblod, fångar änder och med en olja gjord på ägg och groda kan ”skaffa hår på et skalligt hufwud”. Boken innehåller därutöver till exempel recept för tillredning av såväl tallstruntöl som vanligt öl.

Sthlm, J. Beckman respektive P. P. Elde & comp. respektive A. Holmberg & comp., (1858)-70. Stor 8:o. (3,1 blank),3-63,(1 blank),1-404 + (4),412 + (4),560,(4) + (4),639,(3) + (2),579,560-561,(3) + (2),486,(2) + (4),468,(2) + (2),469-804,(2) + (4),40 + 78,(2),81-144,IV,145-184,V-VIII,185-276,(1,1 blank),281-314 + (4),104 s. + HAMMAR, ÅKE C. W:M. Socken-statistik öfver Sverige, efter C. af Forsells socken-statistik. Utarbetad samt tillökad efter nyare officiella källor och handlingar. Sthlm, 1860. Stor 8:o. (4),132 s. Åtta samtida svarta hfrbd med upphöjda bind och guldlinjerade ryggar. Blekblå marmorerade snitt. Ryggarna ganska nötta och med en hel del repor. Hammars arbete är bundet innan det avslutande registret på 104 sidor. Enstaka fläckar. De första 40 sidorna i andra sidföljden i del I något lagerfläckiga. Liten textförlust i texten på s. 404 i samma del. Namnteckning Bertil Ekberg 1923 på försättsbladen. Bra svit behändigt uppdelad i åtta volymer. Redigerades av ett flertal medarbetare där Gustaf Thomée stod för kontinuiteten. Andra medarbetare var Gustaf Hogner, G. P. Westerling, Åke C. V. Hammar, V. G. Granlund och L. Westerberg. Fortfarande ett mycket användbart uppslagsverk. Att delar av subskribentförteckningen, vissa rättelse- och smutstitelblad etc. saknas får nästan anses som legio beträffande detta verk. Denna svit är ovanligt komplett med både supplementet och det användbara registret. Som ofta saknas de två bladen betitlade ”Första förteckning öfver sådana ställen...” som trycktes redan 1858. Linnström Svenskt boklexikon I:544 uppger att en del exemplar av Hammars arbete har uppgift på omslaget att det är en supplementhäfte till det större verket här. Det skulle då kunna räknas som ett extra supplement.

Sthlm, J. G. Lange, 1779. 8:o. (16),397,(3) s. Med grav. titelvinjett. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och infärgat svart titelfält. Stänkta snitt. Några små skador på bakre pärmens pärmpapper. Bitvis lite lagerfläckig. Titelbladet lite solkigt. Med Tore Söderströms exlibris. Bra ex. The Hannås collection 422. Titelvinjetten signerad F. Akrel. Ett manuskript till en ny upplaga finns på Kungliga biblioteket. I ett nummer av ”Hwad nytt? Hwad nytt?” från 1779 står att läsa: ”Herr hofmarskalken och commendeuren baron Manderströms Swenska rim-lexicon är nu af trycket utkommet, men fås aldeles icke til köps, utan utlemnas blott til pränumeranterne. Et ömande straff för dem som däraf skulle åstunda blifwa ägare, men icke waret nog accurata eller kanske icke haft tilfälle at i rättan tid anmäla sig til pränumeration.” Listan på prenumeranterna återfinns på den sista opaginerade sidan och består av 35 namn. Gjörwell är dock uppskriven för fem exemplar och Holmberg för 20.

Köpenhamn, 1748. 8:o. (43) s. Trevligt klistermarmorerat pappbd med guldpressad titel på främre pärmen. Stänkta snitt. Ngt lagerfläckig. Bibliotheca danica IV:413. Sannolikt översättning av ”L’indiscret”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1769. 8:o. (22),336,333-50 s. Samtida charmigt ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, oxiderad gulddekor med linjer och blommor på ryggen samt rosa titeletikett. Klistermarmorerade pärmpapper och stänkta snitt. Små fuktfläckar i översta marginalen. Liten lagning med helt obetydlig textförlust på s. 334. Lars Anton Bergs samtida namnteckning på titelbladet. Med von Dübens vapenexlibris. Från Vegeholm och Södra Lindved. Översatt från engelskan av Jacob Gabriel Rothman. Det engelska originalet ”Reflections on the rise and fall of the ancient republics, adapted to the present state of Great-Britain” utkom 1759 och översattes till franska 1769. Den svenska översättningen är enligt företalet gjord efter den andra engelska upplagan. De forna samhällen som Montagu (1713-76) beskriver är Sparta, Aten, Thebe, Kartago och Rom.

(Newcastle?, 1792?). Large 4:o. (3) pp. Disbound. Somewhat soiled and discoloured. Moises, in this proposal, seeks subscribers to a collection of Persian literature, including works by Sâdi, Hafiz and others (a total of 20 authors are mentioned in the prospect). He also seeks subscribers for a planned Persian-Arabic-English dictionary. Detailed conditions for the subscriptions are given for each of the two planned works. Last but not least, he announces that he ”wishes to undertake the education of six young gentlemen, intended for the East-India service, to instruct them in the Persian and Moors languages, and in the geography, history, manners, and customs of Hindustan”. One entry in Copac indicates that the present proposal forms a part of the author’s ”Persian interpreter” (1792). More likely, we can assume that it may have been distributed with the said work, but never meant to form a part of it. Most library copies lack the ”Proposal”, as it was never bound in with the main work.

Sthlm, J. Hörberg, 1836. 8:o. (8),251 s. & 1 utvikbar plansch. Samtida hfrbd med hårt nött rygg, naggad röd titeletikett och defekt rygghuvud där en dryg centimeter av skinnet saknas. Blågröna snitt. Enstaka småfläckar och några understrykningar i blyerts. Sista bladet med en liten pappersförtunning. Till det inre ett bra ex. Mycket innehållsrik och noggrann genomgång av gevärets användande för militärt bruk.

”À Hambourg” (=Sthlm, C. Delén), 1813. 8:o. (2),VI,94,(2 blanka) s. Häftad och oskuren i samtida grönt klistermarmorerat omslag med lite senare handskriven ryggtiteletikett. Omslaget med revor, veck och marginalnaggar. Enstaka lager- och småfläckar. Namnteckning Wingård på titelbladet, sannolikt Carl Fredric af Wingård. Klemming Sveriges förhållanden till fremmande magter s. 418. Lonchamp L’œuvre imprimé de madame Germaine de Staël nr 111, noten. Madame de Staël et l’Europe nr 449. Originalet ”Ueber das Continentalsystem und den Einfluss desselben auf Schweden” trycktes samma år. Denna översättning till franska trycktes med fingerad tryckort, en svensk översättning av Carl Delén utkom samma år. Utgåvor trycktes även i utlandet året därpå. August Wilhelm Schlegel (1767-1845) vistades vid denna tid i Sverige tillsammans med madame de Staël och var under fälttåget 1813-14 sekreterare åt kronprins Karl Johan. Lonchamp skriver att verket inte är av de Staël men att hon kan ha givit muntlig information i ämnet till Schlegel. ”Madame de Staël et l’Europe” är säkrare på sin sak och skriver att de Staël ”sans doute” blev konsulterad.

Sthlm, Wildiska tryckeriet, 1758. 8:o. 48 s. Häftad i samtida hårt nött och mycket fläckigt gråpappomslag med trasig rygg. Inlagan nött och delvis fläckig samt med fuktränder. Med L. P. Fogelmarks namnteckningar, den ena daterad 1781, och Johan Swensons. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 125. Med tryckt dedikation till Johan Dahl.

Sthlm, J. Hörberg, 1828-30. Folio. Litograferat huvudtitelblad,17 textblad & 48 litograferade plr & 1 litograferat deltitelblad till ”Wisby ruiner”. Aningen nött samtida hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor. Blåstänkta snitt. Blekt och fläckig rygg. Texten delvis hårt lagerfläckig. De flesta planscher lagerfläckiga, mest i marginalerna. Andra Bohusplanschen mer fläckad. Fjärde Stegeborgsplanschen tryckt på tunt blått papper och uppklistrad. Visbyplanscherna med sitt titelblad är bundna sist i volymen. Från Säbylund med fideikommissbibliotekets exlibris. Litografierna tryckta av Gjöthström (från 1829 tillsammans med kompanjonen Magnusson). De litograferade deltitelbladen saknas som ofta, med undantag för det till ”Wisby ruiner”. De var tänkta att ersättas med huvudtitelbladet. Planscherna avbildar följande ruiner: Sigtuna, Alvastra, Vadstena, Borgholm, Stegeborg, Kronoberg, Bergkvara, Nydala, Wisingsborg, Brahehus, Kalmar, Bohus och Visby.

Köpenhamn, J. R. Thiele, 1788. 8:o. 179 s. Nära samtida ljusbrunt hfrbd med guldlinjerad rygg och orange titeletikett samt fint mönstrade pärmpapper. Gula snitt. Något nött rygg och titeletiketten lite naggad i högerkanten. Försättsbladet urrivet. Enstaka småfläckar. Bibliografiska blyertsanteckningar på frampärmens insida. Fint ex. Hyde A bibliography of the works of Emanuel Swedenborg 2508. Översatt från ”Summaria expositio doctrinae Novae ecclesiae” av Mårten Sturtzenbecher. En rad böcker av och om Swedenborg trycktes på svenska i Köpenhamn för att undkomma den svenska teologiska censuren.

Skara, typis Kiellbergianis, (1709). 4:o. (4) s. Tagen ur band. Titelbladet lite hårt skuret och med några småfläckar. Bra ex. Sallander Personversar tryckta i Skara under 1700-talet 9. Sallander anger att trycket endast finns på det Kongelige bibliotek i Köpenhamn. Anders Kiellberg startade tryckeriet i Skara 1707. Brudgummen Petrus Rydhenius (1679-1741) var bland annat lektor i grekiska i Skara 1727-30. Han skrev ”Historia scholæ gymnasique Skarensis” 1727.

Lausanne, F. Grasset & comp., 1772. 8:o. (8),223 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Omslaget ngt solkat och fuktskadat samt med skadad rygg. Bra inlaga. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Othon Guillaume Struve (1719-72) var apotekare och professor i Lausanne.

Linköping, P. Pilecan, 1740. 8:o. (34),443,(3) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Med några träsnittsillustrationer i texten. Något nött nära samtida hfrbd med upphöjda bind, gulddekorerad rygg och ljusbrun titeletikett i glättad papp samt stänkta snitt. Liten skinnskada i rygghuvudet. Ibland lite snävt skuren i övre marginalen. Enstaka obetydliga småfläckar. Med Aron Westéns grav. exlibris. Från Trolleholm med dess biblioteksstplr. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2200. Tryckt ”på auctoris egen bekostnad”. Med hyllningsverser av G. Wilskman, D. L. Hodell, P. Wetterstén, J. Westerstrand, J. Sparschuch och W. A. Wennerdahl. Arbetet söker sammanfatta all tillgänglig information om klosterväsendets historia i Sverige och beskriver även de enskilda klostren. Biskopen i Linköpings stift, Andreas O. Rhyzelius (1677-1761), karaktäriseras av ”Svenskt biografiskt lexikon” som ”en av våra tidigaste källkritiska historiker och urkundssamlare”. ”Monasteriologia Sviogothica” är ”i långa stycken alltjämt (1997) användbar och rymmer material som eljest inte är tillgängligt men som vid modern prövning visat sig vara habilt”. Rhyzelius omfattande arkivforskningar resulterade bland annat i upptäckten av den heliga Birgittas kanonisationsbulla. Hovpredikanten Aron Westén (1737-1814) utgav de första tre delarna av ”Svenska kongl. hofclericiets historia” 1799-1814. Hans exlibris är graverat av Johan Snack. Westéns stora teologiska bibliotek såldes på Uppsala auktionskammare 1815.

Sthlm, A. Gadelius, 1818. 4:o. 22,(2 blanka) s. Häftad i samtida grönt omslag. Några revor i det främre omslaget. Från Ericsberg. En andra upplaga utkom samma år. I enlighet med de intentioner som anges på titelbladet ägnades ”Arbeten efter nordiska mythologien” en egen avdelning på utställningen. Här återfinns bl.a. Bengt Erland Fogelbergs stora dryckeshorn som skänkts till Geijer av Värmlands nation. Även ett häfte av Thersners ”Fordna och närvarande Sverige” presenteras. Thersners arbete anmäls i förteckningen och ”de konstälskare, som åstunda att prenumerera på detta verk, behagade anteckna sina namn på den lista, som finnes vid ingången till expositions-salarne”. Avslutas med ett register över utställarna med namn som August och Michael Gustaf Anckarsvärd, Anton Ulric Berndes, Fredric Blom, Carl Fredric von Breda, Wilhelm Carpelan, Carl Johan Fahlcrantz, Pehr Krafft, Emanuel Limnell, Isac Salmson, Johan Gustaf Sandberg och Evelina Stading.

Västerås, J. L. Horrn, 1759. 8:o. (10),158 s. Hårt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, blindpressade linjer runt binden, men ingen titel. Ryggen med nagg och skador upp- och nedtill. Något solkiga snitt. Inlagan i bättre skick och på ganska tjockt papper med bara spridda fläckar. Bruna mindre fläckar i övre marginalen på s. 11-48 och 155-58. Lite kludd på pärmarnas insidor. Överstruken gammal namnteckning på titelbladet. Initialerna ”ENW” i övre snittet och ”LH” i nedre. Flera äldre inköpsanteckningar, bl.a. av J. Ipson och namnteckning av Emil Höstman 1900 samt Birger Gezelius 1902. Löst bifogad gammal anteckningslapp. Med förord av Lars Salvius. Nils Matson Kiöping (ca 1621-80) var prostson och växte upp i Köping i Västmanland. Han förmodas ha varit syssling till både Per Brahe d.y. och dennes första hustru och hade med andra ord mäktiga förbindelser. Åren 1647-56 tillbringade han till sjöss i bland annat holländska ostindiska kompaniets tjänst innan han återvände till Sverige. Arne Forssell har skrivit om Kiöping att dennes ”subjektiva framställningssätt förmodligen bidragit till hans berättelses gångbarhet bland allmänheten. Hans skildringar äro skrivna i för den tiden ovanligt korta och överskådliga satser, ej sällan kryddade med färgrika iakttagelser och drastiska vändningar”. Första upplagan utkom 1667 och andra 1674, båda trycktes av Kankel på Visingsö. Tredje upplagan utgavs 1743 av Lars Salvius, som gjorde en genomgripande bearbetning av texten, som bibehållits även i den fjärde upplagan.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1844. 8:o. Front,(4),109,(1 blank,2) s. & 1 litograferad plansch. + LEYON, M. Handledning i ridkonsten för herrar och damer, samt uti konsten att köra två och fyra hästar, förnämligast till sjelfundervisning. Med tvänne plancher. Andra upplagan. Sthlm, J. Beckman, 1866. 8:o. (2),107,(1 blank,3) s. & 2 litograferade plr. Fint rödbrunt hklbd med sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett i skinn (Hedberg, 1947). Övre rödstänkt snitt, övriga snitt endast putsade. De lätt solkade tryckta gula omslagen medbundna, det främre till första upplagan med en liten lagning i marginalen. Första upplagan bitvis ngt lagerfläckig och de två inledande bladen samt s. 98-99 med en fläck. Första arbetet med G. A. Möllerstens namnteckning. Här återfinns sammanbundna både första och andra upplagan av Leyons ridkonst, den andra utgavs utan förord. ”För den som för sitt nöje eller af behof velat utan biträde af lärare öfva sig att rida, eller inhemta litet kännedom af konsten att styra en häst, i ändamål att någorlunda kunna bedöma de personers beteende, som man fått sig tilldelte såsom skjutsare under en resa, eller som man antagit till ledare för sina hästar – har uti vår litteratur saknats någon tjenlig handledning.” Mathias Leyon (1800-68) var stallmästare vid Livregementets husarkår och senare ryttmästare i armén.

Uppsala, Palmblad & c., 1824-27. 8:o. (6),342,(1) + (8),459 s. Fint samtida grönt halvsaffianbd med guldlinjerad rygg. Rödstänkta snitt. Ryggen lätt blekt och med en obetydlig fläck. Första delen i mycket fint skick på bra papper. Andra delen på vanligt papper och något lagerfläckig i övre marginalen och de sista tio sidorna med lite fler fläckar i övre marginalen. Samtida vacker namnteckning Maria Rydqvist på försättsbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 228 och 240. En andra omarbetad upplaga utkom 1854. Översattes även till tyska. Är Atterboms ”största diktverk” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” som vidare skriver: ”»Lycksalighetens ö» bygger på en folkbok, som ytterst går tillbaka till en keltisk fesaga. Kung Astolf i hyperboréernas land, en skön hjälteyngling och själfull drömmare, förirrar sig på en jakt till vindarnas grotta, där han hör den lilla Zefyr, västanvinden, skildra Lycksalighetens ö och dess underbara skönhetsdrottning Felicia. Redan förut full av längtan till »diktens evigt sommargröna ö», övertalar han Zefyr att föra honom dit.” [...] ”»Lycksalighetens ö» är heller icke en naivt hållen dikt utan vill, i enlighet med romantikens och A:s syften, tränga till det innersta och högsta. Astolfs öde, det är människoandens eget, som trånar efter skönheten; och Felicia, hon är skönheten själv, poesin, fantasin, liksom hennes nymfer äro de väl individualiserade sköna konsterna.” [...] ”Sålunda blir »Lycksalighetens ö» romantikens kanske allra mest typiska »idédrama», en det skönas egen tragedi, så att den ej blott rör sig om individerna Astolf och Felicia utan i deras öde visar, hur det sköna självt just i sin undergång som jordiskt visar sig som ett evigt.” och avslutar med att det rör sig om ”ett av den europeiska litteraturens verkligt stora skaldeverk.” [...] ”»Lycksalighetens ö» uppskattades icke till fyllest av den samtida kritiken, icke ens inom A:s eget läger, och ehuru den utan tvivel är ett större diktverk än den ungefär samtidiga »Frithiofs saga», nådde den icke tillnärmelsevis dennas rykte.”

Skara, typis Kiellbergianis, (1709). 4:o. (3) s. Tagen ur band. Fuktrand i övre hörnet och en liten svag fuktrand i ryggen. Bruden Bredbergs dödsdatum den 18 november 1728 är tillskrivet på titelbladet. På skrivpapper. Sallander Personversar tryckta i Skara under 1700-talet 8. Sallander anger att trycket endast finns på biblioteket i Skara. Anders Kiellberg startade tryckeriet i Skara 1707. Brudgummen Petrus Rydhenius (1679-1741) var bland annat lektor i grekiska i Skara 1727-30. Han skrev ”Historia scholæ gymnasique Skarensis” 1727.

Sthlm, J. L. Horrn, (1739). 4:o. (12),23,(1) s. & 3 utvikbara grav. tabeller & 1 utvikbar grav. plansch. Ngt nött och delvis fläckigt samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och guldpräglad titeltext på främre pärmen: ”Rymdemätning”. Stänkta snitt. Ryggskinnet lite skadat överst och ett litet maskangrepp nedtill i bakre falsen. ”Rymdemätning” som är tryckt på smutstitelbladet även kalkerat på försättsbladet. En ngt kladdig gammal namnteckning på främre pärmens insida med bläckfläckar har även satt sina spår på försättsbladet. Bra inlaga men de två första tabellerna har en del små revor. Smutstitelbladet med texten: ”Rymdemätning”. Den första graverade tabellen är signerad av E. Geringius. Detta Faggots första arbete tillkom som en följd av hans deltagande i kommissionen för justering av mått och vikt vars målsättning var att standardisera måttenheterna i Sverige.

Köln, F. N. Bourell, 1785. 8:o. (16),208 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Ryggen med en del ytliga sprickor och omslagen med ett par hundöron. Insidan på främre omslaget har en fuktrand och datumet 12/10 1820 inskrivet i bläck. En samtida signatur mitt på titelbladet. Inlagan lite småfläckig på sina håll, bl.a. med en krossad fluga mitt på titelvinjetten på s. (3). Från Östanå.

Uppsala, Palmblad, Sebell & c., 1835-(37). 8:o. XIV,156,155-212,(2),213-54,254b-c,255-394,1-10 s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Fint samtida mörkgrönt halvsaffianbd med guldornerad rygg, guldpräglad titeltext och täta grönstänkta snitt. Ryggen lätt blekt. En fin inlaga med endast någon enstaka obetydlig fläck och några sidor oskurna. Med P. E. Bergfalks namnteckning. Från Ericsberg. Krok Svensk botanisk litteratur 16. Allt som utkom. Varianten med inledande paginering s. I-XIV och en avslutande s. 1-10 samt en extra fotnot på s. 2. Sidorna 155-56 i båda varianterna. Utkom även i disputationsform 1835-37. Arbetet är uppställt efter författarens eget växtsystem som här för första gången presenteras i sin helhet. Denna skånska flora bygger på ett insamlingsarbete som pågick under hela Fries Skånetid 1811-35. I inledningen återfinns en historik över föregångarna på området. Uppsalaprofessorn Pehr Erik Bergfalk (1798-1890) var jurist och ekonom samt elev och vän till E. G. Geijer. Han hade ett fint bundet bibliotek.