Søgningsresultat

Sthlm, J. H. Werner, 1711. 8:o. (2),62 s. Bra men lätt solkigt pergamentsartat pappbd med röd titeletikett i skinn på främre pärmen. Ett samtida marmorerat omslag medbundet. Genomgående med mycket svag fuktrand nedtill. Med L. Wallins överstrukna namnteckning på titelbladet. Waller 5839. Johan Linder (1678-1724, adlad Lindestolpe 1719) kom från ett fattigt hem men hans fallenhet för studier gjorde honom snart bemärkt och han steg i graderna. Internationell ryktbarhet vann han genom sin doktorsavhandling i Harderwijk i Holland 1707, vilken behandlar veneriska sjukdomar. Linder var bl.a. medicus i svenska flottan och brunnsläkare vid Viksbergs brunn i Salem men utgav även arbeten om textilfärgning och en del tillfällighetsverser. Under sin tjänstgöring i flottan gjorde han praktiska erfarenheter av den grasserande pestepidemien vilket kom att resultera i föreliggande arbete. Linder diskuterar vädrets betydelse för sjukdomens uppkomst men hävdar frankt att det ”har altijd warit och ännu är min tancka/ at mer än hälfften af de menniskior/ som genom pestfebrer döö/ döö af bara inbillning och räddhoga för pesten.”

Sthlm, C. J. Röpke, (1741). 4:o. (32) s. Tagen ur band och insatt i ett marmorerat omslag. Gamla grönstänkta snitt. Sista bladet med liten ljus fläck. Inledningsdikten undertecknad ”Celadon” med A och O markerat mindre. Avslutas med ”Herdarnas frögde-skall och lyck-önskan” på de tre sista sidorna. Två olika upplagor finns.

Köpenhamn, J. R. Thiele, 1788. 8:o. 179 s. Häftad och oskuren i samtida klistermarmorerat omslag. Ryggen blekt och delvis defekt. Mindre maskhål upptill på det bakre omslaget närmast ryggen. Fuktfläck från titelbladet till s. 18. Fint ex. Hyde A bibliography of the works of Emanuel Swedenborg 2508. Översatt från ”Summaria expositio doctrinae Novae ecclesiae” av Mårten Sturtzenbecher. En rad böcker av och om Swedenborg trycktes på svenska i Köpenhamn för att undkomma den svenska teologiska censuren.

Linköping, A. Petre, 1835. 8:o. (8),214,(1) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven titeletikett. Ryggen delvis defekt och solbränd. Gamla lagningar på titelbladet, s. (4-5), 15, 65 och 195, samtliga genomförda med gråpapper i gammal tid. ”Läse Sällskapet i Gefle” skrivet med bläck och sedan överstruket upptill på främre omslagets utsida. Med G. Lindbloms namnteckning. Översatt efter tredje utvidgade upplagan från 1832. C. A. Carlsson var åren 1830-33 kyrkoherde i den svenska församlingen på St. Barthélemy och startade där en skola ”för bättre mans barn”. Efter hemkomsten översatte han Coleridges arbete med egna kommentarer i vilka han bl.a. gick till hätskt angrepp mot metodisterna på St. Barhelemy, vars inflytande han sökt marginalisera. Carlssons många kommentarer ger intressanta inblickar i den svenska kolonins vardagsliv och Carlssons resa till och vistelse på St. Barthelemy. I texten finns tillägg av Carlsson om bl.a. ”talkytalky-språket” (”negrernes rotvälska”) och ”couleurta frillor” samt egna observationer som att hajar föredrar kött från vita än från svarta. Carlsson stödjer med tveksamhet en gradvis frigivning av de västindiska slavarna, men vänder sig mot svartmålningen av plantageägarna: ”En plantör älskar sin slaf såsom svenska bonden sin häst, det vill säga ofta mer än hustrun.” Carlssons egen uppfattning om slavarna är i själva verket mycket låg: ”Negern, sådan jag i Westindien haft tillfälle att observera honom, är knappt till hälften menniska; resten är apa och tiger. [---] Negern såsom slaf är ödmjuk och ofta trogen en herre, som förstår att med allvarlig godhet behandla honom; men såsom fri är han den öfvermodigaste och egenkäraste varelse på jorden”.

Sthlm, C. Delén, 1805. 8:o. 602,(5) s. & 12 utvikbara grav. plr. Samtida nött men trevligt skinnband med rikt guldornerad rygg, röd titeletikett av marokäng och delvis avnött ramtryck i guld på pärmarna. Gula snitt. Delvis spruckna innerfalsar. Snitten är alla rätt hårt lagerfläckade men lagerfläckarna har bara på enstaka ställen gått något in i marginalerna på den fina inlagan. Ett bläckstreck i nedre hörnet på s. 376. Rättelsebladet något solkigt. Den sista planschen med solkfläckar och små ytliga skador. Det sista arket med bl.a. subskribentförteckningen helt omkastat vid inbindningen. Björn Sandgrens i Hyssna moderna adresslapp på frampärmens insida. Exemplar tryckt på tjockt papper Från ”Abscissa” till ”Ögonmått”. Med subskribentförteckning. En mindre del av upplagan trycktes på tjockt fint papper som här. Mårten Sturtzenbecher (1760-1836) var fortifikationsofficer och lärare vid fortifikationen och Karlbergs krigsakademi.

Sthlm, P. J. Nyström, 1755. 8:o. 135,(1) s. Med ett träsnitt avbildande en runsten på s. 23. Samtida mörkbrunt stänkdekorerat pappbd med brun titeletikett av glättad papp och blåstänkta snitt. Ryggen något nött upp- och nedtill. Bra inlaga. Med Johan af Nordins stpl. Fint ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 385. Med tryckt dedikation till Lovisa Ulrika. Arbetet är den äldsta presentationen av Gripsholmssamlingen och innehåller på sidorna 26-123 en rumsvis förteckning över de 308 porträtt och andra konstverk samlingen då omfattade. Beskrivningarna är försedda med biografiska och andra uppgifter. Porträttsamlingen bestod vid denna tid uteslutande av kungligheter. Johan af Nordin (1746-1823) var en av Gustav III:s närmaste rådgivare under kungens senare regeringsår. Han var även bruksägare och hade ett mycket stort bibliotek, där böckerna oftast var häftade och bara undantagsvis var inbundna.

Skara, H. A. Moeller, 1747. 8:o. 256,(8) s. Hfrbd från 1800-talets början med guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Rödstänkta snitt. Lätt lagerfläckig och med enstaka starkare fläckar. Prydlig namnteckning Carl H. Ekstrand samtida med inbindningen. Göta Andersons senare exlibris med devisen ”Sole sole gaudeo” med solskensmotiv. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9133. Sallander Litteratur om Västergötland 412: ”sällsynt”. Arbetet är en dokumentation av festligheterna vid Skara gymnasiums hundraårsjubileum. På sidan 23 ett deltitelblad till Olaus Odhelius jubileumstal över drottning Kristina med inledande gymnasieprogram daterat den 20 augusti 1741. Sidan 89 är ett deltitelblad till Sven Hofs ”Dissertatio epistolaris, de scholis ordinandis et curandis”. I den senare pläderar Hof, enligt H. Sandblad, ”för de bokliga studiernas inriktning på sådant som gagnar samhället, samtidigt som den tidigt nog bör anpassas efter den individuella läggningen”. Sven Hof (1703-86) var lektor vid Skara gymnasium och bidrog väsentligt till förbättrandet av dess bibliotek, till vilket han även donerade sin boksamling. Hof gjorde även viktiga insatser inom den svenska språkvetenskapen. Carl Henrik Ekstrand (1803-66) var biblioteksamanuens och utgav bland annat Uppsala akademies matrikel 1832. Han var gift med Beata Catharina Sederholm, änka efter Alexander Magnus Sederholm på Nävekvarns bruk. Efter Ekstrands död ärvdes biblioteket av hans olika styvbarn i familjerna Bowallius och Sederholm.

Sthlm, P. J. Nyström, 1758. 4:o. 52 s. Nött marmorerat pappbd med trasig rygg. Stänkta snitt. Delvis ngt bruntonad. Netzelius exlibris. Flera följdskrifter utkom och författades av Sahlstedt själv. Innehåller enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” ”en för samtiden ovanligt realistisk allmogeskildring, klart påverkad av Dalin”.

Linköping, G. Biörckegren, 1757. 4:o. 88 s. Samtida hårt nött skinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, röd titeletikett av marokäng och helt guldsnitt. Ryggen med nagg upp- och nedtill. Rygg och pärmar torra och flammiga. Främre falsen sprucken upptill. Den tryckta prisuppgiften raderad på sista sidan med litet hål som följd. Bra inlaga med några enstaka småfläckar. En ny upplaga utkom 1804. Olof Törnsten (1729-87) försvarade 1753 i Uppsala avhandlingen ”Nätra sokns lin-säde i Ångermanland” under Anders Berchs presidium.

London, W. Bulmer & Co., Shakespeare Printing Office, 1796. Large 4to. III-XV,(1 blank),I-VII,(1 blank),126 pp. With woodcut vignette on title page, 4 sectional woodcut titles, and 8 woodcut head- and tailpieces. Contemporary full red straight-grained morocco, covers ruled in gilt with ornate blindstamped border, spine in compartments with raised bands, lettered and tooled in gilt. All edges gilt. Head and tail of spine and joints a little rubbed and lightly worn, covers a little soiled with some slight scuffing, and with three small ink stains on upper cover. Foxing throughout, more prominent on a couple of gatherings. With signature of ”W Bacon” on front free endpaper and partly erased inscription upside down on rear pastedown, ”presented to her in 1802”, the armorial bookplate of Thomas Bacon, the bookplate of Christopher Heseltine, and the bookplate of Gunnar Brusewitz. Lacking the preliminary leaf with dedication ”To the patrons of fine printing”! Schwerdt Hunting, hawking, shooting II:167. Souhart Bibliographie générale des ouvrages sur la chasse 438. Podeschi Books on the horse and horsemanship 73. Tattersfield Thomas Bewick 2.73. First Bulmer edition, and first edition with wood engravings by Thomas Bewick. The poem was first published in 1735 and became a well-known and popular book. Due to the large number of editions, Schwerdt has only included ”the most attractive” in his catalogue. On the present edition, of which he owned one of three copies printed on vellum, he writes: ”This edition is the finest of them all, on account of the title and the vignettes, which were engraved by Mr. Thomas Bewick, and designed by (whith the exeption of one) his younger brother, who unfortunately died before he could finish this work.” Podeschi was of the same opinion, and included this edition in the Mellon catalogue, writing: ”Paul Mellon owns a copy of the first edition [...] but this Bulmer-Bewick edition is pictorially more desirable.” Thomas Bewick and the publisher William Bulmer were friends from adolescence but had fallen out over a previous collaboration. Hence Bulmer turned to Thomas’ younger brother John Bewick for the execution of the engravings to the present edition. John had already drawn the images on the blocks before he passed, and it was left for Thomas to finish them.

Sthlm, L. Salvius, 1744. 8:o. (20),214,(11) s. Med ett litet träsnitt på s. 161. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, mörkbrunt infärgat titelfält och stänkta snitt. Bruna stänkdekorerade pärmar. Pärmhörnen lite stötta. Inlagan med sporadiska lager- och rostfläckar, där en rostfläck förorsakat en bokstavsförlust på s. 94. Senare marginalanteckningar på s. 33 och 46. Från det Grillska biblioteket på Österby bruk med dess numreringar på främre pärmens insida och A. Wermells namnteckning, H. Håkanssons i Jemshög stplr och Alfred Håkanssons i Bergkvara namnteckning. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 218. Träsnittet avbildar Ölme härads sigill med Saxaholms slott. Med dedikationsverser av arbetets förläggare Lars Salvius till C. F. Piper och A. A. von Stiernman. Arbetet beskriver över 200 borgar, fästningar och slott i Sverige och Finland. Biskopen i Linköpings stift Andreas O. Rhyzelius (1677-1761) karaktäriseras av ”Svenskt biografiskt lexikon” som ”en av våra tidigaste källkritiska historiker och urkundssamlare”. Rhyzelius omfattande arkivforskningar resulterade bland annat i upptäckten av den heliga Birgittas kanonisationsbulla. Claes Grills (1705-67) bibliotek kom att ärvas till Österby bruk och såldes tillsammans med senare tillkomna böcker på auktion 1885 av P. A. Tamms arvingar.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1844-45. 8:o. Litograferad front,XI,(1 blank),158,(2) s. + litograferad front,134,(2) s. + litograferad front,(2),179,(1) s. Fint om än lätt nött samtida mossgrönt halvsaffianbd med guldornerad rygg och mönsterpressat mörkgrönt pärmpapper. Vackert sprängda snitt i delvis mörk färg. Några minimala maskhål nederst på ryggen. Lätt stötta hörn. Ställvisa lagerfläckar och enstaka starkare fläckar. Liten reva upptill i andra delens registerblad. Tillskriven författare i blyerts på försättsbladet. Fint ex. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 172. Subskribentlista i del I fortsatt i del III. Frontespiserna är litograferade och tryckta hos Strömer & Hårdh och visar vyer över Uleåborg liksom rådstugan och kyrkan där. Sara Elisabeth Wacklin (1790-1846) var född i Uleåborg och verksam som guvernant och lärare. 1843 slog hon sig ned i Stockholm och sammanställde sina minnen från hembygden. Memoarerna innehåller bland annat intressanta kulturhistoriska observationer, roande anekdoter och biografisk information. En ny upplaga utkom 1887 och flera därefter av denna klassiska skildring.

Sthlm & Uppsala, 1907-56. XI,(1),911 + (4),VI,439 + XI,(1),835 + XVII,(1),685 s. Fyra bra tegelröda hfrbd. Omslagen medbundna. Bibliografin fortsattes även framåt i tiden.

Kalmar, A. F. Wåhlin, 1835-36. 8:o. (2),II,124,1-54,(2 blanka) + (2),130 s. Samtida obetydligt nött hfrbd med blindpressad rygg. Stänkta snitt. Med liten fläck på s. 35 och 45-54 i första delen, andra pagineringsföljden. Andra delen lätt bruntonad. Fint ex. ur G. A. Sparres bibliotek. Från Trolleholm. Bring Itineraria svecana 556. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 306*. Hasselberg Bibliografiska anteckningar rörande Jämtland och Härjedalen s. 87. Marklund Övre Norrland i litteraturen 4206 för första delen. Engströms omfattande resa resulterade i två reseberättelser. Den andra, som utkom 1834, rör norra delarna av Norrland och Lappland. Jon Engström (1794-1870), bataljonsläkare och skriftställare, var i samtiden känd under öknamnet ”trädoktorn” för sina omdiskuterade skogsaffärer. Han skrev även ett antal skönlitterära verk och grundade Kalmartidningen ”Barometern”.

Sthlm, J. Merckell, 1752. 8:o. (24),320 s. Enkelt samtida hfrbd med upphöjda bind och hårt nött rygg. Något bruntonad på s. 225-40. Med Arvid Wallstedts och Olof Malmerfeldts namnteckningar. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1616. Med tryckta dedikationer till ständerna och till Jonas Alströmer. Hastfers (1722-68) fårböcker översattes både till danska, tyska, franska och isländska! Till Island reste han på en studieresa bekostnad av danska regeringen och han erhöll senare pension från Danmark för sina insatser för fårskötseln. Olof Malmerfeldt (1763-1829) var stallmästare vid Uppsala universitet från 1793.

Sthlm, I Meurer, (1655). 4:o. (8),144,(11) s. Tagen ur band och insatt i senare lätt nött brunt omslag med prydligt handskriven titel. Gamla blåstänkta snitt. Enstaka fläckar, t.ex. små rostfläckar på s. 5-10, 50 och 57 samt svaga bläckfläckar överst på yttre snittet. Spridda svaga fuktränder. Med Joh. Ax. Almquists stpl på främre omslaget. Fint ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7391. Med fylliga personalier på sidorna 91-144 med biografiska uppgifter. Den avslutande opaginerade sidorna utgörs av en tacksägelse på en sida och Israel Lagerfeldts ”Epitaphium magno Sveciæ cancellario”. Eric Gabrielsson Emporagrius var pastor primarius i Storkyrkan och blev senare biskop i Strängnäs.

Frankfurt am Main, bey J. B. Andreä, 1750. 8:o. (8),432 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida ngt nött och solkigt gråpappomslag. Ryggen lite defekt upp- och nedtill. Lite lös i häftningen. Inlagan genomgående lite dammig. Med Drammens Lærde og realskoles biblioteks- och utgallringsstplr. Från s. 41 till slutet går författaren igenom lämpligt språkbruk stat för stat i Europa inklusive det Osmanska riket. Helmut Glück skriver i ”Deutsch als Fremdsprache in Europa vom Mittelalter bis zur Barockzeit” om Mosers verk: ”eine umfangreiche Auflistung der an den einzelnen Höfen üblichen Verhandlungs- und Korrespondenzsprachen, teilweise gegliedert nach Adressaten und Anlässen. Die Einleitung enthält eininge bemerkenswerte Sprachpolitische und -soziologische Überlegungen”. Friedrich Karl von Moser (1723-98) var jurist och politiker samt vän med Goethe.

Rostock, S. Mölleman, 1601. 8:o. A1-V8 = (319) s. Titelsidan inom träsnittsram. Halvpergamentband från 1900-talet med äldre marmorerade pärmpapper. Ojämnt solkiga gamla snitt. Titelbladet uppfodrat med smärre förluster i träsnittsramen. Några småfläckar. Återkommande små fuktränder i övre och nedre marginalen. Enstaka smårevor i marginalerna. Namnteckning av C. A. Ljungquist i Väckelsång daterad 1863 på titelbladet. Korta bibliografiska anteckningar på bakpärmens insida. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 255. VD17 23:303042T. Med en inledande tryckt tillägnan till det svenska prästerskapet daterad Rostock den 25 mars 1601- Fabricius var kyrkoherde i Göttingen och berömd predikant. Till största delen tryckt i tre spalter med kronologiska uppgifter om vad Lutheraner, Zwinglianer/ Calvinister och Papister ansåg i frågan. Kolumnen Papister är dock oftast tom. Historien börjar med själva nattvardens instiftande och går sedan från år 45 till 1577. Petrus Johannis Gothus (1536-1616) är en intressant och viktig person i 1500-talets svenska kulturliv. Han drabbades av en rad personliga och ekonomiska olyckor under sin livstid – och många sekler senare hade han oturen att glömmas bort av redaktörerna för ”Svenskt biografiskt lexikon”, trots att Henrik Schück ägnat honom en lång uppsats i festskriften ”Till Hugo Geber” (1913). Han föddes som Per Hansson i Norrköping och insjuknade 13 år gammal i den pestepidemi som 1549 svepte över Sverige. Han överlevde pesten men fick i sviterna därav ena benet förstört och tvingades resten av livet att gå med hjälp av kryckor. Många tyckte synd om den begåvade tonåringen, och han fick ekonomisk hjälp för att kunna studera i Rostock. Där stannade han i många år, och när han i början av 1570-talet befann sig i ekonomiskt trångmål kom han på den ljusa idén att använda sig av Rostocks skickliga boktryckare för att ge ut böcker för den svenska marknaden. Det blev inledningen till en omfattande utgivarverksamhet i luthersk anda. Han var ingen aggressiv agitator, som sin samtida Abraham Angermannus, men fick likväl en stor betydelse för spridandet av den lutherska ortodoxin. Han tycks ha haft ett brett nätverk i det svenska samhället, inkluderande såväl furstliga personer (gärna med anknytning till sin östgötska hembygd, som prinsessan Anna och änkedrottning Gunilla) som borgare i olika svenska städer, främst Stockholm och städer i Östergötland. Sammanlagt gav han ut ett sextiotal böcker – varav drygt tjugo under 1500-talet – vilka nästan i sig utgör ett eget samlarområde.

Sthlm, P. Hesselberg, 1766. 4:o. 57,(1) s. & 6 grav. plr. Tagen ur band. Lite lös i häftningen. Enstaka småfläckar. Delvis med smärre fuktränder i övre respektive inre marginalen. Bra ex. Bring Riksdagshandlingar s. 71. Lindberg Swedish Books 49. Utan den separat utgivna planschen över gjutna slagghus och det sällsynta bihanget med plansch. Titelbladet är ett utbytesblad. Boken översattes till tyska 1768. Den till synes oförtröttliga arkitekten Carl Wijnblad (1705-68) gav vid sidan om sina stort upplagda ”Ritningar på fyratio wåningshus af sten, och trettio af träd, samt åtskilliga lusthus” från 1755-56 och ”General planer” från 1765 även ut dessa förlageritningar till olika lantmannabyggnader, inklusive olika typer av badstugor.

Paris, Louis Janet, imprimerie de P. Didot l’ainé, (1823). Liten 12:o. Handkolorerat grav. titelblad,(2),228 s. & 9 handkolorerade grav. plr. Vackert samtida skinnbd med rikt guldornerad rygg och pärmar med dubbla ramtryck i guld, rik blindpressad dekor och i mitten en spegel av infärgat mörkare skinn. Brunstänkta endast lätt putsade snitt. Pärmarna med några mindre fläckar. Inlagan med enstaka småfläckar. Planscherna med skyddande pergamynpapper och lite mer fläckade. Erik Wiréns exlibrisstplr ”Bibl. Wiréniana Solåkraensis”. Bilagt maskinskrivet vykort från Cilla och Eyvind (Johnson) till Olle Holmberg med små tejpfläckar. Attraktiv volym. Dateringen är efter Quérard: La France littéraire, I, 502. Jean Pierre Brès (1782-1832). Planscherna visar Leda och svanen, Venus, Aurora & Cephale, Erigone, Hebe, Amphitrite, Terpsichore, Polymnia och Flora & Zephyr.Vykortet har fransk tryckt text och är ställt till Olle Holmberg på 70-årsdagen 1963. Den maskinskrivna texten lyder: ”Mythologie des Dames ökar förvisso, mon vieux, inte damernas skam men vetandet hos les Messieurs. Ditt behöver ej ökas, o visaste jeune homme. Detta är blott ett försök att öka din bokrikedôme.”

Sthlm, J. Hörberg, 1824. 8:o. 27,(1) s. & 1 utvikbar litograferad plansch. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Planschen obetydligt lagerfläckig. Fint ex. från Ericsberg. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 34. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5871. ”Säljes till förmån för undervisningsverket på ön Hvén.” Planschen, i stentryck av C. Müller, är en planritning över Stjerneborg och Uranienborg. Upplästes ursprungligen i Fysiografiska sällskapet i Lund 1824.