Søgningsresultat

(Stralsund eller Berlin, 1795). 8:o. 196 s. Titelbladet med fint grav. porträtt föreställande G. M. Armfelt. Häftad och oskuren i nött samtida gråpappersomslag med rester av en handskriven titeletikett. Ryggen defekt och omslaget fläckigt samt med revor i häftningen. Den fina inlagan med sporadiska fuktränder, dock knappast störande, i övre och nedre marginalen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3352, noten. Bring Rättegångshandlingar 758:23. Trycktes även i svensk översättning i Stockholm samma år under titeln ”Gustaf Mauritz, sitt fäderneslands förrädare” och utkom även på italienska. Dessa utdrag ur protokollen från Armfeltska processen sammanställdes av Nordenskiöld på Reuterholms uppdrag.

Uppsala, J. Edman, 1771. 8:o. (2),120,1-175,(5) s. & 1 grav. plansch. Samtida hfrbd med upphöjda bind och svart titeletikett. Stänkta snitt. Enstaka fläckar. Planschen vid s. 81 något lagerfläckig. Med A. Hülphers namnteckning och prisanteckning daterad 1771 samt L. F. Rääfs exlibris. Trevligt ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 4910. Setterwall Svensk historisk bibliografi 2516. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0550. Utgavs av S. L. Gahm Persson. Förteckningen över skådepenningarna sammanställdes av Carl Reinhold Berch och utgavs även separat med eget titelblad. Planschen är Berchs ”Mensura magnitudinis nummorum” visande 26 myntstorlekar. Den andra pagineringsföljden upptar berättelsen från förmyndarregeringen.

Linköping, D. G. Björn, 1798. 8:o. Grav. titelblad,(4),XXIV,264 s. & 2 grav. plr. Häftad i ngt nött samtida gråpappersomslag med tryckt titeletikett på ryggen. Oskuren och ouppskuren. Omslagets rygg med flera revor och bakre omslag delvis loss. Bra ex. från Ericsberg. Krok Bibliotheca botanica suecana 8. Illustrationerna, som är graverade av Akrel efter Acharius teckningar, är okolorerade i detta exemplar. Erik Acharius var en av Linnés sista lärjungar och sammanfattade i detta arbete sina studier av de svenska lavarna. Sammanlagt beskrivs 345 arter, 24 av dessa tidigare okända för vetenskapen. Acharius kom att fortsätta studera lavarna i bl.a. ”Lichenographia universalis” (1810) och ”Synopsis methodica lichenum” (1814).

Paris, C. Pougens, 1798. 8:o. VIII,320 + (4),351 s. Två häftade volymer i samtida lätt nötta klistermarmorerade omslag, tillverkade av tryckmakulatur. Tryckta ryggtiteletiketter. Oskurna. Omslagen med anteckningar i bläck på framsidan och ryggen. Första delen med liten fläck på s. 43. Andra delen ngt småfläckig mot slutet i övre marginalen och med hål i marginalen på s 349. Fint ex! Bring Itineraria svecana 261. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 1066d* som efter uppgift hos Halkett och Laing menar att Swinton är en pseudonym för William Thomson. Barbier däremot menar att Thomson var en medresenär. Det engelska originalet utkom 1792. Författaren besökte aldrig Sverige på sin resa men har trots detta en hel del att berätta om landet, inte minst om det pågående kriget mot Ryssland och Danmark. I denna första översättning har utgivaren medtagit ett utdrag av J. Marshalls resa i Danmark och Sverige som upptar s. 220-326 i andra delen.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1932. (2),157 s. Häftad. Ryggen med liten reva nederst, minimal fläck och några svaga veck. Fint exemplar. Dedikation till Erik Lindorm ”med hälsning och handslag från Harry Martinson”. Omslag av Bertil Bull Hedlund. Harry Martinsons första prosabok, efter debuten och genombrottet med diktsamlingarna ”Spökskepp” och ”Nomad”. Poeten, kritikern och tidningsredaktören Erik Lindorm (1889-1941) tillhörde pionjärerna inom den svenska arbetarlitteraturen vilka banade väg för den stora generation arbetarförfattare där Harry Martinson kom att ingå. Som J. Viktor Johansson utrycker det i sin minnesartikel i ”Svensk litteraturtidning” 1941: ”Med Martin Kochs romaner och Erik Lindorms lyrik fick arbetarvärlden fast fot i vår litteratur”. I försäljningskatalogen över Lindorms fina efterlämnade bibliotek återfinns de flesta av Martinsons böcker, dock endast denna med dedikation.

(Sthlm), 1707. 4:o. 126,(24) s. Stänkdekorerat hfrbd från 1800-talets första tredjedel med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, röd titeletikett och sprängda snitt. Brunmarmorerade pärmsidor. Titelbladet med en gammal bläcknumrering i övre marginalen och några små nagg i nedre marginalen. Sporadiska småfläckar och texten delvis ngt bruntonad. Bra ex. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 227. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 251. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9030: ”Uti denna des längd på lärde Stockholms-boer, har mången ganska oförskylt fåt sit namn upteknat. Bihanget, vid senare uplagan, förtiener någon upmärksamhet”. Denna andra upplaga är utvidgad och förbättrad. Den första utkom 1701. Biobibliografisk handbok över litterärt verksamma stockholmare. Författaren förestod bokauktionerna i Stockholm och Uppsala.

Kassel, S. Schadewitz, in Verlegung E. Francken, 1668. Folio. (7,1 blank),1-125,(3),1-272,(8),1-173,(3) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Samtida något fläckigt pergamentband med nästan helt bortblekt ryggtitel och spår av gammal pappersetikett nederst på ryggen. Infärgade snitt. Lätt bruntonad satsyta, främst i första sidföljden. Titelbladet lätt fläckigt och med ett litet hål i övre marginalen, ett litet hål i ryggmarginalen på s. 1, rostfläck på s. 83. I andra sidföljden en lång reva i ryggmarginalen längs med texten i första bladet, svag utsmetad bläckfläck i övre hörnet på s. 175 och ett rosthål i övre marginalen på s. 257-58. I tredje sidföljden en svag fuktrand upptill på s. 1-4. Flera samtida understrykningar och marginalkommentarer, bl.a. med pekande händer på s. 4-5 i andra sidföljden och många understrykningar, anteckningar och marginalklamrar i tredje sidföljden på s. 69-85 och 147-53. Samtida latinska anteckningar på för- och eftersättsbladen samt bakpärmens insida. Frampärmens insida med spår av gammal raderad ägaranteckning och gamla auktionslappar. Med Petrus Starchelius namnteckning daterad Göteborg 1682 på titelbladet. Bra ex. VD17 39:124174Q. Andra sidföljden med egen rubrik ”Vorstellunge Lebens/ Staets und Regierunge König Davids zu Krieg- und Friedenszeiten in drey Theilen abgefasset”. Tredje sidföljden med eget titelblad och impressum, ”Fürstellunge desz Königreichs Salomons/ unter dem Oelzweig des Friedens/ Glantz uberschwenglicher Weisheit und Krone weltlicher Herzligkeit”. Petrus Starchelius eller Starkelius (-1713) var pastor i Svenljunga från 1688. Han höll en patriotisk oration på latin i Göteborg 1669, studerade i Uppsala från 1671 och skrev flera begravningsverser tryckta i Göteborg.

Uppsala, Palmblad, Sebell & c. respektive Leffler och Sebell, 1836. 4:o. (2),8 + (2),9-16 + (2),17-24 + (2),25-32 + (2),33-40 + (2),41-48 + (2),49-56 + (2),57-68 s. Häftad i samtida gråpappomslag med en ny ryggremsa av gråpapper. En bortskrapad äldre namnteckning på främre omslagets insida. Det sista arbetet tryckt på blått papper och dess titelblad är ngt bruntonat på grund av spegeltryck. Med A. R. A. [?] C. A. Åkermans namnteckning. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 101-08. Krok Bibliotheca botanica suecana 102. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 113. Respondenter var Reinhold Borgardt, Wilhelm Liedberg, Jacob Lundell, Jacob Aug. Stiegler, Jakob Östberg, And. Aug. Hammarström, Pehr Engman och Hans Oscar Juel. Med denna på svenska avfattade avhandlingsserie vände sig Fries även till den bredare allmänheten. Den anses i någon mån ha bidragit till undanröjandet av samtidens fördomar mot ätande av svamp. ”Anteckningar” introducerade även 10 nya arter och innehåller flera viktiga bidrag till svamparnas nomenklatur.

Strängnäs, C. O. Berglund, 1853. 4:o. (4),161,(2) s. Enkelt marmorerat brunt skinnryggbd från 1900-talets andra hälft med guldtryckt ryggtitel och marmorerade pärmpapper. Två märken efter snörning på ryggen som tyder på att skinnet kan ha använts till något annat tidigare. Spridda fläckar. Titelbladet med ljusa fuktfläckar och en liten lagning i nedre hörnet. Liten fuktrand i övre marginalen på s. 37-40, svaga fuktfläckar på uppslaget s. 62-63 och fler lagerfläckar på s. 89-96. Sista registerbladet med fuktrand i övre hörnet och avrivet liten bit av nedre hörnet. Sidorna 113-116 föreligger i dubblett. Ett främre gammalt gråpappersomslag medbundet, med P. E. Hofbergs samtida namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6072. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 592, noten och 2155. Essén Sörmländsk bibliografi s. 124. Innehållet ska i huvudsak vara ett avtryck ur ”Strengnäsbladet” 1852-53 och enligt uppgift tryckts i ca 50 exemplar. Författaren Lars Hallman dog 1762 och den okända utgivaren har utnyttjat två handskrifter i nuvarande Roggebiblioteket, Strängnäs. Boken gavs ut i faksimil 1971. Det innehåller inte minst mycket av personhistoriskt intresse, bland annat förteckningar över borgmästare, rådmän och lärare.

Sthlm, Z. Hæggström, 1836. 8:o. (2),452 s. + LÆSTADIUS, L. L. Om möjligheten och fördelen af allmänna uppodlingar i lappmarken; jemte förslag till en nybyggscholas anläggande derstädes, eller anvisning, att på allmän bekostnad befrämja allmänna uppodlingar i nämnde landskap, till båtnad för staten. Med 4 tabeller. Sthlm, Z. Hæggström, 1824. 8:o. (2),143 s. & 4 utvikbara tryckta tabeller. Klarblått hklbd från 1800-talets slut med guldlinjerad rygg. Brunstänkta snitt. Ryggen lite mörknad. Enstaka lagerfläckar. Första titelbladet mörktonat och fläckigt samt med ett litet hål i inre marginalen. Sista blanka sidan i andra arbetet också bruntonad. Louise Barks namnteckning på båda titelbladet. Bring Itineraria svecana 498 och Marklund Övre Norrland i litteraturen 3600 för ”Journal”, vars första upplaga utkom 1831 och en andra upplaga 1832, så detta är egentligen den tredje. Marklund 5066, Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 740 och Krok Bibliotheca botanica suecana 1 för det andra arbetet. Lappmarksmissionären Petrus Læstadius (1802-41) var bror till Lars Levi och kyrkoherde i Vibyggerå. Hans ”Journal” är en viktig etnologisk källskrift till samernas seder och bruk, då Læstadius – som själv talade lulesamiska – nedtecknade detaljer ur vardagslivet på ett sätt som saknade föregångare. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Læstadius relation till samerna att han var ”den förste bland lappmarksbeskrivarna [som] har kunnat upplysa om denna folkgrupp med den inre samhörighetens insikt o värme o samtidigt med forskarens vetgirighet o distans”. Till detta bidrar den levande berättarstilen som gjorde Læstadius till ett litterärt löfte, om än aldrig fullt infriat. Det andra arbetet är till stora delar en beskrivning av Norrlands natur- och växtliv med syftet att visa på de goda förutsättningarna till en uppodling av lappmarken. För att locka folk dit föreslår Læstadius bland annat upprättandet av en nybyggarskola. Lars Levi Læstadius (1800-61) uppmärksammar även de konflikter om mark som kan uppstå mellan nybyggare och samer: ”Det händer äfven, att nybyggaren, för att alldeles aflägsna lapparna från sitt gebiet, antänder stora skogar” och han skriver: ”det är således nödvändigt, att lapparne småningom utträngas och utdö med tiden. Till slut skola endast fjellarne, dit ingen annan kan komma, blifva en fristad för dem”.

Söderköping, N. F. Tengzelius, 1859. 8:o. VI,326 s. Med en illustration i texten på s. 312. Nött samtida hfrbd med knappt urskiljbara sparsamma guldornerade ryggdekorationer. Grönstänkta snitt. Några små maskhål nederst i främre falsen.Pärmhörnen stötta. Inlagan med någon enstaka lagerfläck. Med N. E. Forssells överstrukna och C. J. Neumans namnteckningar. Träsnittet på sidan 312 föreställer inloppet till Sydneys hamn. Boken avslutas med dateringen Söderköping den 15 juni 1859. Carl Axel Egerström (1829-1900) började som militär och var frivillig i danska kriget 1848-49. Vid hemkomsten blev han befordrad till underlöjtnant vid andra livgrenadjärregementet. En kombination av oginhet från den militära myndigheten och en smak för äventyr ledde till att Egerström reste till Kalifornien för att pröva lyckan som guldgrävare. Då inte detta ledde till någon ekonomisk framgång, återvände han en tid till Sverige innan han slutligen, efter att ha emigrerat till Fidjiöarna, blev plantageägare och sedermera även pionjär inom gruvindustrin i Queensland.

Västerås, P. Devall, 1744. 8:o. (24),208 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Gråbrunt klotryggbd med upphöjda bind från slutet av 1800-talet med tryckt titeletikett på främre pärmen med felaktigt författarnamn. Stänkta snitt. En del blyertsnoteringar på insidan av pärmarna, bl.a. en duplettmarkering. Fin inlaga med endast obetydliga fläckar. Ur Anders Granaths boksamling. Lundwall Bibliografi över science fiction & fantasy s. 269. En ny upplaga utkom 1767. Översatt av den flitiga Christian Gustafsson Roman. Företalet undertecknat med pseudonymen ”Ludwig Ernst von Faramund”. Den tyska upplagan, ”Die glückseeligste Insul auf der gantzen Welt, oder das Land der Zufriedenheit”, utkom 1728. ”En rent utopisk skildring af absolut okonstnärlig art”, enligt Böök i ”Romanens och prosaberättelsens historia i Sverige”. Han menar dock att den kan ha påverkat Bergeströms ”Indianske bref”.

Sthlm, H. A. Nordström, 1803. 8:o. (4),132,123-161,(1) + (6),152 s. Något nött samtida pappbd med rikt guldornerad rygg och rödstänkta snitt. Ryggen av grönt glättat papper och pärmsidorna marmorerade. Liten pappersförlust i inre marginalen på försättsbladet. Bra inlaga. Sidorna 139-54 med nålmärke i inre marginalen. Ryggen med Gustav IV Adolfs guldpräglade krönta ryggexlibris och krönta riksvapen. Frampärmen med en gammal duplettanteckning. Erik Nordbergs och Bengt Liljenzins namnteckningar samt ytterligare en oidentifierad äldre bläcksignatur. Två opaginerade sidor i slutet av del II och hela del III-V saknas här. Setterwall Svensk historisk bibliografi 322. Sjögren Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken nr 18, figur 217. Detta är dock inte dokumenterat som ryggexlibris och vapenskölden inte alls. De opaginerade sidorna i slutet av andra delen, vilka saknas här, utgjordes av bokannonser, vilka bokbindaren valde att inte binda med. Fant behandlar i dessa föreläsningar svensk historia från forntiden till och med Karl IX 1611.

Sthlm, H. Fougt, 1776. 8:o. (6),183,(1 blank,4) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Samtida trevligt hfrbd med upphöjda bind och benvit titeletikett. Binden enkelt markerade i guld. Stänkta snitt. Mindre mörk fläck i högra kanten av nedersta ryggfältet. Spridda småfläckar. Charmigt ex. tryckt på ljusblått papper. I detta berömda men även för sin tid omoderna geologiska arbete försökte Wallerius med hjälp av de nya vetenskaperna att förklara världens uppkomst utifrån gamla testamentet. Wallerius argumenterar för att världen skapats ur vatten och ljus (motsvarande första Moseboks himmel och jord) och åberopar bl.a. en mängd tänkare ur den mystiska traditionen. Frängsmyr ser arbetet som ”ett levande exempel på den underströmning av mystik som kännetecknar det förnuftsinriktade 1700-talet.” Boken blev också uppskattad i sin samtid och översattes till bl.a. tyska, franska och italienska. En latinsk utgåva utkom 1779.

Sthlm, H. Keyser, 1679. 4:o. (16),330,(37,1 blank),1-93,(11) s. Hårt nött hfrbd från 1700-talets mitt med upphöjda bind och spår av titeletikett. Svagt stänkta snitt. Ryggen skadad överst. Nötta pärmkanter och hörn. För- och eftersättsblad urrivna. Till stor del lagerfläckig. Återkommande fuktrand i yttermarginalen på de första hundra sidorna. Mindre pappersförlust i yttermarginalen på registerbladet Yy4. Axel Bergströms namnteckning i bläck skriven diagonalt mitt på titeln och hans namnteckning och ”auktionspris 50 öre” på frampärmens insida. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 808. Första upplagan utkom 1674. Med hyllningstext av J. Loccenius. Clas Rålamb (1622-98) var riksråd, överståthållare och president i Göta hovrätt. Han var en av tidens främsta och mest lärda politiker och jurister. Boken är en klassisk handledning i civil- och civilprocessrätt, ägande-, testaments- och arvsrätt m.m. Den avslutande avdelningen, som har separat deltitelblad och egen paginering, återfinns endast i denna upplaga och är den äldsta svenska reseskildringen till Turkiet. Rålamb reste dit 1658 som Karl X Gustavs sändebud med uppdraget att förhandla fram en pakt med det Osmanska riket mot Polen och Österrike.

Sthlm, H. C. Merckell, 1723. 8:o. (24),512 + (16),513-1024,(22) s. & 1 utvikbar grav. karta. Titelsidorna tryckta i rött och svart. Samtida nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjer runt binden och infärgat svart titelfält. Röd- och blåstänkta snitt. Ytliga sprickbildningar på ryggen och spricka nedtill i bakre ytterfalsen. Pärmarna med nötningsmärken. Enstaka fläckar. Andra delens första (16) sidor lätt bruntonade och fuktfläck i nedre marginalen på s. 617-20. Några fläckar på de nästnästsista registerbladet. Namnteckning Johan Söderberg på första titelbladet. Exlibris C. M. Carlander. Trevligt ex. Översättningen av Daniel Ehrenadler som även skrivit företalet samt dedikationen till kung Fredrik och rikets ständer. Var och en av de tjugofyra kapitlen avslutas med en sonett, skriven av Carl Eldh. Kartan över Telemachs resori Medelhavet graverades av O. Thelott. En annan svensk översättning av D. Granatenflycht utkom 1721. Carl Magnus Carlander (1837-1911) var en av sin tids främsta boksamlare. Han tvingades sälja sin intressanta samling 1892 av ekonomiska skäl. Han är känd för sitt monumentala ”Svenska bibliotek och ex-libris”.

Strängnäs J. L. Barkenius, 1636. 4:o. (20),78,81-145,145-50,(1),1-30,32-414,414-15,(16,1 blank),1-168,(15) s. Titelsidan satt inom fint ramverk. Samtida pergamentbd med bortblekt handskriven samtida ryggtitel och nyare handskriven ryggtitel i äldre stil. Mörkblå snitt. Nya för- och eftersättsblad samt pärmspeglar. En fuktrand återkommer genom hela volymen, mest i övre marginalen, men i större form på en hel del sidor. Bladet s. 7-8 i andra sidföljden har invikt yttermarginal för att rädda den tryckta tabellen på s. 7. Små rostfläckar på s. 52 i andra och 94 i tredje sidföljden. Några samtida understrykningar. Med Curt Wallins exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 694. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2511. Titelbladets baksida med Gustav II Adolfs privilegium för Paulinus Strängnästryckeri daterat den 30 april 1622. Tryckt dedikation till drottning Kristina och änkedrottning Maria Eleonora samt hela rikets råd. Med hyllningsverser av Joannes M. Westhius. Sveriges rikshistoria framställd parallellt med världshistorien och författad av ärkebiskopen Laurentius Paulinus (1565-1646) som anlade det första tryckeriet i Strängnäs. Bring noterar att han återger och till och med broderar ut Johannes Magnus redan fantastiska fabler om Sveriges historia. Arbetet innehåller även en ganska utförlig geografisk beskrivning över Sverige och dess provinser. En passage om att Rigas borgare förberedde ett förräderi mot svenska kronan 1626 föranledde klagomål från Riga. Paulinus beordrades att trycka om arket, men något sådant omtryck är inte känt. Sten Lindroth skriver att arbetet författades under Paulinus sista år som biskop i Strängnäs: ”Den lägger inte många tum till hans växt, till typ och genomförande är den traditionell, nästan reaktionär. Efter ett entusiastiskt lovtal över historien som en ovärderlig läromästare i dygder och ädla gärningar börjar Laurentius - ungefär som en medeltida klosterbroder - med att teckna den kosmiska bakgrunden. Han låter svensk historia inledas med skapelsen, skildrar efter Genesis universums tillblivelse och kommer slutligen fram till paradiset, det första människoparet och syndafallet. Omsider följer syndafloden och Noak, med vars ättlingar vi redan står på den nationella svenska historiens tröskel. [...] Historia arctoa, så osjälvständig, gör även genom utströdda moraliska exempel ett intryck av pedagogisk mönsterlektion, och så var den också menad”.

Sthlm, C. M. Thimgren, 1855. Liten 8:o. (4),84 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida grönt tryckt omslag. Med några enstaka obetydliga lagerfläckar. Mycket fint ex. Författarnamnet är enligt Linnström eventuellt en pseudonym. I bihanget ingår bland annat ett avsnitt om ”fruntimmersridt”.

Sthlm, J. L. Horrn, 1727. 8:o. Grav. front,(16),304 s. Med träsnittsillustrationer i texten. Titelsidan tryckt i rött och svart. Ngt nött samtida skinnbd med upphöjda bind, oxiderad ryggdekor och rödstänkta snitt. Ryggskinnet lite skadat nedtill och främre falsen har några små sprickor. Insidan av pärmarna, för- och eftersättsbladen med gamla namnteckningar, anteckningar och kludd. Frontespisen med smärre fuktfläckar i marginalerna och en liten bläckanteckning. En reva i övre marginalen på s. 21. En del solkfläckar, i nedre marginalen på s. 114, i yttermarginalen på s. 172-73 och i texten på s. 176-77. Svaga fuktfläckar som expanderar från övre yttre hörnet till övre och yttre marginalen från s. 231 till slutet. Med P. von Tholijns namnteckning daterad 1727, Anders Gustaf Perssons och A. G. Petterssons namnteckningar, den senare daterad 1856. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 518. Den trevliga frontespisen är graverad av Haton. Med en hyllningsdikt av O. Kolmodin. Jacob Serenius var vid denna tid pastor i svenska församlingen i London. I slutet finns en förteckning på hans källor, bl.a. Bacon, Camden, Davenant, Evelyn, Petty och Ray. Behandlar även humlegårdars anläggande. Arbetet utkom samma år som Alströmers ”Fåraherde” och med samma syfte att sprida kunskap om nya rationella brukningsmetoder och propagera för fårskötsel med målet att skapa en råvarubas för att kunna bygga upp en inhemsk textilindustri. Peter von Tholijn (1678-1742) var militär och en tid i sin ungdom verksam vid den engelska flottan. Han avslutade sin karriär som stadsmajor i Stockholm.

Sthlm, C. M. Carlsson, 1827. 8:o. (8),11,(1 blank),1-131,(1 blank,3) s. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren i samtida gråpappersomslag, vilket är förnyat på ryggen. Ett fåtal småfläckar. Titelbladet lätt gråtonat med några smånaggar och en lång men fint lagad reva. Bra ex. Löwendahl China illustrata nova 857. Johan Erik Ringström (1746-1820) lämnade sin fars restaurangverksamhet i Stockholm och reste till Frankrike, gick med i den franska armén, blev officer, men avslutade denna bana för att studera språk i Paris, däribland kinesiska. Återkommen i Stockholm arbetade han som översättare och sammanställde en handskriven kinesisk grammatik som han skänkte till kronprins Gustav Adolf. Som tolk användes han ofta av sjöassuranskompanier och fick då tillfälle att lära sig sjölagsrätt. August Strindberg betraktade Ringström som den första svenska sinologen. Tyvärr finns det inga uppgifter om vem som gav ut arbetet eller skrev tillägget om den kinesiska litteraturen, vilket börjar på sidan 116.

Göteborg, S. Norberg, 1789. 8:o. (8),120 + (4),126 + (4),124 + (6),138 s. Två samtida hfrbd med prydliga guldlinjerade ryggar, beige titeletiketter och runda olivgröna nummerskyltar. Ryggarna med några småfläckar. Pärmarna med lite nötningar, solk och fläckar samt skadat papper överstl på andra volymens frampärm. Försättsbladet urrivet i första volymen och med bortklippt namnteckning i andra volymen. Spridda lagerfläckar och smärre solkigheter, fjärde delen dock lite mer fläckad. Namnteckning och numrering av Joh. A. Blom daterad 1828 och med Gustaf Berndtssons exlibris. Saknar som ofta ett huvudtitelblad till hela verket. Fin, tidstypisk antologi som bland annat innehåller utdrag ur Macphersons ”Ossians sånger”, Sternes ”Yorrick” och översättningar ur ”Code du bonheur” (utgiven av D’Erlach, som till exempel innehåller den intressanta texten ”Om slafhandeln”) samt av Blair, Buffon, Eckartshausen, Florian och Herder. Därutöver kan nämnas en översättning ur D’Ohssons ”Tableau général”: ”Cabiz Efendy, turkisk anecdote”.

Sthlm, P. J. Nyströms tryckeri, (1759). 8:o. (16),128 s. Häftad i samtida ngt nött och blekt marmorerat pappomslag. Ryggen trasig upp- och nedtill. Genomgående lätt bruntonad med spridda lager- och småfläckar. Enstaka fuktränder, se t.ex. s. 39 och 128. Från Trolleholm. Översatt av Jeremias Wallen. Första svenska översättningen av Fontenelles berömda verk ”Entretiens sur la pluralité des mondes” från 1686. I en serie samtal förklaras det kopernikanska världssystemet på ett lättillgängligt och underhållande sätt. Flera av Fontenelles verk präglades av samma folkbildningsanda och han ses därför som en föregångare till den franska upplysningsrörelsen. Det nya sjätte samtalet som omnämns i den svenska titeln infogades redan i andra upplagan 1687.

Lund, L. Decreaux, 1740. 4:o. (8),73,(4,3 blanka) s. + DÖBELN, JOH. JAC. von. Historiæ academiæ Lundensis continuatio in conspectu academiæ cancellariorum curatorum, pro-cancellariorium, rectorum magnificorun, illustrium & pro-rectorum a prima ejus ætate ad finem anni 1738. Lund, L. Decreaux, 1741. 4:o. (8),137,(9) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + DÖBELN, JOH. JAC. von. Historiæ academiæ Lundensis continuatio in conspectu professorum ab academiæ inauguratione ad finem mensis septembris anni MDCCXLII. Lund, L. Decreaux, (1742). 4:o. (8),313,(17) s. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind och sparsam svartnad ornering på ryggen. Stänkta snitt. Skinnet med liten spricka nederst på ryggen och i bakre yttre falsen. Bakre pärmen med skada nederst så träpärmen tittar fram. Ryggen med några småfläckar. Första arbetet med fuktrand på s. 63. Andra arbetet med spår av delvis bortskuren bläckanteckning på titelbladet. Tredje arbetet med småfläckar på s. 241-45 och 313. Med P. Hinströms namnteckning daterad 1743 på första titelbladet. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 432-34. Den första universitetshistoriken för Lund med utförliga biografier och skriftförteckningar över universitetets lärare.