Søgningsresultat

Gävle, C. G. Sundqvist, 1827. 8:o. 70 s. & 2 utvikbara grav. plr & 4 utvikbara tryckta tabeller. Häftad i samtida trevligt klistermarmorerat pappomslag. Ryggen något blekt och naggad. Främre omslaget med en liten reva nedtill närmast ryggen. Bakre omslagets insida med några samtida blyertsanteckningar. Enstaka lagerfläckar. En fuktfläck i nedre yttre hörnet fram till s. 25. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5803. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 275. Planscherna är graverade av E. Åkerland och daterade 1825. De visar Kärböle skans samt ruinerna av ”GudsBergsKloster å Diger Kjöhlens Fäbodewall”. Beskriver Färila socken i Hälsingland. Utkom i en tillökad upplaga tryckt i Stockholm 1880. Carl Petter Ström (1777-1845) utgav även ”Utkast till Helsinglands och Helsinge kongl. regementes krigs-historia” 1828. Han var officer vid Hälsinge regemente. Carl Gustaf Sundqvist drev boktryckeri under eget namn i Gävle vid två tillfällen, en första vända under åren 1802-15 och en andra omgång under åren 1821-29.

Nyköping, genom Kongl. tryckeriet, 1760. 12:o. 48,(12) s. Tagen ur band och insatt i nyare marmorerad ryggremsa. Genomgående fukt- och småfläckig. Sista sidan solkig och med en äldre anteckning att skriften genomlästs 1789. En gammal bläcknotering på titelsidan. Nära skuren i övre marginalen. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1119. Bibliotheca Walleriana 4445. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 140 för första upplagan 1702. Den andra upplagan trycktes 1708. Avslutas med brunnsböner översatta ur Müllers ”Wasser-Andacht” och ett avtryck av ”Kongl. Maj:tz placat, angående Medewij suur-brunn” från 1681. Hiärne skriver i sitt förord att han låtit trycka denna handledning eftersom alla tidigare skrifter om Medevi hälsobrunn nu ”äro upköpte och skingrade”.

Sthlm, H. A. Nordström, 1820. 8:o. (10),302,(2) s. & 4 utvikbara grav. plr. Ljusbrunt hfrbd i gammal stil med guldlinjerad rygg, brun titeletikett och klistermarmorerade pärmpapper (E. Hanssons bokbinderi, Lund). Övre infärgat grönt snitt, de övriga snitten putsade. Enstaka repor på ryggen och lite nötta falsar. De första fyrtio sidorna med avtagande fuktrand i nedre hörnet. Spridda småfläckar. Samtida bläckmonogram ”C. U. S.” på titelbladet. Namnteckning Knut Parck på försättsbladet. Trevligt ex. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1820:1. Bibliotheca Walleriana 11080. Med det tryckta dedikationsbladet till Brukssocieteten. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”År 1820 utgav B. dessutom sin bekanta lärobok i blåsrörsanalys, en frukt av hans mångåriga, samarbete med den 1818 avlidne Gahn. Detta verk utkom i flera upplagor och översattes till de flesta europeiska språk”. Knut Parck (1882-1964) var kemilärare, rektor samt läroboksförfattare i kemi.

Sthlm, B. G. Schneider, 1731. 8:o. (16),398,(2) + (2),88,1-48,65-80,1-80,79-90,1-72 s. Första delens titelblad tryckt i rött och svart. Samtida skinnbd med upphöjda bind, rik men helt oxiderad gulddekor på ryggen, vit titeletikett, svartpressad kantdekor och rödstänkta snitt. Ryggen torr och med ytliga sprickor samt några minimala maskhål. Lite trista nötningsskador på pärmarna. Bra inlaga med enstaka fläckar, t.ex. små rostfläckar på s. 126 i första och s. 79 i andra delen. Ett par ark lätt bruntonade. Med Leuhusenska fideikommissbibliotekets exlibris. Den graverade frontespisen till del II som nämns i första delen blev aldrig utförd. På sidorna 342-98 i den första och de två första pagineringsföljderna i den andra delen behandlas Hollands handel, inte minst kolonialhandeln via de Ost- och Västindiska kompanierna. Författaren menar i förordet att kunskap om andra länders regeringssätt och handel är viktig att ta del av som ”efter de flitige biens exempel, så wäl ifrån närmare, som fiermare fälter söker att insuga och samla alt hwad han finner wara skåcken eller det allmänna bästa til nytta”. Han menar att Hollands ”kloka styrsel” och goda ekonomi gör landet särskilt värt att särskåda.

Halmstad, C. E. Gernandt, 1871. Tvär-folio. Kolorerat litograferat titelblad,120 s. & 16 litograferade plr, varav 15 kolorerade. Blått oklbd med blindpressad ramdekor på pärmarna och guldtryckt titel med Hallands vapen på frampärmen. Ryggen något nött upp- och nedtill och bandet med några småfläckar samt lite stötta pärmhörn. För- och eftersättsblad med några små veck. Några lätta småfläckar. Mindre fläck i nedre ytterhörnet på s. 25. Den sista okolorerade planschen något lagerfläckad. Bra ex. med Johan Nordenfalks namnteckning. Den okolorerade planschen är en plan över Skottorp 1680 med den ovala kungssalen i större avbildning. Planscherna tecknade av Anders Kallenberg. Peter von Möller (1809-83) ägde de halländska godsen Skottorp och Dömestorp. Han var en föregångsman inom lanthushållningen och en av pionjärerna som använde guano för konstgödsling; så till den grad att den gamla bruksägaren och riksdagsmannakollegan C. G. Indebetou menade att von Möller ”borde ha haft Guanoöarna i sin vapensköld”. Han adlades för sina förtjänster 1860 i samband med Karl XV:s kröning. Möller intresserade sig för Hallands historia och språk. Ett resultat av detta var en uppmärksammad ordbok över halländska landskapsmålet, som utkom 1858. Hans etnologiska och kulturhistoriska samlingar publicerades, dels i föreliggande arbete, dels i ”Bidrag till Hallands historia” som utkom 1874. Konstnären Anders Kallenberg (1834-1902) är främst känd som djurmålare och under senare delen av seklet var han mycket uppskattad av recensenterna, inte minst August Strindberg. Johan Nordenfalk (1830-1901) var godsägare och politiker samt preses för Konstakademien.

Uppsala, Palmblad, Sebell & c. respektive Leffler och Sebell, 1836. 4:o. (2),8 + (2),9-16 + (2),17-24 + (2),25-32 + (2),33-40 + (2),41-48 + (2),49-56 + (2),57-68 s. Tagen ur band. Fint ex. genomgående tryckt på blåtonat papper. Från Ericsberg. Marklin Catalogus disputationum 101-08. Krok Bibliotheca botanica suecana 102. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 113. Respondenter var Reinhold Borgardt, Wilhelm Liedberg, Jacob Lundell, Jacob Aug. Stiegler, Jakob Östberg, And. Aug. Hammarström, Pehr Engman och Hans Oscar Juel. Med denna på svenska avfattade avhandlingsserie vände sig Fries även till den bredare allmänheten. Den anses i någon mån ha bidragit till undanröjandet av samtidens fördomar mot ätande av svamp. ”Anteckningar” introducerade även 10 nya arter och innehåller flera viktiga bidrag till svamparnas nomenklatur.

Paris, imprimerie de C. F. Cramer, an VIII (=1800). 8:o. Grav. frontespis,grav. titelblad,XLIV,112 s. Välbevarat och vackert samtida ljusbrunt hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor och mörkare brun titeletikett av glättad papp. Grönstänkta snitt och läsband i rosa och grönt. Ryggen lätt blekt. Enstaka svaga fläckar. Gultonad fläck i innermarginalen på s. III-VIII och ett antal fläckar på sista bladet. Liten pappersförlust p.g.a. tunt papper i smutstitelbladet liksom i nedre hörnet på s. 75-76. Mycket trevligt ex. Översättning av Francoise-Anne Mellinet. Sista sidan är bokreklam. Frontespisen är graverad av Canu. Det engelska originalet, ”Fragments in the manner of Sterne”, utkom 1797.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1956. 218,(2 blanka,5) s. Blått halvmarokängbd med rikt guldornerad rygg, röd titeletikett och övre guldsnitt (Nordiska bokhandeln). Omslaget medbundet. Ryggen hårt blekt och pärmhörnen obetydligt skrapade. Signerad av författaren på smutstitelbladet. Av en bibliofilupplaga på bättre papper omfattande 125 exemplar numrerade I-XXV respektive 1-100, är detta nummer 69. Bibliofilupplagan är försedd med ett gråblått omslag i en ljusare färg än den vanliga upplagans.

Passau, 2002. XII,443 + 445-934,(6) + 937-1335,(9) s. & 1 tryckt löst bilagt erratablad. Tre häftade volymer i tvärformat i tryckt opappkassett. Ur Bengt Ollfors bibliotek, med hans exlibris. Ryggarna och kartongen, liksom snitten lite gulnade. Bilagt brev till Ollfors från Ina Nettekoven. Något doftande av tobaksrök. Med bidrag av Caroline Zöhl och Mara Hofmann. Katalog utgiven till Antiquariat Bibermühles 50-årsjubileum. Med omfattande och detaljerade beskrivningar samt rikt illustrationsmaterial som kastar ljus över en annars svåröverskådlig grupp av tryck, de flesta tryckta i Paris.

Uppsala, 1927-38. (2),XXXVII,(1 blank),383,(1 blank),XXXVIII,(4) s. & plr + (2),IV,528 s. & plr + (2),358,LXXXII s. & plr. Tre eleganta bruna halvmarokängbd med upphöjda bind, blind- och guldornerade ryggar, marmorerade pärmpapper och dito snitt (Hedberg, 1947). Obetydlig skada på ett av binden på tredje volymen. Stilig svit. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet 10:5-23. Sveriges nationalbibliografi för perioden 1478-1599 med rikhaltiga biografiska, bokhistoriska och boktryckerihistoriska kommentarer. En fortsättning, om 1600-talet, utkom 1942-46. I: 1478-1530. II: 1530-1582. III: 1583-1599.

Sthlm, sal. J. L. Horrns enka, af C. J. Röpke, 1741. 8:o. Grav. titelblad,(18),370,(50) s. Samtida ngt nött skinnbd med upphöjda bind och stänkta snitt. Ryggen hårdare nött, torr, flammig, blekt och med en liten skada överst. Inlagan bruntonad i början och slutet samt genomgående med enstaka smärre lager- och rostfläckar. En liten fuktfläck i det översta hörnet på s. 369-70. Fin inlaga. Med Lundsbergs skolas exlibris och ur Alkvetterns bibliotek. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 294. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 16. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 137. Tyvärr avstannade det ambitiösa projektet med denna volym. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver apropå Salvius planer på en svensk geografi: ”Redan 1738 publicerade han en ny upplaga av Johann Hübners flitigt använda lärobok i allmän geografi, klart förbättrad jämfört med tidigare genom att S försett den med ekonomisk karaktäristik av regioner och länder. På vissa gymnasier kom denna reviderade version att i nya upplagor användas under hela seklet. Planerna på den sv geografin inskränktes emellertid till den 1741 utgivna skildringen av Uppland, möjligen därför att Eric Tunelds s å utgivna geografi för hela landet tillgodosåg behoven men troligare därför att S bytte verksamhet.” Salvius övertog 1742 Horrns tryckeri. Sten Lindroth kallar arbetet ”en ren skrivbordsprodukt”, ett resultat av flitiga arkivstudier och utsända frågeformulär. ”Som varm patriot åberopar han Faggots program och berättar om socknar, herresäten och städer med tyngdpunkten på hushållningen och det kamerala.” Alkvetterns bibliotek i Värmland byggdes upp av Emanuel af Geijerstam och skänktes av hans ättlingar till Lundsbergs skola.

Sthlm, J. G. Lange, 1772. 8:o. (4),322,(10) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Med träsnittsillustrationer i texten på s. 265-66 och 317. Bra brunt svartstänkt pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Gamla stänkta snitt. En liten genomgående och så småningom avtagande fuktfläck överst i ryggmarginalen. Liten rostfläck på s. 180. Några småveck i övre hörnet. Bokmärke av gammalt handskrivet papper inlagt vid s. 253. Med J. Pamps namnteckning på titelbladet. Fint ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1799. Översatt från ”Pferde-Arzenei-Kunst, oder Gründlicher Unterricht, die äusserlichen und innerlichen Gebrechen der Pferde aus dem Grunde zu heile: nebst einer Anweisung, wie die jungen Fohlen [...] tractiret werden sollen”. Författaren var ”för detta högfurstl. würtenb. ängelsk beridare, och första häst-medicus wid kongl. pohlska och churfurstl. sachsiska stallet; nu mera kongl. swänsk och preusisk samt hertigl. mecklenburgisk privilegerad häste-läkare och operateur”. Översättaren, Pehr Lagerhielm, var blott ”ryttmästare, och ridd. af kongl. Swärds orden”.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1804. 8:o. (8),70,(2),71-128,I-X,129-324 s. & 2 utvikbara tabeller, varav en ingår i pagineringen. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag med handskrivet författarnamn på ryggen. Någon enstaka småfläck. Bra ex. från Olivehult. Författaren uppger i förordet att detta arbete delvis är en bearbetning av ”Försök att utreda och på ett ställe sammanföra de första och allmänna grunderne i stats-hushållnings-ämnen” som utkom 1799-1802. Asp önskar att hans ekonomiskrift ”någon gång skulle kunna föra upväxande personers tankar uppå sammanhanget af ett och annat”. Innehåller bland annat ett kapitel om sedlar. Pehr Olof von Asp (1745-1808) var diplomat och stationerad i bland annat Paris, Konstantinopel och slutligen London. Från och med 1805 var han revisor i Riksbanken och Riksgäldskontoret. Under 1780-talets andra hälft tillhörde han Gustav III:s närmaste rådgivare i utrikespolitiska frågor innan hans aningen republikanska sinnelag förde honom bort från maktens centrum. Hans nationalekonomiska författarskap är bäst underbyggt vad gäller penningväsendet. Hans ”Resa i Levanten år 1796” utgavs 1805.

Sthlm, L. Salvius, (1746?). 8:o. (20),271,(1 blank,12) s. Ljusbrunt hfrbd från början av 1900-talet med guldtryck ryggdekor och infärgat mörkbrunt titelfält samt pergamentskodda pärmhörn. Rödstänkta snitt. Liten skinnreva i rygghuvudet. Ett fåtal småfläckar. På försättsbladet namnteckningar av Erik Marklund från 1919 och Arvid Mårtensson i Göteborg från 1966. Prisanteckningar om andra exemplar på bakpärmens insida. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 712. Marklund Övre Norrland i litteraturen 2580. Qvigstad & Wiklund Bibliographie der lappischen Litteratur s. 153. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 443. Det råder delade meningar huruvida boken är tryckt 1746 eller 1747. Det första kapitlet rör lappmarkens natur i allmänhet, kapitel 2-13 beskriver det samiska folket och det avslutande 14:e kapitlet de svenska nybyggarna i området. Pehr Högström (1714-84) föddes i Medelpad och studerade i sin ungdom vid Härnösands gymnasium där han var klasskamrat med Pehr Wargentin. Som lappmarksmissionär, kyrkoherde i Gällivare och senare i Skellefteå fick han goda förstahandskunskaper om samerna och hans beskrivning är banbrytande jämfört med tidigare endast på andrahandsuppgifter författade verk. Warmholtz skriver att Högström ”icke framgifvit annat, än det han sjelf sedt och förfarit; följaktligen har han på många ställen måst gå ifrån så väl Scheffers, som andras berättelser och meningar”. Av kyrkoherden i Lycksele Pehr Fjellström hade Högström lärt sig lulesamiska och den samiska historikern Israel Ruong skriver att ”Högström är den förste som behärskade samiska helt och fullt av dem som skildrat samerna och deras liv, sedvänjor, näringar, religion och folktro. Han gjorde det på en tid då samernas kultur var intakt. Skildringen överflödar av detaljer”. Författaren framställer såväl landskapet som samerna i ljus dager, även om han kraftfullt tar avstånd från de senares avgudadyrkan. Av språkhistoriskt intresse kan nämnas det som Högström har att säga om ”borgarmålet”, ett blandspråk mellan svenska och samiska som användes i handeln och på marknader. Högström anför några exempel på det som språkforskare idag skulle kalla ett svenskt pidginspråk: ”Hur sit din heit? det är: huru heter du?”. Boken översattes till danska, tyska och franska och blev anledningen till Högströms inval i Vetenskapsakademien 1749. Högström utgav även bland annat en förkortad utgåva på lulesamiska av Luthers katekes, ”Högströms frågebok” kallad, som enligt Petrus Læstadius ännu under 1800-talet var samernas främsta religionsbok. Erik Marklund (1893-1959) var född i Piteå, bibliotekarie och verksam vid Göteborgs universitetsbibliotek. Postumt utkom hans stora bibliografi ”Övre Norrland i litteraturen”.

Leipzig, Thomas Fritschen 1705. 8:o. (6),457,(6) s. & 3 grav. medaljplr, varav en utvikbar. Titelbladet tryckt i rött och svart. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind och rik blindpressad ryggdekor och kantdekor, men utan titeletikett. Stänkta snitt. Bandet med småskavanker nederst på ryggen och pärmarnas underkanter. Frontespisen och titelbladet med bruntonade marginaler, i övrigt lätt och jämnt bruntonad med enstaka fläckar, t.ex. en rostfläck i övre hörnet på s. 149. Kompletterande anteckning ”hermafrodit” i marginalen på s. 380. Liten reva i eftersättsbladet. Spår av raderad inskrift på frampärmens insida. Med J. A. Nordblads namnteckning. Bra ex. från Säbylund. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 4449. Planscherna är sällan förekommande i verket och nämns inte av Warmholtz.

Strängnäs, C. E. Ekmarck, 1829. 8:o. 74,(2) s. Häftad och oskuren i samtida tryckt, lite solkigt, omslag. Mestadels ouppskuren. Delvis lite dammig i marginalerna. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2054. Året efter publicerades författarens ”Underrättelser om husdjurens allmännaste sjukdomar, med deras kännetecken, orsaker och botande”. Utgivarens förord i föreliggande arbete avslutas ”Det händer ej sällan, att man af hästprånglaren lätt blifwer bedragen: han förstår att genom allahanda konster dölja de alldra betydligaste fel; hwarföre jag till förekommande deraf welat utgifwa denna lilla afhandling och hoppas att den ej skall blifwa utan nytta”.

Paris, P. G. Le Mercier, 1763. 8:o. XXIII,(5),268 + (8),292 s. & 1 stor utvikbar tryckt tabell + (12),266 s. Tre nära samtida fint mönstrade pappbd med ljusbruna titeletiketter av glättad papp och rödstänkta snitt. Ryggarna något blekta. Del I har en mindre bläckfläck på s. 16 i texten och några fuktfläckar i yttre marginalen på s. 121-44 och i den nedre på s. 179-80 och 223-38. Vikta hörn. I slutet en bläckfläck på det främre snittet som till viss del trängt in i yttre marginalen från s. 245 till slutet. Den andra delen genomgående fuktbubblig och med en tvärsgående fuktrand från s. 168 till slutet. Mindre pappersförlust i övre yttre hörnet på s. 179 och en spricka i häftningen mellan s. 264 och 265. Solkfläckar på s. 280 och en gammal lagning i inre marginalen på s. 289. Den utvikbara tabellen har en mindre reva i vikningen. En gammal lagning i inre marginalen på s. 81 i del III. Med en namnteckning, Lindencrona. Trevlig svit från Ericsberg. Saknar de tre graverade frontespiserna! Den stora utvikbara tryckata tabellen med titeln ”Tableau synoptique d’éducation”. Skriven i form av brev till ”m. le comte de ***”. Polycarpe Poncelet (1720-80) är mest känd för sitt verk om dryckers destillering, ”Nouvelle chymie du gout”. Erik Gustaf Lindencrona (1738-1808) var jurist och ämbetsman samt landshövding i Västernorrland 1796-1807. Ett antal volymer ur hans bibliotek, alla bundna i vackra mönstrade pappband, fanns i Ericsbergs bibliotek.

Sthlm, kongl. Finska boktryckeriet, hos J. A. Carlbohm, 1785. 8:o. 180 s. Ganska nött enkelt hfrbd från början av 1800-talet med blekgula snitt. Ryggen med spår efter en bortfallen titeletikett och små kvarlevor av en pappersetikett nederst. Fuktfläckar och spår av ett borttaget exlibris på frampärmens insida. Spridda fläckar och delvis solkig i yttre hörnen efter flitig läsning. Lite loss i häftningen nedtill på de första tio sidorna, och bakre innerfalsen sprucken nederst. Originalet, ”Sophia”, utkom 1762 efter att ursprungligen gått som följetong under namnet ”Harriet and Sophia” i ”The Lady’s Museum” 1760-61. Ytterligare en översättning av Lennox utkom på svenska, nämligen ”Henriette” 1781-82. Den svenska översättningen recenserades av C. C. Gjörwell som skrev: ”En stor del af händelserna passera på landet, och des enfald ger et landtlikt behag åt hela sammansättningen, som därigenom hos hvarje känslofull läsare bör gjöra et så mycket angenämare intryck” (citerat efter Böök som fortsätter ”Gjörwell representerade som man ser den lätt tillfredsställda delen af publiken, när endast romanens moralitet var obestridlig”).

Kalmar, P. Ahlquist respektive Stifts-boktryckeriet, 1828-30. 8:o. (2),105 s. & 1 utvikbar gränskolorerad litograferad karta + 132 s. & 1 utvikbar grav. stadsplan. Elegant lackat och marmorerat hfrbd med svagt upphöjda bind, guldornerad rygg och gulbrun titeletikett (Hedberg, 1927). Övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Medbundna delvis solkiga och uppfodrade tryckta omslag till båda delarna, förutom det bakre till andra delen. Ryggen lite blekt och med något nötta ytterfalsar. Inlagan med enstaka fläckar och sista sidan lite solkig samt med några lagade marginalrevor. Kartan har en liten reva vid infästningen. Ur Bengt Bernströms bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5931. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 66. Allt som utkom. Nils Isak Löfgren (1797-1881) var prost och kyrkoherde i Kalmar stift. Kartan föreställer Kalmar län. Stadsplanen på blåtonat papper är över gamla Kalmar 1647.

Berlin, bei J. F. Unger, 1794. 8:o. Grav. porträtt,XII,(4),139 s. Lätt nött vinrött marokängbd från 1900-talets första hälft med upphöjda bind och sparsamt guldornerad rygg samt kantförgyllning och inre denteller (J. Gerbers, Hamburg). Övre guldsnitt, i övrigt endast putsade snitt. Ngt lager- och småfläckig. Små fuktfläckar i nedre marginalen på porträttet, s. 33-48 och 93-96. Mindre reva i nedre marginalen på s. 101. Missfärgat nedre hörn på s. 131. Tillskrift av F. Rambach nederst på titelbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 143-44, upplaga a. Uppfördes första gången 1788 och trycktes på svenska i ”Skrifter” 1806. Översättaren var preussisk legationssekreterare i Stockholm. Med en efterskrift av F. Rambach angående svensk teater i allmänhet och pjäsen i synnerhet. En dansk och en fransk översättning utkom också.

Göteborg, I. Smitt, 1773-79. 8:o. (14),40 + (2),41-160 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller + 161-371,(1) + 373-900,(16) s. Med träsnitt på s. 127-28 och 143. Samtida ganska nött marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och lejongul titeletikett. Röda snitt. Ryggen inklusive titeletiketten med ytliga sprickor. Med en två cm lång skinnreva överst i bakre falsen och in i översta ryggfältet. I huvudsak en ren inlaga med ett litet fåtal småfläckar. Lätt solk på s. 210, stark liten rostfläck på s. 287 och en liten ljus fläck på s. 377 och kringliggande sidor. Namnteckning E. H. Spak daterad 1836 på titelbladet och frampärmens insida, där också Axel Hjalmar Frisells något senare namnteckning återfinns. Två löst bifogade maskinskrivna informationslappar om Fernow och boken med extrakommentarer om brukssläkten Linroth. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 557a. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6148. Ranius Litteratur om Karlskoga bergslag 8. Eklund Litteratur om Värmlandsfinnarna 116. Rahmström Bidrag till en bibliografi om vallonerna 151. Allt som utkom, eller, som Warmholtz uttrycker det: ”Arbetet är icke bragt til slut, utan återstår ännu andra bandet; ovisst är huruvida det kommer at se dagsljuset, hvarom författaren sjelf misströstar”. Erik Fernow (1735-91) var bland annat brukspredikant vid Karlsdals bruk och senare bosatt i Kristinehamn. Studieresorna som föregick hans Värmlandsbeskrivning understöddes av Daniel Tilas och de första två avdelningarna kunde tryckas 1773 tack vare grosshandlaren C. Arfwidsson i Göteborg. Arfwidsson krävde dock hela upplagan som säkerhet för ett lån, varför de första avdelningarna kunde distribueras först 1777. ”Beskrifning öfwer Wärmeland” tillhör 1700-talets mera framstående landskapsbeskrivningar och har fått stor spridning. När N. G. Djurklou summerade sin resa i Värmland i ”Vitterhetsakademiens årsbok” 1866 kunde han berätta att Fernows arbete var landskapets mest lästa bok efter psalmboken och bibeln. Axel Hjalmar Frisell (1821–1901) var brukspatron för Stömne bruk, Värmland.

Uppsala, typis Paulinianis, excudebat A. Grefwe, 1641. 4:o. (16) s. Tagen ur band. Brunfläckar på de sista sex sidorna. Sista bladet helt loss och hårt fläckat samt med skador i ryggen. Kungliga bibliotekets blindstpl och duplettstpl i titelbladets nedre marginal. Lidén Catalogus disputationum 16. Tidig svensk avhandling om feber. Johannes Franck (1590-1661) var professor i medicin i Uppsala, och lärare åt både Olof Rudbeck och Petrus Hoffvenius. Född i Stockholm studerade han i Tyskland på 1610-talet men tog aldrig någon examen. Tillbaka i Sverige blev han e.o. medicine professor i Uppsala 1624 och 1628 ordinarie professor i medicin och botanik. Han var påverkad av paracelsismen och var en övertygad alkemist, om vilket han utgav flera skrifter. Respondenten Olof Erik Lithselius kom från Närke. Avhandlingen avslutas med en hyllningsdikt till honom av Henrik Fleming d.y. medan Lithselius i dedikationen tackar Henrik Fleming d.ä.