Søgningsresultat

Sthlm, C. M. Thimgren, 1855. Liten 8:o. (4),84 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida grönt tryckt omslag. Med några enstaka obetydliga lagerfläckar. Mycket fint ex. Författarnamnet är enligt Linnström eventuellt en pseudonym. I bihanget ingår bland annat ett avsnitt om ”fruntimmersridt”.

Sthlm, J. L. Horrn, 1727. 8:o. Grav. front,(16),304 s. Med träsnittsillustrationer i texten. Titelsidan tryckt i rött och svart. Ngt nött samtida skinnbd med upphöjda bind, oxiderad ryggdekor och rödstänkta snitt. Ryggskinnet lite skadat nedtill och främre falsen har några små sprickor. Insidan av pärmarna, för- och eftersättsbladen med gamla namnteckningar, anteckningar och kludd. Frontespisen med smärre fuktfläckar i marginalerna och en liten bläckanteckning. En reva i övre marginalen på s. 21. En del solkfläckar, i nedre marginalen på s. 114, i yttermarginalen på s. 172-73 och i texten på s. 176-77. Svaga fuktfläckar som expanderar från övre yttre hörnet till övre och yttre marginalen från s. 231 till slutet. Med P. von Tholijns namnteckning daterad 1727, Anders Gustaf Perssons och A. G. Petterssons namnteckningar, den senare daterad 1856. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 518. Den trevliga frontespisen är graverad av Haton. Med en hyllningsdikt av O. Kolmodin. Jacob Serenius var vid denna tid pastor i svenska församlingen i London. I slutet finns en förteckning på hans källor, bl.a. Bacon, Camden, Davenant, Evelyn, Petty och Ray. Behandlar även humlegårdars anläggande. Arbetet utkom samma år som Alströmers ”Fåraherde” och med samma syfte att sprida kunskap om nya rationella brukningsmetoder och propagera för fårskötsel med målet att skapa en råvarubas för att kunna bygga upp en inhemsk textilindustri. Peter von Tholijn (1678-1742) var militär och en tid i sin ungdom verksam vid den engelska flottan. Han avslutade sin karriär som stadsmajor i Stockholm.

Sthlm, C. M. Carlsson, 1827. 8:o. (8),11,(1 blank),1-131,(1 blank,3) s. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren i samtida gråpappersomslag, vilket är förnyat på ryggen. Ett fåtal småfläckar. Titelbladet lätt gråtonat med några smånaggar och en lång men fint lagad reva. Bra ex. Löwendahl China illustrata nova 857. Johan Erik Ringström (1746-1820) lämnade sin fars restaurangverksamhet i Stockholm och reste till Frankrike, gick med i den franska armén, blev officer, men avslutade denna bana för att studera språk i Paris, däribland kinesiska. Återkommen i Stockholm arbetade han som översättare och sammanställde en handskriven kinesisk grammatik som han skänkte till kronprins Gustav Adolf. Som tolk användes han ofta av sjöassuranskompanier och fick då tillfälle att lära sig sjölagsrätt. August Strindberg betraktade Ringström som den första svenska sinologen. Tyvärr finns det inga uppgifter om vem som gav ut arbetet eller skrev tillägget om den kinesiska litteraturen, vilket börjar på sidan 116.

Göteborg, S. Norberg, 1789. 8:o. (8),120 + (4),126 + (4),124 + (6),138 s. Två samtida hfrbd med prydliga guldlinjerade ryggar, beige titeletiketter och runda olivgröna nummerskyltar. Ryggarna med några småfläckar. Pärmarna med lite nötningar, solk och fläckar samt skadat papper överstl på andra volymens frampärm. Försättsbladet urrivet i första volymen och med bortklippt namnteckning i andra volymen. Spridda lagerfläckar och smärre solkigheter, fjärde delen dock lite mer fläckad. Namnteckning och numrering av Joh. A. Blom daterad 1828 och med Gustaf Berndtssons exlibris. Saknar som ofta ett huvudtitelblad till hela verket. Fin, tidstypisk antologi som bland annat innehåller utdrag ur Macphersons ”Ossians sånger”, Sternes ”Yorrick” och översättningar ur ”Code du bonheur” (utgiven av D’Erlach, som till exempel innehåller den intressanta texten ”Om slafhandeln”) samt av Blair, Buffon, Eckartshausen, Florian och Herder. Därutöver kan nämnas en översättning ur D’Ohssons ”Tableau général”: ”Cabiz Efendy, turkisk anecdote”.

Sthlm, P. J. Nyströms tryckeri, (1759). 8:o. (16),128 s. Häftad i samtida ngt nött och blekt marmorerat pappomslag. Ryggen trasig upp- och nedtill. Genomgående lätt bruntonad med spridda lager- och småfläckar. Enstaka fuktränder, se t.ex. s. 39 och 128. Från Trolleholm. Översatt av Jeremias Wallen. Första svenska översättningen av Fontenelles berömda verk ”Entretiens sur la pluralité des mondes” från 1686. I en serie samtal förklaras det kopernikanska världssystemet på ett lättillgängligt och underhållande sätt. Flera av Fontenelles verk präglades av samma folkbildningsanda och han ses därför som en föregångare till den franska upplysningsrörelsen. Det nya sjätte samtalet som omnämns i den svenska titeln infogades redan i andra upplagan 1687.

Lund, L. Decreaux, 1740. 4:o. (8),73,(4,3 blanka) s. + DÖBELN, JOH. JAC. von. Historiæ academiæ Lundensis continuatio in conspectu academiæ cancellariorum curatorum, pro-cancellariorium, rectorum magnificorun, illustrium & pro-rectorum a prima ejus ætate ad finem anni 1738. Lund, L. Decreaux, 1741. 4:o. (8),137,(9) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + DÖBELN, JOH. JAC. von. Historiæ academiæ Lundensis continuatio in conspectu professorum ab academiæ inauguratione ad finem mensis septembris anni MDCCXLII. Lund, L. Decreaux, (1742). 4:o. (8),313,(17) s. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind och sparsam svartnad ornering på ryggen. Stänkta snitt. Skinnet med liten spricka nederst på ryggen och i bakre yttre falsen. Bakre pärmen med skada nederst så träpärmen tittar fram. Ryggen med några småfläckar. Första arbetet med fuktrand på s. 63. Andra arbetet med spår av delvis bortskuren bläckanteckning på titelbladet. Tredje arbetet med småfläckar på s. 241-45 och 313. Med P. Hinströms namnteckning daterad 1743 på första titelbladet. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 432-34. Den första universitetshistoriken för Lund med utförliga biografier och skriftförteckningar över universitetets lärare.

Sthlm, 1942-81. 523 + 525-935 + 496 + 691 + 274,(1) + 436,(1) + 564 + 535 + 707 + 713 s. Komplett svit om åtta ohfrbd. De inledande två volymerna avvikande i utförandet, ngt nötta och med brunstänkta snitt. De fyra avslutande volymerna med ngt nötta skyddsomslag. Allt som utkom av detta standardverk rörande svenska författare och deras produktion.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1844. 8:o. Litograferat titelblad,(4),92,(2) s. & 3 utvikbara litograferade kartor & 3 litograferade plr, varav 2 utvikbara. Samtida marmorerat pappomslag med nyare svarttryckt titeletikett. Oskuren inlaga. Ryggen något nött. Obetydliga revor och små fuktfläckar på sina håll i marginalerna. En av planscherna med en liten reva i inre marginalen. Frampärmens insida med John Olssons lilla blå stpl med bokstäverna ”J. O. P. P. I. C. T.” Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5993. Akrell Stockholmiana 1030. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 95. Schreber Den svenska jaktens litteratur 388. De två planscherna med Byströms villa respektive planritningen över Rosendals slott är vanligen uppdelade men återfinns här på samma blad. Beskrivning över såväl södra som norra Djurgården. Jacob Philip Tollstorp (1777-1848) ägnade sig åt en mängd olika yrken såsom handelsresande, gästgivare i Motala, klädesfabrikör i Borås, grosshandlare i Göteborg och handlande i Malmö. Som boktryckare i Vadstena utgav han ”Wadstena weckoblad” 1830-32 och flyttade sedermera vidare till Linköping där han utgav ”Östgötha tidning” och en beskrivning över staden. Efter en tvåårig vandring genom Södermanland kom han vid mitten av 1830-talet till Stockholm, där han utgav ”Tidning för landsorterna” och under en längre tid var han anställd som medhjälpare åt boksamlaren Jacob Westin. Slutligen blev han kommissarie vid provisoriska sjukhuset. Från 1847 till sin död var han dessutom disponent för f.d. Schultzes boktryckeri i Stockholm. Tollstorp har gått till eftervärlden som topografisk författare.

Sthlm, J. L. Horrn, 1733. 8:o. (8),282,(62),1-118,(10) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Grönt pappband från 1800-talets första hälft med orange titeletikett. Röd- och blåsprängda snitt. Titeletiketten lite naggad, ytterfalsarna med avnött papper och bakre pärmen med tråkiga skador i pärmpappret. Inlagan med enstaka småfläckar. Liten lagning, nedtill på s. (6), en liten rostfläck med två minimala hål på s. 3-4, en liten brun fläck på s. 115-22. Pärmens insida och titelbladet med C. Oscar Hamnströms namnteckning och försättsbladet med Karl Torins namnteckning. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 1. Bibliotheca Walleriana 11699. En första upplaga som idag bara är känd i två exemplar utkom 1683. En ny upplaga utgavs 1684. Detta är tredje upplagan och saknar såväl Palmbergs förord och de illustrationer som ingick i de föregående upplagorna. En ny upplaga utkom 1738. Utgivaren har skrivit ett förord daterat i Stockholm den 28 mars 1732 där det framgår att appendixet är översatt av ”Clas Brune, en medicinæ studiosus” från Steinmeyers tyska text. Johannes Bernhard Steinmejer eller Stein-Mejer (1654-1738) var rektor vid Tyska skolan i Stockholm och har skrivit en inledningsdikt, ”Divina botanica” på latin. Johannes Olai Palmberg (ca 1640-91) återvände till Strängnäs vid slutet av 1660-talet efter studier vid Åbo akademi. I Strängnäs undervisade han i botanik vid gymnasiet och hade även tillstånd att utöva läkaryrket. ”Serta florea svecana” var den första illustrerade örtaboken i Sverige. Den är inte som man skulle kunna tro en svensk flora utan en medicinsk örtabok av traditionellt slag med beskrivningar av växternas utseende och botande dygder hämtade ur den lärda litteraturen. Oscar Hamnström (1816-86) var apotekare i Häsleholm och aktiv naturaliesamlare. Karl Torin (1826-1908) var verksam vid skolan och biblioteket i Skara samt även aktiv i Västergötlands fornminnesförening. Han hade ett omfattande privatbibliotek med stora naturvetenskapliga inslag, vilket såldes på auktion i Uppsala 1908.

Sthlm, Kongl. tryckeriet hos P. Momma, 1741. Folio. (50) s. Med träsnittsillustrationer av vapensköldar på titelbladet och i den genealogiska tabellen. Aningen nött samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och målad titeletikett av pergament samt stänkta snitt. Ryggen lite torr och med en skada nederst. Främre pärmen med några repor och ett antal mindre stearinfläckar. För- och eftersättsblad urrivna. Ett annat tunnare arbete tycks utskuret på slutet, men titeletiketten nämner inget annat. Med Carl Jedvard Bondes formklippta grav. exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7056. Almquist Svensk genealogisk litteratur 416. De avslutande fyra sidorna är ett vikt ark med ”Ulfsparriska ättar-talet, upsatt af Jonas Bång”. Detta trycktes om separat 1755.

Sthlm, L. Wennberg, 1775. 8:o. (16) s. Ljusbrunt skinnryggbd från 1900-talets mitt med röd titeletikett i skinn på frampärmen (Sven Olsson, Söderköping). Ett fåtal småfläckar. Små rester av grönt guldbrokadpapper vid ryggen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 676 med H. Strömfelt som författare. Fornforskaren Petter Rudebeck (1660-1710) samlade och nedtecknade allmogens seder, bruk, myter och sagor i Värend i Småland. Han är känd för sitt historiska verk ”Smålendske antiqviteter”, som aldrig trycktes men ändå hade stort inflytande. Verket var ett uttryck av samma göticism som han farbror Olof Rudbecks ”Atlantica”, fast ännu mer extrem. Rudebeck tolkade Hönshylte skans vid Ryd som rester av Homeros Troja. Även andra delar av världshistorien förlades till Småland. Den mest kända av de legender han upptecknat är denna saga om ”hjeltinnan Blända” som lyckades besegra den danska fiendehären. Han hade en syn på Sveriges fornhistoria som gick stick i stäv mot den då vedertagna. Därför blev hans manuskript i högsta grad kontroversiellt och förvägrades tryckning. Från sidan (9) kan citeras: ”Efter något lidande på midnatten igenkom hjeltinnan Blända, och öfwerföll med yxor och stänger den danska krigsmagten, så skarpt, at näppeligen en man undanslapp, som icke för henne och hennes medföljde måste signa till jorden”.

Uppsala, Reg. academiæ typographi, 1820. 8:o. (2),IV,262 + 179 + 102 s. + MARKLIN, GABR. Catalogus disputationum in academiis Scandinaviæ et Finlandiæ Lidenianus continuatus. Supplementa addidit. Uppsala, Reg. academiæ typographi, 1820. 8:o. (2),117 s. Häftad i samtida lätt nött gråpappomslag. Ryggen ngt lagerfläckig och med liten pappersförlust överst. Fin oskuren inlaga, med en liten reva i yttre marginalen på s. 151 i del II. Med John Magnus Lindbergs exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1212-13. Marklins fortsättning av Lidéns avhandlingsbibliografi täcker tiden 1778-1819 och är fortfarande standardverket på sitt område.

Leipzig, Rein’schen Buchhandlung, 1820. 8:o. XVI,350,(1) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Ryggen blekt. Inledande två bladen med svag gultonad fläck och några lagerfläckar. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Sabin Bibliotheca Americana 4245. Om de latinamerikanska självständighetskrigen.

Lund, Berling, 1786. 4:o. 36,(7) s. Samtida ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind och guldornerad rygg med en förgylld blomma i vardera fältet, men inget titeltryck. Röda snitt. Ryggen lite blekt och torr. Enstaka småfläckar. Det sista bladets tabell är utvikbar. På titelbladet stpl D6 samt bläcknumrering. Bra ex. Enligt förordet skrevs texten för studerandes tjänst redan 1778 men blev efterfrågat även utanför universitetet och trycktes därför. Den tryckta tabellen som återfinns på de avslutande opaginerade sidorna är något makaber och visar hur böter kunde växlas och innehåller även en kolumn för kroppsstraff med spö, ris eller fängelse på vatten och bröd. Som exempel är det högsta bötesbeloppet 120 daler likvärdigt med 40 riksdaler, 40 par spö, 30 par ris, 28 dagars fängelse på vatten och bröd eller 240 daler silvermynt. Lars Tengwall (1746-1809) var professor i juridik vid Lunds universitet och skrev en rad juridiska handböcker.

Sthlm, C. Delén, 1805-26. 8:o. Grav. titelblad,(4),342 s. + grav. titelblad,353,338-39,356-57,342-43,360-410 s. + grav. titelblad,381,(1 blank,2) s. + extra grav. titelblad,(2),XI,(1),3-452 + (6),367 + (4),369-603 s. Fem fina lätt nötta samtida hfrbd med mycket rikt guldornerade ryggar, röda titeletiketter av glättad papp och ovala gröna nummerskyltar samt gula snitt. Ryggen till del I med liten skinnreva överst, del II lite naggad upptill och titeletiketten till del V i lite avvikande färgton. Försättsbladen saknas i de två första volymerna. Del I har en liten solkfläck i nedre marginalen i början och fram till s. 18, en pappersförlust i övre marginalen på s. 183-85 och en tråkig fläck i texten på s. 311-12. Del II har en fuktfläck i nedre marginalen i början och fram till s. 16 och en liten pappersförlust i nedre hörnet på s. 59. Sista delen ställvis lätt lagerfläckig. Saknar ett smutstitelblad i tredje delen och ett deltitelblad i den fjärde. Stilig svit! Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 125 för ”Poeten i Mariefred”, s. 131 för ”Prolog för operan Frigga”, s. 138 för ”Divertissement”, s. 107 för ”Le temple d’Esculape” och s. 183 för ”Mytologisk scen”, samtliga i del I, s. 190 för ”Divertissement” och s. 191 för ”Divertissement donné á son altesse le prince royal”, de två sista i femte delens andra band. Det graverade titelbladet i den första delen är signerat av S. Andersson och i den fjärde av Ruckman. Innehåller, förutom Oxenstiernas egna arbeten, även översättningar. Fjärde delen består av en översättning av Miltons ”Paradise lost” och den femte delens första band av en översättning av ”Det befriade Jerusalem” av Torquato Tasso. Den femte delens båda avdelningar, som utkom postumt i två avdelningar elva år efter den fjärde, är ovanliga.

Amsterdam, apud Johannem Janssonium juniorem, 1655. 12:o. Grav. titelblad,3-215,(1) s. & 1 utvikbar grav. karta & 8 utvikbara grav. plr. Samtida lite solkigt pergamentbd med handskriven ryggtitel. Lite bågnade pärmar. Inlagan lätt bruntonad. Titelbladet har en stor bortriven bit med bildförlust, men bara obetydlig bokstavsförlust. Fuktrand i nedre marginalen på de första sidorna. Några små bläckfläckar, t.ex. på s. 31-34. Understrykningar på s. 32. Planschen vid s. 76 har ett stort extra veck och den vid s. 115 ett mindre dito. Kartan över Kina liksom planschen vid s. 115 med reva i nedre marginalen. Kartan med några understrukna ortsnamn och planscherna vid s. 32 respektive 40 har lätta handkoloreringar i rött. ”Ex libris U. Celsing” i bläck på frampärmens insida. Från Biby. Löwendahl China illustrata 114. Tryckt dedikation till polska kungen Johan II Casimir, ”Poloniæ ac Sueciæ [sic] rege”, som var son till Sigismund. Boken utkom första gången på latin i Rom 1654 och omtrycktes i många upplagor och översättningar. En svensk översättning trycktes på Visingsborg 1674: ”Historia om thet tartariske krijget uthi konungarijket Sina, sampt theras seder. Korteligen beskrifwin på latijn/ och tryckt uthi Amstelodam anno MDCLV. Men förswenskat aff Ambrosio Nidelberg.” Författaren (1614-61) var jesuit och bland annat ansvarig för den katolska missionen i Kina.

Sthlm, J. Pfeiffer, 1774-76. 8:o. 63 + 96 + 68 + 83 + 71 + 156,(8) s. Lätt nött nära samtida alrotsmarmorerat hfrbd med fint guldornerad rygg och röd titel- respektive grön deltiteletikett, båda i glättad papp. Gula snitt. Pärmhörnen lite stötta. Inlagan ställvis med en del smärre lagerfläckar. Några solkfläckar på s. 47 i den tredje pagineringsföljden och på s. 24-27 i den fjärde. Liten fuktrand i nedre hörnet i den sista delen från s. 60 till slutet. Med stplr för ”J:E:N” och Lars Månsson i Tranemåla samt Göteborgs stadsbiblioteks duplettstpl. Setterwall Svensk historisk bibliografi 167. De sista åtta sidorna består av ett register. Innehåller bl.a. avtryck av en stor mängd historiska handlingar från 1500- och 1600-talen samt M. G. Wallenstråles beskrivningar över Bollebygds pastorat och Viskafors knivfabrik, de senare ursprungligen tryckta i ”Göteborgska spionen” 1773. Detta var den sista av Loenboms många urkundspublikationer.

Lund, ex officina Berlingiana, 1817. 8:o. XL,135 s. Svart halvmarokängbd från 1900-talets andra hälft med guldtryckt titel och årtal samt två våglinjer i guld på ryggen. Övre rödstänkt snitt, i övrigt endast lätt putsade snitt. Titelbladets yttermarginal lite bruntonad. Fint ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 28. Carl Adolph Agardh räknas som den vetenskapliga algologins grundare och i detta arbete presenteras hans systematiska indelning för första gången. Han påbörjade strax därpå en mer omfångsrik framställning av algväxterna, men detta arbete utkom endast i två delar (1820 och 1828) och blev aldrig fullbordat. Bokens tryckta dedikation är ställd till Agardhs beskyddare och vän Lars von Engeström.

Sthlm, J. C. Merckell, 1728. Liten 8:o. (4),90,(17) s. & 3 utvikbara grav. plr numrerade I-IV. Bra marmorerat pappbd med röd något blekt titeletikett av skinn. Rödstänkta snitt. Ryggen lite gulnad. Enstaka lager- och småfläckar. Titelbladet med grå fläckar i övre marginalen. En fuktrand nedtill på s. 1-4. Två registerblad s. (13-14) och (17) med lite tråkiga lagningar i övre hörnet, med obetydlig bokstavsförlust på sista sidan. Den andra planschen med grå fläckar och den tredje planschen ojämnt bruntonad. Med Svante Bergs exlibris och namnteckning. Översättning av Jacob Richardson. På det sista planschbladet sitter två olika planscher numrerade III respektive IV. Svante Berg var enligt en kommentar till namnteckningen militär i Östersund iallafall under krigsåren 1943-44.

Uppsala, J. Edman, 1785. 8:o. 104 s. & 1 utvikbar grav. karta. Nära samtida enkelt blått glättat pappbd utan titel. Ryggen gulnad. Inlagan obetydligt lager- och småfläckig. En handskriven numrering överst på titelbladet. Kartan med några gamla lagningar på baksidan. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6179. Marklund Övre Norrland i litteraturen 6427. Sandqvist Litteratur om svenska industriföretag 1545. Ovanligt och mycket detaljerat försäljningsprospekt rörande det stora bruket, vilket anlagts av Jonas Meldercreutz (1714-85). Emanuel Ekman (1737-1801) var bland annat professor i praktisk ekonomi i Uppsala och utgav tillsammans med Lostbom ”Oeconomiska tidningar”. Den samtida prosten Matthias Floderus beskriver Ekman som: ”Torr, mager karl med grått hår. Stark hushållare och rik. Då han talade i saker med intresse, svor han och slog knogarna i bordet. Var i Gustafs tid en häftig antiroyalist”.

Helsingfors, 1966-88. XV,(1 blank),382 + (6),466 + (6),424 + (10),332 s. Fyra gröna klbd med svartlinjerade ryggar och medbundna omslag. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 419, 436, 525 respektive 550. De två första delarna utgivna av Martti Kerkkonen, den andra tillsammans med John E. Roos. Redigeringen av de två sista delarna ombesörjdes av John E. Roos (som avled 1972) och Harry Krogerus. I Kalms ”Resejournal” återfinns mycket information som utelämnades i hans tryckta resebeskrivning. I första delen behandlas utresan från Sverige via Norge och England och andra delen den sista tiden i England, överfarten och ankomsten till Delaware Bay samt den första tiden i Pennsylvania och New Jersey samt ett besök i New York. I tredje delen upphåller sig Kalm i Nya Sveriges gamla område och reser sedan till Kanada där han även vistas stora delar av fjärde delen innan återfarten via New York, Nya Sverige och Philadelphia. På slutet av del IV är avtryckt några av Kalms uppsatser i ”Philosophical transactions” m.m.

Uppsala, 1923-27. 371 s. & 1 utvikbar karta + 372 s. & utvikbar karta + 386 s. Tre stiliga mörkblå halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar, marmorerade pärmpapper och övre guldsnitt. Främre omslaget i första delen medbundet och lite fläckigt samt med dedikation till generalkonsul Olof A. Söderberg på dess baksida. Henry Montgomerys namnteckning på försättsbladen, i första delen med anteckningen att verket var en gåva av T. Söderberg den 3 augusti 1956. Första bandet behandlar de första till namnet kända ägarna på 1200- och 1300-talen fram till släkten Bylow 1509. Andra bandet perioden 1509-1766 med ägarfamiljer som Natt och Dag och Cederhielm. Tredje bandet 1766-1900-talets början med ägarfamiljer som Cederhielm, von Saltza och Ekman.

Sthlm, J. P. Lindh, 1800. 8:o. (8),512,(16),1-148,(4) s. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett av glättad papp. Ryggskinnet ngt naggat nedtill och falsarna med smärre maskangrepp. Sista bladet delvis loss. Bra inlaga med endast sporadiska småfläckar. Några maskhål här och var i övre marginalen, t.ex. på s. 301-16. Med en samtida stämpel med initialerna ”HW” på bakre pärmens insida, vilket möjligen är en bokbindarsignering. Bra ex. Du Rietz Gastronomisk spegel 33. Sahlin Förteckning över svensk färglitteratur 27. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 174. Första upplagan utkom 1755.

Köpenhamn, 1924-35. (10),544 + (4),489 + (4),514 + (4),495 + (4),481 + (4),486,(1) + (4),473,(1) + (4),452 + (6),390 + IX,(3),532,(1) + IX,(3),549 + (10),374 s. Tolv hklbd med lätt nötta titel- och deltiteletiketter. Omslagen medbundna. Några av pärmarna aningen bågnade. Med Gustaf Rudbecks exlibris och namnteckning. De tre sista delarna innehåller en Holbergbibliografi. Ett tunt supplementhäfte som utkom 1939 saknas här. Ett standardreferensverk rörande äldre dansk litteratur.