Søgningsresultat

Göteborg, S. Norberg, 1817-19. 8:o. XII,614,(2 blanka),615-27 + XIV,(2),384,375-470 + (4),476 s. Tre lätt nötta stiliga samtida ljusbruna hfrbd med rikt guldornerade ryggar, bruna titeletiketter och bruna ovala nummerskyltar. Gula snitt. Minimala revskador i rygghuvudet på de två senare volymerna. Några smånötningar på pärmpapperet på första volymen. Bortklippta försättsblad i del I och II. Bortklippta ägarmarkeringar och lagade hål där på alla tre titelbladen. Enstaka fläckar. Liten reva i övre marginalen på s. 495-96 och 607-08 i del I. Mindre brunfläck i nedre hörnet på s. 375-76 i del II. Litet marginalnagg i s. 89-90 i del III. Fin svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5789. Granlund Litteratur om Halland 2173. Krok Svensk botanisk litteratur 1 för kapitlet ”Hallands flora” i del I på sidorna 386-404, vilket bygger på anteckningar av P. Osbeck och L. Montin. Med de ovanliga sista sidorna 615-27 i första delen. Andra delen har ett företal av N. H. Sjöborg. Prosten och skriftställaren Sven Peter Bexell (1775-1864) var bland annat ledamot av Götiska förbundet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Den beskrivning över Halland, som han 1817–19 utgav, vilar utom på omfattande litteraturstudier på material, som insamlats under resor i landskapet; bl.a. anlitade B. kyrko- och stadsarkiven samt Aschebergska papperen. Fornlämningarna äro utförligt beskrivna efter ett av N. H. Sjöborg framlagt schema”.

Uppsala, Wahlström & Låstbom respektive Wahlström & c., 1843-46. 8:o. (4),495 + (2),558 + (2),424,423-598 s. Tre trevliga ljusbruna hfrbd från 1800-talets slut med guldornerade ryggar, röda titeletiketter och mörkgröna nummeretiketter. Ryggarna infärgade i mörkbrunt upp- och nedtill. Brunstänkta snitt. Första titelbladet något lagerfläckigt och med en avriven bit av marginalen. I tredje bandet en liten fuktrand i övre marginalen de första fyrtio sidorna. Ett fåtal spridda svaga småfläckar i övrigt. Fin svit. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1126. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4388. Larsson & Hasslev Västmanlands län i litteraturen 2706. Johan Fredrik Muncktell (1764-1848), kyrkoherde i Irsta, skriver i sitt förord att arbetet till en del bygger på biskop Herweghrs i Skaras samlingar.

Karlstad, E. Höijer respektive G. Wallencrona, 1805-15. 8:o. (8),LXXVI,135,(1) s. & 1 grav. plansch + (6),248 s. Mörkblått hfrbd från mitten av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg. Blågröna stänkta snitt. Ryggen med en lagad reva överst och en liten mörk fläck nederst. Liten spricka överst i främre ytterfals. Första delens titelblad med en gammal lagning i nedre yttre hörn och med en större fuktfläck. Bra inlaga med endast obetydliga lager- och småfläckar. Sista bladet i del I bruntonat och titelbladet till del II nära skuret i övre marginalen. Från G. A. Sparres bibliotek och Trolleholm. Del III saknas! Del III utkom 1816. Första delen beskriver Lurö skärgård. Den romerska pagineringsföljden upptas av en teknisk redogörelse för skeppsfart och seglation i allmänhet. Andra delen avhandlar ”Östra sjön”. Den graverade planschen i början utgörs av en dekorativ kompassros.

Sthlm, 1876. (2),55,(1 blank),XVI,(24) s. & 2 färgplr. Aningen nött men stiligt brunt halvmarokängbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och övre rött snitt (Hedberg). Pärmarna aningen bågnade. Det lagade och lite solkiga främre omslaget uppklistrat och medbundet sist. Med väl utförda lagningar i yttre marginalen på s. 5-8 och I-VIII. Fläck i övre marginalen på s. (17-21). Ur Nils Fries bibliotek. Svenska slott och herrgårdar III. Omslaget numrerat 23. En stor del av upplagan förstördes i Centraltryckeriets brand i december 1875 och Björck och Börjesson som saluförde detta exemplar i sin topografikatalog 360 menade att boken hör ”till de största och mest eftersökta rariteterna i svensk topografisk litteratur”. De båda färgplanscherna föreställer ”Wijks mur” respektive ”Riddarsalen”. Med bilagor av avtryckta medeltida brev och äldre inventarielistor samt på slutet en ”förteckning å samlingarne på Wijk” över bland annat de omfattande vapen-, konst- och konsthantverkssamlingarna. De var delvis arv och delvis ihopsamlade av Gustaf von Essen (1803-74), som tog över medeltidsslottet Wik efter sin mor 1855.

Sthlm, C. Delén, 1824. Stor 12:o. (4),75 s. Häftad i samtida gråpappomslag. Liten skada överst i ryggpappen. Mycket svag fuktrand i övre hörnet på s. 1-12. Fint ex. Du Rietz Gastronomisk spegel 76. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 292 för första svenska upplagan som trycktes 1811 liksom andra upplagan. De tredje och fjärde svenska utgåvorna utkom 1824. Översättning av ”L’art de conserver pendant plusieurs années toutes les substances animales et végétale” (1810). Nicolas Appert (1749-1841) var fransk uppfinnare och skaparen av metoden att konservera genom att hetta upp tillslutna kärl, det vill säga den princip som den moderna konservburken bygger på. Han ger i skriften också anvisningar för hur de konserverade råvarorna sedan ska tillredas. 1795 hade Napoleons utlyst en belöning om 12000 francs till den som kunde presentera ett bättre sätt att bevara mat, något som behövdes under de långa fättågen. Appert presenterade sina förslag 1810 och vann priset i utbyte mot att han lät publicera sina rön. Arbetet fick stort inflytande och översattes till flera språk. I företalet sägs om Apperts uppfinning: ”Denna method erbjuder en säker utwäg att hela året igenom och öfwer hela riket njuta när man behagar de producter, som tillhöra blott en del deraf, utan att man behöfwer frukta att de blifwit förändrade genom afståndet af den ort eller den årstid hwarpå de wäxt.”

Leipzig, J. Wendler, 1756. 8:o. (16),240 s. Med grav. titelvinjett och slutvinjett. Samtida ljusbrunt skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titeletikett och marmorerade snitt. Smal guldpräglad pärmbård. Skinnet ngt nött på binden och pärmhörnen ngt stukade. Klistermarmorerade pärminsidor och försättsblad. Bra inlaga. Första utgåvan av ”Briefe” utkom 1751 och översattes till flera språk.

Hamburg, P. F. Fauche, 1794. 12:o. III-XX,314 s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 grav. plansch + XII,300 s. & 2 grav. plr. Två vackra samtida hfrbd med rikt guldornerade ryggar, bruna titeletiketter och gröna ovala nummerskyltar. Glättade snitt. Ryggarna lätt blekta. Bra inlagor med några svaga fuktränder på s. 227-28 i del I och några småfläckar i texten på s. 141-42 i del II. Avrivet hörn med pappers- och textförluster på s. 75-76 i del I. En gammal lagning i övre marginalen på s. 293 i del II. Med Louise Celsings namnteckning. Från Biby. Smutstitelbladet saknas i del I. De fina planscherna och kartan graverade av Gustav Georg Endner. Utkom första gången i Paris samma år. Boken är ett originalarbete och uppgiften om översättning fingerad. Elisabet Lovisa Celsing (1772-1866) fick Fjällskäfte och en tredjedel av Hellefors bruk som fideikommiss. Hon gifte sig 1791 med Elof Ihre (1766-1828).

Sthlm, N. Marcus, 1858. 8:o. (4),154,(2) s. Med 5 illustrationer i texten. Något nött samtida svart hfrbd med blindpressad linjedekor och guldtryckt ryggtitel. Blåstänkta snitt. Pärmhörnen som är av klot är lite stötta. Lite snävt skuren upptill, delvis tangerande pagineringen. Lagerfläckig på de första och sista sidorna men i gott skick för en dåtida kokbok. Ur Kurt Winbergs bibliotek och med några blyertsanteckningar av honom på pärmarnas insidor. Han har med rätta kallat boken ”rar”. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 215. De sista opaginerade sidorna utgörs av en bokannons med ett par avtryckta recensioner. Innehåller 459 olika recept. Alexis Soyer (1809-58) föddes i Frankrike och flyttade sedermera till England och blev under första delen av 1800-talet en av landets mer prominenta kockar med bland annat uppdrag för det engelska hovet. Han använde också sin berömdhet för att hjälpa till under hungersnöden på Irland vid mitten av 1800-talet. I samband med Krimkriget reste han på egen bekostnad till bland annat Konstantinopel. Tillsammans med Florence Nightingale och den medicinska personalen omorganiserade han provianteringen för sjukhusen där och i Scutari. Han skrev många kokböcker, till exempel ”A Shilling Cookery Book for the People” 1855, som här föreligger i svensk översättning.

Sthlm, J. Imnelius, 1820. 8:o. 128 s. + (ALMQUIST, CARL JONAS LOVE) Om Manhemsförbundets föreslagna organisation. Recension af omdömena deröfver. Adress till allmänheten. Sthlm, J. Imnelius, 1821. 8:o. 16 s. Ljusbrunt hfrbd från 1800-talets slut med rik gulddekorerad rygg, röd författaretikett och mörkgrön titeletikett. Alrotsmarmorerat pärmpapper och pergamentskodda hörn samt glest blåmarmorerade snitt. Ytterfalsarna delvis spruckna och med en skada överst i främre ytterfalsen. Enstaka fläckar. det andra arbetet uppenbarligen insatt senare i bandet. Lång men lagad reva i andra arbetets titelblad. Första arbetets titelblad med namnteckning Jacob Åkerman och andra arbetets titelblad med Gabriel Marklins monogramstpl ”GM”. Med J. A. Almquists graverade exlibris med mottot ”Nil constanti arduum est” och hans ifyllda biblioteksetikett. Almquistiana 299 & 300. Manhemsförbundet var en förening med götiskt-kristet program som Almquist blev medlem i 1816. Bland medlemmarna återfanns J. A. Hazelius och hans bröder, A. A. Afzelius, P. D. A. Atterbom, J. Börjesson, C. F. Dahlgren och A. Fryxell. ”Handlingar till upplysning i Manhemsförbundets historia” riktar sig till en större publik. Almquist redogör för de olika graderna i förbundets organisation och deras symbolik och mystik. Kritik kom från det antiromantiska, konservativa lägret och succén som han hoppats på uteblev. Trycket är en omarbetning av det förslag till förbundet som Almquist presenterade 1816. Den första rubriken lyder: ”Förslag till Manhems-förbundets organismus; till förbundets pröfning inlemnadt år 1816 af en dess medlem; öfversedt och utveckladt”. Det andra arbete är en ovanlig försvarsskrift mot kritiken. J. A. Almquists ovanliga exlibris är graverat av Robert Haglund. Förutom språkbandet finns där en uggla, en kräkla, en lyra, en törnroskvist och en eskulapstav, ”sammansatt av symboler för min släkt” enligt Almquists egna ord (Carlander IV:475-476). Mottot kan översättas ”Inget är omöjligt för den uthållige”, vilket ju stämmer väl med Almquists magnifika bibliografiska arbeten och övrig vetenskaplig produktion samt hans i sanning imponerande boksamlargärning.

Uppsala. 1923-28. XVI,373,(1 blank,1) + 396 + 389,(1 blank,1) + 431 s. Två fina gröna klbd med guldlinjerade ryggar, titeletiketter av brunt skinn och stänkta snitt. Samtliga främre omslag medbundna, liksom de bakre till delarna II och IV. Säbylunds fideikommissbiblioteks exlibris. Bilagt är ett handskrivet brev från Bygdén [till Eugéne Lewenhaupt], daterat ”Upsala 19 aug 1923” omfattande fyra sidor. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 902. Luleå stift utbröts från Härnösands 1904. Leonard Bygdén (1844-1929) var verksam vid Uppsala universitetsbibliotek och kollega där till Lewenhaupt. Bygdén hann precis avsluta detta hans sista storverk. Bygdéns brev rör första delen av herdaminnet och arbetet med dess fortsättning samt försöker i huvudsak besvara en fråga från Lewenhaupt om prästgårdarnas äldsta historia. Lewenhaupt var även han verksam vid Uppsala universitetsbibliotek

Sthlm, L. Salvius, 1747. 8:o. 74,(6) s. & 1 utvikbar grav. plansch. + (HALLSTRÖM, JONAS) Den kloka och förståndiga häst-gubben, eller konsten at känna hästars natur, skötsel och ans, sjukdomar och läkemedel, samlad ur gamla wisa mäns skrifter och kloka gubbar upgifter, i synnerhet till allmogens, samt dragoners, ryttares och kuskars tjenst. Sthlm, L. Wennberg, 1773. 8:o. 94,(2) s. + Den kloka och förståndiga ladugårds-gumman, eller konsten att känna stor och små boskaps skötsel och ans, sjukdomar och läkemedel, samlad ur de bästa så ut- som inländska hushållsböcker, och lämpad isynnerhet efter allmogens behof på landet. Sthlm, L. Wennberg, 1774. 8:o. 96,(2) s. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och olivbeige titeletikett. Blåstänkta snitt. Nagg överst på ryggen och liten spricka upptil i främre ytterfalsen. Ganska nött pärmpapper. Ett fåtal småfläckar. På frampärmens insida bläcknumrering 517 och överstruken gammal namnteckning Carl Jac. Nauclér. A. Jönssons namnteckning på första titelbladet. Stpl från Vänersborgs högre allmänna läroverks bibliotek på titelbladet till första och tredje arbetet. Bra och trevligt samlingsband. 1. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 551. Första upplagan utkom 1743. Med tryckt dedikation till Vetenskapsakademien. Planschen avbildar i texten beskrivna redskap som hösläde, hässja och plog. 2. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1556. Första upplagan. Ytterligare fyra upplagor utkom 1798, 1809, 1812 och 1817. 3. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1501. Första upplagan. Fem senare upplagor utkom 1792-1819.

Sthlm, N. Wankif, 1675. 8:o. (8),132,(3) s. & 1 utvikbar träsnittsplansch. Enkelt nyare halvpergamentbd med blank rygg. Rödstänkta snitt. Delvis lite bruntonad och med enstaka småfläckar. Mindre fläck i texten på s. 7-8. Avslutande rättelsebladet något missfärgat i nedre marginalen. Korta nyare anteckningar om boken på försättsbladet och auktionsprisnoteringar på bakpärmens insida. Titelsidan med P. J. Monthans namnteckning och numreringar i bläck, vilka blött igenom på baksidan. Ur Hjalmar Gustafssons bibliotek. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 826. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1588. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 108. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1526: ”På s. 128-31 behandlas några utländska gulddukater”. Med tryckt dedikation till det franska sändebudet Isaac de Pas. Planschen vid sidan 26 visar tre snarlika runda guldstycken. Warmholtz skriver: ”Guldstyckena som här beskrifvas, och Scheffer låtit afrita, och skära i trä, förvaras uti Ant. archivo”. De hittades i en åker i Vä i Skåne 1674 och detta är den första arkeologiska utgrävningsrapporten i Sverige.

Uppsala, E. Matzson, 1624. 4:o. (16) s. Med ett träsnitt på titelsidan föreställande stora riksvapnet med vasakärven som hjärtvapen och hållet av två vildmän. Häftad i grått omslag från slutet av 1800-talet med handskriven titeletikett på framsidan. Den delvis oskurna inlagan ställvis lager- och fuktfläckig. Sista bladet med några veck. Titelsidan med Warmholtznotering överst och tillskriven datering. Namnteckning Ol. Sundel nedtill på titelbladet. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9152. Finns i minst två olika tryck, detta är av allt att döma det första. Utfärdad den 31 augusti 1624. I syfte att stärka bildningen i riket och göra landets enda universitet självförsörjande donerade Gustav II Adolf en mängd av sina ärvda gods i Uppland och Västmanland till Uppsala universitet. Den årliga avkastningen var vid denna tid 10350 daler till vilka tillkom kyrkotiondena från åtta socknar. Dessa medel finansierade huvuddelen av universitetets verksamhet långt in på 1800-talet och fortfarande ägs dessa donationsgårdar av Uppsala universitet. Olof Sundel (1764-1829) blev student i Uppsala 1785, filosofie magister 1791 och fick samma år anställning vid Riksarkivet. Där tjänstgjorde han som kanslist, aktuarie och sekreterare. Sundel var även amanuens vid Vitterhetsakademien och stor boksamlare.

Weimar, im Verlage des Landes-Industrie-Comptoirs, 1805. 8:o. XXIV,239 s. & 3 utvikbara grav. kartor. Häftad i samtida gråpappomslag. Oskuren. Enstaka småfläckar. Reva i s. 5, 37 och 227, avrivet hörn på s. 51 och litet hål i s. 81. Gammal biblioteksstpl på titelbladet. Fint ex. Bring Itineraria svecana 315a. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 968b*. Även utgiven som Bibliothek der neuesten und wichtigsten Reisebeschreibungen, Bd 26. Är en översättning av ”Description des cataractes et du canal de Trollhätta en Suède” och ”Voyage pittoresque au Cap Nord”.

Sthlm, Wennberg & compagnie, 1780. 8:o. 23 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Titelbladet med lagad reva i inre marginalen och liten reva upptill. Pappersförtunning i sista bladet har orsakat ett litet hål vid impressum. Lundwall Bibliografi över science fiction & fantasy s. 110. Utgiven på J. C. Holmbergs förlag. ”Imellan Arabien och norra udden af Persiska wiken är et underjordiskt land av omätelig widd, wid namn Catacombe”. Peter Fredell (1754-88) prästvigdes i Skara 1776, blev kyrkoherde i Adolf Fredrik i Stockholm 1782 och kyrkoherde i Lovö kyrka 1786. Utnämndes till kyrkoherde i Tranemo 1788, men avled på Drottningholm före tillträdet. ”Fredell utnämndes till kyrkoherde i Tranemo emedan han på grund av besynnerligheter i lära och leverne ej ansågs vara lämplig till kyrkoherde i Adolf Fredrik” enligt Gunnar Hellström ”Stockholms stads herdaminne”. Sarah Ljungquist behandlar skriften i ”Den litterära utopin och dystopin i Sverige” och menar att den ”till största delen är en dystopisk skildring av en fördärvad värld”. Den är enligt henne ”en mycket kraftfull kritik mot kyrkans dogmatism i det sena 1700-talets Sverige. i sin text vänder sig Fredell utan förbarmande emot såväl etablerade trosriktningar som statskyrkor och förespråkar istället en mysticitisk hållning till andligheten”.

Linköping, C. Günther, 1642. 4:o. (16),37,40-41,40-275,278-98,300-62,362-842,(12) s. Träsnittsillustrationer på s. 792-93. Samtida stiligt marmorerat skinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och rödstänkta snitt. Pärmarna med dubbla smala guldpressade ramlinjer. Ryggen ytligt sprucken och ryggskinnet skadat överst. Pärmhörnen nötta och delvis lite defekta. Enstaka lager- och småfläckar. Med några bevarade råkanter. Titelbladet med en gammal lagad reva tvärs över med smärre textförluster. Även större lagningar på s. 556-58, 565-66 och 573-74, delvis med förlust av pagineringen. Ett mindre hål i yttermarginalen på s. 791. Saknar som ofta den lilla gravyren som ska vara inklistrad på s. 70. Med J. O. Nauclérs exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 40. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1649. Åhlén & Åhlen Censur och tryckfrihet 16.28. Sidorna 663-66 drogs in och trycktes om, här föreligger de dock i original. Företalet utkom även särskilt under titeln ”De utilitate historiæ ecclesiasticæ [...] Suio-Gothorum” (Linköping, 1641) som disputation vid Jönköpings skola. Träsnitten föreställer missbildade människor och djur födda vid tiden för Gustav II Adolfs begravning. Johannes, eller Jöns, Baazius (1581-1649) var vid tiden för utgivandet av detta arbete kyrkoherde i Jönköping och kom att avsluta sin karriär med en kort period som biskop i Växjö. I sin samtid ådrog sig Baazius en hel del uppmärksamhet genom sitt deltagande i den kyrkopolitiska striden kring Gustav II Adolfs förslag om en kyrklig överstyrelse, vilken skulle anslutas till de övriga centrala myndigheterna för rikets styrelse. Baazius var en flitig författare och hans viktigaste verk är denna svenska kyrkohistoria från äldsta tid fram till tryckåret. Det tillkom på Johan Skyttes initiativ och författaruppdraget utdelades av Kristinas förmyndarregering. Invävt i texten är ett stort antal avtryckta källor, av vilka en del bara är kända genom detta verk. Intresse ägnas även runorna och det svenska språkets utveckling. Boktryckaren Christopher Günther var verksam i Kalmar 1626-35 och sedan i Linköping 1636-54. Han var de båda städernas första boktryckare.

Köpenhamn & Leipzig, sumptibus F. C. Pelt, 1754. 8:o. Grav. titelblad,(8),366,(2 blanka) s. & 8 grav. plr, varav 2 utvikbara. Nött nära samtida pappbd med handskriven ryggtitel. Röda snitt. Inlagan ngt lagerfläckig och med små marginalanteckningar i blyerts här och var. Med F. C. de Prauns namnteckning daterad 1778 och Harald Meyers exlibris. Bibliotheca danica IV 441. Ehrencron-Müller Bibliografi over Holbergs skrifter III, s. 229-31. Första upplagan utkom 1741 och i dansk översättning 1742. Utkom på svenska första gången 1746 med titeln ”Nicolai Klimii resa uti den underjordiska werlden, som inneholler en ny underrättelse om jordens beskaffenhet, och historia om den femte monarchien, okunnig alt hit intils. Et werk framdragit utur herr B. Abelins bibliothec, ifrån latinen tolkadt på swensko”.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1832. 8:o. (4),LII,314,(2) s. & 3 utvikbara litograferade plr & 1 utvikbar tryckt tabell. Nött svart samtida hfrbd med guldlinjerad rygg. Blåstänkta snitt. Hårt nötta men hela ytterfalsar. Innerfalsarna med sprickor. Två små marginallagningar upptill på andra bladet. Enstaka fläckar, t.ex. en rostfläck på s. 16-17. Några marginalnaggar. Några handskrivna klamrar och ”obs” i marginalerna. Plansch 2 med lång reva i en vikning och plansch 3 nästan loss. Med H. Schveders namnteckning. Schreber Svenska jaktens litteratur 80: ”en värdefull avhandling”. Planscherna tryckta hos Scheéle efter förlagor av Utterman. Jaktgevär avhandlas på sidorna 98-142 och 313-14. Författarnamnet på titelbladet är dennes autograf i faksimil. Hans Schveder (1791-1871) var verksam i Karlskrona och en av Blekingska jägareförbundets stiftare 1832. I Sjöströms ”Blekingska nationen” återfinns följande minnesbild: ”Han har alltid varit mycket road af jakt och fiske och tillbragt många timmar af sitt lif i skogen och på sjön. När han bodde i Carlskrona, hade han alltid flere prydliga båtar. Ännu på sin ålderdom både jagar och fiskar han, när gikten så tillåter”.

London, printed for W. Strahan; and T. Cadell in the Strand, 1775. 8vo. (2),384,(1,3 blank) pp. 20th-century tan half calf over marbled boards, spine in compartments with raised bands, ruled in gilt with red title label. Some light marginal soiling and occasional spotting. With the signature of W. C. Jackson in pencil dated 1874 and Gunnar Brusewitz’s bookplate. Fleeman A bibliography of the works of Samuel Johnson 75.1J/1a. Cox A reference guide to the literature of travel III:25. First edition, first issue with the 12-line errata, leaves D8 and U4 cancels, but with the uncorrected page number of 226 on p. 296. In our copy the errata leaf is bound at the end. Johnson’s famous travel book, documenting the author’s 83-day long tour through Scotland, concentrating upon the western highlands and islands, but also taking in much of the rest of the country. The 63-year-old Johnson’s travelling companion was the 32-year-old James Boswell, who also subsequently wrote an account of the trip, published in 1785 as ”A Journal of a Tour to the Hebrides.” The journey was first suggested by Boswell in 1763, ”in a private room at the Turk’s Head coffee-house in the Strand”, but it was ten years before it was accomplished. The book is no mere excercise in autobiography: Johnson was at pains to discover facts about the country through which he passed, and to provide as full an account as possible of the places and customs of Scotland, for an English readership to whom much about their northern neighbours remained unknown. As for its publication, Cox writes that ”Few books of travel were more eagerly awaited than Johnson’s and few crackled more loudly in the flames of controversy.”

Sthlm, Typografiska föreningens boktryckeri, 1856. 8:o. (4),256 s. & 8 handkolorerade litografiska plr & 1 utvikbar karta. Med illustrationer i texten. Ganska nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg. Pärmhörnen ngt stukade. Inre främre falsen delvis sprucken och även överst i den bakre innerfalsen. Genomgående bruntonad. Enstaka småfläckar, t.ex. på s. 229-33 och kartan är lagerfläckig. Med A. F. von Kothens namnteckning och Axel Bergmans stplr. Du Rietz Bibliotheca polynesiana 395. Klingberg & Bratt Barnböcker utgivna i Sverige 1840-89 1222. Fem av planscherna är signerade av Andrietta Lindeberg. Carl Magnus Ekbohrn (1807-81) var författare, journalist, boktryckare och tullman samt lexikograf. Han sammanställde anteckningar från en av expeditionsdeltagarna, Carl Edvard af Trolle, men hämtade även uppgifter från Anderssons och Skogmans beskrivningar av samma resa. De trevliga planscherna med vyer från Lima, Honolulu, Tahiti, Samoa, Hawaii, Buenos Aires, San Domingo och San Francisco.

Sthlm, J. P. Lindh, 1795. 8:o. (4),XLIII,(1 blank),392 s. & 3 utvikbara grav. plr + 474,(6) s. & 2 utvikbara grav. plr. Två lätt nötta samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar, lejongula titeletiketter och gröna deletiketter. Röda snitt. Falsar och bind något avnötta. Andra delens rygg med liten spricka till höger i översta ryggfältet. Enstaka fläckar. Litet rosthål på s. 43-44 i första delen. Plansch 3 och 5 har mörktonad yttermarginal med smårevor. Plansch 5 också med en stark fuktfläck i marginalen vilken även finns på fjärde planschens fästpapper. Med Anton Ulric Berndes namnteckning på titelbladen och George Montelius blåstplr. Fint ex. Saknar som vanligt ett avslutande extra rättelseblad. Första upplagan på svenska och omarbetad och utvidgad jämfört med det latinska originalet ”Conspectus praelectionum academicarum continens fundamenta astronomiae”, som utkom 1779 och uppmärksammades i Europas lärda tidskrifter av till exempel Lalande och Bernoulli. Även encyclopedisten D’Alembert berömde arbetet i ett privat brev till Melanderhjelm. Den svenska upplagan utgavs av Vetenskapsakademien och intäkterna var tänkta att gå till premier i matematiska ämnen. Boken blev en framgång då den 500 exemplar stora upplagan sålde slut inom ett par månader. Arbetet användes också länge som lärobok, bland annat vid Uppsala universitet. Anton Ulric Berndes (1757-1844) var lantmätare, gravör och miniatyrmålare.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1844. 8:o. Litograferat titelblad,(4),92,(2) s. & 3 utvikbara litograferade kartor & 4 litograferade plr, varav 3 utvikbara. Svart samtida klbd med mönsterpressade blomster på pärmarna. Ryggen obetydligt blekt och lätt stött i ryggändarna. Inlagan med enstaka lagerfläckar. Sidorna 33-34 bruntonade och med fuktränder i yttermarginalerna. Fint ex. från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5993. Akrell Stockholmiana 1030. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 95. Schreber Den svenska jaktens litteratur 388. Beskrivning över såväl södra som norra Djurgården. Jacob Philip Tollstorp (1777-1848) ägnade sig åt en mängd olika yrken såsom handelsresande, gästgivare i Motala, klädesfabrikör i Borås, grosshandlare i Göteborg och handlande i Malmö. Som boktryckare i Vadstena utgav han ”Wadstena weckoblad” 1830-32 och flyttade sedermera vidare till Linköping där han utgav ”Östgötha tidning” och en beskrivning över staden. Efter en tvåårig vandring genom Södermanland kom han vid mitten av 1830-talet till Stockholm, där han utgav ”Tidning för landsorterna” och under en längre tid var han anställd som medhjälpare åt boksamlaren Jacob Westin. Slutligen blev han kommissarie vid provisoriska sjukhuset. Från 1847 till sin död var han dessutom disponent för f.d. Schultzes boktryckeri i Stockholm. Tollstorp har gått till eftervärlden som topografisk författare.

Sthlm, P. Sohm, 1808. Liten 8:o. 14 s. Hklbd från början av 1900-talet med ny röd titeletikett och gammalt grönt glanspapper på pärmarna. Ett gammalt gråpappersomslag medbundet. Några småfläckar. Samtida anteckning på titelbladets baksida och datering ”aug.” på s. 7. Titelsidan med en samtida oval svartstpl med initialerna ”JEÖ”. Fint ex. med Arthur Sjögrens exlibris. Bibliotheca Walleriana 2914. En ny upplaga utkom 1811. Apparaten, som uppfunnits av den engelska militärläkaren Gorcy, skulle göra det möjligt att upptäcka eventuellt skendöda genom att med hjälp av ett par bälgar tömma lungorna på ”qväfgas [...] utur lungorna” och med den andra bälgen fylla lungorna med ”lifsluft”. Att ”lifs-pusten” faktiskt fungerade, intygas av A. N. Edelcrantz och H. Nicander och den ”som ej har råd att köpa lifs-pusten, kan densamma till låns bekomma, emot billig vedergällning” av ”commissarie Fahlman”. Arbetet avslutas med en lista på de som redan beställt apparaten för 8 rdr bco. Bland beställarna märks Brahe, Brinkman, Fersen, C. Fleming, S. G. Hermelin, J. G. Oxenstierna, L. M. Philipson, Z. Strindberg och S. af Ugglas.