Søgningsresultat

Sthlm & Uppsala, hos G. Kiesewetter, 1744. 8:o. 55 s. Hårt nött samtida hfrbd med senare handskriven titeletikett på främre pärm. Ryggen nästan helt bortnött och inlagan praktiskt taget helt loss. Titelbladet med smärre äldre bläckkludd. Insidan av bakre pärm med handskriven innehållsförteckning. Nagg i övre marginalen på s. 47. Med Wiveka Trolles initialer och Trolleholmsbibliotekets blå stplr. Dintler Nils Rosén von Rosenstein bibliography 129, noten. Bibliotheca Walleriana 6084. Översättningen gjord av Lars Bælter enligt anteckning i Kungliga bibliotekets exemplar. Det latinska originalet med titeln: ”Specimen medicum, de compositione medicamentorum Hallensium”. Detta är den enda av Rosén von Rosensteins avhandlingar som översattes till svenska och trycktes i samtiden.

Uppsala, H. Curio, (1675). 4:o. (32) s. Enkelt nyare brunt klotryggbd med marmorerade pärmar. De fyra första och två sista sidorna lite lagerfläckiga. Titelbladet med en liten nagg, liten tryckt nummeretikett 1607 och stpl ”E collectione Lieberkühniana” i yttermarginalen. Exlibris Bibliotheca Lindesiana överflyttat från ett äldre tidigare band. Anteckning i blyerts att skriften köpts från Torgrim Hannås i Winchester 1991 och bibliografiska anteckningar. Lidén Catalogus disputationum 4. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6724. Bibliotheca Rudbeckiana 565 för Petrus Rudbecks gratulationsvers på sista bladet. Har även latinska hyllningstexter av Olof Verelius, Carl Lundius och Jonas Rugman, den sistnämna med tillägget ”Islandus”. Respondenten tillhörde en annan släktgren än den som förtecknas i ”Bibliotheca Rudbeckiana”. Avhandlingen behandlar bland annat uppfostran, val, kröning och begravning av kungar i det fornnordiska samhället med hänvisningar till och citat ur bland annat isländska sagor. Möjligen har skriften tillhört prästen Johann Gottlieb Lieberkühns (1705-72) efterlämnade bibliotek, vilket såldes i Potsdam 1773. Bibliotheca Lindesiana byggdes upp av familjen Lindsay, i synnerhet av den tjugofemte och tjugosjätte earlen av Crawford, Alexander William Crawford Lindsay och James Ludovic Lindsay. Biblioteket kom att innehålla över 200000 titlar och delar av samlingarna försåldes på en rad auktioner under 1800-talets slut. Dessa försäljningar var några av de viktigaste bokauktionerna i England under 1800-talet. Avyttringar har skett även under 1900-talet och återstoden av samlingen förvaltas idag av Skottlands nationalbibliotek. Torgrim Hannås var antikvariatsbokhandlare i Storbritannien och specialiserad på bland annat skandinavisk litteratur.

Sthlm, H. A. Nordström, 1818. 8:o. (6),288 s. + KOTZEBUE, MORITZ von. Resa till Persien med ryska ambassaden år 1817. Öfwersättning af S. N. Wahrman. Uppsala, E. Bruzelius, 1822-23. 8:o. (2),185,(1) s. + CAMPBELL, ARCHIBALD. Resa omkring jorden, åren 1806 till 1812; innehållande berättelse om författarens twenne skeppsbrott på Amerikas nordwestra kust, om hans långwariga wistande på Sandwichöarne, samt beskrifning om dessa öar och deras inwånare. Öfwersättning af C. F. Seijerling. Uppsala, E. Bruzelius, 1823. 8:o. (4),87,(1) s. Samtida charmigt alrotsmarmorerat hfrbd med guldornerad rygg och svart titeletikett av saffian. Gula snitt. Lätt stötta nedre pärmhörn. Inlagorna lite lagerfläckiga. Samtida handskrivet register på frampärmens insida med prisuppgifter och inbindningskostnad. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Trevligt samlingsband i fint skick. Översättarens förord till det första arbetet är undertecknat ”P. T.” Där anger han att texten är en lätt bearbetning av det tyska originalet, bl.a. genom att den persiska historien trängts ihop på endast 16 sidor. Det andra arbetet är skrivet av löjtnanten Moritz von Kotzebue (1789-1861) vilken som ung hade gått i rysk tjänst och följt med en ambassad till Persien. Kotzebue var son till August von Kotzebue som efter sonens hemkomst lät ge ut denna resebeskrivning. Sabin A dictionary of books relating to America 10210 för originalutgåvan av Campbells ”A voyage round the world” som utkom 1816 i Edinburgh. Kotzebues och Campbells resor var allt som utkom av Bruzelius ”Bibliotek af de nyaste och märkwärdigaste resebeskrifningar”.

Sthlm, Wennberg et Nordström, 1771. 8:o. Grav. titelblad,(2),540,(34) s. Samtida nött hfrbd med upphöjda bind, brun titeletikett och stänkta snitt. Ryggen med ett mindre nagg överst och titeletiketten skrapad och med en spricka tvärs över. En samtida numrering på insidan av främre pärmen. Det främre snittet med en liten fläck som trängt in i yttermarginalen på s. 27-100. Några fläckar i den övre marginalen på s. 129-32 och 384, samt en vaxljusfläck i texten på s. 184-85. Bibliotheca Walleriana 8216. ”Underrättelse om barns sjukdomar”, enligt Sten Lindroth ”det mest inflytelserika arbete, som någonsin utgivits av en svensk läkare”, publicerades först i form av små uppsatser i Vetenskapsakademiens almanackor 1753-71. Arbetet utkom första gången i bokform 1764. Föreliggande upplaga utgavs av Vetenskapsakademien och är egentligen den andra utgivna bokupplagan på svenska. Den är mycket utvidgad, bl.a. med de uppsatser som publicerats efter 1764. Lindroth skriver: ”Utan att bjuda på några märkliga nyheter ägde Rosensteins pediatriska handbok i fullständighet och moget omdöme ingen motsvarighet, och den anammades snabbt som klassisk utomlands; före århundradets slut var den översatt till åtta främmande språk”. Föreliggande upplaga avslutas med Abraham Argillanders ”Försökt sätt, at lära dumbar läsa och tala”. Linnélärjungen Argillander (1722-1800) har kallats Nordens förste dövlärare och i sin uppsats redovisar han resultaten av sina försök att lära sin dövstumme svåger Wolfgang Henricus Amadeus Helsingius att tala, läsa och skriva.

Växjö, A. Thetzells enka, 1800. 8:o. (1),X,(3),384,389-94,(4) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Fint brunt stänkdekorerat pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Gamla turkosa något solkiga snitt. Lagerfläckig, främst i marginalerna och med enstaka starkare fläckar. Nagg i övre marginalen på s. (2-3). Bläckfläck i övre hörnet på s. 11. En tabell saknas som vanligt. Med författarens kontrollstpl på titelbladet. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5679. Ottervik Litteratur om Blekinge 1772. Haugen A bibliography of Scandinavian dictionaries 199 för ordlistan på sidorna 171-80. Planschen är graverad av M. G. Hellström och avbildar medeltida sigill och inskriptioner. De fyra sista opaginerade sidorna är rättelser, vilka förklaras av ”auctors långwäga wistande från tryckeriet”. Rör nuvarande socknarna Jämshög och Kyrkhult i Olofströms kommun i Blekinge. Jöran Johan Öller (1740-1811) var prost i församlingen.

Prag und Leipzig, bei Albrecht und Compagnie, 1794. 8:o. (2),169 s. + SPACH, FRIEDRICH. Koketterie und Liebe ein Schauspiel in drei Aufzüge. Original auf hiesig hochfürstl. Hoftheater aufgeführt. Karlsrühe, Maklots Hofbuchdrukerei, 1792. 8:o. 8,1-136 s. + (MÜLLER von FRIEDBERG, KARL FRANZ ALOIS MATTHIAS) Das sechzehnjährige Mädgen. Ein Schauspiel in drei Aufzügen von dem Verfasser der Eroberung von St. Lucia. Berlin und Stralsund, G. A. Lange, 1787. 8:o. 128 s. + FRIKKE, C. J. Das Mädchen von dreissig Jahren. Ein Lustspiel in fünf Aufzügen. Braunschweig, C. A. Schröder, 1795. 8:o. 112 s. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och titeletikett i glättad papp med titeln: ”Schauspiele 6. Band.” Stänkta snitt. Några spridda småfläckar. Liten reva i marginalen på s. 1 i första arbetet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. VD18 15311708 för Spach. VD18 12902675 för Müller. VD18 10615849 för Frikke. Trevligt samlingsband med fyra pjäser.

Norrköping, A. F. Raam, 1798. 8:o. (14),336,(1,1 blank),337-716,(18) s. & 5 utvikbara grav. plr & 2 utvikbara grav. kartor. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titel- respektive grön deltiteletikett. Blågröna snitt. Ryggen blekt och torr. Ett handskrivet register på eftersättsbladet. En i stora drag bra inlaga. En reva i yttermarginalen på s. 7 och ett avrivet nedre hörn på s. 17. Smärre solkfläckar förekommer sporadiskt, t.ex. på s. 138-48 och 645-58. Ett inklistrat samtida tidningsurklipp på s. 162 och en likaledes inklistrad recension på insidan av den bakre pärmen. Med J. O. Wedbergs exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6276. Ranius Böcker om Östergötland 513. Rahmström Bidrag till en bibliografi om vallonerna 507. Med de ibland saknade subskribentförteckningarna. Vyn över Norrköping är graverad av J. P. Cumelin och är en försiktig bearbetning av planschbladet ur Dahlbergs ”Suecia antiqua”. Bland övriga planscher märks en vy över staden från norr och avbildningar av stadskyrkan och spinnhuset. Hans Olof Sundelius (1764-1821) var vice pastor i Adelöf i Linköpings stift. I förordet skriver han att han uppmuntrats i sitt arbete av J. H. Lidén, denna ”Norrköpings Mecænas”. Registret på eftersättsbladet är till kapitel XIII i första delen ”om namnkunnige och lärde män”. I det inklistrade urklippet på s. 162 noteras att greve Gustaf Douglas svårligen kunde ”inlossa ryssarne till Norrköping” år 1719 då han vid det tillfället var i fångenskap i Ryssland. Recensionen är ur ”Journal för svensk litteratur”.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1851-52. 8:o. XVII,(1),446 s. & 1 litograferad karta + (2),267 s. Med en del illustrationer i texten. Samtida ljusbrunt hfrbd med rikt guldornerad rygg och grönsprängda snitt. Någon enstaka fläck, t.ex. på s. 247 i första delen. Många blyertsanteckningar där och på s. 103-13 i avsnittet om dialektala ord. Även några förstrykningar med bläck i marginalerna. Med Skottorps vackra exlibris och P. von Möllers på Skottorp ägarstpl. Mycket fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5726. Bördh Dalslandslitteratur 1519. Komministern i Kila Anders Lignells (1787-1863) viktiga Dalslandsbeskrivning är uppdelad i dels en allmän historisk och systematisk översikt, dels en noggrann beskrivning härads- och sockenvis. Arbetet väckte uppmärksamhet redan i samtiden, belönades av Vitterhetsakademien och C. G. Styffe skrev i en berömmande recension att verket ”i omfattning och grundlighet lämnar de flesta om ej alla andra landskapsbeskrivningar långt efter sig”. ”Svenskt biografiskt lexikon” tillägger att ”detta omdöme har blivit bestående o L:s arbete har på grund av författarens akribi o kritiska behandling av källmaterialet inte förlorat sin aktualitet”. Åtskilliga tidigare inte publicerade äldre handlingar anföres här i sin helhet. Peter von Möller (1809-83) byggde upp en fin boksamling på Skottorps slott i Halland. Han var en föregångsman inom lanthushållningen, bland annat som pionjär när det gällde användandet av guano för konstgödsling; så till den grad att bruksägaren och riksdagsmannakollegan C. G. Indebetou menade att von Möller ”borde ha haft Guanoöarna i sin vapensköld”. Han adlades för sina förtjänster i samband med Karl XV:s kröning. Möller intresserade sig för Hallands historia och språk. 1858 gav han ut ”Ordbok öfver halländska landskapsmålet” och anteckningarna i detta exemplar har samband med hans jämförande dialektforskning.

Sthlm, C. Stolpe, 1767. 4:o. (4),30,(2 blanka),33-35 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Med gamla rödstänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Från Ericsberg, men några blad kompletterade från annat exemplar. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 299. En andra omarbetad upplaga utkom 1779. Arbetet är ett av de äldsta som presenterar olika konserveringsmetoder på svenska, bland annat om rökning.

Sthlm, Z. Hæggström, 1831. 8:o. VIII,473,(7) s. + LÆSTADIUS, PETRUS. Fortsättning af journalen öfver missions-resor i lappmarken, innefattande åren 1828-1832. Sthlm, H. G. Nordström, 1833. 8:o. (2),IV,(2),536 s. Två nära samtida hfrbd med guldornerade ryggar och grönstänkta snitt. Ryggarna blekta, torra, nötta och lite repiga. Skinnet vid ytterfalsarna nött. Bra inlagor med enstaka diskreta marginalanteckningar. En del råkanter på sina håll. Med Artur Hazelius diskret skrivna namnteckning på försättsbladet i första volymen och hans blyertsanteckningar på bakre pärmarnas insidor om stycken av Læstadius som han publicerat i ”Fosterländsk läsning”. Bring Itineraria svecana 498 och 507. Marklund Övre Norrland i litteraturen 3600 och 3604. De sju sista sidorna i första volymen är reklam för L. L. Laestadius bok ”Om möjligheten och fördelen af allmänna uppodlingar i Lappmarken; jemnte förslag till en nybyggsscholas anläggande derstädes, eller anvisning att på allmän bekostnad befrämja allmänna uppodlingar i nämnda landskap, till båtnad för staten”. Lappmarksmissionären Petrus Læstadius (1802-41) var bror till Lars Levi och kyrkoherde i Vibyggerå. Hans ”Journal” är en viktig etnologisk källskrift till samernas seder och bruk, då Læstadius – som själv talade lulesamiska – nedtecknade detaljer ur vardagslivet på ett sätt som saknade föregångare. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Læstadius relation till samerna att han var ”den förste bland lappmarksbeskrivarna [som] har kunnat upplysa om denna folkgrupp med den inre samhörighetens insikt o värme o samtidigt med forskarens vetgirighet o distans”. Till detta bidrar den levande berättarstilen som gjorde Læstadius till ett litterärt löfte, om än aldrig fullt infriat. Artur Hazelius (1833-1901) gav ut ”Fosterländsk läsning för barn och ungdom” 1868 där han återpublicerade stycken ur bland annat skönlitterära, historiska och topografiska verk. Detta var en slags förövning till hans forsatta karriär att levandegöra Sverige och det svenska kulturarvet. Hans intresse för samerna, deras liv och föremål syns fortfarande på Skansen och i Nordiska museets utställningar och samlingar.

Sthlm, A. J. Nordström, 1788. 4:o. (4) s. Tagen ur band och insatt i en ny smal gråpappersryggremsa. En del lagerfläckar. Upplagor trycktes även i Göteborg, Linköping och Örebro. Slaget vid Hogland får väl i sanningens namn sägas vara ett strategiskt nederlag men den svenska allmänheten fick bland annat genom Bellmans populära dikt den motsatta uppfattningen.

Lund, L. Decreaux, 1729. 4:o. (10),192,195-218,217-424,(14) s. + NEHRMAN-(EHRENSTRÅLE), DAVID. Inledning til then swenska processum civilem, efter Sweriges rikes äldre och nyare stadgar/ författad och upsatt. Lund, L. Decreaux, 1732. 4:o. (12),466,(22) s. Nära samtida något nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och svart titeletikett. Återkommande fuktfläck i övre marginalen och enstaka andra fläckar. Andra arbetet delvis lite bruntonat och mer fläckigt. Försättsbladet med bortklippt namnteckning och på titelbladet den överstrukna tillskriften ”Palmquist”. På pärmens insida Claës E. Nybergs vackra samtida namnteckning som även återkommer i två versioner, varav en som stpl, på första arbetets titelblad, den ena gången daterad 1795. David Nehrman, 1756 adlad Ehrenstråle (1695-1769), professor i svensk och romersk rätt vid Lunds universitet, är en av våra allra mest berömda jurister. Under 33 år höll han så gott som ensam hela den juridiska undervisningen i Lund och föreläste över praktiskt taget alla juridikens dåvarande ämnen. Trots den allmänna uppskattning som kom Nehrman till del, trivdes han inte i längden med sitt ansträngande arbete utan ville byta ut professuren mot något praktiskt ämbete eller någon annan mindre betungande professur. Alla hans ansökningar om transport avisades dock med motiveringen att ingen lämplig efterträdare stod till buds. 1740 synes han ha resignerat och funnit sig i sitt öde och efter avskedstagandet 1753 slog han sig ned på sin egendom Säby i Småland och ägnade sig under resten av sitt liv omväxlande åt lantbruk och litterära sysselsättningar. Av hans skrifter anses ”Inledning til then swenska jurisprudentiam civilem” vara hans förnämsta arbete. En ny omarbetad upplaga utkom 1746 med anledning av de nya bestämmelserna i 1734 års lag. Av ”Inledning til then swenska processum civilem” utkom en ny upplaga 1751. Den var likaledes omarbetad med anledning av 1734 års lag. ”Svenskt biografiskt lexikon” menar att hans arbeten ”ha utövat ett mäktigt inflytande på samtidens rättsutveckling. Ännu femtio år efter E:s död begagnades hans läroböcker vid Lunds universitet”.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1811. 8:o. VIII,9-164,(3) s. Fint mörkbrunt hfrbd från 1830-talet med guldornerad och blindpressad rygg. Blåstänkta snitt. De två första arken fram till s. 32 lite lagerfläckiga, därefter bara enstaka småfläckar. Spår av borttaget exlibris på frampärmens insida. Några små anteckningar om exemplar i kataloger och längst bak ett inklistrat katalogklipp från Björck & Börjesson katalog 1980 rörande ett annat ex. Fint ex. ur Bengt Bernströms bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6217. Sallander Litteratur om Västergötland 844. Nils Salander (1760-1824) var kyrkoherde i Åsled. I sitt förord försvarar han vältaligt sitt arbete och visar prov på ett förutseende sinnelag: ”Låtom oss samla, likt spillror efter ett skeppsbrott, de få upplysningar, som tiden sparat; låtom oss dertill lägga en teckning öfver landets närvarande tillstånd. Dessa underrättelser må synas obetydliga för våra samtida: de skola dock i en aflägsen framtid, då ortens utseende förmodligen mycket skiljer sig från det närvarande, läsas med nöje, och, liksom vinet, skola de få ett ökadt värde genom åldren”. Dan Korn skriver i ”Västgötaböcker” att arbetet brukar räknas ”som Västergötlands första sockenbok”.

Växjö, A. Wrigseen, (1768). 8:o. (16),166,(1) s. & 1 träsnittsplansch. Nött men charmigt gammalt svårdaterat skinnryggbd med mjuka pärmar klädda med dekorerade tapetstumpar. Inlagan något bruntonad, lager- och småfläckig. Minimalt maskhål i titelbladets och andra bladets nedre marginal. På planschens baksida är konturerna av den stora bikupan ifyllda med anilinpenna. Obetydligt bläckkludd och småstänk på s. (4) respektive 1. Lite snävt skuren i nedre marginalen på sina håll. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1679. Med hyllningsvers av N. Alin. En ny upplaga utkom 1858 med titeln ”Bikungen”. Samuel Linnæus (1718-97) var bror till Carl von Linné och efterträdde sin far som pastor i Stenbrohult. I företalet förundrar sig författaren över att ”ett helt samhälle bestående af 10 till 30000 bij, styras af ett enda litet kräk, visen, och de alla lyda honom, med så ogemen trohet, at hwart enda gjerna upoffrar för honom lifwet; de swälta ock sielfwe till ett stort antahl ihjäl, på det, at deras konung eller drottning visen, på hwilkens lif hela samhällets wälgång beror, må kunna lefwa.”

Sthlm, I. Meurer, 1620. 4:o. (8),347,350-474,473-621,(1) s. Titelsidan tryckt i rött och svart och med ståtligt ramverk. Titelbladets baksida med riksvapnet omgivet av lejon. Texten inom typografiskt ramverk. Samtida nött och solkigt pergamentband på tunna träpärmar. Handskriven ryggtitel. Spricka överst i bakre ytterfals och bakpärmens pergament skadat så att träet tittar fram överst. Innerfalsarna förstärkta med pergamentremsor. Sprucken i häftningen i början och mot slutet, så att de första och sista sidorna är nästan loss och s. 617-18 helt loss. Några rivna hörn och marginalnaggar. En del gamla bläckunderstrykningar. Titelbladet med solk och naggar i marginalerna. En vaxljusfläck har orsakat ett hål i övre marginalen på s. 51 och fläckat omkringliggande sidor. Fläckar i övre marginalen från s. 453 och framåt. Bladet s. 467-68 har två hålskador med bokstavsförluster. Axel Edings namnteckning på båda pärmarnas insidor och på övre snittet sannolikt dennes inbrända monogram ”AE”. Titelbladet med M. S. Ugglas namnteckning daterad 1709. John Papes i Helsingborg namnteckning och exlibris. Ett maskinskrivet katalogkort löst bilagt. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 168. Denne har inte uppmärksammat hoppen i pagineringen. Med tryckt dedikation till Maria Eleonora från översättaren som var pastor i ”gråmuncka clöster”, det vill säga Riddarholmskyrkan i Stockholm. Han översatte ytterligare ett par tyska teologiska verk till svenska och skrev en liten ”underwijsning om nyåårsgåfwor” som trycktes 1622. Georgius Cieglerus eller Tegelmeister (1551-1633) föddes i Reval och dog i Königsberg. Han var bland annat kyrkoherde i Dassow och senare Schönberg i Mecklenburg-Vorpommern. Hans ”Welt spiegel” trycktes första gången i Riga 1599. Den översattes även till danska 1648, holländska 1654 och ungerska 1701.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1834. Stor 12:o. 240 + 241-451 s. Två oskurna häften i tryckta gråbruna omslag, de främre omslagen lagerfläckiga. Första häftet ouppskuret från s. 13 och det andra från s. 253. Något fläckiga i övre och yttre marginalerna. Louis Stedingks namnteckning daterad den 29 augusti 1834. Från Elghammar. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 39. Första delen av ”Nya teckningar utur hvardagslifvet” i första upplagan som innehåller romanen ”Presidentens döttrar, berättelse af en guvernant.” Inom tjugo år hade romanen översatts till danska, engelska, franska, holländska, polska och tyska. Till största delen är exemplaret ouppskuret, dock är de allra sista sidorna uppskurna; läsaren ville väl se hur det skulle gå på slutet! ”Och nu, min älskade läsare, – om jag kunde bjuda dig en behagligare tafla, än den af ett älskande och lyckligt par, at ett hem, en förgård till himmelen, – så skulle jag söka frambringa den, för att göra dig nöje; – Men som jag ej ser mig god dertill, så . . . . bort penna!”

(Uppsala, Höijer, 1737). 4:o. (6),58 s. Oskuren. Helt loss i häftningen. Delvis lagerfläckig och bruntonad, det senare i huvudsak i övre marginalen. Fläck på s. 25 (vilken är felpaginerad 32). I nyare senapsgul klotlåda klädd med svartstänkt papper. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 77: ”Har förmodligen endast blifvit utdelad af författaren, utan att finnas till salu. Sällsynt”. Pjäsen är en av de första franskklassiska tragedierna skrivna på svenska språket och uruppfördes sannolikt av studenter på Distingsmarknaden i Uppsala 1739. Handlingen tilldrar sig i kung Inges hov i Uppsala och motivet är hämtat bland annat från ”Hervarasagan”.

Sthlm, L. Salvius, 1747. 8:o. 60 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Snedläst. Titelbladet lagat i gammal tid i yttermarginalen. En del lager- och småfläckar. Fläckar på s. 32-33 och sista sidan lite solkig samt med en mindre lagad reva i övre marginalen. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Från Ericsberg. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 3597, Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9198 och Bibliotheca Walleriana 14752. Bakom utgivarens initialer döljer sig Carl von Linné som i förordet berättar att Robergs tre tal ”kommo för någre år sedan, på en auction, oförmodeligen i min händer” och då ”de både ofta och mycket förnögt mig, har jag trot, at jag häldre borde gifva ut til mine k. landsmäns ro, nöge och tidsfördrif, än at låta dem multna ibland mina papper”. På slutet har han även avtryckt två av Robergs dikter. De tre talen, som hölls 1738, 1739 och 1740, är, som Warmholtz skriver, ”likmätigt författarens lynne, dels comiska, dels satyriska; gifva likväl någon uplysning om medicinens tilstånd, den tiden vid Upsala academia”.

Göteborg, S. Wahlström, 1827. 16:o. Front,104 s. & 3 plr. Häftad i samtida nött och ngt solkigt gråpappersomslag. Oskuren. Inledningsvis med några småfläckar. Fuktfläck i marginalen på s. 99. Poeten Johan Anders Wadman (1777-1837) har kallats ”Göteborgs Bellman”.

Uppsala, 1927. 161,(1 blank,1) s. Med inklistrade illustrationer i texten. Titelsidan och dedikationsbladet tryckta i rött och svart. Ngt nött brunt halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerad och blindpressad rygg samt övre guldsnitt (Hedberg). Omslaget medbundet. Ryggen blekt och med några repor. I ngt nött skinnskodd marmorerad pappkassett. Tryckt i 25 numrerade exemplar, varav detta är nr 6 och tryckt för Gustaf Clemensson. Innehåller uppsatserna ”Svenskt i ’Blätter für literarische Unterhaltung’ 1827-1845” av Ruben G:son Berg, ”De äldsta trycklistorna från Göteborg” av Gustaf Clemensson, ”Bokbindare i Jönköping 1672-1900” av Arvid Hedberg, ”Linné och Patriotiska sällskapet” av Johan Markus Hulth och ”Ur A. O. Rhyzelii självbiografi i Linköpings stiftsbibliotek” av Gustaf Odencrants. Den sistnämnda avslutas med genealogiska tabeller över Rhyzelius släkt.

London, H. Baldwin, 1785. 8vo. III-VII,(1),524,(1) pp. Worn and restored contemporary tree calf, spine ruled in gilt with later black morocco label lettered in gilt. Spine cracked and worn with head and tail missing, both joints cracked, upper cover loose together with first gathering, signs of worming along rear joint, endpapers renewed. Faint gilt-embossed initials visible at tail of spine. Some spotting and staining, e.g. from the bottom margin of title-page to p. 16 and at upper margin of pp. 430-440. Paper loss at outer margin of p. 89 and at lower outer corner of p. 319. Faint dampstaining to lower gutter on pp. 187-231. Small tear affecting upper margin of p. 369. With the signature of Elizabeth Dauberry dated 1804, and the bookplates of Carl Doge Beth Heather Mansfield and Gunnar Brusewitz. Lacking the half-title! Cox A reference guide to the literature of travel III:31. Pottle The literary career of James Boswell 57. The first edition, second state as described by Pottle, of Boswell’s account of his three-month trek through the highlands and islands with Samuel Johnson in 1773. A second revised edition was printed the same year. Boswell’s account ”has the chatty informality of a ’rough’ guide: its focus is on Johnson, as it describes his charged encounters with the native population, whether humble cottagers or important personages like Lord Monboddo and Boswell’s formidable father Lord Auchinleck […]. The tour […] deepened the friendship between the pair, and increased Johnson’s respect for and confidence in Boswell as a future biographer” (Oxford Dictionary of National Biography). Johnson had published his own account, very different in tone, in ”A Journey to the Western Islands of Scotland” (1775). The final leaf advertises Boswell’s Life of Johnson as ”Preparing for the press, in one volume quarto”.

Linköping, Petre och Abrahamsson, 1817. 8:o. 38 s. Klistermarmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med tryckt titeletikett på främre pärmen. Med fuktfläck i övre yttre hörnet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6290. Ett sällsynt arbete och en bra skildring av både den historiska bakgrunden och anläggningens dåvarande utseende. Äldre uppgifter attribuerar denna skrift till F. Odelstjerna, en uppgift som rättats i 1974 års upplaga av Bygdéns ”Anonym- och pseudonymlexikon”.

Paris, Rignoux, 1855. 12:o. (4),210,(1) s. Elegant blåsvart chagrinbd med upphöjda bind, förgylld rygg- och pärmdekor samt pärmkantsdekor och inre denteller. Helt guldsnitt. Obetydliga smånötningar, mer på på pärmkanterna. Fin inlaga. Främre pärmen med guldpressat svenskt riksvapen och försättsbladet med dedikation från författaren till Oskar I. På främre pärms insida står handskrivet ”af H.M. Konungen till Kgl. Sundhetskollegium”. Med etikett och stämpel från Kungliga Medicinalstyrelsens bibliotek. På etiketten tillskrivet ”Farsoter och koppor”. Sjögren Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken avbildar ett antal olika i utlandet utförda pärmexlibris använda på gåvoband till svenska kungligheter men inte detta.

Frankfurt, ex officina Zunneriana, typis J. Andreæ, 1671. 4:o. Extra grav. titelblad,(6),286,(2 blanka) + 422,(2) s. Med träsnitt och kopparstick i texten. Samtida pergamentbd med prydligt textad ryggtitel och lite kladdig årtalsangivelse under denna. Stänkta snitt. Spricka i främre ytterfalsen och tre smärre lagade revor i pergamentet på ryggen. Lite skeva pärmar, den bakre fläckig och den främre med obetydligt litet hål. Lätt lager- och småfläckig samt med spridda fuktränder. Spår av borttaget exlibris på främre pärmens insida. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 826. VD17 23:237989W. Schefferus behandlar här det antika fordonsväsendet utifrån kulturhistoriska, tekniska och arkeologiska perspektiv. Sten Lindroth menar att det är Schefferus ”mest omfattande bidrag till den klassiska arkeologin” och fortsätter: ”Ämnet var inte oviktigt. För det ekonomiska livet, och därmed för hela den antika civilisationen, spelade landtransportens former en avgörande roll. Med all sin bundenhet till de litterära källorna hade 1600-talets humanister ett levande sinne för tekniska och kulturhistoriska realiteter, som förebådar en långt senare tids forskningsinriktning. Schefferus beskriver med flödande dokumentation alla slags vagnar och andra transportmedel brukade av greker och romare, också bärstolar, bårar o.d. Där möter kejsar Heliogabalus’ pärlbeströdda guldvagn, sexspann och enkla packvagnar, processionsvagnar och lieförsedda stridsvagnar; seltyg och hjulkonstruktioner undersöks med teknisk ackuratess”.