Søgningsresultat

Jönköping, J. P. Lundström, 1842-43. 8:o. (4),VII,(1 blank),192 + (4),204 + (4),282,(1) s. Tre oskurna häften i blå tryckta omslag. Omslagen med smärre defekter och flera av dem loss. Snedlästa och delvis lösa i häftningen. Inlagda i välgjord löspärm med mörkröd skinnrygg, enkel guldornering och grön titeletikett samt med tillhörande skjutkassett. Några spridda lager- och småfläckar. Smårevor i inre marginalen på s. 133-40 i första delen. Bläckfläck på s. 157-60. Sista bladet loss och med smärre revor. Andra delen med lagerfläck på s. 24-25 och liten fläck i nedre marginalen på s. 35-40. Med W. Flincks namnteckning på omslagen. Almquistiana 235. Två översättningar gjordes till tyska 1843-44 respektive 1845.

Västerås, D. Torssell, 1835. 8:o. 268,268-283,285-360,(2) s. & 2 litograferade plr & 11 utvikbara trycka tabeller. Samtida ljusbrunt hfrbd med guldornerad och blindpressad ryggdekor. Grönstänkta snitt. Ryggen fint lagad allra överst. Ryggen obetydligt blekt. Lager- och fuktfläckig, främst i övre och yttre marginalen. På s. 359 ett i gammal tid överstruket tillägg till texten. Med J. A. Lembergs samtida namnteckning. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6232. En ny upplaga utkom 1925. I texten avbildas järnstämplar från de olika bruken i bergslaget. Planscherna på Norbergs, Västanfors och Västervåla kyrkor är bundna först i bandet. Överstrykningen rör en uppgift att Högfors bruksägare köpt hemmansdelar av Hellströmska huset i Hästbeck.

(Augsburg, Valentin Otmar), 1547. 4:o. (4),28 blad. Träsnittsvinjett på titelbladet. Nytt vitt hklbd med grön titeletikett. Stänkta snitt. Fuktfläck i övre marginalen de första fem bladen. Några fläckar på s. X-XI samt liten fuktfläck i yttermarginalen på s. XIX-XX. Större brun fuktfläck i sista H-arket blad XXV-XXVIII. Tillskrift på försättsbladet ”Till Sten G. Lindberg på 60-årsdagen från hans gode vän Bengt Bengtsson”. Lindbergs noggranna bibliografiska blyertsanteckningar på eftersättsbladet och hans monogram SGL i guldtryck längst ned på ryggen. Ej komplett, skall vara 48 blad; de sista tjugo bladen saknas! VD16 S 8511. Nio upplagor utkom under 1500-talet, samtliga tryckta i Augsburg, den första 1544 och den sista 1596. Andra upplagan trycktes 1545. Detta är tredje upplagan. Med register i början. Omfattar komplett åtta ”böcker” med sammanlagt 279 recept; i detta exemplar finns 177 recept fram till mitten av femte boken. Den trevliga vinjetten avbildar förstås ett kök med fyra personer sysselsatta, med eldstad och huggkubbe. Till höger syns två djurkroppar och en korv upphängda på en stång.

Hamburg, ex bibliopolio Frobeniano, 1646. 8:o. (14,2 blanka,48),459,(21) s. Samtida pergamentbd med präntad titeltext. Pärmarna ngt konkava. Sporadiska fuktränder i början och mer allmänt mot slutet, främst i ytter- och nedermarginalen. Rostfläck med minimal textförlust på s. 33-34. Lagerfläckig mot slutet. Exlibris från Christian Hammer, S. D. Sommarin och K. G. Hagström samt H. Otterstedts och Bengt Löws namnteckningar. VD17 23:295663G. Första upplagan trycktes 1621 och en tredje 1681.

Sthlm, J. H. Werner, 1727. Folio. (8),200 s. & 4 grav. plr, varav 2 utvikbara. Titelbladet tryckt i rött och svart. Träsnittssigill på baksidan av titelbladet. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind och rödstänkta snitt. Ryggen med liten skada upptill och falsarna med smårevor här och var samt en del smärre maskangrepp. Turkmarmorerat pärmpapper. Ren inlaga. Från Säby med Germund Ludvig Cederhielms signatur. Christoffer Eichhorns exlibris och anteckning att boken sedan tillhört Per Daniel Holm. Trevligt ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2230. Akrell Stockholmiana 701. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 80. Med hyllningsverser av J. Hermansson och J. Scherping. Planscherna, signerade C. L. v. Schantz och J. v. d. Aveleen, avbildar bl.a. S:ta Klara kloster och Descartes grav. Verket är en historik över Klara församling från klostertiden till författarens samtid och avtrycker många i dag förkomna dokument. På s. 162-63 återfinns Nordbergs egenhändiga biografi. Prästen och skriftställaren Jöran A. Nordberg (1677-1744) hade tillfångatagits av ryssarna vid slaget vid Poltava och återkommit till Sverige först 1715. Han var bl.a. Karl XII:s biktfader åren 1716-17. Två år senare blev han kyrkoherde i Klara församling i Stockholm som på den tiden även innefattade Olofs kapell, nuvarande Adolf Fredriks kyrka. Nordberg har kommit att betraktas som den siste i raden av den svenska stormaktstidens rikshistoriografer, detta på grundval av sitt tvåbandsverk ”Konung Carl XII:s historia” (1740). Det Cederhielmska biblioteket började byggas upp i slutet av 1600-talet av presidenten i Göta hovrätt, Germund Cederhielm. Det ärvdes och utökades ytterligare av sonen Eric Germund, men framförallt av dennes son Germund Carl. Den sista ägaren i familjen Cederhielm, Germund Ludvig, lät i början av 1800-talet flytta hela boksamlingen till Säby utanför Linköping. Den omfångsrika manuskriptsamlingen donerades med tiden till Uppsala universitetsbibliotek, medan boksamlingen 1841 gick i arv till Cederhielms hushållerska. Hennes efterlevande lät sälja böckerna på auktion i Stockholm 1878, 1880 och 1882. Biblioteket var då starkt reducerat p.g.a. en omfattande misskötsel under de föregående trettio åren, men dessa bokauktioner var trots detta bland 1800-talets viktigaste och mest intressanta. I boksamlingen ingick böcker ur Magnus Gabriel De la Gardies bibliotek och även ett stort antal krigsbyten ur polska bibliotek, framförallt med Karl Ferdinands pärmexlibris eller namn. Många av dessa böcker hade förvärvats i samband med försäljningen av det Oxenstiernska biblioteket 1732. Bibliotekarien och konsthistorikern Christoffer Eichhorn (1837-89) hade ett omfattande ochg vackert bibliotek som såldes på auktion 1890-91. Konstnären och professorn vid Konstakademien P. D. Holm (1835-1903) räknas som en av de främsta samlarna genom tiderna av svensk topografisk litteratur. I auktionskatalogen från 1904 över hans bibliotek står det i beskrivningen av denna bok: ”mycket godt exemplar och som sådant sällsynt”.

Sthlm, L. J. Hjerta respektive kongl. Ordens-boktryckeriet, 1830-33. 8:o. XXXIII,(1 blank),169,(1) + (4),XXX,33,35-36,36-121,(1),124-26,126-236,(1) + XXXIII,(1 blank),204,(1) + (4),LXL,3-146,(2) + (5,1 blank),LV,(1 blank),134 + (4),LXXX,163 + (4),CLCIX,(1 blank),222 + (4),LXVI,124 + (6),XXI,(1 blank),352 s. Fem fina samtida glättade ljusbruna marmorerade pappbd med bruna glättade titeletiketter. Grönstänkta snitt. Obetydliga nötningar i ryggsluten och på den sista volymen med nagg överst. Lite stötta hörn. Inlagorna med ett fåtal småfläckar. Svag brun fuktfläck på titelbladet till del VII och avrivet litet nedre hörn på s. CXXIX-CXX och 21-22 samt några bladpar lätt hopklibbade i yttre snittet. Intressant nära samtida anteckning om verket på första försättsbladet. Graverat exlibris för Nils Gyldenstolpe, vilket delvis är lite överklistrat av exlibris för EF med ett ånglok. På bakpärmarnas insidor exlibris för Josef Sachs. Bra svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 195. Detta var Georg Adlersparres sista litterära projekt. Hans avsikt verkar ha varit att skriva sin samtids historia, men han hann aldrig längre än till förarbetena. Publikationen väckte stort uppseende, särskilt på grund av avtryckta brev och uttalanden rörande 1809 års händelser av ännu levande eller nyligen avlidna personer, såsom Wetterstedt och Lars von Engeström med flera. Adlersparre blev skarpt angripen från skilda håll, bl.a. av C. H. Anckarswärd, och en vidlyftig polemik blev följden. Då en del av de publicerade dokumenten ansågs innehålla ”ministeriella handlingar” väcktes åtal, varigenom man i första hand ville komma åt att näpsa förläggaren, Lars Johan Hierta. Däremot ville man undvika att direkt blanda in den mer fruktade verkliga utgivaren. Ansatsen misslyckades emellertid och rättegången blev ett sensationsskådespel i stor stil, där den sjuttioåriga excellensen personligen uppträdde som svarande. Det hela slutade med att Adlersparre dömdes till böter.

Sthlm, Wankijfz änckia, 1694. 4:o. (2 blanka,6),410,(21) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Ngt nött nära samtida skinnbd med upphöjda bind, oxiderad ryggdekor och rödstänkta snitt. Ett ytligt hack på främre pärmen. Ryggen med liten skada nedtill. Ett maskhål på s. 1-3. Smärre pappersförluster i nedre marginal på s. 101 och 107. Fläck i yttermarginalen på s. 107-08 och 327-28 och en mindre fläck i texten på s. 409-10. Med samtida initialer skrivna nedtill på titelbladet. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 175. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 9. Du Rietz Gastronomisk spegel 11. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 259. Denna andra upplaga av första delen är försedd med ett företal av boktryckaränkan Maria Wankijf. Det finns en sällsynt variant med omtryckt titel till andra delens första upplaga daterad 1694, men i övrigt finns det bara en upplaga av denna del, tryckt 1686. Den tyska prästen Colerus arbete utkom redan 1591 i Tyskland och sedan i ett flertal bearbetade utgåvor. Originalet översattes och omarbetades av den svenska kyrkoherden Isaac Erici i början av 1640-talet och spreds i många avskrifter innan den första tryckta utgåvan fanns att tillgå i boklådorna först 40 år senare. ”Oeconomia” är en årstidsbunden genomgång av en hushållares plikter.

Kalbersberg, 1836. 8:o. XVI,268 + (2),VI,310,(2) + (2),VI,321,(1 blank,3,3 blanka) + (2),VI,278 + (2),VI,392 + (2),IV,VII-XVI,303 + VIII,328 + (4),VII-X,III-V,(1 blank),292 + VIII,319,(1) + IX,(1 blank),310 + XII,419 s. Sex samtida nötta och torra svarta hfrbd med guldornerade ryggar. Ngt solkiga stänkta snitt. Ytliga sprickbildningar och defekter i skinnet på ryggarna. Sista volymen med hårt nötta ytterfalsar. Genomgående lager- och småfläckig. Tredje volymen med flera fuktränder, främst inledningsvis, samt ett litet hack i övre marginalen på s. 175-92. Femte volymen med fläck i nedre marginalen på s. 185-224. Med L. F. Rääfs exlibris.

Sthlm, A. J. Nordström, 1804. 4:o. (2),264 s. Med grav. titelvinjett. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med en oskriven vit pappersetikett klistrad över ryggen. Flera små diskreta blyertsmarkeringar i marginalerna. Fint ex. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0875. Bondsonen, sedermera riksantikvarien och Vitterhetsakademiens sekreterare, Jonas Hallenberg (1748-1834) var historiker i Voltaires anda. I hans digra produktion ingår bland annat flera numismatiska arbeten. Med bistånd av Axel von Fersen inventerade han Myntkabinettets samlingar. Resultatet sammanfattade han i föreliggande arbete.

Sthlm, Marquardska tryckeriet, 1817. 16:o. 112 s. + Hand-bibliothek för sällskaps-nöjet. I. bandet. Sällskaps-lekar. Sthlm, A. Gadelius, 1818. 16:o. (10),218 s. + Hand-bibliothek för sällskaps-nöjet. II. bandet. Samling af äldre och nyare theatraliska sångstycken. Första häftet. Sthlm, A. Gadelius, 1818. 16:o. (6),163,(1) s. Samtida något nött litet brunt hfrbd med guldlinjerad rygg och violett titeletikett med titeltexten ”För sällskaps nöjet”. Rödstänkta snitt. Stötta pärmhörn. Enstaka fläckar. Yvigt bläckmonogram ”E. W. B.” för Erik Wilhelm Bredberg på frampärmens insida. Trevligt samlingsband. Av första arbetet utkom en andra upplaga 1826 med översättarens namn J. M. Stjernstolpe utsatt. I flera avdelningar, den första med ”Rörelse-lekar, som endast fordra rörelse, uppmärksamhet och minne”. Här beskrivs Fjäder-leken, Oxfoten, Knipp-leken, Vargen och hinden, Sitta der man sitter, Blindbocken med käpp och Skuggspels-leken. Inleds med en dedikationsdikt till damerna från översättaren: ”Förtjuserskor! om lifvets långa lek beständigt lyckas skall att oss behaga, så är det edert joller, edert smek, som oss uti dess trollkrets måste draga”. Andra arbetet med både serie- och huvudtitelblad i början. Innehåller lekar av olika slag uppdelade i nio kategorier. De sista tio sidorna beskriver kortkonster. Av det tredje arbetet utkom ett andra häfte 1823 men det saknas här. detta häfte innehåller sånger ur ett stort antal pjäser, bland andra ”Gustaf Vasa”, ”Gustaf Adolph och Ebba Brahe”, ”Folke Birgersson till Ringstad”, ”Fiskaren”, ”Tand-doktorn”, ”Slotter-ölet eller kronfogdarne” och ”Azemia eller vildarne”. Erik Wilhelm Bredberg (1787-1869) var justitieråd och Gunnar Brusewitz, som stammade från honom, har skrivit att Bredberg enligt släkttraditionen var en stor romanläsare: ”En sådan läste han för övrigt när han slutligen kände döden nalkas. Han kallade in sina närmaste och tog ett ömt farväl av dem men bad dem sedan avlägsna sig så att han kunde få läsa ut boken i lugn och ro. Man fann honom stilla insomnad vid sista sidan. En sann bokvän!”

Sthlm, L. Salvius, 1749-72. 8:o. 203,208-66,(10) + 306,(7) + (16),448,(16) s. Tre stänkdekorerade samtida hfrbd med upphöjda bind och blanka ryggar samt stänkta snitt. Den tredje volymen obetydligt avvikande och dess bakre pärm med en rund bokbindarstpl innehållande en strålande sol och de ihopflätade initialerna ”LFS”. De två första volymerna ngt mer nötta, inte minst på pärmarna, och med lite naggade ryggar överst. Andra delens försättsblad bortrivet. Lätt bruntonade inlagor med enstaka småfläckar, t.ex. fuktfläckar på s. 111-20 i första delen och en liten rostfläck på s. 28 i andra delen. Några vikta hörn. Exlibris från ca 1900 med klöverblad och grip med fackla samt devisen ”Kunskap är makt”. Trevlig svit. Tredje delen i andra upplagan, den första utkom 1758. I slutet av första delen bokreklam från Lars Salvius. Kyrkoherden i Bro och Låssa församlingar i Uppsala stift, Jacob Mörk (1715-63), är väl mest känd som ”vår förste romanförfattare”. Efter debuten med ”Adalriks och Giöthildas äfventyr” skrev han ”Thecla, eller den bepröfwade trones dygd”. ”Romanens utgångspunkt är den apokryfiska berättelsen om Paulus och den av honom omvända jungfrun Thecla, som vävs samman med en skildring av Palestinas historia under Neros sista år, grundad på Josefos berättelse om det judiska kriget” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1790-96. 8:o. (12),411,(1) + (6),411-889,(3) + (6),478 + (6),481-1044 s. & 2 utvikbara grav. kartor + (6),463 s. Med grav. titelvinjetter. Fem samtida lätt nötta ljusbruna marmorerade hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerade ryggar, olivgrå titeletiketter och guldtryckta nummer 1-5. Blåstänkta snitt. Ryggarna aningen blekta och med några småfläckar. De två första volymerna lite naggade allra överst på ryggarna och den fjärde med några minimala maskhål i översta ryggfältet. Enstaka småfläckar. Lagad reva i övre marginalen på s. 449 i del V. Graverat vapenexlibris för O. E. C. J. Nordenfalk och på försättsbladen senare vapenexlibris för L. L. Lorichs. Bra svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1535. Allt som utkom. Behandlar tiden fram till 1626. De graverade vinjetterna signerade J. Snack. Kartorna, som återfinns i fjärde delen, föreställer den misslyckade belägringen av Pleskow 1615. Författaren, historikern och numismatikern Jonas Hallenberg (1748-1834) var riksantikvarie och Vitterhetsakademiens sekreterare. Han hade för avsikt att avsluta arbetet men avbröt det efter det femte bandet ”på grund af bristande uppmuntran”. Geijer kallade arbetet ”ett mästerverk” och det är det viktigaste verket rörande Sveriges nyare historia som utgavs under 1700-talet.

Sthlm, J. P. Lindh, 1808-09. 8:o. (4),154,(2),155-269,(1) + (2),301,(1) + (2),323,(1) s. Tre något nötta samtida ljusbruna marmorerade skinnbd med guldornerade ryggar, röda titeletiketter respektive gröna deletiketter och förgyllda ramlinjer på pärmarna. Gula snitt. Första volymen med ett par små nagg i rygghuvudet och den andra med en mindre nötning på titeletiketten. Enstaka småfläckar. Det sista bladet i andra delen med minimal bläckfläck. På s. 62 i tredje delen en rostfläck p.g.a. skräp i pappersmassan. Fläcken har färgat kringliggande sidor och orsakat minimalt hål i två blad. På alla titelbladen har ”v.” i författarnamnet strukits över med blyerts och ersatts med ”de”. Samtida prydlig monogramsignatur ”F. G.” i bläck på smutstitelbladen och även i guldtryck på ovala små röda etiketter på ryggen. En diskret gammal blindstpl på titelbladen, vilken ser ut som en uppochnedvänd lyra. Med Eric Österlunds exlibris och hans anteckning i första volymen: ”Köpt på auktion i Sthlm 10/III 1934 och då utbytt mitt andra - sämre ex.” Mycket fin svit. Originalet publicerades 1807 i Paris. Första svenska upplagan. Eric Österlund (1881-1974) var legendarisk antikvariatsbokhandlare, vars antikvariat låg på Norrlandsgatan i Stockholm.

Lund, ex officina Berlingiana, 1821. 8:o. LVII,(1 blank,1,1 blank),520 s. Vackert om än något nött samtida alrotsmarmorerat skinnbd med mycket rikt guldornerad rygg, tegelbrun titeletikett och rund nummerskylt applicerad på mörkbrun etikett. Pärmarna med ramtryck i guld. Blekta gula snitt. De båda etiketterna på ryggen med varsin mindre repa. Lätt lagerfläckig, främst i marginalerna. En liten numrerad etikett på frampärmens insida. Med C. F. O. Nordstedts namnteckning och prisnotering samt överstruken gammal biblioteksanteckning ”Lunds botan. förening”. Endast del I! Krok Bibliotheca botanica suecana 86 (a). Ytterligare två delar utkom 1823 respektive 1829. Med tryckt dedikation till Lars von Engeström, som vid denna tid var Lunds universitets kansler. Botanikern C. F. Otto Nordstedt (1838-1924) skrevs in vid Lunds universitet 1856 och utbildade sig till läkare fast kom i stället att forska inom botaniken, speciellt algologi. Från 1871 till 1922 var han redaktör för tidskriften ”Botaniska notiser”. Han skänkte sitt bibliotek till Lunds botaniska förening. Björn Dal avbildar på sidan 94 i ”Bunden i Lund” ett snarlikt band från Elsa Berggrens verkstad.

Örebro, N. M. Lindh, 1810-14. 12:o. (4),161 s. & 1 grav. plansch + (4),195 s. & 1 grav. plansch + (6),183 s. & 1 grav. plansch + (4),180 s. & 1 grav. plansch + (6),170 s. & 1 grav. plansch + (6,2 blanka),182,(2 blanka) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (4),182 s. & 1 grav. plansch + (6),58,63-171 s. & 1 grav. plansch. Fyra nära samtida hfrbd med guldornerade och blindpressade ryggar samt blåstänkta snitt. Ryggarna ngt blekta och med några småfläckar. Inlagan med enstaka lager- och småfläckar. En liten tråkig fläck i första delen på s. 21-29. Några revor och pappersförluster i marginalen på planschen i andra delen. Smärre pappersförluster på s. 141 och 167 i sjunde delen. Planschen i den åttonde delen med en fuktrand. Med C. L. Finemans guldpräglade namn nederst på ryggarna. Klingberg Kronologisk bibliografi över barn- och ungdomslitteratur utgiven i Sverige 1591-1839 1810:5 som inte hittat belägg på att Campe utgivit dessa resesammandrag på tyska. Joachim Heinrich Campe (1746-1818), tysk pedagog som utgav en mängd läroböcker för barn och ungdom. Detta är efterföljaren till ”Geografiskt bibliotek för ungdom” som utkom i sexton delar 1804-16. Hans mest spridda verk var ”Kleine Kinderbibliothek” och ”Robinson der Jüngere” som översattes till de flesta europeiska språk och även till svenska med titeln ”Robinson den yngre”, vars första svenska upplaga utkom 1785. Föreliggande samling innehåller ”Costigans resa i Portugal”, ”Swinburnes resa i Spanien”, ”Scrofani resa i Grekland”, ”Thevenots resa till Constantinopel och Townsons resa i Ungern”, ”Moores resa i Italien”, ”Resa i England, Skottland och Irland”, ”Resa i Tyskland och Holland” och ”Coxes resa i Polen och Ryssland”.

Sthlm, A. J. Nordström, 1806-08. 8:o. (8),529,560-566 + (2),521-1009,1110-1184 + (2),346,247-258 + (4),556 s. + Charta öfver Sverige utgifven 1789 af Fredr. Akrel. Förbättrad av Dan. Djurberg, Stockholm, 1803. Utvikbar handkolorerad grav. karta medbunden i slutet av del I. Fyra samtida något nötta ljusbruna hfrbd med guldornerade ryggar, bruna titeletiketter och romboida nummerskyltar. Rödstänkta snitt. Ryggarna flammiga och med några småfläckar. Tre skinnrevor i rygghuvudet på fjärde volymen. Delvis avnötta pärmhörn. Spridda småfläckar. På försättsbladen bläcknumrering ”B. 8. N:o 156”. Den fina kartan hör inte till verket. Felpagineringar mot slutet i del I-III. Med särskilda titelblad till de fyra olika delarna med den inledande rubriken ”Beskrifning om Svearike”. Denna fjärde del, fördelad på fyra tjocka volymer, av Djurbergs ”Utförlig geografie” behandlar den svenska och finska geografin. Del I beskriver Svealand, del II Götaland, del III Norrland och del IV Finland. Daniel Djurberg (1744-1834) utgav ett trettiotal kartor och skrev en rad geografiska uppslags- och läroböcker. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att Djurbergs ”geografiska läroböcker intogo årtiondena omkring 1800 en dominerande ställning vid undervisningen och utgingo i många upplagor”.

Sthlm, Z. Haeggström, 1823-24. 8:o. V,(1 blank,2),332 + (4),424 s. + Af trycket har utkommit och säljes hos de flesta bokhandlare och bokhandels-commissionairer i riket: Naturens under. Försök till en allmänt fattlig framställning af stjernkunnighetens och naturvetenskapernas resultater i deras sammanhang; af L. A. Kähler. [=rubrik]. Sthlm, Z. Haeggström, 1824. 8:o. (4) s. + Till salu hos förläggaren, boktryckaren Z. Haeggström i Stockholm, med vanlig rabbatt, [sic!] samt hos herrar bokhandlare och bokhandelscommissionärer i Sverige och Finnland, efter här utförda boklådspris. [=rubrik]. Sthlm, Z. Haeggström, 1824. 8:o. (8) s. Två obetydligt nötta samtida röda inte helt uniforma halvsaffianbd med guldornerade ryggar. Gula snitt. Pärmarna på första bandet med marmorerat överdragspapper medan det andra bandet har saffianimiterande mönsterpressat pärmpapper med oxiderad pärmbordure. Även ryggdekoren något avvikande banden emellan. Inlagan med en del lagerfläckar. Del II med fläck på titelbladet, hörnförlust på s. 97 och minimalt solk i nedre marginalen mot slutet. Fint ex. med J. F. af Lundblads namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4072. Första delen innehåller en rundmålning av Skandinaviens historia, statistik, litteraturhistoria m.m. med början i eddadiktningen! Andra delen är enligt förordet i huvudsak en bearbetning av Coupé de St.-Donats och Roqueforts ”Memoires pour servir à l’histoire de Charles-XIV-Jean” som utkom i Paris 1820 och översattes till tyska 1821. De båda medbundna bokreklambladen är daterade i februari 1824. Den första boken i det andra reklambladet är Liljegrens ”Fornnordiska häfder” och den sista Wikströms ”Dissertatio botanica de Daphne”. Historikern Johan Fredrik af Lundblad (1791-1854) författade själv en av de första biografierna över Karl XIV Johan: ”Anteckningar till prinsens af Ponte Corvo, Sveriges utkorade kronprins, Johan Baptist Julii, lefverne” som trycktes i Örebro 1810. 1844 skrev han under pseudonym ”Schweden unter Karl XIV Johann” som även översattes till franska.

Sthlm, A. J. Nordström, 1804. 4:o. (2),264 s. Med grav. titelvinjett. Lätt nött men trevligt samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Röda snitt. Liten fläck på ryggen. För- och eftersättsblad urrivna. Bra inlaga med ett fåtal småfläckar, t.ex. några små gråfläckar på s. 256. Äldre bläckanteckning vid namnet Hallenberg på titelbladet: ”Rikshistoriograph, måhända sin tids lärdaste svenske man.” Överst på titelbladet blåstpl för Adolf Coyet och densammes förvärvsanteckning från myntauktion i Stockholm den 11 mars 1884 på frampärmens insida. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0875. Bondsonen, sedermera riksantikvarien och Vitterhetsakademiens sekreterare, Jonas Hallenberg (1748-1834) var historiker i Voltaires anda. I hans digra produktion ingår bland annat flera numismatiska arbeten. Med bistånd av Axel von Fersen inventerade han Myntkabinettets samlingar. Resultatet sammanfattade han i föreliggande arbete. Adolf Coyet på Nynäs i Närke var mest känd som tidningssamlare berättar Carlander i ”Svenska bibliotek och ex-libris”. Bland annat hade han mängder av tillfällighetsblad; ”af Grisar har jag 74 olika och af Nissarne 198”. Han verkar ha köpt denna volym på grosshandlare Johan August Sandbergs auktion anordnad av Daniel Holmberg.

Köpenhamn, J. F. Schultzii, 1799. 8:o. X,(2),180 s. Fint samtida hfrbd med läckert guld- och blinddekorerad rygg samt tätt blåstänkta snitt. Delvis lagerfläckig. Liten papperskada i nedre ytterhörnet på s. 103-04, mindre pappersförorening i nedre marginalen på s. 150 och liten fläck i yttermarginalen på s. 179. Spår av gammal auktionsetikett på främre pärmens insida. Från Ericsberg. Bibliotheca danica II:903. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6935. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 87. Utgavs även som doktorsavhandling samma år. Med tryckt dedikation till Lagerbring och Suhm. På sidorna 157-80 återfinns avtryckta medeltida handlingar daterade 1163-1444. Norrmannen Jacob Neumann (1772-1848) var präst och utnämndes 1822 till biskop i Bergen.

Glogau, C. Flemming, 1844. 8:o. XII,145,(1) s. & VIII litograferade plr. Trevligt blått samtida hklbd med stänkta snitt. Ryggen obetydligt blekt. Bra inlaga med endast enstaka smärre lagerfläckar. Sista opaginerade sidan med bokreklam.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1842-45. 8:o. (4),494 + (2),464 + (2),580 s. + SCHRÖDER, JOH. HENR. Supplement till Upsala erkestifts herdaminne. Säljes till förmån för de nödlidande i Upland. Uppsala, Leffler och Sebell, 1845. 8:o. 16 s. + NYSTRÖM, LUDV. Upsala ärkestifts herdaminne. Ny följd. Fjärde delen. Uppsala, 1893. 8:o. (4),658 s. Tre samtida lätt nötta svarta hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor. Grönstänkta snitt. Sista delen i liknande band men hårdare nött, inte minst i ytterfalsarna. Supplementet medbundet i tredje volymen och i lite mindre format samt lite bruntonat. Fjärde delen har medbundet tryckt omslag. Första försättsbladet med kluddigt inklistrat tidningsklipp över Sveriges ärkebiskopar och gamla prisanteckningar. Några prydliga samtida anteckningar på första eftersättsbladet. Små begynnade sprickor i innerfalsarna i två av volymerna. Rena inlagor. Från Trolleholm med dess stplr och exlibris i första och sista volymen. Carl Trolle-Bondes förgyllda monogram ”CTB” nedtill på ryggarna. Bra svit. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1090. Enligt förordet i det första arbetet utgivet på grundval av A. M. Fants samlingar: ”Då ett arbete, sådant som detta, om det skulle inskränka sig till blott data, bleve för enformigt, för att ej helt och hållet trötta läsaren, hafva vi, ehuru en och annan ogillar det, ansett oss böra utesluta så litet som möjligt af de omdömen, anekdoter och protokollsutdrag som det gamla manuscriptet upptager. Största delen deraf upplysa tidens seder, domcapitlets sätt, att då behandla förekommande mål, presterskapets dåvarande bildning m.m.”

Sthlm, J. G. Lange, 1768. 8:o. 81,(31) s. & 10 utvikbara grav. plr. Vackert ljusbrunt hfrbd från 1830-talet med guld- och blindpressad ryggdekor samt svart infärgat titelfält och dito mindre fält. Alrotsmarmorerat pärmpapper. Brunstänkta snitt. Några små fläckar på ryggen. Planscherna monterade på blad så att de kan vikas ut och studeras under läsningen. På titelbladet namnteckning av P. G. Åberg respektive Georg Wahlroos, den senare daterad 1901. Fint ex. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 650 b. Krok Bibliotheca botanica suecana 1. Allt som utkom. Andra upplagan trycktes 1784 och en tredje av A. J. Hagströmer utökad upplaga såg dagens ljus 1792. Läkaren och botanisten Hoffberg doktorerade under Linné på en avhandling om renen 1754. Föreliggande verk ger i sammandrag den linneanska botanikens element med termer, sexualsystem och en översikt av enskilda växtarters användning i läkekonst och hushållning.

Sthlm, Norstedt & söner, 1832. 8:o. Litogr. titelblad,(4),129,(1) s. & 3 utvikbara tabeller. Häftad och oskuren i tryckt grönt omslag, det främre lite solkigt. Liten reva nederst i främre falsen. En bläcknumrering på titelbladet. Bra ex. Schreber Svenska jaktens litteratur 358. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1772. Allt som utkom. Författaren var hovjägmästare och ivrade bl.a. för en rationell jaktvård. Innehåller bl.a. en text om det nybildade Jägareförbundet. Titelbladets charmiga vinjett, ritad och litograferad av Carl von Schéele, föreställer ett par jägare i skogen med texten ”Skona de gamle hönorne och de späda ungarne.” De två sista tabellerna är ”Förteckning på Skogs-institutets djur- och fogelsamling den 1 jan. 1832”. Två lodjur givna av hovjägmästare Ström inleder listan.

Falun, P. O. Axmar, 1789-92. 8:o. 272 s. & 1 utvikbar grav. plansch + 151,(1) s. & 2 grav. plr + 176 s. & 1 grav. plansch & 1 utvikbar tryckt tabell + 248,(1),249-51,(12) s. & 1 grav. plansch. Samtida nött hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och delvis flagnad titeletikett i papp. Rödstänkta snitt. Några obetydliga småfläckar. Titelbladet med svag fläck nedtill och sista bladet med några smårevor i nedre marginalen. Setterwall 5712. Wingborg Litteratur om Dalarna 8132. Arbetet redogör för Stora Kopparbergs och Faluns äldre historia och tillstånd i samtiden. Bl.a. avtrycks en rad äldre aktstycken rörande staden och gruvan. Planscherna består av en vy över Stora Kopparbergs gruva med Falun i bakgrunden, ritningar över Stora Kopparbergs, Maria och Kristine kyrkor samt trivialskolan och tingshuset i Falun. Författaren (1750-1813) var kaplan i Falun och blev 1798 kyrkoherde i Ljusnarsberg. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om föreliggande arbete: ”Det är viktigt bl a genom noggranna beskrivningar av kyrkorna i Falun samt utförliga biografiska uppgifter om präster o lärare, ja t o m kyrkvärdar där.”