Søgningsresultat

Sthlm, C. Deléen respektive G. Scheutz respektive Wennlundska boktryckeriet, 1822-27. Folio. Litograferat titelblad,53 s. & 44 litograferade porträttplr. Samtida något nött hfrbd med gulddekorerad rygg och tegelbrun titeletikett av glättad papp samt alrotsmarmorerat pärmpapper. Blåstänkta snitt. Stötta pärmhörn och smånötningar i pärmpappret. Samtida prisanteckning för bandet. Både porträtt och planscher ställvis lagerfläckade, främst i övre marginalen. Hårdare och lite fult fläckad på s. 13-16 och 43-44 med tillhörande planscher. Planscherna på tjockt papper och texten delvis på tjockt papper. Som helhet ett bra ex. Allt som utkom av detta verk som publicerades i elva häften. En andra upplaga av första häftet utkom 1823. Det utbjöds även kolorerade exemplar. Sista sidan felpaginerad ”55”. Några planscher signerade ”Lith. af C. T. L.”, de fyra sista planscherna i sista häftet signerade med hela namnet C. T. Löwstädt samt ”Stentr. af Müller”. Carl Theodor Löwstädt (1789-1829) var verksam som tecknare och grafiker samt utgav bland annat denna serie historiska porträtt. Carl Müller tillhörde de första litograferna i Sverige och startade sin verksamhet i Stockholm 1818. Verket innehåller bara porträtt och inleds med ett stiligt porträtt av Gustav Vasa och fortsätter med Catharina Månsdotter, Nils Sture och bondeståndets talman Per Olsson, efter Ehrenstrahls helfigurporträtt. Alla porträtt föreställer svenska historiska personer med ett undantag, Tycho Brahe. Ett porträtt av Görtz återfinns på baksidan av Erik XIV:s porträtt (nr 5) är kanske ett provtryck till den plansch som återfinns i följande häfte som nr 12. På provtrycket tycks det vara numrerat 8.

Linköping, C. Günter, 1647. 8:o. (88) s. + [(LAURINUS, LAURENTIUS LAURENTII) Epigramma in structuram novi templi, quod [...] dominus Johannes Casimirus, [...] in Gothorum maritimis ad arcem Rönöö nuper ab ejus celsitudine ædificatam, in dei honorem parochialis ecclesiæ usum, proprijs sumptibus extrui curavit annis r. o. 1641 & 1642. (Linköping, C. Günther, 1647)]. 8:o. (1) s. Samtida hårt nött målat mjukt pergamentbd med trasig rygg överst och små maskstygn på pärmarna. Med flera anteckningar i bläck och fuktränder. Delvis solkig och med flera fläckar. Sista bladet med reva. Pärmarnas insidor och de inledande bladen med ett flertal namnteckningar. Collijn Sveriges bibliografi 1600-tal 508. Larson Christopher Günther Boktryckare i Linköping 181. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2514: ”af ringa värde”. En ny utökad upplaga utkom 1717. Arbetets sista fyra sidor upptas av ”then 9 psalmen k. Dawidz”. I volymen är medbundet ett tryckt blad med verser på latin undertecknade av L. L. Laurinus d.y. Detta blad är det andra av totalt två blad i dennes och faderns hyllningsskrift ”Epigramma” i upplagan från 1647 (se Collijn 508-09 och Larson 182). Den skrevs ursprungligen i samband med Rönö kyrkas ivigning 1642.

Köpenhamn, Fabers og Nitsches forlag, 1786. 8:o. Grav. titelblad,III-XVI,248 s. Ganska nött samtida hfrbd med upphöjda bind och brun titeletikett. Skinnet nött nedtill på ryggen och titeletiketten naggad. Senare pärmpapper. Ngt lagerfläckig i början och på slutet. En ljus fuktfläck i övre marginalen på s. 17-112 och en kraftig rostfläck med en liten textförlust på s. 165-66. En gammal namnteckning, Beijer. Bibliotheca danica I:1114. Biljard beskrivs på s. 167-86 och schack på s. 187-94.

Lund, J. Lundblad, 1797. 8:o. Grav. titelblad,(8),236 s. & 5 utvikbara grav. plr. Samtida något nött hfrbd med vackert guldornerad rygg och beige titeletikett samt oval grön skylt med ett guldtryckt B. Stänkta snitt. Spridda fläckar. Svag brun fuktfläck i yttermarginalen på s. 112-16. Lite fler fläckar på de sista femtio sidorna. Två bläckrättelser i en fotnot om klostren på s. 179. Diskreta sidhänvisningar i blyerts på planschernas infästningspapper. På försättsbladet namnteckningar av Matthias Jacobson och P. M. Jacobson. Ovanlig komplett med alla fem planscherna. Fint ex. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1578. Det graverade titelbladet har en vinjett signerad Weller med en närmast rudbeckiansk jordglob och devisen ”Nötte spår efter de framfarne åldrar”. Även plansch I-IV är signerade Weller medan plansch V är graverad av C. F. Akrel efter Sjöborgs ritningar. Planscherna visar totalt tjugosex motiv. Historikern Nils Henric Sjöborg (1767-1838) blev professor i Lund 1799. Genom L. von Engeströms förordnande utnämndes han till antikvitetsintendent för hela riket, vilket resulterade i många och långa resor i syfte att uppspåra och beskriva landets fornminnen. Johan Mathias Weller (1744-1800) utnämndes till gravör vid Lunds univeritet 1796 och gjorde även planscherna till två andra av Sjöborgs arbeten.

Uppsala, J. F. Edman, 1800. 8:o. 78 s. Tagen ur band. Gamla tätt blåstänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. En liten fläck allra längst ned på sista sidan. Bra ex. Du Rietz Captain James Cook 15. Johann Reinhold Forster (1729-98) vetenskapsman på James Cooks andra expedition ombord på ”Resolution” till Stilla havet. Hans son, Johann Georg Adam Forster (1754-94) etnolog och skribent, deltog även han i samma expedition. Från början var tanken att fadern skulle skriva den officiella rapporten om expeditionen, men på grund av sitt häftiga lynne, råkade han i ständiga gräl med officerarna och manskapet ombord och detta i kombination med olika uppfattningar om ersättningen för hans deltagande, förbjöd amiralitetet honom att ge ut arbetet. Han lät då sin son publicera boken, vilket fick till följd att han avskedades från brittisk tjänst. Johann Reinhold återvände till Tyskland där han skrev ”Observations made during a voyage” som utkom 1778 och översattes till franska och italienska. De båda författarnas skrifter rörande sina upplevelser på ”Resolution” gav upphov till en mängd följdskrifter.

Kalmar, L. Lindeblad, 1765. 4:o. (12),209,(35) s. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind. oxiderad ryggdekor och stänkta snitt. Ryggen torr, blekt och flammig. Författarnamnet skrivet med rödkrita i yttermarginalen på s. (2), möjligen en beställningsanteckning av en bokbindare. Enstaka lagerfläckar och råkanter. Fint ex. med handskriven dedikation till Christopher Faxell och Ulric Celsings initialer. Från Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1987. Med förklarande anmärkningar och register. Christopher Faxell (1704-80) var överinspektör vid Lantmäteriverket och från 1775 överdirektör, en tjänst han redan periodvis skött under Jacob Faggots sjukdom. Adolph Modéer (1739-99) var lantmätare, ekonomisk författare och sekreterare i Patriotiska sällskapet. I den tjänsten ingick även redaktörskapet av sällskapets ”Hushållnings journal”. Han var även ledamot av Vetenskapsakademien i Stockholm och Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg.

Uppsala. 1923-28. XVI,373,(1 blank,1) + 396 + 389,(1 blank,1) + 431 s. Två fina röda halvmarokängbd med upphöjda bind och guldornerade ryggar samt övre guldsnitt. Alla omslag medbundna baktill. Med J. O. Nauclérs exlibris. Stilig svit! Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 902. Luleå stift utbröts från Härnösands 1904. Leonard Bygdén (1844-1929) var verksam vid Uppsala universitetsbibliotek och hann precis avsluta detta hans sista storverk som han arbetade med efter sin pensionering.

Altona, J. F. Hammerich, 1818-20. 8:o. XXIV,446,(2) + VIII,392 s. & 8 tryckta tabeller på 5 blad, varav 2 utvikbara + XVI,414,(2 blanka) s. Tre fina samtida pappbd med glättade grågröna ryggar, marmorerade pärmpapper och tryckta titeletiketter. Lätt nött i ryggändarna, lite mer nederst på andra volymen. Liten samtida markering med rödkrita på bakpärmens insida i del I. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Fin svit med breda marginaler. Bring Itineraria svecana 400. Bibliotheca danica II:406. Det danska originalet utkom 1814-17 efter att mindre delar av texten publicerats i den danska tidskriften ”Athene”. Även svenska och holländska översättningar utkom. På s. 279-410 i del III återfinns ”Kurzer Umriss der Epochen in der Geschichte der schwedischen Nationallitteratur”. Christian Molbech var bibliotekarie vid det Kongelige bibliothek i Köpenhamn och från 1829 professor i litteraturhistoria vid Köpenhamns universitet. Under resan knöt han förbindelser med svenska författare, särskilt romantikerna i Uppsala och Stockholm, och mycket plats i reseskildringen ägnas åt Sveriges vittra och lärda kretsar och miljöer. Han reste genom Skåne, Småland, Västergötland, Värmland, Närke, Västmanland, Uppland, Stockholm, Östergötland och Blekinge. En ny resa till Sverige gjordes 1842.

Amsterdam, chez J. Desbordes, 1739. 8:o. V,(1),133 s. & 1 grav. plansch. + (DESFONTAINES, PIERRE FRANÇOIS GUYOT) La Voltairomanie avec le preservatif, et le factum du sr. Claude François Jore. A Londres, 1739. 8:o. (8),88 s. Trevligt samtida pergamentbd med oxiderad titeltext på infärgat titelfält. Röda snitt. Pärmar och rygg aningen solkiga. Första arbetet med sporadiska småfläckar. Det andra arbetet rent men med ett mindre hål på s. 55. Med Torsten Jungners exlibris. Bengesco Voltaire. Bibliographie de ses œuvres 118 vad gäller första upplagan från 1738. Planschen graverad av P. Tanjé. Pierre Desfontaines (1685-1745) var fransk journalist, översättare och historiker. Idag är han väl mest känd som en föregångare inom modern litteraturkritik och journalistik genom sina gräl med Voltaire. I sin kritik eftersträvade han såväl estetik som etik i motsats till den dittills förhärskande kritiken som enbart siktade på summeringar, upprepningar och parafraser. Hans kritik riktade sig mot Voltaires dramatiska arbeten; något som ansågs anmärkningsvärt då Voltaire hade använt sitt inflytande för att hjälpa Desfontaines tillbaka till Paris efter en ofrivillig exil. På kritiken svarade Voltaire med en ganska besk satir betitlad ”Le préservatif, ou critique des observations sur les écrits modernes” (1738), på vilken Desfontaines svarade anonymt med en kort satir, ”La Voltairomanie” (1738). Denna skrift innehöll alla skandalösa historier som omgav Voltaire och fick mycket riktigt ett åtal som följd. Dock gav Voltaire upp när Desfontaines återigen publicerade ”La Voltairomanie” i ”Amsterdam gazette” den 4 april 1739.

Hamburg, Wohlfeld & Ellermann, 1957. 98,(2) s. Häftad. Lätt nött och med tre små fläckar på omslaget. Med dedikation till Olof och Martina Lagercrantz daterad den 9 oktober 1957, två diskreta noteringar av Lagercrantz hand och en tillagd handskriven diktrad av författaren på s. 14. Första arkets första blanka blad har använts i häftningsproceduren och klistrats mot omslaget. Lagercrantz engagerade sig tidigt i Nelly Sachs liv och diktning. I boken ”Den pågående skapelsen” (1966), som är den första Nelly Sachsstudien i bokform på något språk, riktar han sökarljuset inte bara in mot de innersta skrymslena i hennes texter, utan ägnar också stort utrymme åt att redogöra för det komplexa förhållandet mellan det judiska och det tyska. Där får Nelly Sachs stå som representant eller kanske snarare katalysator för en del av vår samtidshistoria. Vid skrivandet hade Lagercrantz stor hjälp av författaren själv, som villigt svarade på frågor, utredde dunkla betydelser och avslöjade influenser. Enligt några samtida vittnen, och även Lagercrantz själv, var hans bok och tidningsartiklar en bidragande orsak till att Nelly Sachs tilldelades Nobelpriset i litteratur 1966.

Uppsala, J. F. Edman, 1804-05. 8:o. (8),248,(2) + (4),286,(3) s. Trevligt samtida alrotsmarmorerat hfrbd med guldornerad rygg, röd titeletikett i glättad papp och gula snitt. Ryggskinnet obetydligt naggat överst. Inlagorna delvis något lagerfläckiga. Tryckåren tillskrivna för hand med anilinpenna. Några smärre bläckfläckar på s. 97-100 och 159-62 i del I och en större pappersförlust i nedre marginalen på s. 65 i del II. Registren omkastade och bundna i fel del. Med J. F. Edmans ovala typtryckta lånebiblioteksexlibris klistrade över impressum på vardera titelbladet och med handskrivna nummer. J. G. Collins namnteckning på baksidan av respektive titelblad. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6085. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 29. Noggrann genomgång av Roslagens socknar och städerna Öregrund, Östhammar, Norrtälje med flera. Avslutas med några kortare kapitel med statistik, beskrivningar av flora och fauna samt skildringar av allmogens seder och bruk. Provinsialläkaren i Norrtälje Fredric Vilhelm Radloff (1765-1838) hade även utgivit ”Beskrifning öfver Åland” 1795. Boktryckaren Johan Fredrik Edman (1764-1824) drev ett lånebibliotek i Uppsala runt sekelskiftet 1800. Carlander skriver: ”Någon tryckt katalog har ej påträffats; ej heller vet man något om detta lånbiblioteks vidare öden. Måhända skingrades det vid E:s flyttning till Mariefred”. Föreliggande verk var nummer 20-21 i Edmans lånebibliotek. Läkaren Johan Gabriel Collin (1794-1879) drev tryckeri och bokhandel samt lånebibliotek i Norrköping.

Västerås, J. L. Horrn, 1770. 4:o. (2),16 s. + HÜLPHERS, ABR. ABR:SON. Kort berättelse/ med förteckning uppå de wid närwarande tid i Swerige uptagne och mäst bekante mineral-brunnar/ landsskaps wis anförde. Västerås, J. L. Horrn, 1770. 4:o. 56,(2) s. Häftade tillsammans med bindgarn och samtida klistermarmorerad ryggremsa. Något lagerfläckiga. Med en starkare fläck på de första sex sidorna i första arbetet. Med en fuktrand i nedre innerhörnet mot slutet av andra arbetet. Några blyertsanteckningar. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1112 för det första arbetet som är skrivet på vers. På sidorna 12-16 återfinns ”Anmärkningar om Sätra hälso-brunn i Westmanland”. Bibliotheca Walleriana 4958 och Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 141 för det andra arbetet där 348 källor förtecknas, dels sådana som utvecklats till framstående och välbesökta brunnsorter, dels enkla källor nyttjade av lokalbefolkningen, varav en del sinade. Innehåller även: ”Kort anwisning, till att känna mineral wattens art och beskaffenhet” vilket är ett sammandrag av Johan Gottschalk Wallerius ”Hydrologia eller watturriket” (1748), ”Kort utdrag af prof. Joh. G. Wallerii inledning till wattn-profwers anställande, uti 3:ne upgifter”, ”Utkast af det, som bör efterses wid undersökningen af en min. brunn, enligt Kongl. Collegii medici p.m. till provin. med.” och avslutningsvis tre brunnsböner: den första ”Utaf doctor Müllers wasser-andacht”, den andra ”Bön under påstående brunns-cur” och den tredje ”Bön efter fulländad brunns-cur”. Allra sist återfinns ett alfabetiskt register över de omnämnda brunnarna. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) var en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet samt Västerås ledande tillfällighetspoet under århundradets andra hälft.

Sthlm, Nyström och Stolpes förlag, 1764. 8:o. (14),256,(2) s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 utvikbar träsnittsplansch med kompletterande tryckt text. Med spridda illustrationer i texten. Samtida hfrbd med upphöjda bind, blindlinjerad rygg, mörkt brunt infärgat titelfält och stänkta snitt. De nötta pärmarna aningen bågnade och den främre bräckt. Främre inre fals sprucken och försättsbladet urrivet. I stort en bra inlaga med enstaka lagerfläckar. Ett par svaga fukt- eller solkfläckar på s. 167-68 och 253-54. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 655. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 250-52. Med tryckt dedikation till Vetenskapsakademien, hyllningsdikt av Magnus Beronius och företal av Sven Bælter. Den stora planschen avbildar ”Delsbo rune-häll”. Författarens arbete med denna sockenbeskrivning var färdigt i manuskript redan 1736, men utgivningen drog av okänd anledning ut på tiden. När utgivningen väl kommit till stånd fick boken ett syrligt mottagande. Inte minst gällde detta i Gjörwells ”Swenske Mercurius”, där signaturen Democritus stod för en häcklande genomgång av hela arbetet. Forsbom menar att personen bakom signaturen Democritus var J. H. Lidén, ”som på detta sätt tog hämnd på Lenæus för dennes kritik av Rhyzelii Episcoposcopia”. En försvarsskrift publicerades i ”Svenska magazinet” 1766 tillsammans med förnyad kritik av Democritus. Arbetet är inte desto mindre en grundlig genomgång av hela Delsbo socken med beskrivning av geografi, mineralogi och bergsbruk, märkliga händelser i socknens historia, traditioner, dialektala uttryck, folkdräkter m.m. Knut Nilsson Lenæus var född i Lena socken i Uppland 1688, men blev kyrkoherde i Delsbo 1733 och stannade där till sin död 1776.

Sthlm, J. G. Lange, 1768. 8:o. 81,(31) s. & 10 utvikbara grav. plr. Vackert ljusbrunt hfrbd från 1830-talet med guld- och blindpressad ryggdekor samt svart infärgat titelfält och dito mindre fält. Alrotsmarmorerat pärmpapper. Brunstänkta snitt. Några små fläckar på ryggen. Planscherna monterade på blad så att de kan vikas ut och studeras under läsningen. På titelbladet namnteckning av P. G. Åberg respektive Georg Wahlroos, den senare daterad 1901. Fint ex. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 650 b. Krok Bibliotheca botanica suecana 1. Allt som utkom. Andra upplagan trycktes 1784 och en tredje av A. J. Hagströmer utökad upplaga såg dagens ljus 1792. Läkaren och botanisten Hoffberg doktorerade under Linné på en avhandling om renen 1754. Föreliggande verk ger i sammandrag den linneanska botanikens element med termer, sexualsystem och en översikt av enskilda växtarters användning i läkekonst och hushållning.

Kalbersberg, 1836. 8:o. XVI,268 + (2),VI,310,(2) + (2),VI,321,(1 blank,3,3 blanka) + (2),VI,278 + (2),VI,392 + (2),IV,VII-XVI,303 + VIII,328 + (4),VII-X,III-V,(1 blank),292 + VIII,319,(1) + IX,(1 blank),310 + XII,419 s. Sex samtida nötta och torra svarta hfrbd med guldornerade ryggar. Ngt solkiga stänkta snitt. Ytliga sprickbildningar och defekter i skinnet på ryggarna. Sista volymen med hårt nötta ytterfalsar. Genomgående lager- och småfläckig. Tredje volymen med flera fuktränder, främst inledningsvis, samt ett litet hack i övre marginalen på s. 175-92. Femte volymen med fläck i nedre marginalen på s. 185-224. Med L. F. Rääfs exlibris.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1842-45. 8:o. (4),494 + (2),464 + (2),580 s. + SCHRÖDER, JOH. HENR. Supplement till Upsala erkestifts herdaminne. Säljes till förmån för de nödlidande i Upland. Uppsala, Leffler och Sebell, 1845. 8:o. 16 s. + NYSTRÖM, LUDV. Upsala ärkestifts herdaminne. Ny följd. Fjärde delen. Uppsala, 1893. 8:o. (4),658 s. Tre samtida lätt nötta svarta hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor. Grönstänkta snitt. Sista delen i liknande band men hårdare nött, inte minst i ytterfalsarna. Supplementet medbundet i tredje volymen och i lite mindre format samt lite bruntonat. Fjärde delen har medbundet tryckt omslag. Första försättsbladet med kluddigt inklistrat tidningsklipp över Sveriges ärkebiskopar och gamla prisanteckningar. Några prydliga samtida anteckningar på första eftersättsbladet. Små begynnade sprickor i innerfalsarna i två av volymerna. Rena inlagor. Från Trolleholm med dess stplr och exlibris i första och sista volymen. Carl Trolle-Bondes förgyllda monogram ”CTB” nedtill på ryggarna. Bra svit. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1090. Enligt förordet i det första arbetet utgivet på grundval av A. M. Fants samlingar: ”Då ett arbete, sådant som detta, om det skulle inskränka sig till blott data, bleve för enformigt, för att ej helt och hållet trötta läsaren, hafva vi, ehuru en och annan ogillar det, ansett oss böra utesluta så litet som möjligt af de omdömen, anekdoter och protokollsutdrag som det gamla manuscriptet upptager. Största delen deraf upplysa tidens seder, domcapitlets sätt, att då behandla förekommande mål, presterskapets dåvarande bildning m.m.”

Köpenhamn, J. F. Schultzii, 1799. 8:o. X,(2),180 s. Fint samtida hfrbd med läckert guld- och blinddekorerad rygg samt tätt blåstänkta snitt. Delvis lagerfläckig. Liten papperskada i nedre ytterhörnet på s. 103-04, mindre pappersförorening i nedre marginalen på s. 150 och liten fläck i yttermarginalen på s. 179. Spår av gammal auktionsetikett på främre pärmens insida. Från Ericsberg. Bibliotheca danica II:903. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6935. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 87. Utgavs även som doktorsavhandling samma år. Med tryckt dedikation till Lagerbring och Suhm. På sidorna 157-80 återfinns avtryckta medeltida handlingar daterade 1163-1444. Norrmannen Jacob Neumann (1772-1848) var präst och utnämndes 1822 till biskop i Bergen.

Glogau, C. Flemming, 1844. 8:o. XII,145,(1) s. & VIII litograferade plr. Trevligt blått samtida hklbd med stänkta snitt. Ryggen obetydligt blekt. Bra inlaga med endast enstaka smärre lagerfläckar. Sista opaginerade sidan med bokreklam.

Sthlm, P. Hesselberg, 1778. 8:o. (14),448 + (2),449-908,(17) s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, mycket rikt guldornerad rygg och beige titeletikett som sitter ihop med ett smalt grönt nummerfält. Röda snitt. En skada i rygghuvudet och en del småsprickor i titeletiketten. Spår av auktionslapp på frampärmens insida. Enstaka småfläckar. En liten fuktfläck i översta marginalen på s. 689-714. Ett fåtal tillskrifter i bläck, t.ex. på s. 760 och 842 samt i registret. Samtida anteckning på grekiska på försättsbladet och anteckningar på latin på eftersättsbladet. På frampärmens insida samtida prisanteckning och namnteckning av S. [?] H. Swedenborg. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 23. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus addenda 679a. En ny upplaga utkom 1782. Bergius största litterära arbete och en handbok i naturens läkemedel, uppställd efter Linnés sexualsystem. Tyngdpunkten ligger på köksväxter och för varje läkedoms- och köksört beskriver han ingående växtens utseende, egenskaper och medicinska användning. Vid alla växter finns en rubrik ”Usus” och vid vissa av växterna står det bara ”culinaris”!

Uppsala, 1920. 62,(3) s. & 6 plr. + SCHREBER von SCHREEB, TOR. Svenska jaktens litteratur intill år 1900. Tillägg och kommentarer. Sthlm, 1958. 30 s. Häftade. Det första arbetet oskuret med välbevarat omslag, vilket dock är loss från ryggen. Andra arbetet i nyskick. Kjellberg 920.18 respektive 958.27. Första delen är tryckt i 200 numrerade exemplar, varav detta är nr 185. Den andra är tryckt i 100 exemplar och är en av den svenska bibliografiska litteraturens riktigt svårfunna titlar. Arbetet är fortfarande standardverket vad gäller den äldre svenska jaktlitteraturen och har tillförlitliga kollationeringar etc. Tilläggsvolymen innehåller även många uppgifter om sällsynthetsgrad, vilka är hämtade ur en lång samlarerfarenhet.

Sthlm, Lundberg et comp, 1847. 8:o. Litograferat porträtt,101,(3 blanka) s. & 3 litograferade planscher. Rödbrunt hklbd från ca 1900 utan titel. Det tryckta rosa omslaget medbundet. Enstaka fläckar. Delvis lätt bruntonad. Planschen vid s. 82 med en fläck intill men utanför bild. Klisterspår efter borttaget exlibris på frampärmens insida. På försättsbladet lång anteckning om boken av Gustaf Dahl daterad Söderhamn 1913. På främre omslaget tillskriften ”assesori Knut Ljungberg digno successori”. Ett extra medbundet blad med tillskrift i bläck ”Till Umquelantaba lemnas den sällsynta skildringen öfver en värdig föregångare”. Trevligt ex. Akrell Stockholmiana 1039. Allt som utkom. Under namnet ”Rymin” beskrivs Lars Michael Camin (1767-1829) som var från Gävle och studerade i Uppsala. Han hade tjänst på apoteket Korpen i Stockholm där han 1797 inköpte apoteket Morianen vid Drottninggatan och utnämndes samma år till amiralitetsapotekare. 1803 blev han apotekare åt änkedrottning Sofia Magdalena och tilldelades 1818 efter Karl XIV Johans tronbestigning titeln assessor. Han sålde 1820 sitt apotek där författaren hade varit laborant. Assessor Camin var känd som en kunnig och samvetsgrann apotekare, men privat var han mycket egen och ansågs som ett stort original, delvis beroende på en begivenhet för starka drycker. Han ägde en fastighet i hörnet Drottninggatan och Jakobsgatan och huvuddelen av sin efterlämnade förmögenhet testamenterade han till Allmänna barnhuset respektive Strandbergska läkareinrättningen i Stockholm. I ”Svenskt biografiskt lexikon” beskrivs skriften som ”det egendomliga kvasibiografiska aktstycke” och ”skäligen plumpa och som litterär produkt enkla alster, vilket närmast har karaktären av smädeskrift” [...] ”men obestridligt är skildringens värde som tidsbild, då den tecknar dryckesvanorna inom vissa bättre lottade kretsar under början av Karl Johanstiden”. Knut Ljungberg (1836-1912) var apotekare och ägde från 1873 till sin död apoteket Morianen. Gustaf H. J. Dahl var apotekare i Delsbo och hade en väl vald samling medicin, farmakologi, veterinärmedicin, brunnslitteratur, botanik och annan naturvetenskap samt litteratur om Hälsingland. Hans fina bibliotek såldes efter hans död på auktion 1943.

Linköping, P. Pilecan, 1740. 8:o. (34),443,(3) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Med några träsnittsillustrationer i texten. Något nött samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg. Blindpressat ramtryck i våglinjer på pärmarna. Svartpressad kantdekor, vilken är delvis avnött. Röda snitt. Ryggen lite blekt och med något nötta men hela falsar. Med enstaka småfläckar. En liten marginalanteckning på s. 274. På försättsbladet namnteckningar av Oldenburg och C. F. Allen, stpl för C. Bricka och namnteckning av C. Neergard. Bokhandelsetikett från Thulin & Ohlson i Göteborg. Trevligt ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2200. Tryckt ”på auctoris egen bekostnad”. Med hyllningsverser av G. Wilskman, D. L. Hodell, P. Wetterstén, J. Westerstrand, J. Sparschuch och W. A. Wennerdahl. Arbetet söker sammanfatta all tillgänglig information om klosterväsendets historia i Sverige och beskriver även de enskilda klostren. Biskopen i Linköpings stift, Andreas O. Rhyzelius (1677-1761), karaktäriseras av ”Svenskt biografiskt lexikon” som ”en av våra tidigaste källkritiska historiker och urkundssamlare”. ”Monasteriologia Sviogothica” är ”i långa stycken alltjämt (1997) användbar och rymmer material som eljest inte är tillgängligt men som vid modern prövning visat sig vara habilt”. Rhyzelius omfattande arkivforskningar resulterade bland annat i upptäckten av den heliga Birgittas kanonisationsbulla. Boken har en fin provenienskedja av danska boksamlare och historiker från Frederik Oldenburg över C. F. Allen till C. Bricka samt C. Neergaard. Den danska kammarherren Frederik Oldenburgs (1767-1848) boksamling präglades av hög kvalitet: ”skrivpapir, spejlbind eller originalt papirbind”. Hans efterlämnade bibliotek, som bestod av ungefär 10000 nummer, varav 108 handskrifter, såldes på auktion 1849. Carl Ferdinand Allen (1811-71) var historieprofessor i Köpenhamn och skrev bland annat ”De tre nordiske rigers historie 1497–1536”. Carl Frederik Bricka (1845-1903), dansk riksarkivarie, var redan i sin ungdom en stor bokvän. När han bodde hemma hos föräldrarna var han tvungen att hyra ett extra förråd för att få plats för de 700 nummer han köpt på Allens auktion 1872. Brickas boksamling omfattade så småningom över 8300 band.

Uppsala, J. Edman, 1787. 12:o. (8),196 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med något nött och solkig rygg. Spridda svaga småfläckar. Liten avriven bit av sista bladets nedersta marginal. På frampärmens insida två namnteckningar G. Z. Segerström, den ena överstruken och daterad 1797. Överstrykningen har orsakat en liten bläckfläck överst på titelbladet. Med exlibris för Adam Lewenhaupt och från Sjöholm. Bra ex. Arbetet bygger i huvudsak på uppgifter från G. W. Steller (1709-46), som kanske är mest bekant för att ha givit namn till Stellers sjöko. Om Kamtjatkas ursprungsbefolkning berättas att de är ”så omåttligt hängifne till vällustige utsväfningar, att Steller tror ingen känd nation i denna del kunna med dem jämföras. Denna starka eldighet i blodet härleder samme naturforskare från den myckna fiskeråm och de lökartade rötter, som så allmänt ätas af detta folk. Till bevis af sin förmodan berättar han sig på försök hafva födt två kamtschadalinnor på europeiskt sätt, utan att tillåta dem nyttja landets anrättningar, och tillägger, att han, efter ett halft års sådan diät, funnit dem ansenligt späkta och sediga”. På slutet återfinns en förteckning över faunan efter Penn och över floran efter Pennant. Göran Zakarias Segerström (1785-1827) påbörjade sina studier i Uppsala 1794. Hans familj adlades af Segerström 1805 och hans slutade sin karriär som kansliråd.