Søgningsresultat

Sthlm, Lundberg et comp, 1847. 8:o. Litograferat porträtt,101,(3 blanka) s. & 3 litograferade planscher. Rödbrunt hklbd från ca 1900 utan titel. Det tryckta rosa omslaget medbundet. Enstaka fläckar. Delvis lätt bruntonad. Planschen vid s. 82 med en fläck intill men utanför bild. Klisterspår efter borttaget exlibris på frampärmens insida. På försättsbladet lång anteckning om boken av Gustaf Dahl daterad Söderhamn 1913. På främre omslaget tillskriften ”assesori Knut Ljungberg digno successori”. Ett extra medbundet blad med tillskrift i bläck ”Till Umquelantaba lemnas den sällsynta skildringen öfver en värdig föregångare”. Trevligt ex. Akrell Stockholmiana 1039. Allt som utkom. Under namnet ”Rymin” beskrivs Lars Michael Camin (1767-1829) som var från Gävle och studerade i Uppsala. Han hade tjänst på apoteket Korpen i Stockholm där han 1797 inköpte apoteket Morianen vid Drottninggatan och utnämndes samma år till amiralitetsapotekare. 1803 blev han apotekare åt änkedrottning Sofia Magdalena och tilldelades 1818 efter Karl XIV Johans tronbestigning titeln assessor. Han sålde 1820 sitt apotek där författaren hade varit laborant. Assessor Camin var känd som en kunnig och samvetsgrann apotekare, men privat var han mycket egen och ansågs som ett stort original, delvis beroende på en begivenhet för starka drycker. Han ägde en fastighet i hörnet Drottninggatan och Jakobsgatan och huvuddelen av sin efterlämnade förmögenhet testamenterade han till Allmänna barnhuset respektive Strandbergska läkareinrättningen i Stockholm. I ”Svenskt biografiskt lexikon” beskrivs skriften som ”det egendomliga kvasibiografiska aktstycke” och ”skäligen plumpa och som litterär produkt enkla alster, vilket närmast har karaktären av smädeskrift” [...] ”men obestridligt är skildringens värde som tidsbild, då den tecknar dryckesvanorna inom vissa bättre lottade kretsar under början av Karl Johanstiden”. Knut Ljungberg (1836-1912) var apotekare och ägde från 1873 till sin död apoteket Morianen. Gustaf H. J. Dahl var apotekare i Delsbo och hade en väl vald samling medicin, farmakologi, veterinärmedicin, brunnslitteratur, botanik och annan naturvetenskap samt litteratur om Hälsingland. Hans fina bibliotek såldes efter hans död på auktion 1943.

Linköping, P. Pilecan, 1740. 8:o. (34),443,(3) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Med några träsnittsillustrationer i texten. Något nött samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg. Blindpressat ramtryck i våglinjer på pärmarna. Svartpressad kantdekor, vilken är delvis avnött. Röda snitt. Ryggen lite blekt och med något nötta men hela falsar. Med enstaka småfläckar. En liten marginalanteckning på s. 274. På försättsbladet namnteckningar av Oldenburg och C. F. Allen, stpl för C. Bricka och namnteckning av C. Neergard. Bokhandelsetikett från Thulin & Ohlson i Göteborg. Trevligt ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2200. Tryckt ”på auctoris egen bekostnad”. Med hyllningsverser av G. Wilskman, D. L. Hodell, P. Wetterstén, J. Westerstrand, J. Sparschuch och W. A. Wennerdahl. Arbetet söker sammanfatta all tillgänglig information om klosterväsendets historia i Sverige och beskriver även de enskilda klostren. Biskopen i Linköpings stift, Andreas O. Rhyzelius (1677-1761), karaktäriseras av ”Svenskt biografiskt lexikon” som ”en av våra tidigaste källkritiska historiker och urkundssamlare”. ”Monasteriologia Sviogothica” är ”i långa stycken alltjämt (1997) användbar och rymmer material som eljest inte är tillgängligt men som vid modern prövning visat sig vara habilt”. Rhyzelius omfattande arkivforskningar resulterade bland annat i upptäckten av den heliga Birgittas kanonisationsbulla. Boken har en fin provenienskedja av danska boksamlare och historiker från Frederik Oldenburg över C. F. Allen till C. Bricka samt C. Neergaard. Den danska kammarherren Frederik Oldenburgs (1767-1848) boksamling präglades av hög kvalitet: ”skrivpapir, spejlbind eller originalt papirbind”. Hans efterlämnade bibliotek, som bestod av ungefär 10000 nummer, varav 108 handskrifter, såldes på auktion 1849. Carl Ferdinand Allen (1811-71) var historieprofessor i Köpenhamn och skrev bland annat ”De tre nordiske rigers historie 1497–1536”. Carl Frederik Bricka (1845-1903), dansk riksarkivarie, var redan i sin ungdom en stor bokvän. När han bodde hemma hos föräldrarna var han tvungen att hyra ett extra förråd för att få plats för de 700 nummer han köpt på Allens auktion 1872. Brickas boksamling omfattade så småningom över 8300 band.

Uppsala, J. Edman, 1787. 12:o. (8),196 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med något nött och solkig rygg. Spridda svaga småfläckar. Liten avriven bit av sista bladets nedersta marginal. På frampärmens insida två namnteckningar G. Z. Segerström, den ena överstruken och daterad 1797. Överstrykningen har orsakat en liten bläckfläck överst på titelbladet. Med exlibris för Adam Lewenhaupt och från Sjöholm. Bra ex. Arbetet bygger i huvudsak på uppgifter från G. W. Steller (1709-46), som kanske är mest bekant för att ha givit namn till Stellers sjöko. Om Kamtjatkas ursprungsbefolkning berättas att de är ”så omåttligt hängifne till vällustige utsväfningar, att Steller tror ingen känd nation i denna del kunna med dem jämföras. Denna starka eldighet i blodet härleder samme naturforskare från den myckna fiskeråm och de lökartade rötter, som så allmänt ätas af detta folk. Till bevis af sin förmodan berättar han sig på försök hafva födt två kamtschadalinnor på europeiskt sätt, utan att tillåta dem nyttja landets anrättningar, och tillägger, att han, efter ett halft års sådan diät, funnit dem ansenligt späkta och sediga”. På slutet återfinns en förteckning över faunan efter Penn och över floran efter Pennant. Göran Zakarias Segerström (1785-1827) påbörjade sina studier i Uppsala 1794. Hans familj adlades af Segerström 1805 och hans slutade sin karriär som kansliråd.

Lund, 1795. 8:o. 102 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt upp- och nedtill. Delvis med råkanter i yttermarginalen. Några små skavanker. Svag fuktrand runt textytan i marginalerna på s. 73-96. Bra ex. Du Rietz Gastronomisk spegel 54. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 422. En andra upplaga utkom i Strängnäs 1834. ”Ett av den store skaldens mest sällsynta arbeten” enligt Du Rietz.

Berlin, J. F. Starcke, 1822. 8:o. (4),248 s. Häftad och oskuren i lite nött och solkat gråpappomslag med blekt rygg. Några små lagerfläckar på titelbladet och en fläck på s. 17-18. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Michael Kosmeli (1773-1844) var tysk jurist, översättare och författare som spenderade stora delar av sitt liv på resor i nuvarande Ryssland, Baltikum, Ukraina, Georgien med flera platser. Han har beskrivits som ”the most mobile and versatile German agent in the Transottoman field in the early 19th century”.

Sthlm, J. S. Ekmanson, 1798. 8:o. 341,(1) s. & 1 grav. plansch. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och oxblodsröd titeletikett i marokäng. Stänkta snitt. Ryggen lite blekt och fläckig samt med små nagg överst. Enstaka småfläckar. Biblioteksnumrering i bläck 3788 på försättsbladet. Jacob Pontusson De la Gardies grav. exlibris,hans typtryckta kataloghänvisning på frampärmens insida och typtryckt hyllplaceringsuppgift på liten lapp på titelbladet. Från Löberöd och sedan Charlottenlund. Trevligt ex. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0880. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1057. Planschen visar ”Ziffrornas förkortnings sätt”.

Amsterdam, J. Wolters & Y. Haring, 1687. 8:o. Extra grav. titelblad,(10),398,(12) s. Med gravyrer i texten på s. 132-35, 159, 161-64, 166-68, 172, 180, 187-89, 202, 124. 133, 237-38, 242-43, 248, 253-55, 259, 262, 265-68, 270, 272, 276, 284-89 och 377. Samtida lätt nött pergamentbd med spår av handskriven ryggtitel. Reva i yttermarginalen på s. 99. Svag fuktfläck upptill på s. 289-338. Anteckning på försättsbladet: ”Vigilantibus 1729”. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1310, noten. Första upplagan trycktes 1685. Arbetet är en grundlig och lärd genomgång av antika författares uppgifter om amasoner, kvinnliga krigare. Arbetet är rikt illustrerat med bland annat myntavbildningar. Pierre Petit (1617-87) var läkare i Paris.

Skara, F. J. Leverentz, 1799. 4:o. 56 s. & 3 utvikbara grav. plr. Bra marmorerat pappbd från 1900-talets mitt med svart titeletikett i skinn. Det ursprungliga gråpappersomslaget medbundet. Gamla anteckningar på insidan av främre omslaget och även på titelbladet. Med författarens tyvärr hårt beskurna dedikation och delvis lite beskurna egenhändiga rättelser och tillägg i bläck, bl.a. på s. 49-50, som blivit invikt. Med Chr. Aug. von Sydows namnteckning daterad den 30 november 1840. Spår av Arvid Mårtenssons namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3702 anger felaktigt fyra planscher. Allt som utkom. Planscherna, som är graverade av Elias Martin, föreställer en gånggrift vid Dala och Askeberga stenar, bägge efter Hilfeling, samt ett fantasiporträtt av Torgils Knutsson på Kungslena. Detta arbete har en komplicerad förhistoria: det föregicks av ”Politiska erinringar” 1793 som inarbetades i den 1795 utkomna ”Politiska erhinringar”. Ur den sistnämnda trycktes en omarbetad del av det första stycket 1798 under titeln ”Politiska erinringar”, följt av detta arbete året därpå. Tham redovisar här sina politiska och historiska reflexioner över bland annat de gamla göternas styresskick med hänvisningar till olika äldre urkunder och lagböcker samt sagalitteraturen. Författaren pläderar för sin aristokratiska grundsyn och kritiserar skarpt tryckfriheten och demokratiska strävanden i samtiden. I dedikationen ber Tham att skriften inte ska utlånas.

S:t Petersburg, M. C. Iversen, 1817. Stor 12:o. (2),152 s. Häftad och oskuren i samtida ngt nött marmorerat omslag. Sidorna 17-32 ouppskurna. Lagerfläckig. Slarvig uppskärning i inre marginalen på s. 73-76. Främre omslagets insida med handskriven dedikation från författaren till ”herr professor Muller”. Rättelsebladet bundet efter titelbladet. Anders Johan Hipping (1788-1862) var vid denna tid religionslärare vid ”Kejserliga gouwernements-gymnasium” i St. Petersburg. Han var född i Pernå utanför Lovisa i Östra Nyland.

Linköping, C. F. Ridderstad, 1846-53. 8:o. 67 + 56 + 104 + 72 + 78,(1) + 64 + 79 + 85 + 24 + 66 s. & 1 utvikbar karta + 80 + 39 s. + RIDDERSTAD, C. F. Minnen från äldre och nyare tider. Bidrag till svensk historia, samlade. (I-IV). Linköping, C. F. Ridderstad, 1855-56. 8:o. XX,(2),144 + (2),IV,126 + 89 + 24,1-10 s. + RIDDERSTAD, C. F. Egenhändigt brev till L. Manderström daterat den 29 mars 1869. 4:o (2) s. + RIDDERSTAD, C. F. Egenhändig notering angående författarskapet till Hamiltons Anteckningar. Odaterad. 4:o (1) s. Två samtida men inte samtidigt inbundna hfrbd med likartat guldornerade ryggar och marmorerade snitt. Det första bandet, vilket omfattar ”Gömdt är icke glömt” del I-XI, har en blekt rygg och ett annorlunda typsnitt på titeltexten än det senare bandet. Övre pärmhörnen på bägge banden ngt stukade. I det första bandet finns en liten fuktfläck i yttermarginalen i del I och denna dels sista blad har en fuktfläck i den övre marginalen, vilken även trängt in i titelbladet till del II. I denna del även en mindre fläck med bokstavsförlust på s. 4. Del IX har en fläck i yttermarginalen på s. 21-24. Det andra bandet inleds med två medbundna utvikbara handskrifter, där den första har en reva i vikningen. Den första delen av ”Minnen från äldre och nyare tider” har en reva i yttermarginalen på s. XIX. I den följande delen en fuktfläck i övre hörnet och marginal på s. 119-22. De två sista delarna ngt lagerfläckiga. Med Ludvig Manderströms exlibris och blindpressade vapenstpl i den första volymen. Bra och fullständigt ex. från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 180 för det första arbetet och 3536, 3452 respektive 4890 för det andra. Kartan i första arbetet illustrerar reträtten från Viais till Helsinge i Finland 1808. Första arbetets tolv häften innehåller bland annat ”Upplysningar uti svenska historien, ifrån mars månad år 1792 till november månad år 1796, af en då lefvande och nära händelserna stående person”, ”Bref från excellensen baron J. C. Toll”, ”Hofsekreteraren C. A. Bohemans lefnadshändelser”, ”Bref från Gustaf Mauritz Armfelt, under åren 1807-1811”, ”Underdånigt yttrande, rörande Finlands försvar”, ”Bref från stats-secreteraren Franc till baron Gustaf Mauritz Armfelt, åren 1792-1793”, ”Fröken Magdalena Rudenskölds sjelfbiografi”, ”Enskilda bref om frimureriet m.m. från konung Carl XIII:de, såsom hertig, till öfverste-löjtnanten J. Wilh. Tornérhjelm åren 1799 och 1800” och ”Anecdota Benzeliana”. Andra arbetet som har ett huvudtitelblad och sedan fyra delar med separata titelblad med följande titeltext: ”Anteckningar af en gammal gustavian” [av C. D. Hamilton], ”Drottning Lovisa Ulrikas och Sprengtportens intriger”, ”Riksrådet, Upsala akademies kansler m.m., grefve Carl Rudenskölds lefverne” respektive ”Rörande svenska örlogs-flottans fälttåg år 1789” med ett ”Bihang till 1788-89-90”. C. F. Ridderstad (1807-86) var publicist, historiker och författare och tog över ”Östgötha correspondenten” strax efter grundandet. Han utvecklade tidningen till en av de viktigaste svenska landsortstidningarna och skrev samtidigt en hel rad historiska arbeten och populärhistoriska romaner. Han påpekar i brevet till Manderström att ”Drottning Lovisa Ulrikas och Sprengtportens intriger” inte är en dokumentutgåva utan en uppsats av honom själv, vilket Bernhard von Beskow uppenbarligen inte hade uppmärksammat vid hänvisning till texten i sin biografi över Gustav III.

Lund, J. Lundblad, 1806. 8:o. (2),VIII,414 + (2),415-778,(22),779-92,(2) s. Två lätt nötta samtida marmorerade hfrbd med guldornerade ryggar och rosa titeletiketter respektive smala gröna deletiketter. Gula snitt. Blekta och något torra ryggar samt stötta pärmhörn. Små maskhål nedtill i bakre ytterfalsen på andra volymen. Fin inlaga på bra papper. Ett fåtal obetydliga småfläckar. På andra titelbladets baksida finns en anvisning att exemplaret ”bör af bokbindaren wäl planeras”, vilket råd uppenbart hörsammats. Utmärkt ex. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 22a med avvikande kollationering. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1093. Innehåller även bihanget ”om äpple- och päronträds skötsel”. Boken är uppställd alfabetiskt från ”Acer campestre” till ”Zostera oceanica”. Arbetet, som var understött av Vetenskapsakademien, är tillägnat ”landtmän af alla stånd och willkor” och beskrivs av Sten Lindroth som ”en handbok för agrara självhushållare, vilken alfabetiskt efter de latinska namnen behandlar alla vilda svenska växter som skapats till människans nytta eller skada. Där kunde allt inhämtas om foder- och oljeväxter, kryddväxter, färglavar, virkesträd, pilhäckar, nödbröd och krusbärsvin; boken var länge ett standardverk”.

Stockholm, O. L. Svanbäcks boktryckeri, 1928. 90 s. Häftad. Ryggen blekt. Preliminärbladen och främre omslagets insida missfärgade av tidningsurklipp. Författarnamnet prydligt textat på ryggen respektive titelbladet. Ägarsignatur på smutstitelbladets baksida. Andra upplagan, som omedelbart makulerades av författaren. Om de olika upplagorna av denna bok skriver Gustaf-Otto Adelborg att ”Conradson, som var till ytterlighet självkritisk och noga övervägde varje faktum, ord och formulering, tyckte emellertid, att denna första upplaga hade vissa brister, och lät inom kort draga in den i och för makulering. En andra ’ny, översedd och något tillökad upplaga’, omfattande 90 sidor trycktes 1928, men makulerades omedelbart. Mot slutet av 1928 trycktes så (i 500 ex.) ’ny, översedd och ytterligare tillökad upplaga’, som med sina 110 sidor tillsvidare blev den slutgiltiga.” Boken är en moraliserande genomgång av djurs egenskaper. Framförallt behandlas katten, som beskrivs med ett oreserverat äckel och ett till det psykotiska gränsande hat. ”Hur den ser ut! En blandning av sliskighet och rovlystnad, ett ohyggligare uttryck än den vilda mordlusten. [...] Ett inställsamt, sliskigt pinoredskap [...] en blick med endast ondskans liv. Hur lömsk den ter sig.” ”Hur vederstygglig den är skapad. Vilken vidrig eld i ögonen, de brinna, där den färdas tyst som en skugga”. ”Och vad är det för slags känsloliv som trivs med katten? Det är för lågt känsloliv.” En av sina få tillskyndare fann boken i ovan nämnda Adelborg, själv katthatare av rang. Han skrev långt och välvilligt om boken i ”Social-demokraten” 1927, och sedan ännu längre när den tredje upplagan kommit ut, en artikel som publicerades först i hans bok ”Redogörelser och utredningar” 1952. ”Man behöver inte läsa många rader i den skrift, som här refereras till”, menar Adelborg där, ”för att finna, hur fri från fördomar dess författare är, hur höjd över fåfänga spekulationer och blöt sentimentalitet. Författaren är saklig utan att vara torr, han är skarpsinnig och tydlig, men tillika så uppenbart varmhjärtad och så livlig, frisk och naturlig i sin skildringskonst, att framställningen blir sällsynt gripande och övertygande.” Adelborgs djupa sympati för Conradssons bok kom också att leda till en slutgiltig brytning mellan honom och kattägaren Vilhelm Ekelund. ”Det är egentligen blott två svenska moderna författare som djupt fängslat mig” skriver han i ”BLM” 1952, ”Vilhelm Ekelund och Ivar Conradson. Redan från början skattade jag dock Conradson högre [...]. Det stod genast klart för mig, att detta var en märklig skrift, av största betydelse för en klar, rättvis uppfattning av livets fenomen”. Adelborg sände boken och sin recension till Ekelund och ansåg sig ”ha all rätt att vänta, att han skulle tydligt visa sig förstå och erkänna vad boken gällde och betydde.” Istället skickade Ekelund en månad senare en kort lustifikation. ”En förolämpning utan gräns” enligt Adelborg, och därmed var bollen satt i rullning som skulle leda till slutet för deras vänskap.

Ystad, J. J. Petzold, 1858. 8:o. (16),336,(2) s. & 13 litograferade plr, varav 6 är utvikbara, & 1 litograferad utvikbar karta. Hfrbd från 1900-talets första hälft med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett i skinn (C. P. Nilsson & co., Lund). Stänkta snitt. Ryggen ngt blekt och lite fläckig. Inlagan bitvis lätt lagerfläckig. Det solkiga titelbladet med förstärkning i innermarginalen och samtida namnteckning överst. Lagad reva i plansch 18-20. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5909. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 99. Sällsynt då stora delar av upplagan enligt uppgift förstördes. Komplett trots hopp i planschnumreringen. Fem av de tänkta 20 planscherna utgavs nämligen aldrig och planscherna 18-19 räknas endast som en plansch då de återfinns på samma blad.

Rostock, C. Reussner, 1601. 8:o. Aa2-8,A1-L7,M1-7,N1-O8. Med en träsnittsillustration på blad K2. Tagen ur band. En del lagningar, revor, pappersförluster och småfläckar samt smärre bläckkladd. Blad C6 saknas i huvudsak, blad C7-E4 med långa fula revor in i texten, blad D7 med pappers- och textförlust nedtill. Titelblad saknas och ersatt av löst bilagd fotokopia, blad L8, M8 och hela det avslutande P-arket saknas. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 478-79. Klingberg Kronologisk bibliografi över barn- och ungdomslitteratur utgiven i Sverige 1591-1839 1601:1. Första svenska upplagan trycktes i Stockholm av Andreas Gutterwitz 1591. Det tyska originalet är ”Jungfrauen Spiegel auss Gottes Wort und Lutheri Schrifft nach Ordnung d.h. zehen Gebote” utgivet 1580 av Conrad Porta. Denne var präst i Eisleben. Översättaren, Laurentius Johannis Laelius, hade efter studier i Tyskland och professur i Uppsala kommit till kollegiet på Gråmunkeholmen i Stockholm, där han tjänstgjorde som professor i fysik och medicin. 1991 firades den svenska barnbokens 400-årsjubileum till minnet av ”Jungfruspegelns” första upplaga från 1591.

Sthlm, 1884. (2),CX,(2),340 s. & 2 porträtt. Ganska nött hfrbd med upphöjda bind och guldornerad rygg. Främre omslaget medbundet. Dedikation till Herman Schelin. Sandqvist Litteratur om svenska industriföretag 42. Henriksson Litteratur om Alingsåsbygden Q 185. Enligt uppgift tryckt i 150 exemplar. Alingsås manufakturverk grundades 1724 av Jonas Alströmer, som också lyckades knyta flera inflytelserika personer till projektet, bland annat Gyllenborg, Tessin och Höpken. Företaget fick betydande förmåner vid 1726-27 års riksdag samt beviljades frikostiga lån ur den nystartade Manufakturfonden. Under följande riksdagar understöddes textilverket med tillverkningspremier, tullförhöjningar och införselförbud. Verkets omsättning fördubblades under de första 20 åren. Med hattpartiets fall 1765-66 drogs dock privilegierna in. Manufakturverket förde sedan en tynande tillvaro tills det slutligen lades ned 1847. Herman Schelin var verksam som bokhållare vid Rörstrands fabrikers filial Arabia i Finland. Gustaf Holdo Stråle (1826-96) var Rörstrands ledande kraft.

Sthlm, L. Salvius, 1744. 8:o. 124 s. Häftad och oskuren i samtida ngt nött gråpappomslag som har en reva i ryggen. Inlagan lite lagerfläckig. De avslutande fyra sidorna, som innehåller en bokförteckning, saknas och har aldrig funnits med här. Omslagets insidor med samtida anteckningar och bläckkludd (ett chiffer?). Med J. W. Pfeiffers namnteckning och gåvotillskrift till magister Linberg daterad Västerås den 13 maj 1786. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Bibliotheca danica IV:230. Ehrencron-Müller Bibliografi over Holbergs skrifter I, s. 88-89 . Översatt och utökad med kommentarer av Johan Browallius. Det danska originalet utgivet under Holbergs pseudonym ”Hans Mikkelsen” utkom 1726. S. H. Rossel karaktäriserar ”Metamorphosis” i ”Ludvig Holberg – a european writer” som ”truly a neoclassical work without direct models in contemporary European poetry; but is neither moving nor really humorous”.

Västerås, J. L. Horrn, 1772. 8:o. (16),150 s. & 2 grav. plr + (10),3-173,(3) s. & 2 grav. plr. Brunt stänkdekorerat pappbd med benvit titeletikett och gamla blåstänkta snitt (Johanna Röjgård). Bra inlagor med endast enstaka obetydliga fläckar. Några vikta övre hörn i del I. Ett opaginerat blad med bokannonser saknas i slutet av del I. Översättningen är gjord av Olof Bidenius Renhorn. Första svenska upplagan utkom 1744-45. De avslutande opaginerade i andra delen med bokannonser. På s. 161-73 i del II återfinns ”Herr Silhouettes undersökning öfver Mandevilles tankar, som skrifwit Sagan om bien, hwaruti han påstår att odygden är för samhällen nyttig”.

Växjö, 1921-34. (2),VI,351,(4) s. & 1 plansch + 404,(2) + (4),349,(1) + (2),378,(1) + (2),444,(1) + 383,(1) + 383,(1) + (4),IX,(1),3-463,(1),1-47,(1) s. Åtta trevliga gröna hklbd med svarta titeletiketter i skinn och stänkta snitt (Isbergs, Norrköping). Ryggarna obetydligt flammiga. Ett löst bilagt tidningsurklipp har missfärgat försättsbladet i del I. Med Frithiofs Hjelmqwists exlibris i första volymen och Hilding Hjelmbergs namnetikett i samtliga volymer. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1147 (för utgivningen fram t.o.m. 1929). Illustrerad.

(Berlin, F. Vieweg), 1789. 8:o. (8),344,1-44 s. Brunt hklbd från mitten av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg och rödstänkta snitt. Ryggen kraftigt blekt. Bra inlaga, men med några smärre solkfläckar på s. 51-52 och en liten reva i övre marginalen på s. 185. Från Biby. Den andra pagineringsföljden börjar med rubriken: ”An das Publikum über die Ursachen, welche die Bekanntmachung der Denkwürdigheiten der Gräfin von Valois de la Motte bis jetzt verzögert haben.” Översatt från engelska av Ludwig Schubart. Den franska bedragaren, ”grevinnan” de La Motte (1756-91) var dotter till en avsigkommen lantadelsman, som härstammade från kung Henrik II:s oäkta son, Henry de Saint-Rémy. Hon fick som åttaårig tiggare markisinnan de Boulainvilliers beskydd och erhöll, sedan hennes förnäma härkomst styrkts, 1776 en liten pension av Ludvig XVI. Hon gifte sig 1780 med Marc-Antoine Nicolas de La Motte, som trots att han tillhörde lågadeln, antagit grevetitel. Samma år slog sig det äkta paret ned i Paris, där ”grevinnan” genom diverse manövrer trängde sig in vid hovet för att, med stöd av sin härkomst från huset Valois, försöka erhålla några av släktens jordegendomar, som kommit i kronans ägo. Hon gav sin omgivning föreställningen att hon emottogs och stod i gunst vid hovet, och lurade, genom löften om ”protektion”, av flera personer större eller mindre penningsummor. Bedrägerierna kulminerade i den beryktade halsbandsprocessen, vars offer blev kardinal de Rohan och till viss del, om än indirekt, drottning Marie Antoinette. La Motte dömdes i maj 1786 för bedrägeri och blev offentligen piskad och brännmärkt i juni samma år. Hon lyckades fly från fängelset La Salpêtrière den 5 juni 1787 och begav sig till England, där henne make och medbrottsling satt sig i säkerhet. La Motte avled den 23 augusti 1791 av följderna av ett fall ned på gatan från tredje våningen och hennes man återvände till Frankrike och dog på en asyl i Paris 1831.

Kristianstad, F. F. Cedergréens boktryckeri, 1829. 8:o. (4),201,(1) s. & 3 utvikbara litograferade plr. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och en nött röd titeletikett av glättad papp. Främre pärmens framkant har kraftfulla skador, bakre pärmen med ett skadat hörn och bakre ytterfals med spricka nederst. Försättsbladet urrivet. Inlagan småfläckig och lite solkig. Titelbladet med viss bruntoning och små bläckfläckar. En reva i yttermarginalen på s. 169. Första planschen med lagningar i vikningarna och den andra planschen med revor i vikningen. Med en oidentiferad äldre stpl, A. C. Flormans namnteckning och blindstpl samt Hans T:son Falcks lösa exlibris (med klisterspår på frampärmens insida), Carl Axel Falcks exlibris och Lars Falcks namnteckning. Dessutom ett inklistrat visitkort från Margaret och Knut Bergwall med en tillskrift. Göran af Klercker (1798-43) avslutade sin karriär som kapten vid Vendes artilleriregemente och två av hans söner blev också artillerister. För att undvika olyckshändelser i samband med det tämligen vådliga arbetet att tillverka fyrverkerier, fastslås i några regler mot slutet, till exempel: ”Böra framför allt inga slurfaktiga eller druckna arbetare användas och den noggrannaste ordning iakttagas under arbetet, hvilket, då det sker i stort, bör verkställas efter en förut uppgjord plan, så att hvarje slags arbete göres på en gång [...] hvarigenom vinnes, utom tid och materialier, äfven enformighet i arbetet och lättnad uti tillsynen”.