Søgningsresultat

Sthlm, Wennberg et Nordström, 1771. 8:o. Grav. titelblad,(2),540,(34) s. Samtida nött hfrbd med upphöjda bind, brun titeletikett och stänkta snitt. Ryggen med ett mindre nagg överst och titeletiketten skrapad och med en spricka tvärs över. En samtida numrering på insidan av främre pärmen. Det främre snittet med en liten fläck som trängt in i yttermarginalen på s. 27-100. Några fläckar i den övre marginalen på s. 129-32 och 384, samt en vaxljusfläck i texten på s. 184-85. Bibliotheca Walleriana 8216. ”Underrättelse om barns sjukdomar”, enligt Sten Lindroth ”det mest inflytelserika arbete, som någonsin utgivits av en svensk läkare”, publicerades först i form av små uppsatser i Vetenskapsakademiens almanackor 1753-71. Arbetet utkom första gången i bokform 1764. Föreliggande upplaga utgavs av Vetenskapsakademien och är egentligen den andra utgivna bokupplagan på svenska. Den är mycket utvidgad, bl.a. med de uppsatser som publicerats efter 1764. Lindroth skriver: ”Utan att bjuda på några märkliga nyheter ägde Rosensteins pediatriska handbok i fullständighet och moget omdöme ingen motsvarighet, och den anammades snabbt som klassisk utomlands; före århundradets slut var den översatt till åtta främmande språk”. Föreliggande upplaga avslutas med Abraham Argillanders ”Försökt sätt, at lära dumbar läsa och tala”. Linnélärjungen Argillander (1722-1800) har kallats Nordens förste dövlärare och i sin uppsats redovisar han resultaten av sina försök att lära sin dövstumme svåger Wolfgang Henricus Amadeus Helsingius att tala, läsa och skriva.

Växjö, A. Thetzells enka, 1800. 8:o. (1),X,(3),384,389-94,(4) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Fint brunt stänkdekorerat pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Gamla turkosa något solkiga snitt. Lagerfläckig, främst i marginalerna och med enstaka starkare fläckar. Nagg i övre marginalen på s. (2-3). Bläckfläck i övre hörnet på s. 11. En tabell saknas som vanligt. Med författarens kontrollstpl på titelbladet. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5679. Ottervik Litteratur om Blekinge 1772. Haugen A bibliography of Scandinavian dictionaries 199 för ordlistan på sidorna 171-80. Planschen är graverad av M. G. Hellström och avbildar medeltida sigill och inskriptioner. De fyra sista opaginerade sidorna är rättelser, vilka förklaras av ”auctors långwäga wistande från tryckeriet”. Rör nuvarande socknarna Jämshög och Kyrkhult i Olofströms kommun i Blekinge. Jöran Johan Öller (1740-1811) var prost i församlingen.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1851-52. 8:o. XVII,(1),446 s. & 1 litograferad karta + (2),267 s. Med en del illustrationer i texten. Samtida ljusbrunt hfrbd med rikt guldornerad rygg och grönsprängda snitt. Någon enstaka fläck, t.ex. på s. 247 i första delen. Många blyertsanteckningar där och på s. 103-13 i avsnittet om dialektala ord. Även några förstrykningar med bläck i marginalerna. Med Skottorps vackra exlibris och P. von Möllers på Skottorp ägarstpl. Mycket fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5726. Bördh Dalslandslitteratur 1519. Komministern i Kila Anders Lignells (1787-1863) viktiga Dalslandsbeskrivning är uppdelad i dels en allmän historisk och systematisk översikt, dels en noggrann beskrivning härads- och sockenvis. Arbetet väckte uppmärksamhet redan i samtiden, belönades av Vitterhetsakademien och C. G. Styffe skrev i en berömmande recension att verket ”i omfattning och grundlighet lämnar de flesta om ej alla andra landskapsbeskrivningar långt efter sig”. ”Svenskt biografiskt lexikon” tillägger att ”detta omdöme har blivit bestående o L:s arbete har på grund av författarens akribi o kritiska behandling av källmaterialet inte förlorat sin aktualitet”. Åtskilliga tidigare inte publicerade äldre handlingar anföres här i sin helhet. Peter von Möller (1809-83) byggde upp en fin boksamling på Skottorps slott i Halland. Han var en föregångsman inom lanthushållningen, bland annat som pionjär när det gällde användandet av guano för konstgödsling; så till den grad att bruksägaren och riksdagsmannakollegan C. G. Indebetou menade att von Möller ”borde ha haft Guanoöarna i sin vapensköld”. Han adlades för sina förtjänster i samband med Karl XV:s kröning. Möller intresserade sig för Hallands historia och språk. 1858 gav han ut ”Ordbok öfver halländska landskapsmålet” och anteckningarna i detta exemplar har samband med hans jämförande dialektforskning.

Jena, Bran’schen Buchhandlung, 1821. 8:o. (2),204 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Omslagets rygg med revor och trasig i häftningen. Svag fuktrand i titelbladets nedre marginal. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Översättning av ”Travels in Sicily, Greece, and Albania” som utkom 1820. Thomas Smart Hughes (1786-1847) var präst och historiker. Han blev 1812 informator för den unga Robert Townley och gjorde med honom en två år lång bildningsresa genom Spanien, Italien, Sicilien, Grekland och Albanien, platser som beskrivs i föreliggande reseskildring.

U.o., 1633. 8:o. 480 s. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och dubbla guldpräglade pärmbårder med hörnstämplar. Ryggen skadad upp- och nedtill. Pappret på insidan av bakre pärmen har lossnat från denna. En överstruken gammal namnteckning i övre marginalen på titelsidan. Inlagan med sporadiska småfläckar och gamla marginalnoteringar. Några solkfläckar i nedre marginalen på s. 52, 221 och 264. Ett par mindre tryckbläckplumpar på s. 106-07. Med ett oidentifierat utländskt gammalt grav. exlibris med valspråket ”Pro rege et patria”. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 3796. Det finns exemplar som har ett kompletterande register om 40 opaginerade sidor. Andra upplagor trycktes i Rouen och Genève 1633, liksom ytterligare minst en upplaga utan tryckort. Flera nya upplagor och översättningar utkom följande år. Friedrich Spanheims (1600-49) mycket spridda arbete om det trettioåriga kriget med en beskrivning om slaget vid Lützen, som även utkommit separat. Hierta kallar föreliggande upplaga för den första.

(Uppsala, Höijer, 1737). 4:o. (6),58 s. Oskuren. Helt loss i häftningen. Delvis lagerfläckig och bruntonad, det senare i huvudsak i övre marginalen. Fläck på s. 25 (vilken är felpaginerad 32). I nyare senapsgul klotlåda klädd med svartstänkt papper. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 77: ”Har förmodligen endast blifvit utdelad af författaren, utan att finnas till salu. Sällsynt”. Pjäsen är en av de första franskklassiska tragedierna skrivna på svenska språket och uruppfördes sannolikt av studenter på Distingsmarknaden i Uppsala 1739. Handlingen tilldrar sig i kung Inges hov i Uppsala och motivet är hämtat bland annat från ”Hervarasagan”.

Västerås, J. L. Horrn, 1778. 8:o. Grav. titelblad,(12),108 s. + HÜLPHERS, ABRAH. ABR:SSON. Samling til korta beskrifningar öfwer swenska städer. 2dra flocken om städerne i Södermanland. Västerås, J. L. Horrn, 1783. 8:o. Grav. titelblad,(8),136 s. + HÜLPHERS, ABRAH. ABR:SSON. Samlingar til en beskrifning öfver Norrland. Femte samlingen II bandet om Westerbottens städer. Västerås, J. L. Horrn, 1797. 8:o. Grav. titelblad,(16),160 s. Ganska nött men fint samtida ljusblått glättat pappbd med ljusbrun titeletikett. Gula snitt. Ryggen har lite av det översta lagret ryggpapp bortnött upp- och nedtill samt i ytterfalsarna. Rygg och pärmar blekta och etiketten lite naggad i båda kanterna. Handskrivet register på försättsbladet. En del lager- och småfläckar. Med Jacob Pontusson De la Gardies grav. exlibris klistrat på första titelbladets baksida, vilket har skrynklat till detsamma en aning. Hans handskrivna kataloghänvisning och hyllplacering på första titelbladet. Trevligt samlingsband från Löberöd och sedan Charlottenlund. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 221a, för första arbetet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5635. Essén Sörmländsk bibliografi med många hänvisningar. Allt som utkom. De beskrivna städerna är Västerås, Arboga, Köping, Sala, Lindesberg och Nora i Västmanland samt Nyköping, Strängnäs, Torshälla, Eskilstuna, Mariefred, Trosa och Södertälje i Södermanland. Det tredje arbetet är en fristående fortsättning av de första arbetena och ingår i Hülphers stora Norrlandsbeskrivning. Avhandlar Umeå, Piteå, Luleå och Torneå. Med hyllningsdikter av Z. Nordmark, Isaac Nordmark, G. A. Tayarden och Magnus L. Ståhl. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) är en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet. Hans topografiska arbeten tillkom enligt en fast arbetsordning. Väl hemkommen från en resa sammanställde Hülphers sina intryck grundade på anteckningarna ur sin resedagbok. Detta utkast sändes till kyrkoherdar och ståndspersoner i den berörda trakten med en begäran om kompletteringar och rättelser av utkastet. Hülphers bifogade även en omfångsrik frågelista som var inspirerad av den som J. Faggot hade presenterat i sin uppsats ”Tankar om fäderneslandets känning och beskrifwande”, tryckt i ”Vetenskapsakademiens handlingar” 1741. I ett nära samarbete med sina informanter och genom en omfångsrik brevväxling växte så småningom en färdig text fram.

Sthlm, J. S. Ekmanson, 1798. 8:o. 341,(1) s. & 1 grav. plansch. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och oxblodsröd titeletikett i marokäng. Stänkta snitt. Ryggen lite blekt och fläckig samt med små nagg överst. Enstaka småfläckar. Biblioteksnumrering i bläck 3788 på försättsbladet. Jacob Pontusson De la Gardies grav. exlibris,hans typtryckta kataloghänvisning på frampärmens insida och typtryckt hyllplaceringsuppgift på liten lapp på titelbladet. Från Löberöd och sedan Charlottenlund. Trevligt ex. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0880. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1057. Planschen visar ”Ziffrornas förkortnings sätt”.

Skara, F. J. Leverentz, 1799. 4:o. 56 s. & 3 utvikbara grav. plr. Bra marmorerat pappbd från 1900-talets mitt med svart titeletikett i skinn. Det ursprungliga gråpappersomslaget medbundet. Gamla anteckningar på insidan av främre omslaget och även på titelbladet. Med författarens tyvärr hårt beskurna dedikation och delvis lite beskurna egenhändiga rättelser och tillägg i bläck, bl.a. på s. 49-50, som blivit invikt. Med Chr. Aug. von Sydows namnteckning daterad den 30 november 1840. Spår av Arvid Mårtenssons namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3702 anger felaktigt fyra planscher. Allt som utkom. Planscherna, som är graverade av Elias Martin, föreställer en gånggrift vid Dala och Askeberga stenar, bägge efter Hilfeling, samt ett fantasiporträtt av Torgils Knutsson på Kungslena. Detta arbete har en komplicerad förhistoria: det föregicks av ”Politiska erinringar” 1793 som inarbetades i den 1795 utkomna ”Politiska erhinringar”. Ur den sistnämnda trycktes en omarbetad del av det första stycket 1798 under titeln ”Politiska erinringar”, följt av detta arbete året därpå. Tham redovisar här sina politiska och historiska reflexioner över bland annat de gamla göternas styresskick med hänvisningar till olika äldre urkunder och lagböcker samt sagalitteraturen. Författaren pläderar för sin aristokratiska grundsyn och kritiserar skarpt tryckfriheten och demokratiska strävanden i samtiden. I dedikationen ber Tham att skriften inte ska utlånas.

Sthlm, 1884. (2),CX,(2),340 s. & 2 porträtt. Ganska nött hfrbd med upphöjda bind och guldornerad rygg. Främre omslaget medbundet. Dedikation till Herman Schelin. Sandqvist Litteratur om svenska industriföretag 42. Henriksson Litteratur om Alingsåsbygden Q 185. Enligt uppgift tryckt i 150 exemplar. Alingsås manufakturverk grundades 1724 av Jonas Alströmer, som också lyckades knyta flera inflytelserika personer till projektet, bland annat Gyllenborg, Tessin och Höpken. Företaget fick betydande förmåner vid 1726-27 års riksdag samt beviljades frikostiga lån ur den nystartade Manufakturfonden. Under följande riksdagar understöddes textilverket med tillverkningspremier, tullförhöjningar och införselförbud. Verkets omsättning fördubblades under de första 20 åren. Med hattpartiets fall 1765-66 drogs dock privilegierna in. Manufakturverket förde sedan en tynande tillvaro tills det slutligen lades ned 1847. Herman Schelin var verksam som bokhållare vid Rörstrands fabrikers filial Arabia i Finland. Gustaf Holdo Stråle (1826-96) var Rörstrands ledande kraft.

Paris, Rignoux, 1855. 12:o. (4),210,(1) s. Elegant blåsvart chagrinbd med upphöjda bind, förgylld rygg- och pärmdekor samt pärmkantsdekor och inre denteller. Helt guldsnitt. Obetydliga smånötningar, mer på på pärmkanterna. Fin inlaga. Främre pärmen med guldpressat svenskt riksvapen och försättsbladet med dedikation från författaren till Oskar I. På främre pärms insida står handskrivet ”af H.M. Konungen till Kgl. Sundhetskollegium”. Med etikett och stämpel från Kungliga Medicinalstyrelsens bibliotek. På etiketten tillskrivet ”Farsoter och koppor”. Sjögren Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken avbildar ett antal olika i utlandet utförda pärmexlibris använda på gåvoband till svenska kungligheter men inte detta.

Frankfurt, ex officina Zunneriana, typis J. Andreæ, 1671. 4:o. Extra grav. titelblad,(6),286,(2 blanka) + 422,(2) s. Med träsnitt och kopparstick i texten. Samtida pergamentbd med prydligt textad ryggtitel och lite kladdig årtalsangivelse under denna. Stänkta snitt. Spricka i främre ytterfalsen och tre smärre lagade revor i pergamentet på ryggen. Lite skeva pärmar, den bakre fläckig och den främre med obetydligt litet hål. Lätt lager- och småfläckig samt med spridda fuktränder. Spår av borttaget exlibris på främre pärmens insida. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 826. VD17 23:237989W. Schefferus behandlar här det antika fordonsväsendet utifrån kulturhistoriska, tekniska och arkeologiska perspektiv. Sten Lindroth menar att det är Schefferus ”mest omfattande bidrag till den klassiska arkeologin” och fortsätter: ”Ämnet var inte oviktigt. För det ekonomiska livet, och därmed för hela den antika civilisationen, spelade landtransportens former en avgörande roll. Med all sin bundenhet till de litterära källorna hade 1600-talets humanister ett levande sinne för tekniska och kulturhistoriska realiteter, som förebådar en långt senare tids forskningsinriktning. Schefferus beskriver med flödande dokumentation alla slags vagnar och andra transportmedel brukade av greker och romare, också bärstolar, bårar o.d. Där möter kejsar Heliogabalus’ pärlbeströdda guldvagn, sexspann och enkla packvagnar, processionsvagnar och lieförsedda stridsvagnar; seltyg och hjulkonstruktioner undersöks med teknisk ackuratess”.

Lund, J. Lundblad, 1795-96. 8:o. (14),184,184-207,(2) + (2),387,(1) + (2),4,7-139,(13) s. & 8 utvikbara grav. plr. Samtida hfrbd med guldornerad rygg, beige titeletikett av glättad papp och stänkta snitt. Ryggen ngt blekt och flammig samt lite repad. Bakre pärmen med några ytliga maskangrepp, t.ex. i det övre yttre hörnet. Gammal bläcknotering och en auktionsetikett på insidan av främre pärmen. Bra inlaga med enstaka småfläckar, t.ex. fingeravtryck i texten på s. 383 i del II. Med Samuel Wallners namnteckning. Planscherna graverade av J. M. Weller. Tredje delen behandlar elektricitetens användning inom medicinen. Översatt via tredje upplagan av Gehlers tyska översättning av originalet ”Complete treatise of electricity” som utkom i London 1777. Dessutom har översättarna tillfört kompletterande information ur andra källor i notapparaten. Tiberius Cavallo (1749-1809) var född i Italien men verkade i England. Han gjorde många förbättringar på vetenskapliga instrument och framförallt den s.k. ”Cavallo’s multiplier” som kunde förstärka små elektriska laddningar och göra dem mätbara i ett elektroskop. Han blev medlem av Royal Society 1779. Samuel Wallner (1778-1865) disputerade under Thunbergs presidium 1800 respektive 1804. Han var sedan verksam inom sjukvården i Hudiksvall.

Uppsala, typis Edmannianis, (1775-86). 4:o. (8),56 + (2),57-88 + (2),89-104 + (2),105-20 + (4),121-38 + (2),1-16 + (4),17-36 + (2),37-52 + (4),53-68 + (2),69-84 + (4),85-100 + (2),101-16 + (2),1-12 + (4),13-22 s. Fjorton häften, varav några tagna ur band. Del IV är ouppskuren. Några häften lite småsolkiga, t.ex. del III och IV. Nedre yttre hörnet på titelbladet bortklippt i del V. Tillskrifter nederst på titelbladen till del II, VII, XIII och XIV. Ur Gustaf Rudbecks bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 182 och 183. Lidén Catalogus disputationum 112-13 och 2 respektive Marklin Catalogus disputationum 3-13. Respondenterna till del III-XII och supplementdelarna var i tur och ordning Henric Nylén, Israël Edenmark, Johannes Olavi Lexelius, Nicolaus G. Agander, Carl Ulric Norlin, Abraham Thorberg, Olavus Thavenius, Eric Samuel Norling, Petrus Ellström, Carl Henric Linde, Martin Hyltén och Fredric Peterson.

Sthlm, C. Delén, 1803-05. 8:o. Grav. porträtt,(11,1 blank,1,1 blank),247,(1 blank,1) + (9,1 blank,1,1 blank),320,(1) s. & 3 grav. plr + (4),328,(5) s. & 4 grav. plr + (13,1 blank,2),367,(1) + (10),352,(2) s. Fem samtida blå klistermarmorerade pappbd med röda titel- och deltiteletiketter. Oskurna snitt som endast är försiktigt putsade. Några små nötningsmärken på rygg och pärmar. Två titeletiketter med obetydliga nagg. Inlagorna lagerfläckiga på sina håll, särskilt i del II från s. 303 till slutet och även i början av del III. Liten repa i nedre hörnet på porträttet, smutstitelbladet till del I med en gammal lagning och en bläckplump på eftersättsbladet. Fin svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3314. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 187. Dedikationen undertecknad ”Dechaux”, d.v.s. Jean Baptiste de Chaux, fransk språkmästare, som var medhjälpare till den verklige utgivaren J. G. Oxenstierna. Del IV-V innehåller ett urval av kungens brevväxling. En ny upplaga av första delen utkom 1805 och en svensk upplaga i sex delar publicerades 1806-12. Planscherna i denna franska upplaga är inte desamma som i den svenska. Här är kungens porträtt graverat av C. S. Gaucher efter förlaga av N. Lafrensen d.y. och den första planschen av Heland samt de övriga sex planscherna graverade av de franska kopparstickarna Dambrun, Gauché, Halbou och De Launay efter förlagor av Karl Jakob Hjelm och Emanuel Limnell.

Växjö, A. Thetzells enka, 1800. 8:o. (1),X,(5),384,389-94,(2) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad i något fläckigt och lätt nött samtida gråpappomslag och med rödstänkta snitt. Inlagan ställvis lite lagerfläckig och med fuktrand i nedre marginalen mot slutet. En solkfläck i inre marginalen på s. 145. Planschen har en handskriven pagineringshänvisning i bläck innanför plåtkanten. En tabell saknas som vanligt. Med författarens kontrollstpl inklistrad på titelbladet. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5679. Ottervik Litteratur om Blekinge 1772. Haugen A bibliography of Scandinavian dictionaries 199 för ordlistan på sidorna 171-80. Planschen är graverad av M. G. Hellström och avbildar medeltida sigill och inskriptioner. De fyra sista opaginerade sidorna är rättelser, vilka förklaras av ”auctors långwäga wistande från tryckeriet”. Rör nuvarande socknarna Jämshög och Kyrkhult i Olofströms kommun i Blekinge. Jöran Johan Öller (1740-1811) var prost i församlingen.

Lund, A. Habereger, 1712. 4:o. (34),619,(1) s. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind. Nött rygg med småskador och lite lagningar, mest i ytterfalsarna, samt en svårläst handpräntad titel i rött. Pärmarnas marmorering är lite ojämn och samsas med fläckar av olika slag. Bra inlaga med ett fåtal fläckar, t.ex. på s. 325-27. Med gammal namnteckning And. Dubb [?]. Exlibris för Rolf G. Norberg med alfabetsmotiv, utfört av Christer Jonsson 2013. The Hannås collection 616. På sidorna 583-602 återfinns en ”förtekning på några fransöska ord som äro nu inblandade uti swenskan/ och kan hende af allom icke rätt förstås”. Sten Lindroth kallar Spegels lexikon ”ett pionjärverk, det första i sitt slag. Redan i instruktionen för antikvarierna 1630 ingick åliggandet att utarbeta ett svenskt lexikon, och Bureus, Stiernhielm och andra grep sig an med saken, men det skedde i götisk-antikvarisk anda och resultatet blev som vi sett magra. Spegels Glossarium meddelar väl också fornnordiska ordprov liksom i jämförande syfte tyska, engelska, latinska osv., men är främst en inventering av det samtida ordförrådet”. Denna karaktärisering, som ytterst går tillbaka på språkforskaren Adolf Noreens uppfattning, har ifrågasatts och omformulerats i modern tid. Bo Ralph exempelvis skriver att ”när man undersöker Spegels ordbok från 1712 slås man i första hand av hur underlig den är, sedd med våra ögon. Den innehåller vitt skilda typer av artiklar, alltifrån vad vi nu uppfattar som helt vanliga ordboksartiklar till långa utredningar av närmast encyklopedisk karaktär. Till många ord fogas oändliga rader med ekvivalenter eller på annat sätt liknande ord hämtade från andra språk. Syftet med ordboken uppges vara att underlätta för de nya sydsvenskarna, som före Roskildefreden 1658 hade varit danskar, att läsa den heliga skrift på svenska. Hur väl lämpad för denna uppgift den har varit är det svårt att avgöra [...]. Däremot finns det åtskilligt hämtat från dialekternas ordförråd och – framför allt – ålderdomliga ord och uttryck från de fornsvenska texterna samt antagligen för de flesta samtida svenskar tämligen obegripliga norröna ord”. Ralph sammanfattar att det är riktigt att ”Spegels ordbok är den första svenska ordbok som inte på något tydligt sätt ansluter till latintraditionen. Men det är ändå missvisande att betrakta den som den första ’moderna’ svenska ordboken”.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1843. 8:o. (1 blank,3),IV,150,(2 blanka) s. + BOHEMAN, CARL H. Årsberättelse om framstegen i insekternas, myriapodernas och arachnidernas naturalhistoria under åren 1843 och 1844. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1845. 8:o. (1 blank,3),V-IX,(1 blank),224 s. + BOHEMAN, CARL H. Årsberättelse om framstegen i insekternas, myriapodernas och arachnidernas naturalhistoria under åren 1845 och 1846. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1847. 8:o. (1 blank,3),V-IX,(1 blank),276 s. + BOHEMAN, CARL H. Årsberättelse om framstegen i insekternas, myriapodernas och arachnidernas naturalhistoria för åren 1847 och 1848 till kongl. Vetenskaps-akademien afgifven. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1851. 8:o. X,333 s. + BOHEMAN, CARL H. Årsberättelse om framstegen i insekternas, myriapodernas och arachnidernas naturalhistoria för åren 1849 och 1850 till kongl. Vetenskaps-akademien afgifven. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1852. 8:o. VIII,239 s. + BOHEMAN, CARL H. Berättelse om framstegen i insekternas, myriapodernas och arachnidernas naturalhistoria för 1851 och 1852. Till kongl. Vetenskaps-akademien afgifven. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1854. 8:o. X,342 s. + BOHEMAN, CARL H. Berättelse om framstegen i insekternas, myriapodernas och arachnidernas naturalhistoria för 1853 och 1854 till kongl. Vetenskaps-akademien afgifven. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1857. 8:o. VIII,295 s. + BOHEMAN, CARL H. Berättelse om framstegen i insekternas, myriapodernas och arachnidernas naturalhistoria för 1855 och 1856 till kongl. Vetenskaps-akademien afgifven. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1859. 8:o. VIII,362 s. Åtta häftade, oskurna och ouppskurna volymer i tryckta omslag av olika färg. Den sista volymen med smärre omslagsrevor på baksidan. Enstaka fläckar. 1843-44 med fuktränder i början och mot slutet. 1853-54 med fuktränder i titelbladets marginaler och i början av inlagan. Främre omslaget till 1855-56 med dedikation från författaren till professor P. F. Wahlberg. Komplett och bra svit ur Bengt-Olof Landins bibliotek. Elof Colliander Kungl. svenska Vetenskapsakademiens skrifter 1826-1917, s. XIX. De tre första häftena utkom som andradel i ”Årsberättelser om zoologiens framsteg” för respektive år. Detta framgår av omslagen och serietitelbladen i häftenas början. Carl-Henrik Boheman (1796-1868) var en av tidens mest framstående entomologer. Hans studier av insekterna avbröts inte av den militära karriären som han inledde 1813. När Fries 1837-38 vistades i Bohuslän förestod Boheman intendentsbefattningen vid Riksmuseet och 1841 kallades han till professor för museets entomologiska samlingar. Han utgav dessa årsberättelser för åren 1840-56 som en del i Vetenskapsakademiens storstilade projekt att genom årliga redogörelser berätta om utvecklingen inom alla dess vetenskapsgrenar. Peter Fredrik Wahlberg (1800-77), som fått ett av häftena dedicerat till sig, var professor i naturalhistoria vid Karolinska institutet. Han skrev en rad entomologiska uppsatser.

Sthlm, L. Salvius, 1744. 8:o. 124 s. Häftad och oskuren i samtida ngt nött gråpappomslag som har en reva i ryggen. Inlagan lite lagerfläckig. De avslutande fyra sidorna, som innehåller en bokförteckning, saknas och har aldrig funnits med här. Omslagets insidor med samtida anteckningar och bläckkludd (ett chiffer?). Med J. W. Pfeiffers namnteckning och gåvotillskrift till magister Linberg daterad Västerås den 13 maj 1786. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Bibliotheca danica IV:230. Ehrencron-Müller Bibliografi over Holbergs skrifter I, s. 88-89 . Översatt och utökad med kommentarer av Johan Browallius. Det danska originalet utgivet under Holbergs pseudonym ”Hans Mikkelsen” utkom 1726. S. H. Rossel karaktäriserar ”Metamorphosis” i ”Ludvig Holberg – a european writer” som ”truly a neoclassical work without direct models in contemporary European poetry; but is neither moving nor really humorous”.

Västerås, J. L. Horrn, 1772. 8:o. (16),150 s. & 2 grav. plr + (10),3-173,(3) s. & 2 grav. plr. Brunt stänkdekorerat pappbd med benvit titeletikett och gamla blåstänkta snitt (Johanna Röjgård). Bra inlagor med endast enstaka obetydliga fläckar. Några vikta övre hörn i del I. Ett opaginerat blad med bokannonser saknas i slutet av del I. Översättningen är gjord av Olof Bidenius Renhorn. Första svenska upplagan utkom 1744-45. De avslutande opaginerade i andra delen med bokannonser. På s. 161-73 i del II återfinns ”Herr Silhouettes undersökning öfver Mandevilles tankar, som skrifwit Sagan om bien, hwaruti han påstår att odygden är för samhällen nyttig”.

(Berlin, F. Vieweg), 1789. 8:o. (8),344,1-44 s. Brunt hklbd från mitten av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg och rödstänkta snitt. Ryggen kraftigt blekt. Bra inlaga, men med några smärre solkfläckar på s. 51-52 och en liten reva i övre marginalen på s. 185. Från Biby. Den andra pagineringsföljden börjar med rubriken: ”An das Publikum über die Ursachen, welche die Bekanntmachung der Denkwürdigheiten der Gräfin von Valois de la Motte bis jetzt verzögert haben.” Översatt från engelska av Ludwig Schubart. Den franska bedragaren, ”grevinnan” de La Motte (1756-91) var dotter till en avsigkommen lantadelsman, som härstammade från kung Henrik II:s oäkta son, Henry de Saint-Rémy. Hon fick som åttaårig tiggare markisinnan de Boulainvilliers beskydd och erhöll, sedan hennes förnäma härkomst styrkts, 1776 en liten pension av Ludvig XVI. Hon gifte sig 1780 med Marc-Antoine Nicolas de La Motte, som trots att han tillhörde lågadeln, antagit grevetitel. Samma år slog sig det äkta paret ned i Paris, där ”grevinnan” genom diverse manövrer trängde sig in vid hovet för att, med stöd av sin härkomst från huset Valois, försöka erhålla några av släktens jordegendomar, som kommit i kronans ägo. Hon gav sin omgivning föreställningen att hon emottogs och stod i gunst vid hovet, och lurade, genom löften om ”protektion”, av flera personer större eller mindre penningsummor. Bedrägerierna kulminerade i den beryktade halsbandsprocessen, vars offer blev kardinal de Rohan och till viss del, om än indirekt, drottning Marie Antoinette. La Motte dömdes i maj 1786 för bedrägeri och blev offentligen piskad och brännmärkt i juni samma år. Hon lyckades fly från fängelset La Salpêtrière den 5 juni 1787 och begav sig till England, där henne make och medbrottsling satt sig i säkerhet. La Motte avled den 23 augusti 1791 av följderna av ett fall ned på gatan från tredje våningen och hennes man återvände till Frankrike och dog på en asyl i Paris 1831.

Kristianstad, F. F. Cedergréens boktryckeri, 1829. 8:o. (4),201,(1) s. & 3 utvikbara litograferade plr. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och en nött röd titeletikett av glättad papp. Främre pärmens framkant har kraftfulla skador, bakre pärmen med ett skadat hörn och bakre ytterfals med spricka nederst. Försättsbladet urrivet. Inlagan småfläckig och lite solkig. Titelbladet med viss bruntoning och små bläckfläckar. En reva i yttermarginalen på s. 169. Första planschen med lagningar i vikningarna och den andra planschen med revor i vikningen. Med en oidentiferad äldre stpl, A. C. Flormans namnteckning och blindstpl samt Hans T:son Falcks lösa exlibris (med klisterspår på frampärmens insida), Carl Axel Falcks exlibris och Lars Falcks namnteckning. Dessutom ett inklistrat visitkort från Margaret och Knut Bergwall med en tillskrift. Göran af Klercker (1798-43) avslutade sin karriär som kapten vid Vendes artilleriregemente och två av hans söner blev också artillerister. För att undvika olyckshändelser i samband med det tämligen vådliga arbetet att tillverka fyrverkerier, fastslås i några regler mot slutet, till exempel: ”Böra framför allt inga slurfaktiga eller druckna arbetare användas och den noggrannaste ordning iakttagas under arbetet, hvilket, då det sker i stort, bör verkställas efter en förut uppgjord plan, så att hvarje slags arbete göres på en gång [...] hvarigenom vinnes, utom tid och materialier, äfven enformighet i arbetet och lättnad uti tillsynen”.

Sthlm, C. Deleen, 1820. 8:o. 40 s. & 1 litograferad plansch & 5 grav. plr, varav 1 delvis handkolorerad. Brunt hklbd från slutet av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg. Inlagan med tydliga bruksspår och lätt solkig, åtminstone i början. Fuktfläckar förekommer, bl.a. från titelbladet till s. 8 i nedre hörnet, på s. 17-20 och 29-32 i nedre marginalen. Gamla lagningar på den inledande planschen och de två sista planscherna. Med C. M. Carlanders exlibris. Från Ericsberg. Allt som utkom. Den kolorerade planschen 2 är ett grovt skämt med Atterboms fatala rim ”Der jorden en enda omätlig tulpan uppglödgas i vällust av solens sultan” ur diktsviten ”Blommorna” i ”Poetisk kalender för 1812”. Planschen visar en gul tulpan ovanpå ett grått jordklot. På tulpanen står Moder Svea med blågul hjälmbuske. Verket är indelat i sex kapitel med varsin tillhörande plansch. Kapitel 1 är ”Salig Dumboms och redactörernes porträtter efter naturen”. Kapitel 2 handlar om Atterboms nämnda tulpan. Kapitel 3 är ”Vinter-scen i Stockholm” där planschen visar en hästkärra där man just tappat latrintunnan i gatan. Kapitel 4 och 5 är P. Nordquists ”Min lefnads-skuta”. Kapitel 6 ”Glasögonen” har en plansch som visar soldater utanför slottet, varav fyra har glasögon.