Søgningsresultat

Sthlm, J. A. Carlbohm respektive F. B. Nestius, 1793-1822. 8:o. (4),405 s. & 1 utvikbar grav. plansch + (4),390,(2 blanka) + (4),414,(1) + (4),394 + (4),443,(1) s. Fem häftade och oskurna volymer i samtida gråpappomslag med handskrivna titlar på de ngt blekta ryggarna. Inlagan med enstaka småfläckar. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 214. Planschen i del I föreställer ”Skamplun till en bråthe” vilket verkar vara ett sorts skyttevärn. Carl Adlersparre (1752-1825) arbetade i hela sitt liv på Riksarkivet och ”Historiska samlingar” innehåller utdrag ur handskrifter rörande svensk historia. Gustav III var mycket positiv till projektet och beviljade ett anslag på 200 rdr per år. Samlingarna innehåller t.ex. handlingar angående krigsväsendet under Gustav I:s och Erik XIV:s tid, brev från Bengt Baaz-Ekehielm till Johan Kasimir och handlingar kring trolldomsväsendet i Stockholm 1676-77. Bring skriver i ”Bibliografisk handbok till Sveriges historia” att dessa handlingar ”äro förträffligt redigerade och i editionshänseende överlägsna flertalet äldre publikationer av liknande slag samt försedda med värdefulla noter”.

Paris, imprimerie de Lottin l’aine, 1764. 8:o. Graverad front,(4),XVIII,(2),584 s. Samtida lackat och vackert marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och brun titeletikett i marokäng. Pärmarna med tredubbla ramlinjer i guld och kantförgyllning. Blåmarmorerade snitt och vackra marmorerade för- och eftersättspapper. Litet nagg överst i ryggen. Mindre maskhål i främre falsen vid det näst översta bindet. Ett par minimala maskhål i bakre ytterfalsen. Enstaka fläckar. Ett litet brunstråk på sista sidan. Försättsbladet med namnteckning Gustav Bonde och ett sentida diskret blindpressat monogram ”EHS”. Från Säfstaholmsbiblioteket med dess exlibris. Denna brett upplagda handbok kritiserar såväl Jethro Tull som Duhamel du Monceau. Den ”blinde excellensen” Gustaf Trolle-Bonde (1773-1855) erhöll såsom innehavare av Trolleholms fideikommiss tillstånd att kalla och skriva sig Trolle-Bonde 1809. I sin ungdom gjorde han och hans bror en lång studieresa i Europa, under vilken han förvärvade många böcker inom skilda ämnesområden. Som blivande stor godsägare var lanthushållning ett givet ämne. Han samlade sina och äldre generationers böcker i biblioteket på Säfstaholm. Huvuddelen av detta bibliotek såldes på auktioner 1921-32.

Sthlm respektive Uppsala, 1883-86-(87). (2),116,116a-b,117-253,(1) s. Ngt nött svart hfrbd med upphöjda bind och guldornerad rygg. Övre guldsnitt, övriga snitt oskurna. Med Frederik Heymans exlibris och Johannes Rudbecks namnteckning daterad 1902. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 32. Allt som allt tryckt i 50 exemplar och endast i denna upplaga. Med uppsatser om ”Guds verk och vila”, kopparsticken i ”Suecia antiqua et hodierna”, ”Dialogus creaturarum” m.m. samt med en utgåva av Bureus ”Sumlen” och andra anteckningar, liksom en nyckel till J. G. Rothmans ”Philolalus Parrhesiastes eller den pratsjuke fritalaren”.

Sthlm, H. A. Nordström, 1803. 8:o. Grav. front,(8),200 s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 stor utvikbar grav. plansch. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappomslag med en titeletikett av papper där den handskrivna titeln bleknat bort. Ryggen blekt. En fin inlaga med endast några enstaka lagerfläckar. Ett par svaga fuktfläckar i yttermarginalen från s. 196 till slutet. Trevligt ex. från Ericsberg. Bibliotheca Walleriana 4188. Allt som utkom. Frontespisen av Er. Acharius och graverad av E. Åkerland och den ovanliga stora planschen ritad av Fahlcrantz och graverad av C. Akrel. Innehåller kapitlen ”Öfversigt af de chroniske sjukdomarne i lifvets alla åldrar. Om mineral-källor och bad-inrättningar i allmänhet. Om dessas företräde framför alla andra medel til hälsans återställande i de nämnde sjukdomar och til erhållande af en högre ålder”, ”Medevi hälso-brunn för 125 år sedan; och Medevi med sina nu förbättrade anstalter för hälsa och beqvämlighet”, ”Korrt beskrifning öfver de chroniska sjukdomar, för hvilka Medevi hälsobrunn visat sig verksammast och af erfarenheten blifvit godkänd såsom tilförlitelig” och ”Dieten i allmänhet jämte utstakning af den bästa tiden för en brunnscur. Lefnadssättet vid Medevi med dess nöjen och förströelser”. Enligt företalet skulle överskottet av boken tillfalla Medevis fattigkassa. Sven Anders Hedin (1750-1821) var kunglig livmedikus och brunnsintendent vid Medevi 1798-1808.

Göteborg, N. J. Gumpert & comp., 1851. Liten 8:o. (6),107,(1) s. Häftad i tryckt gult lätt solkat omslag. Ryggen delvis sprucken och med nagg och smårevor i falsarna. Främre omslaget med lätt vikta hörn. Bra ex. Bring Itineraria Svecana 645. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 644**. August Wilhelm Malm (1821-82) är kanske mest känd som intendent på Göteborgs museum och för sin valforskning. Dessa resor genomfördes 1841-42 och bekostades av Vetenskapsakademien. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”blev han på Nilssons rekommendation anställd som C J Sundevalls biträde på riksmuseets zoologiska avdelning. 1841 sändes han av VA på en insamlingsresa till Nordkalotten, där han uppehöll sig i 20 månader och särskilt ägnade sig åt ornitologi. Han gästade här olika prästgårdar, och pastorn i Jukkasjärvi ansåg sig ha orsak att klaga på hans uppförande, vilket, efter rapport av L L Laestadius till Nilsson och Sundevall, förde med sig förlust av anställningen vid riksmuseum och Nilssons mångåriga onåd”.

Sthlm, N. Wankivius, 1669. Folio. Grav. front,(14),234,(1) s. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, delvis oxiderad rik ryggdekor och stänkta snitt. Minimala maskhål upptill i bakre falsen och pärmarna med en del ytliga maskangrepp, framförallt den främre. Gamla bläcknumreringar och en överstruken namnteckning på insidan av främre pärmen. Några smårevor i övre marginalen på s. 1. Enstaka obetydliga lager- och småfläckar. Bra ex. från Biby. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 462. Exemplar med den ovanliga extra hyllningsdikten av N. Heinsius. Frontespisen graverades av Dionysius Padt Brugge efter förlaga av David Klöcker Ehrenstrahl. Den föreställer den unga Karl XI styrande skeppet Sverige. Texten utgavs första gången av J. T. Bureus 1634 och trycktes om 1650. Det manuskript Bureus använt för sin utgåva var inte längre tillgängligt, och Schefferus fick utgå ifrån den tryckta texten till Bureus utgåva och förse den med latinsk parallelltext, dock inte utan att införa ett flertal förbättringar. Arbetet är en uppfostringslära för en ung kung skriven under svensk medeltid. Det kan vara författad för Magnus Eriksson ca 1330. Författaren är okänd, men troligen är verket en bearbetning av den italienska teologen och författaren Colonnas ”De regimine principum” som var avsedd för Filip den sköne av Frankrike. Även om texten bygger på utländska förlagor är den både språkligt och innehållsmässigt en mycket lyckad och självständigt hållen bearbetning. Handskriften kom antagligen från Vadstena kloster. Schefferus edition utfördes på uppdrag av Magnus Gabriel De la Gardie som också bekostade tryckningen. Boken inleds med en tryckt dedikation från honom till Karl XI.

Sthlm, J. L. Horrn, 1728. 8:o. (8),136 s. & 1 utvikbar träsnittsplansch. Med inklistrad gravyr föreställande sigill på s. 69. Häftad i samtida marmorerat pappomslag där ryggpappen till stor del är bortnött och häfttrådarna tittar fram. Enstaka lager- och småfläckar. Planschen med lätta marginalfläckar. Fint ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 409. Sigillgravyren är utförd av Carl Bergquist. Planschen föreställer slottet Köpingshus 1433. Med tryckta dedikationer på vers till ”hr. Casten Feif, fri-herre och herre”, P. Browallius, O. Hising, A. Risell, A. Christiernin och M. Hising. Inte bara som topografisk och historisk skriftställare gjorde sig kyrkoherden i Hedvig Eleonora församling Johan Göstaf Hallman (1701-57) känd, utan även som flitig författare av tillfällesdikter, vilket framgår av dedikationsdikterna.

Leiden, apud Felicem Lopes de Haro, 1669. 12:o. Grav. titelblad,(2),335,(1 blank,31) s. + HORN, GEORG. Historiæ naturalis et civilis, ad nostra usqve tempora, libri septem. Leiden, apud Lothum de Haes, 1670. 12:o. Graverat extra titelblad,19,(1 blank),1-374 s. Samtida pergamentbd med handskriven ryggtitel som endast nämner det första arbetet. Ofärgade men glättade snitt. Bra inlaga. Nederst på första titelbladet bokhandlaren Gottfried Kiesewetters initialer ”GK”. Hammerska bibliotekets respektive Erik Wiréns exlibris. Fint ex. Georgius Hornius (1620-70) var professor i historia vid universitetet i Leiden. Det första arbetet behandlar världens historia med uppgifter om bland annat Syd- och Nordamerika, ”Terra Australis incognita” och Norden.

(Sthlm?, J. H. Werner?, 1719). 4:o. (8) s. Tagen ur band. Något lager- och småfläckig samt lite bruntonad. Från Ericsberg. Hyde A bibliography of the works of Emanuel Swedenborg 142. Stroh & Ekelöf Kronologisk förteckning öfver Emanuel Swedenborgs skrifter 52. Ottervik Litteratur om Blekinge 2763. Det finns två varianter med lite olika sättning, här stavas till exempel Orust ”Öroust” på sista sidan. Christoffer Polhem hade stort stöd av Karl XII vad gällde olika industri- och infrastrukturprojekt, bland annat byggdes vid denna tid en fartygsdocka i Karlskrona och Polhem var där från maj 1717 och stannade under hösten. På nedresan till Karlskrona tog han vägen över Lund och besökte Karl XII och presenterade ett förslag om saltsjuderiers inrättande på Västkusten. Under krigsåren hade Sverige periodvis saltbrist med höga saltpriser som följd och Polhem menade att ett stort saltsjuderi i Gullmarsfjorden, med olika uppfinningar av hans hand, kunde förbättra läget. Den 26 juni 1717 fick han av Karl XII öppet privilegium på ett kompani med 200000 lotter à 1 daler smt, men Polhem hade stora problem att finna medfinansiärer under denna ekonomiskt svåra tid och skrev i december 1717 att ”gud vete hvad elakt öde Sverie har ved allt sitt nyttiga företagande; jag tror det är förtrollat på alla kanter, emedan hvarken vilja eller vetenskap förslår bemöta alla vedervärdigheter, som friskt förekomma”. Han la av allt att döma ned projektet men hans medarbetare och elev Emanuel Swedenborg gav ut denna broschyr som beskriver Polhems arbeten med dockan i Karlskrona, slussar i Trollhättan och saltsjuderianläggningen vid Strömstad.

Leipzig, bey G. Kiesewetter, 1764. 8:o. 144 s. & 3 grav. plr, varav 2 utvikbara. + HÅRLEMAN, CARL. Zwote Reise durch einige schwedische Provinzen. Leipzig, bey G. Kiesewetter, 1764. 8:o. 300,(2 blanka) s. & 6 utvikbara grav. plr. Träsnittsillustrationer i texten på s. 36 i del I och s. 27 och 222 i del II. Stänkdekorerat hfrbd från början av 1800-talet med guldlinjerad rygg, titeletikett av glättad papp och gula snitt. Några små fläckar på ryggen. Fin inlaga. Ett trevligt ex. från Ericsberg. Bring Itineraria svecana 163 respektive 167. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 265, noten, för det första arbetet. Den tredje resan blev aldrig översatt. Den tyska översättningen av första resan trycktes första gången 1751. I första delen återfinns en plansch med en vy och en karta över Trollhättan samt profilritningar av de tre slussarna, som inte finns i den svenska upplagan även om en annons i ”Lärda tidningar” 1752 utlovade en sådan. Andra delen innehåller bland annat en plansch föreställande en runsten i Ramlösa och en karta över Hjälmare kanal.

London, 1998. (8),372 + (4),373-757 s. Med hundratals illustrationer. Två röda oklbd med rik guldornering på rygg och pärmar. Utgiven av Bernard J. Shapiro. Denna fantastiska bokkatalog trycktes i 750 exemplar och förtecknar 1370 verk. Ej att förväxla med de tre kataloger som sammanställdes i samband med att samlingen såldes på Sotheby’s i maj 2002.

Uppsala, 1916-20. (6),367,(2) + (6),510,(1) s. & plr. Två bra bruna klbd med ryggdekor i svart, titeletiketter av rött skinn, stänkta snitt och medbundna omslag. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Bibliofilupplagan på bättre papper tryckt i 200 numrerade exemplar, varav dessa är nummer 67. Den enklare avhandlingsupplagan saknar planscher. Ett bokhistoriskt standardverk om det systematiska tagandet av böcker och bibliotek som krigsbyten i Sveriges krig under stormaktstiden. Områden som drabbades var Baltikum, Böhmen, Danmark, Polen och Tyskland.

Sthlm, N. Wankivius, 1669. Folio. Grav. front,(12),234,(1) s. Stiligt halvpergamentbd med blått infärgat titelfält och marmorerade pärmpapper (Johanna Röjgård). Gamla stänkta snitt. Tryckt på tjockt fint skrivpapper. Med en del småfläckar, bl.a. i övre snittet på s. 137-96. Liten lagning på baksidan av frontespisen. Titelbladet en aning solkigt. Några fläckar i inre marginalen på s. 93 och 96-97. En del solkigheter på s. 188 och 229-32. Med David Pontins monogramstpl på titelbladet. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 462. Saknar som ofta den ovanliga extra hyllningsdikten av N. Heinsius. Frontespisen graverades av Dionysius Padt Brugge efter förlaga av David Klöcker Ehrenstrahl. Den föreställer den unga Karl XI styrande skeppet Sverige. Texten utgavs första gången av J. T. Bureus 1634 och trycktes om 1650. Det manuskript Bureus använt för sin utgåva var inte längre tillgängligt, och Schefferus fick utgå ifrån den tryckta texten till Bureus utgåva och förse den med latinsk parallelltext, dock inte utan att införa ett flertal förbättringar. Arbetet är en uppfostringslära för en ung kung skriven under svensk medeltid. Det kan vara författad för Magnus Eriksson ca 1330. Författaren är okänd, men troligen är verket en bearbetning av den italienska teologen och författaren Colonnas ”De regimine principum” som var avsedd för Filip den sköne av Frankrike. Även om texten bygger på utländska förlagor är den både språkligt och innehållsmässigt en mycket lyckad och självständigt hållen bearbetning. Handskriften kom antagligen från Vadstena kloster. Schefferus edition utfördes på uppdrag av Magnus Gabriel De la Gardie som också bekostade tryckningen. Boken inleds med en tryckt dedikation från honom till Karl XI. David Pontin (1733-1809) disputerade 1759 för Linné och följde på sin lärares rekommendationer med på en av Ostindiska kompaniets resor som skeppspräst 1760 samt slutade sina dagar som präst i Östergötland.

Sthlm, P. J. Nyström, 1737. Stor 4:o. (20),224,(4) s. & 1 stor grav. vy & 1 utvikbar träsnittskarta. Med flera träsnitt i texten. Nyare ljusbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind och sparsam svartpressad ryggdekor samt stänkta pärmpapper. Gamla stänkta snitt. Spridda lager- och småfläckar. Enstaka smärre fuktränder, se t.ex. på s. 148-56, mest i övre marginalen. Kartan med gammal lagad reva på baksidan i övre hörnet. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 411. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1337: ”Myntverket/ med myntavbildningar”. En andra upplaga trycktes som följetong i ”Arboga tidning” 1881-83 och en ny upplaga utkom 2001. Arbogagravyren är ur ”Suecia antiqua et hodierna” och graverad av J. v. d. Aveelen 1703. Med åtta tryckta dedikationverser av författaren och hyllningsverser av C. J. Posselt, C. E. Dillman, J. Ehrenström och L. Wendelius. Jacob Benjamin Lohman (1708-82) var född i Arboga och verksam som först rektor och sedan präst i staden.

Sthlm, A. J. Nordström, 1792. 8:o. Grav. porträtt,(2),118 s. + FRANKLIN, BENJAMIN. Fortsättning af Benjamin Franklins enskilta lefwerne. Sthlm, A. J. Nordström, 1792. 8:o. 119-218,(4) s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, blekt röd titeletikett av pergament och rödstänkta snitt. Bra inlaga med endast enstaka obetydliga småfläckar. Med Jonas Gabriel Bloms namnteckning och två stplr, den ena från Göteborgs realläroverk och den andra som talar om att boken är skänkt av J. G. Holmstedt. Sabin A dictionary of books relating to America 25618. Det graverade porträttet stucket av Snack. De sista fyra opaginerade sidorna utgörs av bokannonser för Utters bokhandel. På sidorna 192-209 återfinns ”Den ärlige Richards wetenskap”, som under 1800-talet flera gånger trycktes separat som folkbok.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1795. 8:o. (4),223,242-374 s. Nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, ljusbrun titeletikett och röda snitt. Texten på titeletiketten bortnött och ryggen lite flammig. De klistermarmorerade pärmsidorna med några fläckar på bakre pärmen och en liten del av pärmpappret bortnött på den främre. Pärmhörnen stukade. En namnteckning bortklippt överst på försättsbladet och en annan raderad på frampärmens insida. Inlagan genomgående lagerfläckig och med sporadiska fuktränder i övre marginalen. En mindre solkfläck på s. 139 och en fuktfläck i yttermarginalen på s. 289-334. Med Louis Borgströms namnteckning och Pontus Ljunggrens exlibris. Arbetet översattes till tyska och utkom i Leipzig 1798. Hoppet i pagineringen beror på sättarslarv. Anders Jahan Retzius (1742-1821) läste som ung vid Lunds universitet, försörjde sig därefter en tid som apotekare men återvände till universitet och blev professor i naturalhistoria samt ansvarig för den botaniska trädgården. Från 1782 var han också ledamot av Vetenskapsakademien. I ”Försök til mineral-rikets upställning” är mineralerna strikt uppordnade i klasser och ordningar. Systemet hämtades, enligt Lindroth, i huvudsak från Cronstedt, varifrån även titeln är lånad. Arbetet är dock uppdaterat med nyare forskningsrön. Retzius inleder sålunda: ”Åter en handbok i mineralogien, och en handbok hvaruti man hvarken fölgt Bergmans eller Werners plan! Har man icke nog af Kirwans, Succows, Veltheims, Lentz, Emmerlings, utom alla de föregående? Nej säkerligen icke. Jag har dristat öka dessas antal, och blifver visserligen icke den sista”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att Retzius ”befäste ett för tiden modernt betraktelsesätt genom att beskriva mineralen med utgångspunkt i deras kemiska sammansättning, inte deras yttre egenskaper”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1753. 8:o. 92 s. & 2 utvikbara grav. kartor & 1 utvikbar plansch med träsnittsillustrationer och tryckt text & 1 stor utvikbar tryckt tabell. Med träsnittsillustrationer i texten på s. 15, 56 och 76. Fint marmorerat pappbd med vit tryckt titeletikett (Nordiska bokhandeln). Gamla stänkta snitt. Några enstaka småfläckar, t.ex. på s. 73-76. Den stora kartan med en reva. Med Johnny Hagbergs exlibris. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 415. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 657. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 279-80. Pehr Schissler (1724-94) var son till prosten Petter Schissler i Järvsö och vid arbetets författande vice häradshövding i Järvsö. Han betecknar sin sockenbeskrivning som en fortsättning av sin tidigare utgivna ”Helsinga hushåldning” från 1749. Förutom socknens historia beskrivs även dess lanthushållning, jakt och hantverk. Bland annat omnämns att Järvsöborna i ganska stor utsträckning ersätter det vanliga smöret med messmör, på så vis sparas det värdefulla smöret till avsalu. Schissler förklarade ortens namn som en påminnelse om en i övrigt okänd jarl som i en svunnen tid varit bosatt på ön. Därav titelns ”Jerlsö”, som han i stället för Järfsö felaktigt men konsekvent använder genom hela sitt arbete.

Sthlm, A. J. Nordström, 1806-08. 8:o. (6),529,560-566 + (2),521-1009,1110-1184 + (2),346,247-258 + (2),492,495-546,545-556 s. Fyra lätt nötta samtida hfrbd med beige titeletiketter i glättad papp och runda guldtryckta nummerfält. Blekta gula snitt. Några obetydliga småfläckar på titeletiketterna. Fjärde volymen lite lätt tillstukad upptill i ryggen. Pärmarna på andra och tredje volymen med några små maskskador. Ett fåtal småfläckar. Vaxljusfläck i nedre marginalen på s. 451 i första delen. Titelbladet till andra delen med liten fuktfläck. Sista bladet i tredje delen nära skuret i yttermarginalen. I fjärde delen ett par små fuktfläckar på s. 52. Bra och trevlig svit. Huvudtitelbladet med texten ”Utförlig geografie. Fjärde delen innefattande beskrifning om Svearike” saknas. Felpagineringar mot slutet i samtliga delar. Denna fjärde del, fördelad på fyra tjocka volymer, av Djurbergs ”Utförlig geografie” behandlar den svenska och finska geografin. Daniel Djurberg (1744-1834) utgav ett trettiotal kartor och skrev en rad geografiska uppslags- och läroböcker. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att Djurbergs ”geografiska läroböcker intogo årtiondena omkring 1800 en dominerande ställning vid undervisningen och utgingo i många upplagor”.

Lund, 1795. 8:o. 102,(2 blanka) s. Tagen ur band. Oskuren endast lätt putsad inlaga. Några enstaka små lagerfläckar. Fint ex. Du Rietz Gastronomisk spegel 54. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 422. En andra upplaga utkom i Strängnäs 1834. ”Ett av den store skaldens mest sällsynta arbeten” enligt Du Rietz.

(Västerås), E. Lauringer, 1655. 8:o. (16),528 s. Titelsidan med typografiskt ramverk. Nött och mycket solkigt och bruntonat samtida pergamentband. Titelbladet med många små bläckfläckar. Fuktrand i yttre marginalen på s. 1-16 och några övriga fuktränder i marginalerna. Spridda fläckar av olika slag och dessutom några solkigheter i nedre hörnet. Många samtida understrykningar och några marginalnoteringar. Pärmarnas insidor med flera delvis överstrukna gamla anteckningar. Titelbladet med Laurentius Ternerus namnteckning daterad 1691 och ägartillskrifterna Bergenholtz [?] och Cronander. Pärmens insida även med G. O. Adelborgs kollationeringsanteckningar i blyerts, troligen för Björck & Börjessons katalog 442 enligt en bifogad pappersremsa. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 503, noten. Med errata på s. 432, därefter vidtar ett ”Supplementum”. Denna variant finns enligt Collijn bara i Linköpings stiftsbibliotek, men numera även på Kungliga biblioteket. Laurentius Ternerus (1635-1713) var vid denna tid kyrkoherde i Vrigstad i Småland. Han kom från Femsjö och var i barndomen stum. Föräldrarna lovade att han skulle bli präst ifall han fick talförmåga. Han studerade både i Åbo och Uppsala.

Åbo, J. C. Frenckells boktryckeri, 1795. 8:o. (8),260 s. Samtida lätt nött hfrbd med guldlinjerad aningen torr rygg, tegelbrun titeletikett och vackert ”akademiblått” pärmpapper. Gula snitt. Titeletiketten med obetydligt kantnagg. Titelbladet lagerfläckigt i marginalerna. Spridda lagerfläckar, främst i marginalerna. De sista sidorna något mer fläckade. Tillskrivna blyertspagineringar på registerbladet. Ett fåtal bläckunderstrykningar. Små bläckfläckar på s. 65, 85 och 185-86. Fuktrand i yttermarginalen i J-arket, s. 129-44. Samtida bläckmonogram ”LAE” eller ”LAC” på titelbladet och svårläst namnteckning i marginalen på s. 11. Från Säbylund. En klassisk landskapsbeskrivning som även innehåller botaniska och zoologiska uppgifter. Här berättas bland annat att den sista älgen på Åland sköts 1778 i Flaka, men att varg vid denna tid ännu fanns på öarna. Provinsialläkaren i Åbo och senare i Norrtälje, Fredric Vilhelm Radloff (1765-1838), gav även ut ”Beskrifning öfver norra delen af Stockholms län” (1804-05). Efter Rysslands övertagande av Finland 1809 lämnade Radloff en skrift till kejsaren om det finska folkets ursprung, vilket renderade honom posten som referendariesekreterare vid regeringskonseljens kansliexpedition.

Sthlm, 1915. (2 blanka,6),VIII,84,(1,3 blanka,1) s. & 1 utvikbar plansch & 14 originalblad. Häftad och oskuren i trasig enkel skyddskassett på vilken namnet Treffenberg är skrivet. Tryckt i 350 numrerade exemplar, varav detta är nr XIV av 30 exemplar med inklistrade originalblad ur olika lagupplagor mellan 1607 och 1688. Praktfullt tryck av bröderna Lagerström av en mycket välgjord bibliografi som är det självklara standardverket på området.

Uppsala, J. Edman, 1768. 8:o. (16),274,(14) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, svartpressad linjedekor och infärgat titelfält. Stänkta snitt. Ryggen och främst främre ytterfalsen aningen nött. Med några små fläckar på ryggen och minimala maskhål i översta ryggfältet. Enstaka småfläckar. Med S. Ekecrantz samtida namnteckning och Konrad Littorins exlibris. Trevligt ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 498. De fyra sista sidorna är en bokkatalog från Edmans förlag. Petter Åhstrand (1700-66) var i över 30 år verksam som kronobefallningsman i Ölands norra mot och hade som sådan goda förstahandskunskaper om trakten. Han kunde därför förhålla sig fritt till föregångare som Linné med flera när han redogjorde för allmogens seder, klädedräkt, dialekt med mera eller när han diskuterade öns avskogning och vattuminskningsfrågan. Anders Martinsson har i ett förord till en nyutgåva kallat arbetet ”inte bara en pärla i ölandslitteraturen utan även ett unikt oakademiskt bidrag till 1700-talets topografiska litteratur”. Efter Åhstrands död hamnade manuskriptet till arbetet via A. Pontins försorg hos S. L. Gahm Persson som lät utge det. Gahm Persson försåg det även med ett förord och har dessutom sammanställt bihanget med avtryckta gamla handlingar som avslutar boken. Med tryckt dedikation från Gahm Persson till Daniel Tilas.

Linköping, Biörckegrens enka, 1758. 8:o. (20),378,(6) s. & 1 utvikbar grav. stadsvy. Med träsnittsillustrationer i texten på s. 180 och 219. Stiligt samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, röd titeletikett av marokäng och stänkta snitt. Ryggen torr och ytligt nött på bind samt vid falsarna. Titelbladet med gamla lagningar på baksidan. En ovanligt ren inlaga men den graverade stadsvyn är däremot aningen brunflammig. Med Jonas Dubbs namnteckning daterad Uppsala den 28 juni 1762, D. G. Neschers stpl och Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Det grav. porträttet saknas! Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 477. Stadsvyn är graverad av C. Frisch. Med ett uppskattande förord av Andreas O. Rhyzelius daterat i Linköping den 13 november 1758. Jonas Dubb (1739-1823) studerade i Uppsala 1760-66 och krönte sin karriär som domprost i Linköpings stift 1801. Daniel Georg Nescher (1753-1827) var vinhandlare och överinspektor samt framstående bok- och myntsamlare. Neschers stora och fina boksamling inköptes efter dennes död i sin helhet av Kungliga biblioteket 1828 och delar såldes senare på dubblettauktioner.