Søgningsresultat

Göteborg, Meyer & Köster lithografisk atelier, 1859-(62). Tvärfolio. Tonlitograferat titelblad,(92) textsidor & 46 tonlitograferade plr & 1 färglitograferad karta. Texten till planscherna 44 och 45 med överklistrade rättelselappar till andra spalten av den tyska texten. Brunt hfrbd från 1900-talets början med upphöjda bind och guldlinjerad rygg. Liten nagg i ryggens nederkant. Nötta men hela ytterfalsar. De tre första textbladen bruntonade. Enstaka fläckar i texten och några svaga marginalfläckar på planscherna. Bra ex. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 407 med avvikande kollationering. Med tysk, svensk och engelsk parallelltext. Det litograferade titelblad anger bara ”Första bandet” och är i varianten med angiven författare och konstnär. Planscherna i första delen är efter förlagor av Carl Gustaf Berger och daterade 1859. I andra delen är förlagorna av Ludvig Messman. Några av planscherna är tontryckta i flera färger, till exempel ”Börssalen” med ”Färgtryck” som kommentartext. Några av texterna är författade av Viktor Rydberg. Detta exemplar överensstämmer med Kungliga bibliotekets. Något titelblad till andra delen finns inte i något av dessa exemplar.

Sthlm, H. A. Nordström, (1815)-16. 8:o. 530 + 574,(2) s. Två fina samtida pappbd med rikt guldornerade röda ryggar och gröna titel- samt gröna och runda röda deltiteletiketter i glättad papp. Gröna pärmpapper och gula snitt. Ryggarna lätt solkiga och spricka i ytterfalsen på frampärmen till del II. Pärmarna med några fuktfläckar. Några blad i del II med svaga fuktfläckar i övre marginalen. Bortskuret nedre hörn i del II på s. 503. Bra ex. Graesse III:201. Brunet III:23. Arbetet är en etymologisk studie av termerna ”ljus” och ”syn” i götiskan och dess paralleller i en rad europeiska och asiatiska språk. Hallenberg, som vid denna tid var upptagen av religionshistoriska spekulationer, ansåg att termerna vittnade om forntida solkulter och Lindroth skriver apropå verket: ”man känner sig försatt till Stiernhielms och Rudbecks dagar, det är delvis samma metod och samma handgrepp”. ”Disquisitio de nominibus” är det enda som trycktes av Hallenbergs stora etymologiska lexikon, som i övrigt endast nådde handskriftsstadiet. Bondsonen Jonas Hallenberg (1748-1834) var riksantikvarie och Vitterhetsakademiens sekreterare samt en av de första svenskar som studerade sanskrit.

Moskva, C. Rüdiger und Claudi, 1796-97. Stor 4:o. (8),IV,663 + (2),626 s. Samtida marmorerat skinnbd med oxiderad linjedekor på ryggen och ryskspråkig titeletikett. Gula snitt. Ryggen ganska nött och lite fläckig samt med lite sprickor i titeletiketten. Inlagan med enstaka spridda fläckar. Tryckt på blåtonat papper. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Ordboken förtecknar tyska uppslagsord med förklaringar på ryska och franska. Johann Heym (1769-1821), professor vid högskolan i Moskva, gav ut en rad läroböcker och lexikon. 1831 trycktes på svenska hans ”Tal-öfningar i ryska språket”.

Sthlm, P. A. Norstedt & filii, 1829. 8:o. Grav. porträtt,(2),LXXIV,188 s. & 3 grav. plr, varav 2 utvikbara. Med en grav. titelvinjett. Rödbrunt fint halvmarokängbd från 1900-talets andra hälft (Henning Jensen). Rödstänkta snitt. Ryggen lätt flammig. Ställvisa lagerfläckar i marginalerna. Planschen med gravvården vid s. 1 med diagonala skurar av trycksvärta. De stora botaniska planscherna i slutet något lagerfläckiga. Ur Sven-Erik Sandermann Olsens bibliotek. Krok Bibliotheca botanica suecana 56. Porträttet graverat av Ruckman. Den graverade titelvinjetten avbildar en minnesmedalj över Swartz. Olof Swartz (1760-1818) var Vetenskapsakademiens sekreterare och främst botanist. Som sådan reste han mycket, besökte olika delar av vårt land och samlade under en flera år lång resa växter i Nordamerika och på de Västindiska öarna. Hans många publicerade arbeten rör främst botaniken, men ”Vetenskapsakademiens handlingar” innehåller också några zoologiska uppsatser av honom. Föreliggande arbete utgavs av Johan Emanuel Wikström med biografiska anteckningar av förutom honom själv, även Kurt Sprengel och Carl Adolph Agardh. Dessutom återfinns en bibliografi över Swartz tryckta produktion på sidorna LXII-LXXIV.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1863-68. 8:o. (10),503,(1 blank),XIII,(1 blank,1) + (7,1 blank),466,(1,1 blank),LIX s. Med träsnittsillustrationer i texten. Två något nötta hfrbd med guldornerade ryggar, röda titel- och gröna deltiteletiketter (Hedberg). Marmorerade snitt. De aningen blekta ryggarna med några småfläckar och små repor. De tryckta omslagen till första häftet och andra delen medbundna. Enstaka blyertsanteckningar. Inlagan ibland lätt bruntonad. Fuktfläck i nedre marginalen på s. 93-112. Svag fuktrand på s. 239-73, 297-318 och 413-76. De inledande bladen i del II med en liten fuktfläck. Diskret inköpsanteckning i blyerts från 1868 i del II. Med Artur och Gunnar Hazelius namnteckningar, den förras på omslagen och den senares på försättsbladen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6404. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 42. ”Wärend och wirdarne” tillhör de klassiska svenska etnografiska arbetena. ”Svenskt biografiskt lexikon” menar att ”verket rymmer ett oändligt etnologiskt källstoff, vilket – utnyttjat med varsamhet – har ett bestående värde för all framtid”. Folklivsforskaren och museimannen Artur Hazelius (1833-1901) brevväxlade med Hyltén-Cavallius på 1870- och 1880-talet. I artikeln ”Första mötet för svensk folkkunskap” i ”Fataburen” 1908 sägs att det var ”Hyltén-Cavallius, som först väckte förslag om bildandet af ett svenskt folkmuseum, en tanke, som sedan af Artur Hazelius utfördes i de storslagna dimensioner, som Nordiska Museet nu ter”. Hazelius hade bland annat det av Hyltén-Cavallius grundade Växjö museum som förebild vid bildandet av det som skulle bli Nordiska museet. Hyltén-Cavallius bidrog även med artiklar till den av Hazelius utgivna ”Minnen från Nordiska museet. Afbildningar af föremål i museet jämte åtföljande text”.

Sthlm, L. Salvius, 1749. 8:o. (4),93,96-98,97-106 s. Träsnitt i texten på s. 23. + (HÅRLEMAN, CARL. Resa 1750). Sthlm, L. Salvius, 1751. 8:o. (2),235,(1) s. & 6 utvikbara grav. plr & 1 utvikbar grav. karta. Träsnitt i texten på s. 20 och 170. + (HÅRLEMAN, CARL. Resa 1752). Sthlm, L. Salvius, 1753. 8:o. (10),34 s. & 2 utvikbara grav. kartor. Träsnitt i texten på s. 13, 20 och 21. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, oxiderad ryggdekor, infärgat titelfält och stänkta snitt. Något snedläst. Ryggen naggad upptill och färgen har flagat lite på titelfältet. Nedre pärmhörn stukade. Inlagan med äldre marginalanteckningar. Sporadiska fuktränder i övre marginalen. Med spår av gammal auktionsremsa på frampärmens insida. Från Ericsberg. En utvikbar grav. plansch i första arbetet saknas och likaså en i tredje delen. Bring Itineraria svecana 163, 167 respektive 171. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 265-67. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 54. Ottervik Litteratur om Blekinge 2064. Aberstén & Tiselius 201-02 för del I-II. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 167-167 1/2 för de två första arbetena. För 1750 års resa har Bring ej nämnt den sista opaginerade sidan med tryckort och tryckare. 1750 och 1752 års resor utgavs utan titelblad och inleds med de tryckta dedikationerna till C. F. Piper. 1752 års resa utgavs av H. H. von Liewen efter Hårlemans död 1753. Enligt Bring saknas ofta planschen i första delen eftersom den trycktes efter att boken släppts på marknaden. Likaså är planschen i tredje delen ovanlig. I första delen skildras bland annat Södertälje, Jönköping, Lund, Göteborg, Vänersborg, Lidköping, Mariestad, Örebro, Enköping, en besiktning av slussbyggandet vid Lilla Edet och en vidlyftig beskrivning över Trollhättan. I andra delen avhandlas bland annat Linköping, Kalmar, Karlskrona, Lund, Malmö och Arboga. Bland planscherna kan en plan över Ramlösa brunn signerad J. E. Rehn nämnas. Breven i del III är daterade på Maltesholm i Skåne och rör i huvudsak landskapet i fråga.

Sthlm, uthgången och publicerat aff translatoris eghen typographia, 1635. Folio. (2),859,(1 blank,22,2 blanka) + (2),802,(16,2 blanka) + (2),64,64-67,69-384 + (2),293,292-93,296-372,(10) s. Titelsidorna tryckta i rött och svart. Ståtligt om än ngt nött samtida svart skinnbd med upphöjda bind och vacker blindpressad pärmdekor samt bevarade fint utarbetade metallspännen på skinnflikar. Infärgade snitt. Bandet med små skinnskador i frampärmens nederkant och i hörnen där träpärmarna tittar fram. Delvis lager- och småfläckig samt bruntonad, flera blad hårt bruntonade. Bläckfläckar i första delen på s. 87-90, 103, 146, 226, 255 och 428-29 samt en fläck med litet hål på s. 13. Rostfläck på s. 158, bortrivna hörn på s. 153, 361 och 385, det senare med lagning och liten textförlust. Reva i nedre marginalen på s. 253 och två registerblad skadade i övre marginalen. Första delens andra hälft fuktskadad i övre hörnet. I andra delen en reva på s. 399 och nämnvärda fläckar på s. 474-76, 494 och 575-98 samt de sista registerbladen, fuktrand i övre marginalen på s. 550-674 och de två registerbladen Zzz3-4 hämtade ur ett annat exemplar. Del III:1 lätt fuktskadad i övre marginalen och med lagerfläckar på s. 91-94 och 161-64. Marginalrevor på s. 121 och 381. Del III:2 med reva på s. 219, rostfläck på s. 304 och fuktfläck i övre hörnet från s. 351 till slutet. Christophorus Aurivillius namnteckning daterad ”Gevalia” 1692 och Peter Bolinders namnteckning med uppgiften att han köpt boken från Aurivillus stärbhus. Med tryckt gåvoexlibris ”Till Stockholms nations bibliothek af A. Wiborg” och stplr från Stockholms nationsbibliotek i början och slutet. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 667. Författaren som var hovpredikant i Würtenberg dog 1604 och kyrkohistorien är skriven fram till 1601. Ericus Schroderus (1575-1647) var, tillsammans med brodern Johan Skytte, lärare åt prins Karl Filip och utsågs 1612 till korrektor över kronans tryck med tillägget att han skulle låta översätta sådant som kunde anses nödvändigt, vilket 1622 befästes med titeln translator regius. Han grundade senast 1634 ett eget tryckeri och agerade själv förläggare för många av sina översättningar med hjälp av frikostiga anslag från statskassan, genom den så kallade ”bibeltryckstunnan”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att det är troligt att Schroderus ensam gav upphov till fler trycksidor än vad som sammanlagt hade tryckts i Sverige under hela 1500-talet! Christopher Aurivillius (1652-1709) prästvigdes 1680 och var rektor vid Gävle gymnasium innan han 1689 fick en kyrkoherdetjänst, först i Hille och från 1696 i Alfta.

Sthlm, C. Deleen, 1838. Tvär-4:o. (15) s. & 12 grav. plr. Titelsidan inom typografiskt ramverk. Lätt nött blåmarmorerat pappbd med röd titeletikett i skinn (sannolikt Hedberg). Rödstänkta snitt. Det tryckta grå kartongomslaget medbundet, det främre med delvis raderad förlagsstpl. Lätt bruntonad inlaga. Ett fint ex. Klingberg Kronologisk bibliografi över barn- och ungdomslitteratur utgiven i Sverige 1838:3. En andra upplaga utkom 1839. I boken får vi genom sex bilder och textavsnitt vardera, hörande till vissa åldrar, följa levnadsloppet för dels den dygdige Wilhelm, dels den lastfulle Frans. Gravyrerna är gjorda av Fredrik Boye efter Jules Davids litografier i ”Vice et vertu, album moral”, som kom ut i Frankrike 1836. Fredrik Boye (1773-1857) utgav den långlivade ”Magasin för konst, nyheter och moder” 1818-44.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1798. 8:o. 243 s. Häftad i samtida något nött gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Blåstänkta snitt. Delvis loss i främre innerfalsen. Enstaka lager- och småfläckar, men en bra inlaga. På titelbladet en liten stpl D2 och en bläcknumrering. Även bläcknumrering R.8 på omslagets insida. Bring Itineraria Svecana 290. Schiötz Itineraria Norvegica 1195h*. Bibliotheca danica II:589. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild 209. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 215. Windle Mary Wollstonecraft Godwin A7h. Som vanligt utan det ovanliga porträttet graverat av Åkerland. Det engelska originalet utkom 1796 och boken översattes tidigt till bland annat tyska, ryska, holländska och portugisiska. Mary Wollstonecraft (1757-97) är idag mest känd för sin polemik mot Burke i ”A vindication of the rights of women” och hon har något anakronistiskt kallats den första feministen. Från midsommar till oktober 1795 gjorde hon en affärsresa längs den svenska Västkusten till Norge som hon skildrade i brev till sin dåvarande man Gilbert Imlay. I arbetet beskriver hon bland annat sina intryck av Göteborg, Uddevalla och Trollhättan.

Zürich, Orell, Fuessli et socc., 1813. 8:o. XCVIII,128,125-40,145-200 s. & 1 utvikbar grav. karta & 2 utvikbara grav. plr & 1 utvikbar tryckt tabell. Obetydligt nött samtida glättat mörkblått pappbd. Grönstänkta snitt. Delvis lagerfläckig, främst i marginalerna. Bra ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 15. Boken är ett resultat av författarens resor i Europa 1811-14. Året därpå utkom även ”Flora Carpatorum”. Botanikern Göran Wahlenberg (1780-1851) var den sista innehavaren av den linneanska lärostolen i Uppsala. Han undersökte sambanden mellan växternas förekomst, jordmånen, berggrunden och meteorologiska respektive hydrologiska faktorer. Hans studier förebådade den ekologiska växtgeografin och de var samtida, men självständiga från den internationella pionjären på detta område, Alexander von Humboldt.

Örebro, J. P. Lindh, 1791. 8:o. (16),88 + 89-238,(3) s. Med en träsnittsfigur på s. 40. Häftad i samtida klistermarmorerat pappomslag med rödstänkta snitt. Ryggen blekt. Inlagan delvis något lagerfläckig. En smärre pappersförlust i yttermarginalen på s. 211. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Fint ex. från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6231. Teijler Litteratur om Örebro län 6459. Med det sällsynta tilläggsbladet ”Continuation af rättelserne”. Arbetet bygger delvis på föregångarna Nohrborgs och Hülphers beskrivningar av trakten. Kronofogden Pehr Mozelius (1708-94) avslutar förordet till sitt arbete med en i sammanhanget passande bön: ”Herren, som i högden bor, och af begynnelsen i bergen nedlagdt sin wälsignelse til folkens näring och fromma intil närwarande tid; han wälsigne yttermera wårt Norden med malmfyndige berg, til hyttors och andre inrättade wärks drift och närande gång, intil thess bergen aldeles wika, och högarne falla!”

Skara, F. I. Lewerentz, 1795. 8:o. 534,(2 blanka) s. Samtida nött hfrbd med upphöjda bind och ljusbrun titeletikett. Frampärmens ytterfals med sprickor och maskhål. Inlagan delvis lager- och småfläckig samt med fuktränder, t.ex. i övre hörnet fram till s. 88 och i yttre marginalen s. 380-534. Titelbladet hårt lagerfläckigt. Reva i yttre marginalen på s. 487 och in i texten på s. 513. Med Jonas Godhemius namnteckning daterad 1835. Krok Bibliotheca botanica suecana 2. Sammanskrevs ursprungligen som underlag för Hernquists elever vid Veterinärskolan i Skara och är en detaljrik sammanfattning av mineralogin, zoologin, botaniken och i viss mån astronomin. Arbetet är tänkt ”at sätta en upmärksam naturforskare uti förtjusning, då han lyfter sina uplysta tankar på bergens grundläggning, skogens fägring, frucktbare trän, skuggrike lundar, gräsens ymnoga slag”. Det är en av de omfångsrikaste naturalhistoriska läroböckerna i äldre tid i Sverige.

(Rostock), 1740. 8:o. (16),350,(2 blanka) s. Samtida lätt nött hfrbd med guldornerad rygg och upphöjda bind. Stänkta snitt. Ryggen med ytlig spricka i skinnet. Titelbladet med fuktfläck. Inlednings- och avslutningsvis med fuktfläck i inre marginalen. Fint ex. Erik Molin (1709-55) svärmade i unga år för pietistiska ideer och fick under 1730-talet möta mycket kritik från kyrkorådet för skrifter och predikningar. 1734 fråntogs han rätten att predika och en utdragen process mot honom påbörjades. Utan att något straff utdömdes fick ärendet vila till hösten 1735. Molin valde dock att under denna tid nonchalera predikoförbudet. Resultatet blev att han ombades att frivilligt lämna landet, vilket han vägrade. Han sattes i häktesförvar i fyra år och därefter dömdes han till landsförvisning. Han reste bl.a. till Rostock, Altona och Amsterdam och utgav under denna tid ett flertal skrifter, många av dem i försök att få landsförvisningen hävd. ”Die wahre und lebendige” är troligen den första skrift han utgav efter att landsförvisningen trätt i kraft.

Sthlm, J. G. Matthiæ, 1714-15. 4:o. (16),108,(20) + (16),112,109-180,1-96 s. Det andra titelbladet tryckt i rött och svart. Med nottryck i texten. Samtida skinnbd med upphöjda bind och guldornerad rygg där stora delar av guldet är avnött. Stänkta snitt. Fin inlaga med enstaka fläckar. Första titelbladet med lätt trycksvärtesolk och bortklippt namnteckning nedtill. Äldre överstruken namnteckning Aug. Linnström Carl Bergstedts namnteckning och exlibris för Oskar Bergstedt. Bra ex. Davidsson Svenskt musiktryck 104. Med hyllningsverser av J. Frese, O. Lindsten, C. J. Lohmann, O. Broms, Greta Giedda m.fl. Kort innan sin död 1713 hade Runius sammanställt sina skrifter till en samlad utgåva som P. Frisch efter författarens död lät trycka i två delar. En tredje del utgavs 1733 av Olof Lindsten i samband med andra upplagan av del I-II.

Stockholm, I. Marcus’ boktryckeri-aktiebolag, 1880-81. (2),216 + (2),32,1-94,1-52,1-174,1-74,(1) s. Något nött enkelt grönt hklbd. Häftesomslagen medbundna, dock med smärre skavanker och lagningar. Stycket ”Hermione” med fint lagad reva i marginalen på s. 13, och s. 33-50 ersatta från ett annat exemplar. Namnteckning ”Wrangel” på ett av omslagen och signatur i samma handstil på ett annat. Olof Lagercrantz namnteckning på försättsbladet. Zetterlund III:1. Innehåller bl.a. första trycken av ”Anno fyrtiåtta” och prosaversionen av ”Mäster Olof” samt första utgåvan i bokform av ”Den fredlöse”. De två titelbladen med titlarna ”I vårbrytningen. Ungdomsarbeten. I. Skizzer och uppsatser” och ”II. Dramatiska arbeten”. Omslagen med motiv av Carl Larsson, föreställande ett porträtt av Strindberg bland tussilago och vårblommande trädgrenar kommer liksom titelbladen från den ursprungliga häftesupplagan. Titelbladet och innehållsförteckningen, vilka är bundna sist i föreliggande exemplar, var tänkta att kombineras med en dekorerad klotpärm som fanns att beställa från förlaget. Ett par år senare försågs upplagan med nya omslag och titelblad, stuvades om lite grann och utgavs som separata böcker med ”I vårbrytningen” degraderat till serietitel. Den Wrangel som skrivit sitt namn på ett par av omslagen är förmodligen Olof Lagercrantz farmors bror Herman Wrangel, denne kom senare i kontakt med Strindberg i samband med en av de insamlingar som 1895 genomfördes efter att ryktet om Strindbergs fattigdom och miserabla situation i Paris nått hem till Norden. Ett upprop av Knut Hamsun uppfattades av en ursinnig Strindberg som ”moralisk misshandel” och ledde till en brytning mellan honom och den norska författarkollegan. En andra insamling, igångsatt av bl.a. Birger Mörner, Jonas Lie, Pehr Staaff och F. U. Wrangel, anslog en försiktigare ton och smög sig under Strindbergs stolthetsradar. F. U. Wrangels bror Herman som var legationssekreterare i Paris fick uppdraget att sköta överlämnandet av de ihopsamlade pengarna.

Köpenhamn, H. Gödiani, (1663). 4:o. (4),52 s. & 3 grav. plr. Tagen ur band och insatt i ngt nött gammalt gråpappomslag med trasig rygg. Svaga fuktfläckar i nedre marginalen. Småfläckar på titelbladet. Rester av en gammal etikett upptill på bakre omslaget. Bibliotheca danica I:774. Författaren var son till Simon Paulli, den tyskfödda danska anatomen och botanikern. Ett försök att genomföra en dissekering enligt Lodewijk de Bils metod. Bils, eller Bilsius (1624-71), var en holländsk adelsman och självlärd och okvalificerad anatom. Han väckte uppseende genom att publicera arbeten i vilka han påstod att han uppfunnit metoder att bevara kroppar i åratal och dissekera levande djur utan att spilla blod. Även hans uppsatser om lymfan väckte stark opposition.

Sthlm, P. Hesselberg, 1766. 4:o. 57,(1) s. & VI grav. plr. + Bihang, til beskrifningen om almogens bygnad. U.o., u.å. 4:o. (4) s. & 1 grav. plansch numrerad VII. Häftad i samtida gråpappomslag med trasig rygg. Maskangrepp i inre marginalen på s. 55-57 samt i bihanget. Ett trettiotal sidor med liten fläck upptill i inre marginalen. Planscherna V-VII med obetydlig fläck i övre marginalen. Med J. Sahlbergs blåstpl på baksidan av titelbladet. Ej i Hebbe. Bring Riksdagshandlingar s. 71. Planschen över gjutna slagghus, vilken såldes separat, saknas här som vanligt. Det sällsynta bihanget med sin plansch vänder sig till invånarna i Finland där ”rök-pörten merendels öfwer alt nyttjas til bonings-rum”.

Visingborg, J. Kankel, 1674. 4:o. (4),162,(2 blanka) s. Med en illustration i texten på s. 150. Lätt solkigt pergamentbd från början av 1900-talet med mörkröd titeletikett och sparsam guldornering på ryggen. Pärmarna lite bågnade. Urklippt katalogisering av denna bok från en antikvariatskatalog infäst på bakre pärmens insida. Ganska lager- och fuktfläckig inlaga. Gammal bläckfläck i texten på s. 45-46 och lite kompletterande gammal bläckdekor i den avslutande typografiska vinjetten på s. 162. Med Per Wahlströms respektive Curt Wallins exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 583. Almqvist Johann Kankel 21. Martinus Martinius (1614-61) ”De bello Tartarico” utkom första gången på latin i Rom 1654 och författaren var bland annat ansvarig för den katolska missionen i Kina. Almqvist skriver i sin Kankelbiografi att en ”affskrift om kongerijket China” som omnämns av Per Brahe 1666 med all sannolikhet är identisk med en avskrift av Martinius arbete. Översättaren Ambrosius Svenonis Nidelberg (död 1689) översatte ytterligare några resebeskrivningar, vilka trycktes av Kankel. Johann Kankel (1614-87) var född i Pommern och kom till Sverige 1664. Från 1666 fram till sin död förestod han Per Brahe d.y:s privata tryckeri på Visingsö. 1674 var hans mest verksamma år och sammanlagt förtecknar Almqvist sju tryck från det året omfattande ungefär 640 trycksidor. Bokförläggaren Per Wahlströms (1860-1932) exlibris är utformat av Arthur Sjögren och boken såldes i Björck och Börjessons katalog 305 för 75 kronor.

Sthlm, typis H. C. Merkelii, 1721. 8:o. (20),286,(2) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, blindlinjerad rygg och stänkta snitt, men utan titel. Läckert guldbrokadpapper med grönt bladmönster på pärmarna. Ryggen lite torr och flammig samt med en gammal bläcknumrering ”52”. Bra inlaga på skrivpapper med enstaka obetydliga fläckar. Med Gustaf Helands namnteckning daterad 1721 och Germund Carl Cederhielms initialer från Säby. Fint ex. från Ericsberg. Michael von Strokirch (1649-1723) var ekonomiståthållare i Livland, men var tvungen att fly från ryssarna över till Sverige. I Stockholm utgav han ”Veritatis studiosi de motu solis et terræ lucubratiuncula” år 1717. Vid samma tid inköpte Strokirch egendomen Sundby vid Mälaren som givit namn åt föreliggande filosofiskt moraliska arbete, vilket recenserades i ”Acta literaria” med kritik över inkonsekvenser i behandlingen av viljans begrepp. Gustaf Heland (1680-1759), adlad von Heland 1726, var bland annat registrator vid Inrikes civilexpeditionen. Germund Carl Cederhielm (1717-89) var president i Åbo hovrätt och framstående boksamlare. Han byggde vidare på ett bibliotek som grundlades av hans farfar Germund Cederhielm och fortsattes av hans far Eric Germund Cederhielm. Den sista ägaren i familjen Cederhielm, Germund Ludvig, lät i början av 1800-talet flytta hela boksamlingen till Säby utanför Linköping. Den omfångsrika manuskriptsamlingen donerades med tiden till Uppsala universitetsbibliotek medan boksamlingen 1841 gick i arv till Cederhielms hushållerska. Hennes efterlevande lät sälja böckerna på auktioner i Stockholm 1878, 1880 och 1882. Biblioteket var då starkt reducerat på grund av en omfattande misskötsel under de föregående trettio åren, men dessa bokauktioner var trots detta bland 1800-talets viktigaste och mest intressanta.

(Stockholm, 1924). 15 x 21,5 cm. I passepartout och inramat i enkel guldfärgad ram. Reva i övre vänstra hörnet och liten reva i vänstra kanten. Fotografiet föreställer klass 1 i Margaretaskolan i Stockholm 1924. ”Sittande längst bak till vänster”, upplyser en papplapp fäst på ramens baksida, ”Ingmar Bergman, den blivande världsberömde filmskaparen – här ännu en tankfull liten gosse.”

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1758. 4:o. 20 s. Häftad i pappomslag från 1900-talets början ovanligt mönster i form av ljusblå hjärtan, röda små ovaler och violett bakgrund. Titeletikett av svart skinn på framsidan. Flera smårevor, naggar och pappersförluster i omslagets kanter. Titelbladet med lätt gråtonade marginaler och liten reva i yttermarginalen samt några nagg och hörnveck. Sista sidans marginaler lite bruntonade och med några små fläckar. Stort ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 401. Björck & Börjesson Katalog 190:7051: ”ytterst sällsynt”, vilket bevisas av att något exemplar av arbetet inte dök upp igen i de två följande topografikatalogerna 300 och 360! Bygger på Olof Graus ”Beskrifning öfwer Westmanland” som utkom 1754. Palmquist uppställning i tabellform avviker på flera punkter från den information som lämnats i Graus arbete. Exempelvis anger Palmquist att antalet socknar i Västmanland uppgår till 68 medan Grau räknar till 76 stycken.

Sthlm, L. Salvius, 1762. 8:o. (10),112 s. + SCHULTZ, DAVID. Inträdes-tal om barns skötsel i gemen, hållet för kongl. Vetensk. academien den 16 april år 1760. Sthlm, L. Salvius, 1760. 8:o. (2),48 s. Med grav. titelvinjett. + SCHEFFER, HENRIC THEOPH. Tal, om mynt, hållit för kongl. svenska Vetenskaps academien, [...] då han lade af sit derstädes förda præsidium, den 6 febr. 1753. Sthlm, L. Salvius, (1753). 8:o. (2),21,(3) s. Med grav. titelvinjett. + LÖWENHIELM, CARL G. Tal om ungdomens upfostran i et välbestäldt regemente; hållet för kongl. Vetenskaps academien, vid præsidii nedläggande, den 21 januarii 1767. Sthlm, L. Salvius, 1767. 8:o. (2),50 s. Med grav. titelvinjett. + BERGIUS, PETER JONAS. Tal, om kalla bad i gemen, och Loka badningar i synnerhet, hållet för kongl. Vetenskaps academien, vid præsidii nedläggande, den 2 november 1763. Sthlm, L. Salvius, 1764. 8:o. (2),112 s. Med grav. titelvinjett. + ACREL, OLOF. Genaste sättet at inrätta och underhålla et lazaret eller sjukhus, så att det innom få år måtte ärnå en ansenlig tilväxt. Sthlm, L. Salvius, 1746. 8:o. (2),18 s. Med grav. titelvinjett. + (BURMAN, ARVID) Anmärkningar, vid de utkomna svaren på kongl. Vetenskaps academiens fråga för år 1763, angående bästa sättet at förekomma maskar på frukt-trän, samt försök til samma frågas besvarande. Sthlm, P. Hesselberg, 1764. 8:o. 47 s. & 1 utvikbar grav. plansch. + (BERGMAN, T. & LINNÉ, C. von) Bref til kongl. Vetenskaps academiens secreterare, angående anmärkningarna, som utkommit öfver det svar på frågan om skadeliga frukt-träds-maskar, hvilket vunnit den af kongl. academien utlåfvada belöningen. Sthlm, L. L. Grefing, 1764. 8:o. 16 s. + BERGIUS, PETER JONAS. Tal, om frukt-trägårdar och deras främjande i vårt rike; hållet för kongl. Vetenskaps academien, vid præsidii nedläggande, d. 9 febr. 1780. Sthlm, J. G. Lange, 1780. 8:o. 118 s. Med grav. titelvinjett. Stänkdekorerat samtida brunt hfrbd med upphöjda bind, beige titeletikett och stänkta snitt. Lätt nött och obetydligt blekt rygg. Några små ytliga maskangrepp på frampärmen. Schultz arbete något bruntonat. Acrels arbete med flera understrykningar och marginalförbockningar samt fula fläckar på s. 9-12. Några av titelbladen lätt bruntonade. Första, andra, sjunde och åttonde arbetet är i något mindre format och bundna med bladen omlott. Trevligt samlingsband ur biblioteket på Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1167 för Burman och 1168 för Bergman och Linné, vars verk också beskrivs i Soulsby Catalogue of the works of Linnæus 1200 och Moström Torbern Bergman. A bibliography of his works 26. I svaret på Arvid Burmans anonymt utgivna anmärkningar mot Bergman och Linné upptar Linnés bidrag de två sista sidorna.

Genève, 1789. 8:o. VIII,(2),416 + (2),VI,(2),464 s. Två trevliga samtida hfrbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar med blommor i fyra av fälten, bruna titeletiketter och olivgröna nummeretiketter. Rödstänkta snitt. Ryggarna med några fläckar. Några blad i början av volymerna samt arket Ee i volym II på blåtonat papper. Enstaka lager- och småfläckar samt lite mer fläckar på några ställen se, t.ex. s. 196-97 i del I. Del II saknas ett smutstitelblad. Gammal hyllmarkering ”C 25” i bläck på pärmarnas insidor. Fint ex. från Ericsberg. Det finns två upplagor tryckta 1789, en med uppgiven tryckort Londres och denna. Tryckorten i föreliggande upplaga är sannolikt falsk och boken är troligen tryckt i Auxerre. La Salles egensinniga verk om människans fysiska och psykiska förmågor i skärningspunkterna mellan ämnen såsom fysiognomik, moral, logik och lingvistik. Antoine de La Salle (1754-1829) var filosof och vetenskapsman som efter studier i hydrografi tjänstgjorde i flottan och besökte platser som Newfoundland, Indien och Kina. Han återvände till sin födelsestad Paris 1780 där han sedan författade ett antal filosofiska verk innan han blev tvungen att gå i exil i Rom under franska revolutionen. Han återvände senare till Paris och dog i stor fattigdom.

Sthlm, H. C. Merckell, 1722. 4:o. 28 s. + DUHRE, AND. GAB. Förklaring öfwer des tilförende uthgifne wälmente tanckar angående huru han tillika med sin broder är sinnad at utan almenna bestas betungande uppå deras egit äfwentyr uprätta ett laboratorium mathematico-oeconomicum. Sthlm, H. C. Merckell, 1722. 4:o. 55 s. Häftad i ngt nött samtida turkmarmorerat omslag. Ryggen blekt och med några revor upptill. Bra inlaga med enstaka smärre lagerfläckar. Fint ex. från Ericsberg. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2190-91. Anders Gabriel Duhre (omkring 1680-1739) var auskultant i Bergskollegium och algebraist på Fortifikationens e.o. stat. Vid sidan av matematiken var hans stora intresse ekonomin. Denna Laboratorium mathematico-oeconomicum, d.v.s. en ekonomisk-teknisk skola baserad på lantbruksdrift, hade han redan, enligt egen utsago, framlagt för Karl XII 1707. Laboratoriets lärarstab skulle bilda en ”societet” och institutet således förena universitets- och akademielement. Undervisningen skulle omfatta hantverk såsom svarvning, snickeri, smideskonst, ur- och instrumentmakeri, glassliperi, väveri, skeppsbyggeri, vidare boskapsskötsel, åkerbruk med gödsling, ängs- och trädgårdsskötsel, sädeströskning o.s.v. Duhre hemställde om upplåtande av Ultuna kungsladugård på arrende för sitt laboratorium och sedan ständerna beslutat i enlighet med hans önskan, erhöll han genom kungligt brev 1723 Ultuna på arrende. Själva undervisningen förlade Duhre till Uppsala. Hans läroanstalt var välbesökt åren 1725-30 och bland lärarna märktes bl.a. Anders Celsius. Dock miste han såväl årsanslaget till föreläsningar som arrendet till Ultuna 1731. Den entusiastiske Duhre var en föregångsman för många moderna idéer, särskilt rörande den tekniska yrkesutbildningen och lantbrukets rationalisering och hans verk bidrog förmodligen till upprättandet av en professur i ekonomi vid Uppsala universitet 1740.