Søgningsresultat

Örebro, J. P. Lindh, 1791. 8:o. (16),88 + 89-238,(3) s. Med en träsnittsfigur på s. 40. Häftad i samtida lila klistermarmorerat pappomslag och med rödstänkta snitt. Ryggen blekt och pärmsidorna ställvis lite nötta. Inlagan delvis något lagerfläckig. En svag, men tyvärr oläslig, gammal namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6231. Teijler Litteratur om Örebro län 6459. Med det sällsynta tilläggsbladet ”Continuation af rättelserne”. Arbetet bygger delvis på föregångarna Nohrborgs och Hülphers beskrivningar av trakten. Kronofogden Pehr Mozelius (1708-94) avslutar förordet till sitt arbete med en i sammanhanget passande bön: ”Herren, som i högden bor, och af begynnelsen i bergen nedlagdt sin wälsignelse til folkens näring och fromma intil närwarande tid; han wälsigne yttermera wårt Norden med malmfyndige berg, til hyttors och andre inrättade wärks drift och närande gång, intil thess bergen aldeles wika, och högarne falla!”

Uddevalla, S. V. Bagge, 1842 respektive C. G. Malmgren, 1843-45. 8:o. (4),XIX,(1 blank),182,(2) s. & 2 litograferade plr + (5,1 blank),280,(2) s. & 2 litograferade musiknoter på 1 plansch & 2 litograferade plr + (2),503,(6) s. & 2 litograferade plr, varav 1 utvikbar. Med illustrationer i texten. Samtida hfrbd med guldornerad och blindpressad rygg. Ryggen kraftigt blekt. Oskuren och delvis ouppskuren inlaga med enstaka obetydliga lagerfläckar. En del sidor med lite störande spegeltryck, särskilt mot slutet. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län 47. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5688. En andra upplaga utkom 1867. Del I utgörs av en allmän beskrivning av Bohusläns natur, historia och sedvänjor, del II-III behandlar de olika socknarnas historia, karaktär och förhållanden. I andra delen återfinns flera träsnitt av hällristningar i texten, bland annat de i Tanum. I tredje delen återfinns ett helsides träsnitt av Bohus fästning på sidan 372. ”Svenskt biografiskt lexikon” understryker arbetets ”spännvidd och detaljrikedom” och kallar det en av klassikerna i svensk topografisk litteratur. Axel Emanuel Holmberg (1817-61) hade verkat som pastorsadjunkt i Bullarens härad och författade flera arbeten och artiklar med anknytning till svensk historia och arkeologi, bland annat ”Skandinaviens hällristningar” (1848).

Paris, chez Briasson, 1735. 4:o. XIV,389,(2) s. & 1 grav. plansch. Häftad och oskuren i samtida marmorerat omslag. Ryggen defekt. Enstaka fläckar. Reva i titelbladet som snuddar texten men inte på ett störande vis. Bruntonade marginaler på de första bladen. Planschen har en ursprunglig pappersförlust i nedre marginalen. Med anteckning av Johan Gabriel Sack daterad Stockholm den 20 mars 1735 på omslagets insida med prisuppgift från Amsterdam. En annan upplaga av denna översättningsvolym trycktes i Amsterdam samma år. Den bygger huvudsakligen på författarens ”Essay toward a natural history of the earth” John Woodward (1665 eller 1668-1728) var en engelsk geolog, historiker och samlare. Hans namn lever kvar i den professur han lät inrätta i Cambridge, dit han också skänkte sin omfattande samling fossil. Föreliggande bok är en översättning av en essä om jordens geologiska historia. Woodward ansåg att en global översvämning hade stöpt om jordskorpan och orsakat fossilernas spridning över jorden, och att de en gång varit levande växter och djur. Planschen visar jorden i genomskärning med en jordskorpa i fyra lager kring en kärna av vatten. Publikationen innehåller dessutom ett svar på kritik som riktats mot Woodwards teorier samt några smärre utdrag ur brev som stöttar teorin. ”Dictionary of scientific biography” sammanfattar ”His work were widely read and must have done much to stimulate interest in the earth sciences”. Johan Gabriel Sack (1697-1751) var kapten i det militära och senare kansliråd. Han byggde upp biblioteket på det sörmländska godset Bergshammar tillsammans med sin fru Eva Bielke. Sack är begravd i Fogdö kyrka med en epitafium i stenstil författat av vännen Carl Gustaf Tessin. Större delen av biblioteket förvärvades av Björck & Börjesson på 1930-talet.

Stralsund, Königlichen Regierungs-Buchdruckerei, 1828. 8:o. (4),124 s. & 1 grav. plansch. Häftad, oskuren och ouppskuren i glättat blått tryckt omslag. Ryggen med nagg överst. Främre omslagsfalsen nästan helt sprucken. Lite lös i häftningen mellan arken. Handskriven samtida etikett ”Tegnér” på ryggen. Med J. H. Schröders exlibris och från Ericsberg. Fint ex. på tjockt papper. Kjellberg Den svenska jakten i litteraturen 828.09. På W. Trinius förlag. Planschen som sitter som frontespis föreställer en orrhöna och är graverad av J. F. Weber. Innehåller Tegnérs ”Fågelleken”, som trycktes första gången 1828, med parallelltext på svenska och tyska jämte ”Anmerkungen” och ”Geschichte des Auerhahns”. Titelbladet har en latinsk devis ”Cantu nascentem lucemque diemque salutans” – han sjunger för att hälsa ljusets och dagens födelse. Gottlieb Mohnike (1781-1841) var konsistorialråd i Stralsund och översatte både dikter och tal av Tegnér till tyska, liksom en rad andra svenska författares verk.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1832. 4:o. 13,(1) s. & 1 utvikbar litograferad karta & 2 utvikbara litograferade plr. Tagen ur band. Enstaka lagerfläckar. Kartan skuren med förlust av första ordet i rubriken. Bra ex. Schéeles beskrivning upptar s. 3-10 och därefter följer på s. 11-13 ett erbjudande att teckna aktier i bolaget undertecknat av dåvarande ägaren L. Nordmarck P:son, handlande i Örebro samt avslutas broschyren med ett sammandrag av räkenskaperna 1825-31. Mycket ovanligt aktieprospekt!

Berlin, C. G. Nicolai, 1751. 8:o. (32),182,1-48 s. & 1 utvikbar grav. plansch. Hårt nött samtida klistermarmorerat pappbd med rödstänkta snitt. Ryggen defekt. Inlagan genomgående lager- och fuktfläckig. Gammal marginalanteckning på s. 157. En samtida oläslig namnteckning och en förvärvsanteckning daterad 1755. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Bibliotheca Walleriana 12189. Första svenska upplagan utkom 1748. Wallerius översände rättelser och kompletteringar till denna den första tyska översättningen. I detta arbete försöker Wallerius utöka naturens tre riken med ett fjärde, vatturiket, som delas in efter samma mönster som tidigare tillämpats på djur-, växt- och mineralriket. Man lär sig bl.a. att i släktet ”stående jordvatten” skilja mellan arterna pussvatten och träskvatten, att släktet is kan indelas i våris och höstis etc. Året före publiceringen av ”Hydrologia” hade Wallerius utgivit sin ”Mineralogia, eller mineralriket”, som räknas som ”den första kompletta, strängt systematiska mineralogin över huvud” enligt Lindroth. Även ”Hydrologia” får väl anses som ett pionjärarbete i sitt slag, men till skillnad från ”Mineralogia” har den inte fått några efterföljare. Den står ensam som ett monument över hur det kunde se ut när det wolffianska och linneanska systematiseringstvånget drevs in absurdum. Den sista pagineringsföljden har eget titelblad men utan impressum: ”Wohlgemeynte Gedanken über den Dannemarks-Gesundbrunnen” och är en översättning av Wallerius 1737 utgivna ”Wälmente tanckar om Dannemarcks hälsso-brunn”. Hälsobrunnen låg öster om Uppsala i Danmarks socken.

Sthlm, trykkt hos P. Hesselberg, 1760. Liten 8:o. 94,(2) + (2),99-190,(2) + (2),195-302,(2) s. Häftad i samtida Något nött rött klistermarmorerat pappomslag. Ryggen mörknad och med senare men gammal handskriven oval titeletikett. Lite sprickbildning i häftningen i början och mot slutet, men den hänger samman. Ställvisa lagerfläckar och smärre solkigheter. Enstaka starkare fläckar. Lagad reva i första titelbladet. Maskhål i övre marginalen på s. 17-48. På frampärmens insida ett blått litet lacksigill med pappersrester, sannolikt efter en auktionsetikett. Äldre namnteckning G. R. Ahlman (?) och Adelborgs kollationering i blyerts. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8892. Innehåller en rad intressanta historiska texter, varav flera om det svenska språket, till exempel Ekholms svar till Hof rörande den svenska ortografin. I övrigt kan nämnas texter som ”Berättelse om staden Visbys ok ön Gottlands forna öden intill 1570” och ”Hwadan staden Köping fordom blifit kallad Laglösa Köping” samt flera om landhöjningsfrågan. Auktionskommissarien, publicisten och Gjörwellmedarbetaren Erik Ekholm (1716-84) karaktäriseras av Lindroth som ”närmast reaktionär i sina stavningsprinciper”.

Stockholm, Centraltryckeriet, 1922. XII,100 s. Häftad och obetydligt nött. Minimal pappersförlust nederst på ryggen. Dedikation till ”Vännen Henry Nilsson med hjärtlig tillägnan från Birger Sjöberg”. Författarens debut. Det finns två tryckningar av Fridas bok med tryckåret 1922. Den absoluta förstaupplagan skall som i detta ex. sakna en rättelse på sista sidan. Henry Nilsson var medarbetare på ”Helsingborgs-postens” redaktion där Birger Sjöberg arbetade från 1907.

Nyköping, Kongl. tryckeriet, 1760. 12:o. (7),49 s. + (HIÄRNE, URBAN) Grundelig underrättelse, huru mineralwatnet wid Medewij uti Östergöthland, bäst skal brukas, och på hwad sätt diæten skal hållas, hwar efter ock de, som sig af de andra brunnar i Swerige betiäna, kunna (med behörig limitation) sig ställa och rätta. Nyligast uti största korthet sammandragen. Tryckt i Stockholm år 1708 och nu å nyo uplagd. Nyköping, Kongl. tryckeriet, 1760. 12:o. 48,(12) s. Häftad i samtida stänkdekorerat pappomslag med stänkta snitt och spår av äldre titeletikett. Ryggen något nött och med lite nagg upp- och nedtill. Enstaka obetydliga småfläckar. Det första arbetet med en liten tonad fuktfläck i inre marginalen fram till s. (4) och delvis in i texten på s. 10-25. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1119 för det andra arbetet. Bibliotheca Walleriana 4446 respektive 4445 med felaktig kollationering. Första upplagan av det andra arbetet utkom i själva verket 1702. Det var den andra upplagan som trycktes 1708. Avslutas med brunnsböner översatta ur Müllers ”Wasser-Andacht” och ett avtryck av ”Kongl. maj:tz placat, angående Medewij suur-brunn” från 1681. Hiärne skriver i sitt förord att han låtit trycka denna handledning eftersom alla tidigare skrifter om Medevi hälsobrunn nu ”äro upköpte och skingrade”.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1831. 8:o. 48 s. Häftad i nött och fläckigt samtida gråpappersomslag. En fläck i nedre inre hörnet på främre omslaget och titelbladet. Lite lös i häftningen. Litet spår av en etikett från G. L. Tullstorps antikvariat på bakre omslags insida. En andra, utvidgad upplaga utkom 1833. Saint-Simons idéer hade introducerats i Sverige av W. F. Dalman, Gustaf Hierta och Pär Götrek, bland annat hade en översättning om saintsimonismen införts i ”Mimer” 1830. Götrek uppger i förordet till ”Framtidens religion” att han författat denna skrift för att bemöta felaktiga påståenden om Saint-Simon och dennes lära. Götrek skriver: ”Redan innan utgifvaren kände Saint-Simon och hans lära, var den öfvertygelsen hans egen, att den politiska verksamheten förfelade sitt mål om den ej var religiös, samt att hvar och en som blifvit uppsatt att deltaga i ledningen af statens öden och ej kände sig lifvad af den högsta kärlek till sina likar var på en orätt plats”. Skriften, som bygger på Bazards föreläsningar om saintsimonismen, innehåller bland annat en biografi över Saint-Simon och en lista över lämpliga franska arbeten om dennes lära. Erik Gamby skriver i sin biografi över Götrek apropå föreliggande arbete att det ”väckte uppmärksamhet och debatterades på Malla Silfverstolpes salong i Uppsala av bl a C J L Almqvist, A F Lindblad, J Hazelius och P J Lagergren”. Pär Götrek (1798-1876) var bland annat bokhandlare vid Järntorget och drivande i Skandinaviska sällskapet, en sammanslutning av utopiska socialister i Stockholm. Han är kanske mest känd för att ha utgivit den svenska upplagan av ”Kommunistiska manifestet”.

Sthlm, C. F. Marquard, 1802. 8:o. 84 s. Nära samtida glättat grönmarmorerat pappbd utan titel. Ryggen något blekt och obetydligt stött upptill. Bra endast lätt putsad inlaga med några enstaka lagerfläckar. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Fint ex. från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5709. Wingborg Litteratur om Dalarna 9611. Sandqvist Litteratur om svenska industriföretag 2831. Älvdalens porfyrverk grundades 1788 och driften upphörde 1889. Porfyrverket var i kungafamiljens ägo 1818-56 och den vulkaniska bergarten användes främst till prydnads- och nyttoföremål, byggnadsdetaljer och gravstenar. Peter Jacob Hjelm (1746-1813) var kemist och mineralog samt föreståndare för Bergskollegiets kemiska laboratorium. Han hade hand om försäljningen av produkter från porfyrverket från 1797 och blev senare även styrelseledamot i bolaget.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1802. 8:o. (6),71,(1,2 blanka) s. & 4 grav. plr. Med grav. myntavbildningar på titelbladet, s. 56 och 71. + HALLENBERG, J. Tilläggning till en år 1802 utgifven latinsk afhandling, kallad Quatuor monumenta aenea. Sthlm, H. A. Nordström, 1816. 8:o. 8 s. Samtida hårt nött marmorerat skinnbd med rikt guldornerad rygg och röd titeletikett i skinn. Pärmarna med blinddekorerade ramverk och pärmkanterna med blinddekorerad dekor. Röda snitt. Ryggen med en fläck och skador upp- och nedtill. Inlagan med några få lager- och solkfläckar, t.ex. på titelbladet och fläck på s. 35. Med W. Totties namnstpl på baksidan av titelbladet vilket orsakat ett litet hål, och den guldpräglade texten ”Tullinge.” på frampärmen. Tillägget är från annat håll och ett fint häftat, oskuret och ouppskuret ex. Trevligt associationsex! Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0883-0884. Arbetet ”beskrifver ett fynd, som träffades vid Tullinge i Botkyrke socken och Söder-Törn, bestående af tvänne viggelika kärl med sina lock, omgifna med spiral-ringar”. Fyndet gjordes på Anders Totties ägor i Tullinge. Detta säteri gick sedan över i kusinbarnet Wilhelm Totties (1784-1831) ägo. Denne var grosshandlare i Stockholm och hans efterlämnade en ”utmärkt väl conditionerade samling af böcker och kartor” som såldes på bokauktion i Stockholm 1832. Bondsonen, sedermera riksantikvarien och Vitterhetsakademiens sekreterare, Jonas Hallenberg (1748-1834) var historiker i Voltaires anda. I hans digra produktion ingår bland annat ett antal numismatiska arbeten.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1856. 8:o. (6),237,(1 blank,2) + 239-513,(1) s. & 3 kartor, varav 1 utvikbar & 18 plr, varav 2 utvikbara. En illustration i texten på s. 312. Huvudtitelbladet med grav vinjett föreställande gubben som gräver och har devisen ”för efterkommande”. Elegant samtida ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, ljust brun titeletikett, mörkt blå deletikett och röda snitt. Bra inlaga med endast sporadiska småfläckar. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Thulin Bibliografi över Vetenskaps akademiens handlingar s. 123. Första delen innehåller bland annat uppsatserna ”Entomologiska anteckningar under en resa i södra Sverige år 1854” av A. E. Holmgren, ”Bidrag till Portobellos flora” av P. J. Beurling och ”Öfversigt af de arter inom familjen Dytisci, som blifvit anträffade på skandinaviska halfön” av C. G. Thomson. Andra delen innehåller ”Utö jernmalmsfält i Stockholms län” av A. Erdmann, ”Om sandåsen vid Köping i Westmanland” av H. von Post och ”Om arithmetisk quadratur” av C. J. D. Hill samt biografier över John Swartz, John Adolf Leyonmarck, Gustaf Trolle-Bonde och Jens Rathke.

(Sthlm, 1776). Stor tvärfolio. Ettbladstryck. Vikt. Beskuren nedtill i vänstra yttermarginalen. Lite lagerfläcklad och bruntonad. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 497, nr 2. Utmaningsskrift daterad Ekolsund i augusti 1776 riktad till brodern Karl (XIII) rörande det tornerspel som samma år skulle hållas ”vid fältplatsen”. Med luckor i texten där datumet var tänkt att ifyllas. Även de tomma vapensköldarna vid medundertecknarnas namn var möjligen tänkta att ifyllas (Arvid Stenbock, Axel Fersen, Fredric Horn, Axel Oxenstierna, Carl Ehrensvärd och Adolf Fredrik Munck).

Sthlm, P. Hesselberg, 1761. 8:o. (12),107,(1) s. & 6 utvikbara grav. plr. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, mörkbrunt infärgat titelfält och stänkta snitt. Ryggen lite lätt blekt. Med en fuktrand i nedre ytterhörnet inledningsvis och en liten tryckfärgsplump i texten mot inre marginalen på s. 47. De två första planscherna med en liten fuktfläck i yttermarginalen. Med en prydlig äldre namnteckning, Gerhard Lind. Ett trevligt ex. från Ericsberg. En ny rättad upplaga utkom 1762. Med en inledande rekommendationsskrivelse författad av Vetenskapsakademiens sekreterare Pehr Wargentin som menar att verket är ”så grundelig, och i synnerhet des inrättning af tegel-ugnar så fördelaktig til skogens besparing; att kgl. academien håller för angelägit, at detta arbete må utgifwas af trycket”. Den till synes oförtröttliga arkitekten Carl Wijnblad (1705-68) är mest berömd för sina verk ”Ritningar på fyratio wåningshus af sten, och trettio af träd, samt åtskilliga lusthus” från 1755-56 och ”General planer” från 1765. Eftersättsbladet med vattenmärke för Hargs pappersbruk utanför Nyköping.

Sthlm, P. J. Nyström, 1750. 8:o. (12),276 s. & 2 grav. porträtt. + HOLBERG, LUDVIG von. Sedolärande fabler, med bifogade förklaringar. (Linköping), Biörckegrens enka, (1764). 8:o. (12),175 s. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titeletikett av glättad papp och röda snitt. Ryggskinnet hårt nött och ngt skadat nedtill och bakre ytterfalsen lite sprucken upp- och nedtill. Genomgående bra inlaga, men det andra arbetet har en del spegeltryck i början och några små bläckfläckar på s. 4-5. Bra ex. Bibliotheca danica IV:230 respektive Ehrencron-Müller Bibliografi over Holbergs skrifter II, s. 101-05 för det första arbetet, vars danska original, ”Peder Paars” utkom 1720. Bakom översättarens initialer döljer sig Esaias Zachariæ Plantin (1711-72). Denne var tjänsteman i Krigskollegiet och skrev en rad vittra småskrifter och tillfällesverser. Ehrencron-Müller Bibliografi over Holbergs skrifter I, s. 472-74 respektive Klingberg Kronologisk bibliografi över barn- och ungdomslitteratur utgiven i Sverige 1591-1839 1764:2 för det andra arbetet. Översatt av Johan Miklin. Denne har uteslutit ett antal fabler och ändrat i ett par andra. Det danska originalet ”Moralske fabler” utkom 1751.

Dorpat, M. G. Grenzius, 1811-13. 8:o. XXII,200 + (4),205-520 + (6),525-806 s. & 1 utvikbar grav. plansch. Tre samtida hfrbd med guldornerade ryggar, tegelröda titeletiketter och plommonfärgade nummeretiketter i glättad papp. Gula snitt. Några små fläckar på ryggarna. Titelbladet och sista sidan i del II ngt lagerfläckade, i övrigt bara ngn enstaka småfläck. Från Näfveqvarn. Svaga spår av L. J. Sederholms ovala exlibris. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Fin svit. Allt som utkom. Planschen föreställer ett fragment av de papyrusrullar som upptäcktes i Herculaneum 1753 och som beskrivs i texten på s. 149-77. Johann Karl Simon Morgenstern (1770-1852) var tysk filolog verksam vid universitetet i Dorpat. Han propagerade för romanen som ett moraliskt bildningsmedel och var den som myntade begreppet ”Bildungsroman”.

Göteborg, Meyer & Köster lithografisk atelier, 1859-(62). Tvärfolio. Tonlitograferat titelblad,(92) textsidor & 46 tonlitograferade plr & 1 färglitograferad karta. Texten till planscherna 44 och 45 med överklistrade rättelselappar till andra spalten av den tyska texten. Brunt hfrbd från 1900-talets början med upphöjda bind och guldlinjerad rygg. Liten nagg i ryggens nederkant. Nötta men hela ytterfalsar. De tre första textbladen bruntonade. Enstaka fläckar i texten och några svaga marginalfläckar på planscherna. Bra ex. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 407 med avvikande kollationering. Med tysk, svensk och engelsk parallelltext. Det litograferade titelblad anger bara ”Första bandet” och är i varianten med angiven författare och konstnär. Planscherna i första delen är efter förlagor av Carl Gustaf Berger och daterade 1859. I andra delen är förlagorna av Ludvig Messman. Några av planscherna är tontryckta i flera färger, till exempel ”Börssalen” med ”Färgtryck” som kommentartext. Några av texterna är författade av Viktor Rydberg. Detta exemplar överensstämmer med Kungliga bibliotekets. Något titelblad till andra delen finns inte i något av dessa exemplar.

Sthlm, H. A. Nordström, (1815)-16. 8:o. 530 + 574,(2) s. Två fina samtida pappbd med rikt guldornerade röda ryggar och gröna titel- samt gröna och runda röda deltiteletiketter i glättad papp. Gröna pärmpapper och gula snitt. Ryggarna lätt solkiga och spricka i ytterfalsen på frampärmen till del II. Pärmarna med några fuktfläckar. Några blad i del II med svaga fuktfläckar i övre marginalen. Bortskuret nedre hörn i del II på s. 503. Bra ex. Graesse III:201. Brunet III:23. Arbetet är en etymologisk studie av termerna ”ljus” och ”syn” i götiskan och dess paralleller i en rad europeiska och asiatiska språk. Hallenberg, som vid denna tid var upptagen av religionshistoriska spekulationer, ansåg att termerna vittnade om forntida solkulter och Lindroth skriver apropå verket: ”man känner sig försatt till Stiernhielms och Rudbecks dagar, det är delvis samma metod och samma handgrepp”. ”Disquisitio de nominibus” är det enda som trycktes av Hallenbergs stora etymologiska lexikon, som i övrigt endast nådde handskriftsstadiet. Bondsonen Jonas Hallenberg (1748-1834) var riksantikvarie och Vitterhetsakademiens sekreterare samt en av de första svenskar som studerade sanskrit.

Moskva, C. Rüdiger und Claudi, 1796-97. Stor 4:o. (8),IV,663 + (2),626 s. Samtida marmorerat skinnbd med oxiderad linjedekor på ryggen och ryskspråkig titeletikett. Gula snitt. Ryggen ganska nött och lite fläckig samt med lite sprickor i titeletiketten. Inlagan med enstaka spridda fläckar. Tryckt på blåtonat papper. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Ordboken förtecknar tyska uppslagsord med förklaringar på ryska och franska. Johann Heym (1769-1821), professor vid högskolan i Moskva, gav ut en rad läroböcker och lexikon. 1831 trycktes på svenska hans ”Tal-öfningar i ryska språket”.

Sthlm, P. A. Norstedt & filii, 1829. 8:o. Grav. porträtt,(2),LXXIV,188 s. & 3 grav. plr, varav 2 utvikbara. Med en grav. titelvinjett. Rödbrunt fint halvmarokängbd från 1900-talets andra hälft (Henning Jensen). Rödstänkta snitt. Ryggen lätt flammig. Ställvisa lagerfläckar i marginalerna. Planschen med gravvården vid s. 1 med diagonala skurar av trycksvärta. De stora botaniska planscherna i slutet något lagerfläckiga. Ur Sven-Erik Sandermann Olsens bibliotek. Krok Bibliotheca botanica suecana 56. Porträttet graverat av Ruckman. Den graverade titelvinjetten avbildar en minnesmedalj över Swartz. Olof Swartz (1760-1818) var Vetenskapsakademiens sekreterare och främst botanist. Som sådan reste han mycket, besökte olika delar av vårt land och samlade under en flera år lång resa växter i Nordamerika och på de Västindiska öarna. Hans många publicerade arbeten rör främst botaniken, men ”Vetenskapsakademiens handlingar” innehåller också några zoologiska uppsatser av honom. Föreliggande arbete utgavs av Johan Emanuel Wikström med biografiska anteckningar av förutom honom själv, även Kurt Sprengel och Carl Adolph Agardh. Dessutom återfinns en bibliografi över Swartz tryckta produktion på sidorna LXII-LXXIV.

Sthlm, J. L. Horrn, 1723. 4:o. 20 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Med gammal paginering i bläck i övre yttre hörnet. Bra ex. Daterad den 5 december 1722. Den lilla skriften är kanske det äldsta svenska aktieprospektet och gäller ett erbjudande till omvandling av Wedevågs manufaktur och järnbruk till ett ”compagnie” bestående av 400 andelar.

Sthlm, L. Salvius, 1746. 8:o. (20),200,301-08,209-377,(7) s. & 1 utvikbar grav. karta. Med träsnittsillustrationer i texten. Trevligt samtida lätt nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och tegelröd titeletikett i marokäng. Stänkta snitt. Ryggen något torr med en mindre skada i nedersta ryggfältet. Lätt bruntonad med spridda lager- och småfläckar. Lite lagerfläckigt titelblad. En fläck i yttermarginalen på s. 63-64 och en dito på s. 155-56. Pappersfel vid tryckningen i nedre hörnet på s. 294. Kartan har en liten skada överst vid infästningen. Bra ex. med Seton of Ekolsunds grav. exlibris. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild 46. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 563: ”micrologier, samt obetydelige och obevislige berättelser öfverflöda i detta, som författaren det kallar, nästan herculeiska arbete”. Med hyllningsverser av P. S. Hööke och en anonym författare samt ett företal av författaren daterat Tanum den 6 februari 1745. Den fina kartan över Bohuslän är graverad av J. Silfverling 1734 efter en förlaga av N. Knape. Träsnitten visar olika sigill från länets härader. Arbetet mötte i samtiden hård kritik i den lärda världen, men har senare kommit att uppskattas för sitt kulturhistoriska innehåll. Som kyrkoherde i Tanum hade Johan Oedman (1682-1749) goda möjligheter att ”utur dystra mörckret” uppteckna lokala sägner och folkminnen, vilka annars förmodligen hade skattat åt förgängelsen. ”Chorographia Bahusiensis” innehåller även kapitel om landskapets fiskar, sjö- och skogsfåglar samt ”om allehanda slags fyrfotade samt kräkande djur”.