Søgningsresultat

Skara, F. I. Lewerentz, 1795. 8:o. 534,(2 blanka) s. Samtida nött hfrbd med upphöjda bind och ljusbrun titeletikett. Frampärmens ytterfals med sprickor och maskhål. Inlagan delvis lager- och småfläckig samt med fuktränder, t.ex. i övre hörnet fram till s. 88 och i yttre marginalen s. 380-534. Titelbladet hårt lagerfläckigt. Reva i yttre marginalen på s. 487 och in i texten på s. 513. Med Jonas Godhemius namnteckning daterad 1835. Krok Bibliotheca botanica suecana 2. Sammanskrevs ursprungligen som underlag för Hernquists elever vid Veterinärskolan i Skara och är en detaljrik sammanfattning av mineralogin, zoologin, botaniken och i viss mån astronomin. Arbetet är tänkt ”at sätta en upmärksam naturforskare uti förtjusning, då han lyfter sina uplysta tankar på bergens grundläggning, skogens fägring, frucktbare trän, skuggrike lundar, gräsens ymnoga slag”. Det är en av de omfångsrikaste naturalhistoriska läroböckerna i äldre tid i Sverige.

(Rostock), 1740. 8:o. (16),350,(2 blanka) s. Samtida lätt nött hfrbd med guldornerad rygg och upphöjda bind. Stänkta snitt. Ryggen med ytlig spricka i skinnet. Titelbladet med fuktfläck. Inlednings- och avslutningsvis med fuktfläck i inre marginalen. Fint ex. Erik Molin (1709-55) svärmade i unga år för pietistiska ideer och fick under 1730-talet möta mycket kritik från kyrkorådet för skrifter och predikningar. 1734 fråntogs han rätten att predika och en utdragen process mot honom påbörjades. Utan att något straff utdömdes fick ärendet vila till hösten 1735. Molin valde dock att under denna tid nonchalera predikoförbudet. Resultatet blev att han ombades att frivilligt lämna landet, vilket han vägrade. Han sattes i häktesförvar i fyra år och därefter dömdes han till landsförvisning. Han reste bl.a. till Rostock, Altona och Amsterdam och utgav under denna tid ett flertal skrifter, många av dem i försök att få landsförvisningen hävd. ”Die wahre und lebendige” är troligen den första skrift han utgav efter att landsförvisningen trätt i kraft.

Sthlm, P. Hesselberg, 1766. 4:o. 57,(1) s. & VI grav. plr. + Bihang, til beskrifningen om almogens bygnad. U.o., u.å. 4:o. (4) s. & 1 grav. plansch numrerad VII. Häftad i samtida gråpappomslag med trasig rygg. Maskangrepp i inre marginalen på s. 55-57 samt i bihanget. Ett trettiotal sidor med liten fläck upptill i inre marginalen. Planscherna V-VII med obetydlig fläck i övre marginalen. Med J. Sahlbergs blåstpl på baksidan av titelbladet. Ej i Hebbe. Bring Riksdagshandlingar s. 71. Planschen över gjutna slagghus, vilken såldes separat, saknas här som vanligt. Det sällsynta bihanget med sin plansch vänder sig till invånarna i Finland där ”rök-pörten merendels öfwer alt nyttjas til bonings-rum”.

Visingborg, J. Kankel, 1674. 4:o. (4),162,(2 blanka) s. Med en illustration i texten på s. 150. Lätt solkigt pergamentbd från början av 1900-talet med mörkröd titeletikett och sparsam guldornering på ryggen. Pärmarna lite bågnade. Urklippt katalogisering av denna bok från en antikvariatskatalog infäst på bakre pärmens insida. Ganska lager- och fuktfläckig inlaga. Gammal bläckfläck i texten på s. 45-46 och lite kompletterande gammal bläckdekor i den avslutande typografiska vinjetten på s. 162. Med Per Wahlströms respektive Curt Wallins exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 583. Almqvist Johann Kankel 21. Martinus Martinius (1614-61) ”De bello Tartarico” utkom första gången på latin i Rom 1654 och författaren var bland annat ansvarig för den katolska missionen i Kina. Almqvist skriver i sin Kankelbiografi att en ”affskrift om kongerijket China” som omnämns av Per Brahe 1666 med all sannolikhet är identisk med en avskrift av Martinius arbete. Översättaren Ambrosius Svenonis Nidelberg (död 1689) översatte ytterligare några resebeskrivningar, vilka trycktes av Kankel. Johann Kankel (1614-87) var född i Pommern och kom till Sverige 1664. Från 1666 fram till sin död förestod han Per Brahe d.y:s privata tryckeri på Visingsö. 1674 var hans mest verksamma år och sammanlagt förtecknar Almqvist sju tryck från det året omfattande ungefär 640 trycksidor. Bokförläggaren Per Wahlströms (1860-1932) exlibris är utformat av Arthur Sjögren och boken såldes i Björck och Börjessons katalog 305 för 75 kronor.

Zürich, Orell, Fuessli et socc., 1813. 8:o. XCVIII,128,125-40,145-200 s. & 1 utvikbar grav. karta & 2 utvikbara grav. plr & 1 utvikbar tryckt tabell. Obetydligt nött samtida glättat mörkblått pappbd. Grönstänkta snitt. Delvis lagerfläckig, främst i marginalerna. Bra ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 15. Boken är ett resultat av författarens resor i Europa 1811-14. Året därpå utkom även ”Flora Carpatorum”. Botanikern Göran Wahlenberg (1780-1851) var den sista innehavaren av den linneanska lärostolen i Uppsala. Han undersökte sambanden mellan växternas förekomst, jordmånen, berggrunden och meteorologiska respektive hydrologiska faktorer. Hans studier förebådade den ekologiska växtgeografin och de var samtida, men självständiga från den internationella pionjären på detta område, Alexander von Humboldt.

Sthlm, L. Salvius respektive H. Fougt respektive Kongl. tryckeriet, 1755-88. 8:o. 257 s. Sidorna 69-70 är en utvikbar tryckt tabell. + (4),264 + (10),250,451-56,257-351 + (4),506,(2) s. & 3 tryckta tabeller, varav 2 utvikbara. Med 1 inklistrad grav. myntillustration på s. 23. + (6),371 s. & 1 grav. medaljplansch. Titelbladen med graverade vinjetter. Fem prydliga om än lätt nötta ljusbruna hfrbd från 1830-talet med guld- och blindpressad ryggdekor. Gula snitt av något skiftande färg. De aningen blekta ryggarna lite mer nötta allra överst. Lätt stötta pärmhörn. Första volymen saknar försättsblad. Del I med spridda lager- och småfläckar samt återkommande fuktrand i övre marginalen. Lagning i yttermarginalen på s. 133 och nedtill på s. 135 med bokstavsförluster och småhål samt litet hål i texten på s. 169-70. Liten fläck på s. 3, solkstråk i yttermarginalen på s. 143 och några små bläckfläckar på de följande sidorna. Andra delen med ett fåtal fläckar, i gott skick på blåtonat papper. Tredje delen med en gultonad fläck i texten på s. 101-04. Fjärde delen med lagerfläckigt titelblad och en del spridda lagerfläckar samt en liten rostfläck i texten på s. 3. Medaljplanschen i femte delen gråtonad, sannolikt på grund av dåligt rengjord plåt. Första titelbladet med en beskuren samtida namnteckning. Otto Hson Adelborgs namnteckning i alla volymerna. Ställvis något fläckig men bra svit. Allt som utkom av denna första serie. En ny serie ”Kongl. Vitterhets historie och antiquitets academiens handlingar” utkom med början 1789. Titelvinjetten är graverad av Olof Årre. Medaljplanschen i del V föreställer Voltaire och är graverad av J. F. Martin. Denna första serie handlingar är det som utkom från Lovisa Ulrikas illustra Vitterhetsakademi. 1786 ombildades den till Vitterhets historie och antikvitets akademien av sonen Gustav III när han gav denna akademi delvis ny inriktning för att skilja dess verksamhetsfält från den nybildade Svenska akademien. Första delen innehåller akademiens stadgar, en inledning av Olof von Dalin, ”Tankar öfver Folkungarnas härkomst” av Eric Tuneld, ”Poema in serenissimi & potentissimi svecorum regis Caroli Gustavi transitum maris Balthici die 7 februar. 1658” av Bolle Willum Luxdorph, ”Försök att igenfinna den finska nationens och språkets härkomst” av Gustaf Bonde, ”Korta påminnelser vid svenska skaldekonsten i vår tid” av Olof von Dalin, ”Historisk undersökning om krigs-konstens tilstånd i Sverige, i konung Gustaf den förstes tid” av Jacob Röding, ”En hjeltes beskrifning” av Jacob Mörk och ett avslutande tillstånd om ”censur-frihet” för handlingarna utfärdat av Adolf Fredrik samt inträdestal av Anders Johan von Höpken, Gustaf Bonde och Carl Reinhold Berch. Andra delen innehåller flera tal och svar av Carl Fredric Scheffer, ”Anmärkningar öfver svenska språket” av Eric af Sotberg ”Försök til fri öfversättning af Plinii den yngres låf-tal til kejs. Tranajanus” av Axel G. Leyonhufvud, Äre-minne öfver [...] Gustaf Bonde” av Carl Reinhold Berch, ”Märkvärdigheter om konung Gustaf I. Des person och regering” av Anders af Botin, ”Mina tårar. Skalde-quäde” av Johan Elers och ”Deviser på femton minnes-penningar” av Anders Lanærus och Samuel S. Loenbom samt inträdestal av J. W. Liliestråle, Axel G. Leyonhufvud, G. F. Gyllenborg, Johan Elers, C. Manderström, Sten Abraham Piper, Anders Schönberg och Berge Frondin. Tredje delen innehåller ”Ode, öfver et godt samvete” av Adolph Fredric Ristell, ”Försök, til deviser på spel-penningar” av Anders Gedda, ”Försök til [...] deviser och inscriptioner” av Anders Lanærus, ”Öfversätningar, utur Ovidius och Horatius” av Gustaf Regnér, ”Ode, öfver en stadig man” av Johan Henric Kellgren, ”Svar, uppå den af hennes kongl. maj:t enkedrotningen upgifna frågan: om de menniskor, som antingen gynnas af en besynnerlig lycka, eller äro mindre samvetsgranne hvad medel de bruka til stora värfs utförande, förtiena namn af stora män?” av A. Schönberg, ”Fabler, författade på svensk vers” av G. F. Gyllenborg, ”Afhandling om danska konungen Eric Ericsons tilnamn Menved” av Johan Ihre, ”En ynglings inträde i verlden. Skaldestycke” av J. H. Kellgren, ”Anonymt svar, uppå den frågan: hvad värde seder kunna hafva, när de icke äro blandade med belefvenhet?”, ”Svar, uppå kongl. Vitterhets academiens fråga: hvad qvinnokönets upfostran har verkat, och kan verka, på de almänna sederna i samhällen” av Fredric Mozelius, ”Stycken af Tacitus. Öfversättningar flocktals, och tid efter annan, inlemnade” av S. A. Piper, ”Äreminne öfver [...] Clas Ekeblad” av A. J. von Höpken, ”Herr Carl Reinh. Berchs lefverne” med en förteckning över hans tryckta skrifter av E. af Sotberg och ”Åminnelse-tal öfver [...] Olof von Dalin” [på vers med avslutande prosabiografi 1780] av J. W. Liliestråle. Fjerde delen innehåller ”Svar, uppå den af kongl. Vitterhets academien framstälde fråga: vore menniskan lyckligare om hon förutsåge sit öde i verlden” av J. H. Kellgren, ”Beskrifning på en gammal penning, som förvaras uti myntsamlingen vid universitetet i Lund” av Sven Lagerbring, ”Svarm, på kongl. Vitterhets academiens fråga: i hvad mon runstenarne uplysa forntidens historia” av Jonas Apelblad, ”Historisk afhandling om svenska siö-magten i äldre tider och i synnerhet under konung Erich XIV” av Jacob Tengström, ”Afhandling om svenska folkets lärdom och vitterhet, under drotning Christinas regering, jemnförde med deras kunskaper i de föregående åldrar” av B. Frondin, ”Fabler, författade på svensk vers [...] Andra flocken” av G. F. Gyllenborg, ”Johan Ihres lefverne” av E. af Sotberg och ”Eric af Sotbergs lefvernesbesskrifning” av Nils von Rosenstein. Femte delen innehåller förord av N. von Rosenstein, ”Svar, på den af kongl. Vitterhets academien framstäldte fråga: om intet folkslag härtils gjort, är det väl troligt at någon nation hädanefter gör några lyckeliga framsteg i vitterhets öfningar, utan at känna de gamla grekers och romares original-skrifter? av J. Tengström, ”Tal” av Daniel Melanderhielm, ”Försök, til målning af carl Gustafs egenskaper” av F. Mozelius, ”Äreminne öfver riks-rådet Johan Skytte” av Clas Gartz, ”Afhandling om de fordna adeliga värdigheter, jarlar, med flera, i Sverige” av Fredric Conrad Broman, ”Stockholms försvar af Christina Gyllenstjerna år MDXX” av N. Lorentz Sjöberg, ”Lefvernes beskrifning öfver [...] Carl Rudenschöld” av G. Adlerbeth, ”Birger Frondins lefverne” av N. von Rosenstein, ”Medalj öfver Voltaire” och ”Lefvernes-beskrifning öfver [...] Jean le Rond d’Alembert” av N. von Rosenstein. Juristen och personhistorikern Otto Adelborg (1883-1982) var född på Södertuna och hjälpte bland annat Gustaf Elgenstierna med ”Svenska adelns ättartavlor”.

(Stockholm, 1924). 15 x 21,5 cm. I passepartout och inramat i enkel guldfärgad ram. Reva i övre vänstra hörnet och liten reva i vänstra kanten. Fotografiet föreställer klass 1 i Margaretaskolan i Stockholm 1924. ”Sittande längst bak till vänster”, upplyser en papplapp fäst på ramens baksida, ”Ingmar Bergman, den blivande världsberömde filmskaparen – här ännu en tankfull liten gosse.”

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1841. 8:o. (2),XVI,582 s. + SUNDEVALL, C. J. Årsberättelse om zoologiens framsteg under åren 1840-1842 till kongl. Vetenskaps-akademien afgifven af zoologiæ intendenterna vid Rikets naturhistoriska museum. Första delen (anim. vertebrata.) af C. J. Sundevall. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1844. 8:o. XIV,322 s. + SUNDEVALL, C. J. Årsberättelse om zoologiens framsteg under åren 1843 och 1844 till kongl. Vetenskaps-akademien afgifven af zoologiæ intendenterna vid Rikets naturhistoriska museum. Första delen (anim. vertebrata.) af C. J. Sundevall. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1847. 8:o. X,(1,1 blank),222,(2 blanka) s. Tre samtida ngt nötta marmorerade pappomslag med titeletiketter med svart text. Med enstaka fläckar. Första volymen inledningsvis med en fuktfläck. Med Carl J. Sundevalls namnteckning och dennes talrika marginalkommentarer och rättelser samt ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Årsberättelserna, sammanställda av C. J. Sundevall (1804-75), innehåller detaljerade redogörelser för de senaste rönen inom zoologi och etnografi samt recensioner av den nyaste litteraturen på området. Gunnar Brusewitz hade bl.a. markerat passagen: ”En korp af 70 år, skjuten på en ö i Mälaren 1840, och bärande en uti underkäken fastnaglad kopparplåt, märkt 1770, omtalades af ref. vid mötet i Köpenhamn 1840”.

Sthlm, Z. Haeggström, 1819-28. 12:o. (1 blank,2,1 blank),266 s. & 2 grav. plr + (6),267-554 s. & 2 grav. plr + (4),555-798,(4) s. & 2 grav. plr + (1 blank,2,1 blank),2 79,(5) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (2),280-580,(5) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (2),581-722,(2) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (1 blank,11),240 s. & 1 utvikbar grav. plansch + (2),241-479,(3) s. & 1 kolorerad utvikbar grav. plansch + (2),480-711,(6) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (1 blank,2,1 blank),248 s. & 1 utvikbar grav. plansch + (2),249-515,(5) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (2),516-771,(4) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Tolv samtida hfrbd med guldlinjerade och rikt blindpressade ryggar. Blåstänkta snitt. Ryggarna blekta och med en del minimala fläckar med undantag av del VII som har en mörkare fläck överst. Inlagorna generellt i fint skick, men lite lager- och småfläckiga på sina håll, t.ex. på s. 406-11 i del V, på s. 269-72 och 325-28 i del XI. Planschen i del VI har delvis färgat av sig på titelbladet. Några bläcknoteringar i del I på s. 208 och 221 och längst ned på titelbladet i del V. Enstaka mindre revor, hål och pappersförluster i marginalerna och några med textförluster som på s. 375 i del VIII, 480-83 i del IX och s. 331 i del XI. Trevlig svit. Har även delvis en serietitel: ”Bibliothek i allmänna geographien för ungdom och olärda”. De fyra delarna presenterar Asien, Afrika, Polynesien och Amerika. Skotten Alexander Selkirks (1676-1716) liv anses vara en inspirationskälla till Daniel Defoes ”Robinson Crusoe”. Han har sedan dess varit en utgångspunkt för en rad olika böcker och hans namn användes av Bauer (1766-1813) till huvudpersonen i denna omfångsrika geografiska läsebok.

Lund, C. G. Berling, (1752). 8:o. (8),28 s. Häftad med synliga bindgarn. Med fuktränder. Titelbladet något solkigt och fläckigt. Sista sidan med ett par småfläckar. Med Gabriel Marklins monogramstpl ”GM” nedtill på titelsidan. Lidén Catalogus disputationum 42. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 22. En kortare latinsk version ”Specimen artis tinctoriæ svecanæ” med 8 sidor trycktes samma år. Aretin har i skriften bland annat inventerat Skånes olika färgeväxter. Innehåller även många referenser till Lindestolpe och Linné.

Sthlm, C. Deleen, 1838. Tvär-4:o. (15) s. & 12 grav. plr. Titelsidan inom typografiskt ramverk. Lätt nött blåmarmorerat pappbd med röd titeletikett i skinn (sannolikt Hedberg). Rödstänkta snitt. Det tryckta grå kartongomslaget medbundet, det främre med delvis raderad förlagsstpl. Lätt bruntonad inlaga. Ett fint ex. Klingberg Kronologisk bibliografi över barn- och ungdomslitteratur utgiven i Sverige 1838:3. En andra upplaga utkom 1839. I boken får vi genom sex bilder och textavsnitt vardera, hörande till vissa åldrar, följa levnadsloppet för dels den dygdige Wilhelm, dels den lastfulle Frans. Gravyrerna är gjorda av Fredrik Boye efter Jules Davids litografier i ”Vice et vertu, album moral”, som kom ut i Frankrike 1836. Fredrik Boye (1773-1857) utgav den långlivade ”Magasin för konst, nyheter och moder” 1818-44.

Kristianstad, F. F. Cedergréens boktryckeri, 1829. 8:o. (4),201,(1) s. & 3 utvikbara litograferade plr. Samtida hfrbd med hårt nött rygg och infärgade snitt. Pärmhörnen stukade och ryggskinnet skadat upp- och nedtill. Mindre fuktfläck i yttermarginalen fram till s. 10 och pappersförlust i nedre ytterhörnet på s. 147. För övrigt bra inlaga med endast enstaka småfläckar. Göran af Klercker (1798-43) avslutade sin karriär som kapten vid Vendes artilleriregemente och två av hans söner blev också artillerister. För att undvika olyckshändelser i samband med det tämligen vådliga arbetet att tillverka fyrverkerier, fastslås i några regler mot slutet, till exempel: ”Böra framför allt inga slurfaktiga eller druckna arbetare användas och den noggrannaste ordning iakttagas under arbetet, hvilket, då det sker i stort, bör verkställas efter en förut uppgjord plan, så att hvarje slags arbete göres på en gång [...] hvarigenom vinnes, utom tid och materialier, äfven enformighet i arbetet och lättnad uti tillsynen”.

Genève, 1789. 8:o. VIII,(2),416 + (2),VI,(2),464 s. Två trevliga samtida hfrbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar med blommor i fyra av fälten, bruna titeletiketter och olivgröna nummeretiketter. Rödstänkta snitt. Ryggarna med några fläckar. Några blad i början av volymerna samt arket Ee i volym II på blåtonat papper. Enstaka lager- och småfläckar samt lite mer fläckar på några ställen se, t.ex. s. 196-97 i del I. Del II saknas ett smutstitelblad. Gammal hyllmarkering ”C 25” i bläck på pärmarnas insidor. Fint ex. från Ericsberg. Det finns två upplagor tryckta 1789, en med uppgiven tryckort Londres och denna. Tryckorten i föreliggande upplaga är sannolikt falsk och boken är troligen tryckt i Auxerre. La Salles egensinniga verk om människans fysiska och psykiska förmågor i skärningspunkterna mellan ämnen såsom fysiognomik, moral, logik och lingvistik. Antoine de La Salle (1754-1829) var filosof och vetenskapsman som efter studier i hydrografi tjänstgjorde i flottan och besökte platser som Newfoundland, Indien och Kina. Han återvände till sin födelsestad Paris 1780 där han sedan författade ett antal filosofiska verk innan han blev tvungen att gå i exil i Rom under franska revolutionen. Han återvände senare till Paris och dog i stor fattigdom.

Sthlm, uthgången och publicerat aff translatoris eghen typographia, 1635. Folio. (2),859,(1 blank,22,2 blanka) + (2),802,(16,2 blanka) + (2),64,64-67,69-384 + (2),293,292-93,296-372,(10) s. Titelsidorna tryckta i rött och svart. Ståtligt om än ngt nött samtida svart skinnbd med upphöjda bind och vacker blindpressad pärmdekor samt bevarade fint utarbetade metallspännen på skinnflikar. Infärgade snitt. Bandet med små skinnskador i frampärmens nederkant och i hörnen där träpärmarna tittar fram. Delvis lager- och småfläckig samt bruntonad, flera blad hårt bruntonade. Bläckfläckar i första delen på s. 87-90, 103, 146, 226, 255 och 428-29 samt en fläck med litet hål på s. 13. Rostfläck på s. 158, bortrivna hörn på s. 153, 361 och 385, det senare med lagning och liten textförlust. Reva i nedre marginalen på s. 253 och två registerblad skadade i övre marginalen. Första delens andra hälft fuktskadad i övre hörnet. I andra delen en reva på s. 399 och nämnvärda fläckar på s. 474-76, 494 och 575-98 samt de sista registerbladen, fuktrand i övre marginalen på s. 550-674 och de två registerbladen Zzz3-4 hämtade ur ett annat exemplar. Del III:1 lätt fuktskadad i övre marginalen och med lagerfläckar på s. 91-94 och 161-64. Marginalrevor på s. 121 och 381. Del III:2 med reva på s. 219, rostfläck på s. 304 och fuktfläck i övre hörnet från s. 351 till slutet. Christophorus Aurivillius namnteckning daterad ”Gevalia” 1692 och Peter Bolinders namnteckning med uppgiften att han köpt boken från Aurivillus stärbhus. Med tryckt gåvoexlibris ”Till Stockholms nations bibliothek af A. Wiborg” och stplr från Stockholms nationsbibliotek i början och slutet. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 667. Författaren som var hovpredikant i Würtenberg dog 1604 och kyrkohistorien är skriven fram till 1601. Ericus Schroderus (1575-1647) var, tillsammans med brodern Johan Skytte, lärare åt prins Karl Filip och utsågs 1612 till korrektor över kronans tryck med tillägget att han skulle låta översätta sådant som kunde anses nödvändigt, vilket 1622 befästes med titeln translator regius. Han grundade senast 1634 ett eget tryckeri och agerade själv förläggare för många av sina översättningar med hjälp av frikostiga anslag från statskassan, genom den så kallade ”bibeltryckstunnan”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att det är troligt att Schroderus ensam gav upphov till fler trycksidor än vad som sammanlagt hade tryckts i Sverige under hela 1500-talet! Christopher Aurivillius (1652-1709) prästvigdes 1680 och var rektor vid Gävle gymnasium innan han 1689 fick en kyrkoherdetjänst, först i Hille och från 1696 i Alfta.

Sthlm, N. Wankiffwii, 1689. 4:o. (16),726,(16) s. Titelbladet och dedikationen till Karl XI tryckta i rött och svart. Träsnittsillustrationer på s. 175, 260 och 567, s. 601-02 är en utvikbar tryckt tabell. Samtida ngt nött och småfläckigt pergamentbd med ljusbrunt infärgat titelfält och röda snitt. Övre kanten av främre pärmen med spår av musangrepp. Aningen svag inre främre fals. Försättsbladet med en pappersförlust överst, sannolikt efter en bortriven namnteckning. Titelsidan lite solkig. Även sporadiska dammfläckar i övre marginalen. Inlagan fuktfläckig, mest markant på s. 367-78, 433-40, 627-34 och 676-80 samt på de sista sidorna. Med C. [?] Öhmans, Gustav Joh. Sommelius och D. Munck af Rosenschölds namnteckningar, den sistnämnda daterad den 17 maj 1817. Ex. på stort skrivpapper med mycket breda marginaler. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 1036. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1643: ”skada, at et så vackert och på många authentique handlingar grundat arbete icke blifvit fulbordat; fritt från misstag är det ej; men de förringa icke des värde”. Med tryckt dedikation till Karl XI. Med hyllningar av J. Columbus och L. Norrmannus. De avslutande opaginerade bladen är en hyllning till Karl XI. Lindroth skriver i sin lärdomshistoria att det var Örnhielms ”avsikt att bruka sina samlingar till en grundläggande svensk kyrkohistoria, byggd på urkundernas vittnesbörd. Men bara det första bandet blev färdigt och utgivet [...]. Det omfattar den äldsta tiden från Ansgar till sekelskiftet 1200.” Lindroth påpekar liksom Warmholtz att arbetet innehåller misstag, men att författarens lärdom är beundransvärd: ”Det skulle dröja länge, innan svensk kyrkohistorisk forskning åter nådde samma nivå som i Örnhielms Historia ecclesiastica”. Gustaf Johan Sommelius (1726-1800) var professor och universitetsbibliotekarie i Lund. Munck af Rosenschöld har antecknat att han förvärvat boken på den bokauktion där hans gamla lärare Johan Lundblad sålde huvuddelen av sitt bibliotek. Johan Lundblad (1753-1820) var professor i latin och akademibokhandlare m.m. i Lund. David Munck af Rosenschöld (1786-1840) studerade i Lund och efterträdde 1812 Esaias Tegnér som adjunkt i estetik och som vice bibliotekarie vid Lunds universitetsbibliotek, han blev kyrkoherde i Kvistofta 1816 och fick professors namn 1819. Han skrev flitigt i många ämnen och ansågs som ett original, bland annat för sitt ointresse av att tvätta sig.

Köpenhamn, H. G. Brill, 1833. 8:o. VIII,239 s. Titelbladet med träsnittsvinjett. Häftad och oskuren i samtida opappomslag med tryckta pärmar. Ryggen nött och ytligt sprucken samt defekt nederst. Liten fläck på frampärmen och bakpärmen delvis lite gulnad av sol. Lätt lagerfläckig. Stark liten rostfläck på s. 69-70. Anteckning på frampärmen ”Kjöbt til militair bibliotheket 1833”. Sabin A dictionary of books relating to America 4581. Första upplagan av den danska officeren Belmanns resor och vistelse i Brasilien 1825-31. Han var då verksam i brasiliansk krigstjänst. När han återvände till Danmark arbetade han som tolk i portugisiska och blev senare konsul för Spanien i Helsingör.

Sthlm, H. C. Merckell, 1722. 4:o. 28 s. + DUHRE, AND. GAB. Förklaring öfwer des tilförende uthgifne wälmente tanckar angående huru han tillika med sin broder är sinnad at utan almenna bestas betungande uppå deras egit äfwentyr uprätta ett laboratorium mathematico-oeconomicum. Sthlm, H. C. Merckell, 1722. 4:o. 55 s. Häftad i ngt nött samtida turkmarmorerat omslag. Ryggen blekt och med några revor upptill. Bra inlaga med enstaka smärre lagerfläckar. Fint ex. från Ericsberg. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2190-91. Anders Gabriel Duhre (omkring 1680-1739) var auskultant i Bergskollegium och algebraist på Fortifikationens e.o. stat. Vid sidan av matematiken var hans stora intresse ekonomin. Denna Laboratorium mathematico-oeconomicum, d.v.s. en ekonomisk-teknisk skola baserad på lantbruksdrift, hade han redan, enligt egen utsago, framlagt för Karl XII 1707. Laboratoriets lärarstab skulle bilda en ”societet” och institutet således förena universitets- och akademielement. Undervisningen skulle omfatta hantverk såsom svarvning, snickeri, smideskonst, ur- och instrumentmakeri, glassliperi, väveri, skeppsbyggeri, vidare boskapsskötsel, åkerbruk med gödsling, ängs- och trädgårdsskötsel, sädeströskning o.s.v. Duhre hemställde om upplåtande av Ultuna kungsladugård på arrende för sitt laboratorium och sedan ständerna beslutat i enlighet med hans önskan, erhöll han genom kungligt brev 1723 Ultuna på arrende. Själva undervisningen förlade Duhre till Uppsala. Hans läroanstalt var välbesökt åren 1725-30 och bland lärarna märktes bl.a. Anders Celsius. Dock miste han såväl årsanslaget till föreläsningar som arrendet till Ultuna 1731. Den entusiastiske Duhre var en föregångsman för många moderna idéer, särskilt rörande den tekniska yrkesutbildningen och lantbrukets rationalisering och hans verk bidrog förmodligen till upprättandet av en professur i ekonomi vid Uppsala universitet 1740.

Sthlm, J. G. Matthiæ, 1714-15. 4:o. (16),108,(20) + (16),112,109-180,1-96 s. Det andra titelbladet tryckt i rött och svart. Med nottryck i texten. Samtida skinnbd med upphöjda bind och guldornerad rygg där stora delar av guldet är avnött. Stänkta snitt. Fin inlaga med enstaka fläckar. Första titelbladet med lätt trycksvärtesolk och bortklippt namnteckning nedtill. Äldre överstruken namnteckning Aug. Linnström Carl Bergstedts namnteckning och exlibris för Oskar Bergstedt. Bra ex. Davidsson Svenskt musiktryck 104. Med hyllningsverser av J. Frese, O. Lindsten, C. J. Lohmann, O. Broms, Greta Giedda m.fl. Kort innan sin död 1713 hade Runius sammanställt sina skrifter till en samlad utgåva som P. Frisch efter författarens död lät trycka i två delar. En tredje del utgavs 1733 av Olof Lindsten i samband med andra upplagan av del I-II.

Sthlm, typis H. C. Merkelii, 1721. 8:o. (20),286,(2) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, blindlinjerad rygg och stänkta snitt, men utan titel. Läckert guldbrokadpapper med grönt bladmönster på pärmarna. Ryggen lite torr och flammig samt med en gammal bläcknumrering ”52”. Bra inlaga på skrivpapper med enstaka obetydliga fläckar. Med Gustaf Helands namnteckning daterad 1721 och Germund Carl Cederhielms initialer från Säby. Fint ex. från Ericsberg. Michael von Strokirch (1649-1723) var ekonomiståthållare i Livland, men var tvungen att fly från ryssarna över till Sverige. I Stockholm utgav han ”Veritatis studiosi de motu solis et terræ lucubratiuncula” år 1717. Vid samma tid inköpte Strokirch egendomen Sundby vid Mälaren som givit namn åt föreliggande filosofiskt moraliska arbete, vilket recenserades i ”Acta literaria” med kritik över inkonsekvenser i behandlingen av viljans begrepp. Gustaf Heland (1680-1759), adlad von Heland 1726, var bland annat registrator vid Inrikes civilexpeditionen. Germund Carl Cederhielm (1717-89) var president i Åbo hovrätt och framstående boksamlare. Han byggde vidare på ett bibliotek som grundlades av hans farfar Germund Cederhielm och fortsattes av hans far Eric Germund Cederhielm. Den sista ägaren i familjen Cederhielm, Germund Ludvig, lät i början av 1800-talet flytta hela boksamlingen till Säby utanför Linköping. Den omfångsrika manuskriptsamlingen donerades med tiden till Uppsala universitetsbibliotek medan boksamlingen 1841 gick i arv till Cederhielms hushållerska. Hennes efterlevande lät sälja böckerna på auktioner i Stockholm 1878, 1880 och 1882. Biblioteket var då starkt reducerat på grund av en omfattande misskötsel under de föregående trettio åren, men dessa bokauktioner var trots detta bland 1800-talets viktigaste och mest intressanta.

Sthlm, L. Salvius, 1762. 8:o. (10),112 s. + SCHULTZ, DAVID. Inträdes-tal om barns skötsel i gemen, hållet för kongl. Vetensk. academien den 16 april år 1760. Sthlm, L. Salvius, 1760. 8:o. (2),48 s. Med grav. titelvinjett. + SCHEFFER, HENRIC THEOPH. Tal, om mynt, hållit för kongl. svenska Vetenskaps academien, [...] då han lade af sit derstädes förda præsidium, den 6 febr. 1753. Sthlm, L. Salvius, (1753). 8:o. (2),21,(3) s. Med grav. titelvinjett. + LÖWENHIELM, CARL G. Tal om ungdomens upfostran i et välbestäldt regemente; hållet för kongl. Vetenskaps academien, vid præsidii nedläggande, den 21 januarii 1767. Sthlm, L. Salvius, 1767. 8:o. (2),50 s. Med grav. titelvinjett. + BERGIUS, PETER JONAS. Tal, om kalla bad i gemen, och Loka badningar i synnerhet, hållet för kongl. Vetenskaps academien, vid præsidii nedläggande, den 2 november 1763. Sthlm, L. Salvius, 1764. 8:o. (2),112 s. Med grav. titelvinjett. + ACREL, OLOF. Genaste sättet at inrätta och underhålla et lazaret eller sjukhus, så att det innom få år måtte ärnå en ansenlig tilväxt. Sthlm, L. Salvius, 1746. 8:o. (2),18 s. Med grav. titelvinjett. + (BURMAN, ARVID) Anmärkningar, vid de utkomna svaren på kongl. Vetenskaps academiens fråga för år 1763, angående bästa sättet at förekomma maskar på frukt-trän, samt försök til samma frågas besvarande. Sthlm, P. Hesselberg, 1764. 8:o. 47 s. & 1 utvikbar grav. plansch. + (BERGMAN, T. & LINNÉ, C. von) Bref til kongl. Vetenskaps academiens secreterare, angående anmärkningarna, som utkommit öfver det svar på frågan om skadeliga frukt-träds-maskar, hvilket vunnit den af kongl. academien utlåfvada belöningen. Sthlm, L. L. Grefing, 1764. 8:o. 16 s. + BERGIUS, PETER JONAS. Tal, om frukt-trägårdar och deras främjande i vårt rike; hållet för kongl. Vetenskaps academien, vid præsidii nedläggande, d. 9 febr. 1780. Sthlm, J. G. Lange, 1780. 8:o. 118 s. Med grav. titelvinjett. Stänkdekorerat samtida brunt hfrbd med upphöjda bind, beige titeletikett och stänkta snitt. Lätt nött och obetydligt blekt rygg. Några små ytliga maskangrepp på frampärmen. Schultz arbete något bruntonat. Acrels arbete med flera understrykningar och marginalförbockningar samt fula fläckar på s. 9-12. Några av titelbladen lätt bruntonade. Första, andra, sjunde och åttonde arbetet är i något mindre format och bundna med bladen omlott. Trevligt samlingsband ur biblioteket på Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1167 för Burman och 1168 för Bergman och Linné, vars verk också beskrivs i Soulsby Catalogue of the works of Linnæus 1200 och Moström Torbern Bergman. A bibliography of his works 26. I svaret på Arvid Burmans anonymt utgivna anmärkningar mot Bergman och Linné upptar Linnés bidrag de två sista sidorna.

Sthlm, J. L. Horrn, 1723. 4:o. 20 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Med gammal paginering i bläck i övre yttre hörnet. Bra ex. Daterad den 5 december 1722. Den lilla skriften är kanske det äldsta svenska aktieprospektet och gäller ett erbjudande till omvandling av Wedevågs manufaktur och järnbruk till ett ”compagnie” bestående av 400 andelar.

Sthlm, L. Salvius, 1746. 8:o. (20),200,301-08,209-377,(7) s. & 1 utvikbar grav. karta. Med träsnittsillustrationer i texten. Lätt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, blindlinjerad rygg, infärgat mörkbrunt titelfält och stänkta snitt. Ryggen blekt och lite flammig. Bra om än lätt bruntonad inlaga med enstaka lagerfläckar. Med Abraham Abr:son Hülphers namnteckning och Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Fint proveniensex. från Ericsberg. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län 46. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 563: ”micrologier, samt obetydelige och obevislige berättelser öfverflöda i detta, som författaren det kallar, nästan herculeiska arbete”. Med hyllningsverser av P. S. Hööke och en anonym författare samt ett företal av författaren daterat Tanum den 6 februari 1745. Den fina kartan över Bohuslän är graverad av J. Silfverling 1734 efter en förlaga av N. Knape. Arbetet mötte i samtiden hård kritik i den lärda världen, men har senare kommit att uppskattas för sitt kulturhistoriska innehåll. Som kyrkoherde i Tanum hade Johan Oedman (1682-1749) goda möjligheter att ”utur dystra mörckret” uppteckna lokala sägner och folkminnen, vilka annars förmodligen hade skattat åt förgängelsen. ”Chorographia Bahusiensis” innehåller även kapitel om landskapets fiskar, sjö- och skogsfåglar samt ”om allehanda slags fyrfotade samt kräkande djur”. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) var en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet samt Västerås ledande tillfällighetspoet under århundradets andra hälft. Delar av hans bibliotek skänktes till Västerås stiftsbibliotek och andra delar såldes på auktion 1805.