Vis indholdet

(WARMHOLTZ, Carl Gustaf.)

Remarques sur un ecrit qui a pour titre lettre d'un suedois demeurant à Londres, à un de ses amis à Stockholm. Du 8 decembre, 1766.

Centralantikvariatet
cen64818
Utan ort, 1767. Liten 8:o. 32, 49-56 s. Häftad, i senare marmorerat pappomslag, med etikett med författarnamnet. Delvis hårt skuren. Från Ericsbergs bibliotek. Åhlen 17:218. Warmholtz 6451, utan att avslöja författarnamnet! En vederläggning av skriften ”Lettre d'un suedois demeurant à Londres, skriven av dåvarande ”svenskfienden” Ludvig von Hess och publicerad samma år; en smädeskrift som enligt Warmholtz lyser av ”okunnoghet, dierfhet och det bittraste parti-agg”. Warmholtz påstår, troligen på grund av ett skrivfel, att hans skrift polemiserar mot skriften ”Der enlarvte falsche Statist”, också av Hess. I Hess skrift hävdas hattåsikten att Sverige borde lämna den nya vänskapen med England och Ryssland och istället alliera sig med Frankrike. Warmholtz tyckte som gammal god mössa givetvis mycket illa om dessa åsikter. Även C. G. Tessin lät, enligt Warmholtz, sig genom denna skrift blameras. Heinrich Ludwig von Hess (1719-84) var en pommersk (en del källor gör dock gällande att han var född i Göteborg) debattör och satiriker som förde ett kringflackande liv. 1746 vistades han i Wismar men gjorde sig omöjlig genom en grov satir över stadens magistrat. Han bosatte sig i Stralsund men trakasserades av det av honom bittert kränkta svenska riksrådet. Han flyttade hastigt till Hamburg och Altona, varifrån han propagerade mot Sveriges dåvarande mösstyrda regering. Vid slutet av 1765-66-års riksdag, som åter givit mössorna makten, utnyttjade hattarna den nya tryckfriheten för att på alla sätt komma åt mössorna. Även den utländska pressen utnyttjades. Rådet försökte med alla medel få stopp på detta. Man hotade boktryckare, och på postkontoret i Hamburg konfiskerade man brev för att komma åt misstänkta författare. (Malmström VI, s. 19). Hess lyckades med denna och en rad andra smädesskrifter reta upp rådet så till den grad att man diskuterade möjligheten att helt sonika låta kidnappa honom. Han steg snabbt till danskt justitieråd och erhöll en pension. Dessa gunstbevis grusade han dock 1767 genom att skriva ”falska och skadliga” meddelanden om Danmark i utländska tidningar. Endast genom en hastig flykt undgick han att bli gripen. Efter statsvälvningen 1772 togs han till nåder i Sverige, utnämndes till regeringsråd och erhöll så småningom Nordstjärneorden. Han flyttade till Hamburg varifrån han forsatte sitt skriveri, snart lyckades han dock återigen göra sig omöjlig genom gravt förolämpande anmärkningar på stadens styrelse. Hans förgripliga skrift brändes offentligt. Hess publicerade en ”Warnung an andere arrogante Magisträte”, flyttade till Erfurt och slutligen till Berlin där han avled 1784. Otto Beneke skriver i ADB om Hess stora mångsidighet, han behandlade bl.a. teologiska , juridiska, biografiska, historiska och medicinska frågor, och hann dessutom med en omfattande tidningsproduktion och ”litterära holmgångar, samt satirer av den fräckaste, mest maliciösa sort”. Om han inte besuttit sådana oädla karaktärsegenskaper, menar Beneke, och behandlat sitt stoff lite mer noggrant, hade han kunnat räknas till sitt århundrades främsta författare.
Adresse:
Österlånggatan 53
11131 Stockholm
Sweden
Telefon:
CVR/VAT:
SE 556 971 632 601

Nyligt importeret fra Centralantikvariatet

LAGER-KROMNOW, Birgitta.
Centralantikvariatet
cen117023
Stockholm, Stockholms stad, 1992. 8:o. 367,+ (3) s.+ planscher. Förlagsband. (Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad. 110.) Dedikation till Herman och Eva Schück
NERMAN, Gustaf.
Centralantikvariatet
cen117033
Stockholm, Albert Bonniers Förlag, 1894. 8:o. (4),+ 121,+ (2) s. Något nött halvpergamentband, ryggen med röd och grön titeletiket, marmorerade pärmpapper och med omslaget medbundet (G. Hedberg). Ur Elof Förbergs bibliotek med exlibris och stämpel från Björk och Börjessons stockholmianasamling. Elof Förbergs omfattande Stockholmianasamling köptes av Björck & Börjessons antikvariat som presenterade delar av den i en utställning med tillhörande katalog, ”Stockholmiana i bild och bok”, 1922. Deras ambition med utställningen var att sälja samlingen i sin helhet till en offentlig institution.
Se hele beskrivelsen
CRUSENSTOLPE, Magnus Jacob.
Centralantikvariatet
cen117008
Stockholm, Ph. Maas’ förlag, 1861. 8:o. (4),+ 320; (2),+ 321-612 s. Samtida ljusbrunt hfrbd med guldornerad rygg, något nötta svarta pärmpapper. Ryggen med förgyllda initialerna ”H.B.” längs ned. Setterwall 3898. Första upplagan av Crusenstolpes senare skildringar av den svenska kungahuset. Här med det nästan alltid borttagna deltitelbladen till andra häftet, liksom med de sällsynta omslagen till de båda orginalhäftena. Som nummer två i serien Historiska personligheter utgav Crusenstople ”Stamfadrens antecedentia” 1863.
Se hele beskrivelsen
Johnson. HÖGBERG, Staffan.
Centralantikvariatet
cen116990
Stockholm, Norstedts, 1990. 8:o. (2),+ 277 s. Illustrerad. Förlagets kbd med skyddsomslag. Dedikation till Herman Schück. Utgiven av Nordsjernan.
WILLIAM-OLSSON, William.
Centralantikvariatet
cen117025
Stockholm, LIberförlag, 1984. 8:o. 446 s. Förlagsband med skyddsomslag. (Monografier utgivna av Stockholms kommunalförvaltning.) En sammanslagning och nyutgåva av William-Olssons olika skrifter om Stockholms utveckling som publicerats 1937 och 1941.
ANKARLOO, Bengt.
Centralantikvariatet
cen117001
Illustrerad. Stockholm, 1971. 8:o. 355 s.+ löst spikningsblad. Rättelselapp inklistrad på sista blanka sidan. Häftad, med skyddsomslag. (Rättshistoriskt bibliotek. Sjuttonde bandet.)