WIKSTRÖM, JOH. EM.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839-40. 8:o. VIII,I-VI,185,(1 blank,1,1 blank,2),1-423,(1 blank),1-27,(2) s. & 1 utvikbar grav. karta. + (WIKSTRÖM JOH. EM. Fem tryckta ark av andra delen av Stockholms flora. Sthlm, 1844?). 8:o. 80 s. Del I bunden i ett samtida ganska nött hfrbd med guldornerad rygg som renoverats i främre ytterfals men ändå är sprucken i båda ytterfalsarna. Bitvis lätt lagerfläckig och mot slutet med en svag fuktrand i övre hörnet. Reva i yttre marginalen på s. 149 i andra pagineringsföljden. Kartan med mindre reva i vikningen. Den andra delen i ett senare hfrbd (Beck & son). Det ursprungliga grå omslaget medbundet. Med tillskrift på främre omslaget: ”Till herr kamereraren Johan Erik Dumrath. De fem tryckta arken till sednare delen af professoren m.m. doktor Joh. Em. Wikströms Stockholms flora. Från författarens systersson herr kammarherren m.m. Carl Roos genom Carl Lagerheim. Endast tillgänglig för utdelning.” Del I med N. G. Berlins namnteckning och C. O. G. Wiboms exlibris. Har även tillhört Henrik Alm och med Gunnar Brusewitz exlibris.

Krok Bibliotheca botanica suecana 13. Akrell Stockholmiana 1002 för del I. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 23. Essén s. 50. Lundberg s. 9: ”I inledningen p. 109-113 afhandlas Stockholmsnejdens fiskar: 48 arter”. Allt som trycktes. Kartan graverades av C. F. Himberg. Av den andra delen trycktes endast dessa fem ark, vilka aldrig såldes i bokhandeln, övriga delar av manuskriptet ligger otryckt i Vetenskapsakademiens samlingar. Den långa växtgeografiska inledningen till del I utgavs även separat under titeln ”Öfversigt af Stockholms-traktens natur-beskaffenhet” och har eget impressum daterat 1839. I exemplaret är medbundet ett litograferat porträtt av Wikström utfört av Cardon. ”Stockholms flora” är förmodligen botanikern och innehavaren av bergianska professuren Johan Emanuel Wikströms (1789-1856) viktigaste arbete. Gunnar Eriksson skriver i ”Bergianska botanister” att det säkert var Wikströms ”förhoppning att floran skulle komma till användning vid Stockholmsläroverken som lärobok och handledning vid botaniska exkursioner och växtinsamlingar.” Denna förhoppning grusades av att K. F. Thedenius vid samma tid utgav ett särskilt florakompendium avsett för skolbruk. Gunnar Brusewitz skriver i ”Resa i tid och rum” om förändringar i den svenska faunan genom historien. ”När man läser i de gamla lokalfaunorna och artlistorna, som blev populära kring mitten av 1800-talet, anar man lite av de markanta förändringar, som skedde kring denna tid. Intressant är t.ex. J. E. Wikströms ’Stockholms flora’, som kom ut 1840, och som också innehåller ett rikt zoologiskt material.”