Search Results

Venice, Aldi et Andreae Soceri, 1521. 8vo. 56,+ 310,+ (2) ll. The last leaf with the Aldus’ anchor. Reoccuring light stain in lower part, more heavy on the last 10 leaves, the last with minor hole, ink stain on leaf 65. Later limp vellum from 17th-century, spine with title later written in ink, fine gauffered gilt edges. Book plates of Biblioteca Rosales Bernate resp. Lars Olof Larsson. Renouard 1521:1. Schweiger p. 527. Dibdin II, p. 165. Moss p. 193 ”This edition is very rare and seldom found complete”.This is the fourth part of Aldus’s five volume set of Livy in 8vo which also contains Lucius Florus and Polybios, ”Polybii historiarum libri qvinqve in latiam conversi linguam, Nicolao Perotto interprete.” With the blank leaf 68 and the last leaf with the Aldine printer’s device, the anchor. Livius is in the first pagination, Lucius Florus on ll. 1-67 in the second and the five books of Polybios on ll. 69-310. Polybios is edited with a septarate preface by Giovanni Francesco Torresani and an introduction by the translator Nicoló Perotti (1429-80).The first part of Aldus’ Livius edition, ”Titi Liuii Patauini Decas prima”, was published in 1518, the second, Titi Liuii Patauini Decas tertia” in 1519, the third ”Titi Liuii Patauini Decas quarta” in 1520, and the fifth and final part in 1533. The editor to this important edition was Giovanni Francesco Torresani, the son of Aldus Manutius’ business partner Andreas Torresani of Asola. In the preface to the first part Giovanni Francesco complains about the counterfeit edition being published in Florence by the Giunti.

Wien, Gesellscaft für vervielfältigende Kunst, 1894-1906. Folio. Engr. extra title,+ (8),+ 170 pp.+ 3 facsimiles,+ 22 engr. plates of which 4 in colour; Engr. extra title,+ (6),+ 202,+ XX pp.+ 8 facsimiles,+ 18 engr. plates; (8),+ 202 pp.+ 2 facsimiles,+ 11 engr. plates; (8),+ 302 pp.+ 50 engr. plates, one in colour; (10),+ 180 pp.+ 31 engr. plates. Richly illustrated in the text, partly with pasted colour illustrations. A few plates with stain in outher margin in part I. Richly decorated publ. white cloth, marbled boards and large metal clasps. Five volumes. The fourth with repaired hinges and lacking the clasp. Library stamps of Kungliga Dramatiska Teaterns bibliotek. A monumental work about the Wiener Hoftheater. The plates and illustrations include reproductions in photogravures and Lichtdrucke of early portraits and set designs, with works of contemporary artists such as Gustav Klimt, Heinrich Lefler, A. F. Seligmann etc. and after photograhs. In part II:2:2 there is also an originalradierung by W. Unger. A fourth part was published in 1909. The parts are:I: Geschichte des wiener Theaterwesens von den ältesten Zeiten bis zu den Anfängen der Hof-Theater. Von Alexander von Weilen. 1899II:1. Das K. K. Hofburgtheater seit seiner Begründung. Von Oscar Teubner. 1896II:2:1. Continuation. Von Oscar Teubner & Alexander von Weilen. 1903.II:2:2. Continuation 1814-88. Von Alexander von Weilen. 1906. With a general index to part I-II.III: Das neue K. K. Hofburgtheater als Bauwerk mit seinem Sculpturen- und Bilderschmuck. Von Dr. Josef Bauer. 1894.

Stockholm, Olof Eneæus/ Joh. L. Horrn, 1710-19. Folio. Grav. front,+ (8),+ 306 s.+ 6 grav. planscher, varav 4 dubbelsidiga eller utvikbara [ibland redovisade som sju planscher],+ utvikbar grav. karta. Tre inklistrade kopparstick i texten och två grav. vinjetter; (6),+ 352 s.+ 31 grav. planscher, varav 22 utvikbara,+ utvikbar grav. karta över Uppsala. Båda delarna rikt illustrerade med träsnitt i texten. Genomgående fläckig och lagerfläckig, liten fuktrand i övre marginal i början av första delen och med bläckanteckning s. 186. Senare pergamentband, ryggen med röd titeletikett, frampärmen med förgyllt spegelmonogram, röda snitt (G. Hedberg). I pergamentskodd marmorerad pappkassett. Warmholtz 344-45. Fiske, Runic literature, s. 55-56. Bygdén s. 12-13. Dessa två delar om Uppland var allt som utkom av riksantikvarie Johan Peringskiölds stort upplagda ”Swea och Götha minnings-merken”, tänkt att beskriva hela landets minnesmärken och sevärdheter. De har fortfarande ett bestående värde då flera av de avbildade sevärdheterna idag är försvunna. Det gäller bl.a. ett stort antal runstenar men även inventarier i Uppsala domkyrka som förstördes vid branden 1702. Den första delen, som beskriver Vaksala och Gamla Uppsala med dess fornminnen, har parallelltext på svenska och latin medan den andra, ”Monumenta Ullerakeriensa” och som huvudsakligen behandlar Uppsala och dess domkyrka, är enbart på svenska - trots titeln. De flesta av de fina planscherna är graverade av Truls Arwidsson.

Venice, Gio. Antonio Bertano, 1584. 4to. 12,+ 213,+ (3) ll. Title within wood-cut frame and with 6 wood cut illustrations in the text. Foxing in the margins. Contemporary soft vellum, later spine label and later end papers, traces of removed ties. Old owner’s signature on the title page by I. Hagdorff(?). USTC 847907. EDIT16: CNCE 32899. Fine later edition of Petrarca’s work with the commentaries by the poet and scholar Alessandro Vellutello (born 1473), first published in 1525. The wood-cut illustration are after the edition printed by Giolito in Venice 1547. Several editions were published during the 16th century.

Stockholm, Gedruckt auf dem Brunckeberg [=Frankfurt], 1763-65. 4to. Contemporary half calf, gilt spine with raised binds and red label. From the library of Christian Henr. Braad , with his signature, and from Ericsbergs, with the book plate of Carl Jedvard Bonde. Warmholtz 207 note. Mycket blandat och intressant innehåll. Tredje flocken innehåller bl.a. Örnhielms text till Sveciaverket, ”Descriptio regni Sveciæ eucusque inedita”. Ostindiefararen Christopher Henrik Braad (1728-81) var en framstående litterär samlare med ett stort bibliotek i historia och antikviteterna.

Kristiania [Oslo], 1897-1936. 8:o. Förlagets klotryggsband med tryckta pappärmar, delvis nötta ryggar, del 12 och 19 (register) häftade och oskurna. 21 volymer. Komplett svit av arkeologen och språkvetaren Oluf Ryghs stora Norske gaardnavne, efter Ryghs bortgång fullbordat av bl.a. Albert Kjaer, Hjalmar Falk, Amund B. Larsen, Magnus Olsen och Karl Rygh. ”Serien Norske Gaardnavne er blitt stående som standardverket for skrivning og tydning av stedsnavn i Norge. I 18 bind er nær alle de cirka 50 000 gårdsnavn i landet tolket og drøftet på forskjellige vis. Verket tar også opp navn på kirkesogn og herred slik de var ved forrige hundreårsskifte og historiske skrivemåter tilbake til de tidligste skriftlige kildene fra høymiddelalderen” (Wikipedia). Delarna behandlar:1: Smaalenenes Amt (Østfold) (O. Rygh 1897).2: Akershus Amt (O. Rygh 1898).3: Hedemarkens Amt (O. Rygh 1900).4.1-2: Kristians Amt (Oppland), del 1 (O. Rygh 1900-02).5: Buskeruds Amt (O. Rygh, utg. ved Hjalmar Falk 1909).6: Jarlsberg og Larviks Amt (Vestfold) (O. Rygh, utg. ved Albert Kjær 1907).7: Bratsberg Amt (Telemark) (O. Rygh, utg. ved Albert Kjær 1914).8: Nedenes Amt (Aust-Agder) (O. Rygh, utg. ved Amund B. Larsen 1905).9: Lister og Mandals Amt (Vest-Agder) (O. Rygh, utg. ved Albert Kjær 1912).10: Stavanger Amt (Rogaland) (O. Rygh, utg. ved Magnus Olsen 1915).11: Søndre Bergenhus Amt (Hordaland) (O. Rygh, utg. ved Magnus Olsen 1910).12: Nordre Bergenhus Amt (Sogn og Fjordane) (O. Rygh, utg. ved Albert Kjær 1919).13: Romsdals Amt (Møre og Romsdal) (O. Rygh, utg. ved Karl Rygh 1908).14: Søndre Trondhjems Amt (Sør-Trøndelag) (O. Rygh, utg. ved Karl Rygh 1901).15: Nordre Trondhjems Amt (Nord-Trøndelag) (O. Rygh, utg. ved Karl Rygh 1903).16: Nordlands Amt (O. Rygh, utg. ved Karl Rygh 1905).17: Tromsø Amt (Troms) (O. Rygh, utg. ved Karl Rygh 1911).18: Finmarkens Amt, Tillægsbind (O. Rygh, utg. ved Just Qvigstad og Magnus Olsen 1924).19: Fællesregister (Albert Kjær 1936).

Leiden, Ex officinâ Elzeviriana, 1618. 4to. (26),+ 80,+ (2),+ 81-192,+ (2),+ 193-443,+ (3),+ 445-539,+ (3),+ 541-636,+ (2) pp. Minor spotting, red ink underlining on p. 257 and 423, a small tear on p. 383 with slight loss of text. Contemporary vellum, spine with handwritten title in ink. Owner’s signature on front fly leaf. USTC 1028189. Willems 148. Berghman 1288. Ter Meulen 283. Large paper copy with part titles preserved. First edition, printed by Isaac Elzevir, of the Dutch philologist, lawyer and diplomat Jan Rutgers’ (1589-1625) main philological work, with a printed dedication to Gustavus Adolphus of Sweden (Gustav II Adolf). Rutgers studied in his youth under Gerhard Johann Vossius and was in 1605 sent to Leiden to study philology under J. J. Scaliger and Daniel Heinsius and in 1611 to France, where he also managed to take a law degree. He returned to Holland in 1613 to enter the legal profession but came into contact with the Swedish ambassador to the States General Jacob van Dijck. van Dijck was entrusted with the task of finding staff for the growing Swedish administration and he suggested that Rutgers should follow him to Sweden. In Sweden Rutgers was appointed court councillor by Gustavus Adolphus in 1614 and most of his time was going to be spent as a diplomat, and he played a central role in Swedish foreign politics in this crucial period. He was used as Swedish representative in the Dutch Republic on several occaisons and as an emissary to the North German princes. His most dramatic mission was that to Prague in 1620, from where he reported in a series of letters on the Bohemian adventure of Elector Palatine Frederick V. His correspondance with the Swedish chancellor Axel Oxenstierna has recently been published.”Variarum lectionum libri sex” contains his lectures and comments on several classical authors both Greek and Latin. It also includes a poem by Hugo Grotius to Rutgers. His work on Horace ”Lectiones Venusinae” was not published until 1699 and his ”Glossarium graecum ad Oppianum” in 1719. His poems were published by Nicolas Heinsius in 1653 together with an autobiograhy written in 1625.

Genève, P. A. Bonnant, 1833. 8vo. LV,+ (blank),+ 522; (4),+ 576; VIII,+ 759,+ (1),+ 95 s. Minor spotting. Somewhat worn contemporary half calf, gilt spines with raised bands, marbled boards and green edges. Three volumes. Old library stamp of C. Fr. Waern and from the library of Nils Fries, with his bookplate. Volbracht 1959. Uellner 1606. First edition of the first scientific work on the fungi of Switzerland. Louis Secretan (1758-1839) was a Swiss botanist, lawyer and statesman.

Basel, Thomam Guarinum, 1564. 8vo. (11),+ (blank),+ 726,+ (61) pp. Some stain in margins, green pencil lines on p 486. Bound together with:SEYSSEL, Claude de. Claudii Seysselli Sabaudiensis, Ludovici Gallorum regis XII, consiliarij, ac. LL. in Taurinensi academia interpretis celeberrimi speculum feudorum, omnibus feudalis scientiae studiosis utilissimum, pristino nitori, complumrimis mendis sublatis, restitutum, accessionibusq. haud contemnendis auctum. Basel, Thomam Guarinium, 1566. 8vo. (39),+ (blank),+ 366,+ (2) pp. Some pencil drawings on p.236, a small worm hole through the last 20 pages. Worn blind stamped pig skin binding over wooden boards, spine with raised bands, boards with mid stamp surrounded with roll stamps, front board with lettering ”GRL” on top and the date 1579 under, the rear with blind stamped coat of arms, blue edges. Slightly defective on top of spine and with minor worm holes, rear board with a small hole. VD16 M 1267 resp. S 6177. Adams S1036 for the second work. The first work by Martino de Garati also contains ”Disputatio de revocatione feudi alienati” by Johannes de Anania. Martino Garati or Martinus de Garatis (1383-1453) was a jurist and economist, maybe most famous for his ”Tractacus de monetis” (1518). ”Speculum feudorum” by Claude de Seyssel was first published in Milan 1508. Claude de Seyssel (dead 1520) was a jurist and humanist from Savoy. He became a counsellor to King Louis XII of France in 1499, and was sent with embassies to Italy and England. He praised both the king Louis XII and monarchy as such, which he believed to be the best form of power. He also discussed social classes and his ideas were very influential in the 16th century. ”Speculum feudorum” was his main legal work, and it provided a thorough treatment of feudal law, which he considered of the greatest ”utility and necessity” for kingdoms, duchies, cities, provinces, castles and towns (Rebecca Boone ”War, Domination, and the Monarchy of France” p. 31).

Sorö, Jonas Lindgren, 1768. 4:o. LXX,+ 804,+ (10) s. Med grav. vinjett på titelbladet och tre grav. faksimil i texten. Enstaka fläckar på s. 7, 115-116, 567-568. Fina marginaler, på s. 371-374 dock något naggade i överkant. Nött grönt samtida pappband, ryggen med lite trasig beige titeletikett, röda stänksnitt. Med J. V. Brobergs namnteckning daterad 1870 på frampärmens insida, och ur Ericsbergs bibliotek. Fiske s. 325. Första upplagan av ”Konungs skuggsjá” (Kungaspegel). Den innehåller även en avhandling av Hannes Finnsson, ”Dissertatio historica-litteraria de speculo regali” (s. ix-lxx). Den danska versionen är utförd av Jón Eiríksson. Utgivningen skedde av sällskapet ”Hid ósynilega félag”, som hade grundats 1760. Detta var dock den enda publikationen som utkom. ”Konungs skuggsjá” är ett norskt arbete, skrivet omkring 1250, och är en praktisk samhällslära, en furstespegel, som i det bevarade stycket vänder sig till köpmän och kungens hird. Ursprungligen fanns även stycken för det andliga ståndet och bönderna, men de har inte bevarats. Den har troligen kommit till som en lärobok för den blivande kung Magnus Lagaböter (1238-80). Johan Valentin Broberg (1825-87) var bokintresserade läkare och var bl.a. verksam som bibliotekarie vid Karolinska institetet. Han var Ledamot av både Svenska läkaresällskapet och av Svenska fornskriftsällskapet.

München und Berlin, Druck und Verlag R. Oldenbourg, 1925. 8vo. (8),+ 88 pp. Illustrated. Sewn as issued, uncut and unopened in well-preserved publisher’s wrappers. Stamp of Deutschen Raketen- und Raumfahrtmuseum, Stuttgart, on first blank leaf. In a later cloth box. Alicke, The Moon in Science & Fiction 181 & 182: ”An incunabulum of space flight”. Ley, Rockets, Missiles, and Space Travel (1959), p. 506: ”One of the classical works of space travel.” First edition, second issue. First issued in blue illustrated wrappers, the book failed to sell in significant numbers, perhaps partly due to its highly theoretical content and the fact that rockets large enough to carry objects into space was still an abstraction in the mid 1920s. The rest of the edition was later reissued with the plain printed wrappers present on this copy. A total of 1500 copies were printed and both issues are now rare.Walter Hohmann (1880-1945) was born in Hardheim, Germany, and lived in South Africa for part of his youth, during which time he developed an interest for astronomy as he studied the southern constellations together with his father. He graduated from the Technical University of Munich in 1904 and received his Ph.D. from the RTWH Achen University in 1920. Hohmann spent his career working as an engineer and a city planner in Vienna, Hanover and Breslau (Wroclaw), before settling in Essen. In his spare time he revived his interest in astronomy and began to give serious thought to the problem of interplanetary flight. A key element, he discovered, was fuel-efficiency, which eventually led him to calculate and present, in the present work, what is now known as the ”Hohmann transfer orbit”, an orbital manouver using only two engine impulses to move a spacecraft between two coplanar orbits. The publication led to his involvement in the Verein für Raumschiffahrt, a German society of amateurs propagating rocket development and space flight. However, the increased focus on the use of rockets as weapons during the Nazi era led to Hohmann’s disinvolvement from rocketry, as he only wanted to contribute to its peaceful uses.Perhaps a good measure of the importance of ”Die Erreichbarkeit der Himmelskörper” is that an English translation entitled ”The attainability of heavenly bodies” was published by NASA in 1960. For many years the ”Hohmann transfer orbit” was believed to be the most fuel-efficient way to - for example - move a satellite from a lower to a higher orbit, until a more complicated but even more efficient approach, called the ”bielliptic transfer”, was developed. Hohmann also took an interest in many other aspects of spaceflight and proposed, among other things, a separate landing module for a spacecraft travelling to the moon. The latter idea was, as we know today, followed through by the American Apollo project in the 1960s.

Basel, Emanuel Tourneisen, 1776. 12mo. (6),+ XXIV,+ 432 pp.+ 3 folding engr. plates,+ large folding map; (6),+ 444 pp.+ 14 folding engr. plates; (6),+ 350 pp.+ 14 folding engr. plates; (6),+ 422 pp.+ 5 folding engr. plates. The folding map in part one with paper reinforcement, part 2 with stain and a spot on p. 160 in part 3. Somewhat worn early 19th century half calf, richly gilt spines with red labels and marbled board papers. Four volumes. This fine work on Switzerland with a total of one large map and 36 folding plates, several with town views but also on minerals and fossils is a compilation made by Johann Georg Altmann (1695-1758), and is based on the earlier works by Abraham Ruchats (1680-1750) and Abraham Stanyans (1669-1732). The compilation was first published in 1730.

London, printed for Alexander Donaldson, 1779. 8vo. Engr. front,+ v,+ (blank),+ iii-vi,+ 578 pp.+ folding engr. map; engr. front,+ iv,+ 558 pp.+ folding engr. map; engr. front,+ (3),+ (blank),+ 520,+ 2 folding engr. maps; engr. front,+ v,+ (blank),+ 513,+ (4) pp.+ 2 folding engr. maps. Fine contemporary full mottled calf, richly gilt spines with red and green labels, boards with gilt frames. Four volumes, slight tear to top of spines and volume two with a crack on rear hinge. Fine copy of the new, revised and expanded edition of Campbell’s Lives made by the learned British physician John Berkenhout (1730-91). The six folding maps are by John Lodge (1735-96) and depicts Europe, Asia, Africa, South America, North America and the West Indies. Inserted in the historical narrative and also several memoires, in part one memoires of Sir Walter Raleigh, in part two of Admiral Montague and General Monk etc.John Campbell (1708-75) was a very succesul Scotish author of historical works, according to Samel Johnson ”the richest author that ever grazed the common of literature”. His ”Lives of the Admirals, and other Eminent British Seamen” was first publised in 1742 to 1744. A new edition was published in 1785.

Utan ort, 1715-17. 8:o. Grav. front,+ (14),+ 112; grav. front,+ (2),+ 123-168, 163-226; grav. front,+ (2),+ 239-344,+ (2, blanka); grav. front,+ (2),+ 349-431; grav. front,+ (2),+ 437-508,+ (2, blanka); grav. front,+ (2),+ 511-593; grav. front,+ (2),+ 597-688; (2),+ 1165-1246; grav. front,+ (2),+ 1247-1344; grav. front,+ (2),+ 1345-1428; grav. front,+ (2),+ 1429-1520; grav. front.+ (2),+ 1519-1618; grav. front,+ (2),+ 1619-1726; grav. front,+ (4),+ 1727-1814; grav. front.+ (4),+ 1815-1898 s. Titelbladen med träsnittsvinjett. Första delens titelblad, de följande tre bladen och frontespisen med maskhål i inre kant. Litet återkommande maskhål i övre marginal i del 1-7, i 3 och 4 med lätt bokstavsförlust. Del 1-7 även genomgående lagerfläckiga. 13-20 med skurna titelblad, med förlust av tryckår. Del 1-7 häftade, oskurna och delvis ouppsprättade, i ett samtida marmorerat pappomslag med trasig rygg, del 13-20 i något nött samtida pergamentband. Två volymer. Andra volymen med Bernhard Rosenblads namnteckning, och därefter anteckningen att den köpts 1819 hos bokhandlare Berglund. Ur Ericsbergs bibliotek. Saknar del (ouverture) 8-12, och del 13 saknar troligen en graverad frontespis. Warmholtz 5911. Snoilsky s. 181. Kungliga bibliotekets exemplar verkar vara det enda kompletta exemplaret med alla 21 delarna i svenska offentliga bibliotek. Frontespiserna med charmiga, svenskvänliga sinnesbilder, med bilder tagna från det politiska skeendet och försedda med lämpliga visdomsord, t.ex. nummer 2 med Karl XII med ett lejon bredvid sig forcerande framåt i en sagovagn dragen av två vilda hästar; med devisen ”Frisch gewagt ist halb gewonn”. Träsnittsvinjetten på alla titelbladen visar Karl XII till häst iklädd turkisk dräkt.

8vo. Each with (4) pp, one with seal and address. The English architect and archaeologist Charles Robert Cockerell (1788-1863) took part in the excavations of the Temple of Aphaea in Aegina in 1811 and he was to become an important promoter in the archaeological field. He is nowdays -as an archaeologist- perhaps most remembered for removing the reliefs from the temple of Apollo at Bassae, which are now in the British Museum. When Cockerell returned from Greece he stayed with Gell in Naples, where they planned to write a book on Pompeii together, and he visited Pompeii with both Gell and in June 1815 with Mazois, whom he had met earlier in 1815 in Rome. In these two fine letters he tries to encourage Mazois that he must continue with the publishing of his monumental work on Pompeii. Cockerell has just received the first ”livraison”. Mazois (1783-1826) was finally able to publish the first two parts of the work, while the remaining parts were published by Franz Christian Gau.

Riga, Georg, Matth. Nöllers, (1689). 4to. (2),+ 168,+ (3) pp. Title with wood-cut vignette. Worn half calf from early 18th-century, spine with raised bands, marbled paper over wooden boards. Small holes on spine and front board with torns lower part. Title leaf with overdrawn owner’s signature, and signature of Gustaff Ad. Strömfelt(?) From the library of Ericsberg. VD17 23:240915T. Inleds med den kungliga resolutionen av 1671 och med en tryckt befallning av Clas Tott (1630-74) att åhöra förordningarna. Tott var generalguvernör över Livland 1665-72. Den mer sällsynta första, mindre utgåvan av Livländische Landesordnungen, en samling av svenska förordningar rörande Livland. En större utgåva publicerades i Riga 1705, med ett nytryck 1707.

Utan ort, 1652. 4:o. ):(4, A4-Z4, Aa4-Zz4, 3A4-3D4, 3E3. Saknar det sista blanka bladet. Enstaka samtida understrykningar och marginalanteckningar med bläck. Hfrbd från slutet av 1800-talet, guldornerad rygg med röd titeletikett och upphöjda bind, alrotsmarmorerade pärmpapper. Ur Gustaf Holdo Stråles bibliotek, med hans exlibris, och ur Ericsbergs bibliotek. VD17 23:311817Z. Klemming, Sveriges förhållanden, s. 106. Warmholtz 8305. Av hävd åtnjöt staden Bremen nästan full självständighet gentemot det omgivande ärkestiftet som den formellt tillhörde. När det stod klart att området i Westfaliska freden skulle komma att tillfalla Sverige fruktade man naturligt nog att detta självbestämmande inte skulle komma att respekteras av svenskarna. Man utverkade då ett frihetsbrev av kejsaren, 1646, i vilket Bremens ställning som fri stad formaliserades. Detta senkomna dokument (som lär ska ha kostat Bremens borgerskap en ansenlig summa) erkändes dock inte av Sverige, orsakerna till vilket detaljerat redovisas i denna skrift. Frågan kom att leda till två väpnade konflikter mellan Bremen och Sverige (första och andra Bremiska krigen, 1654 respektive 1666) vilka båda ledde till kompromisser till Sveriges fördel, men där Bremens självständighet trots allt bestod. Hermann Conring (1606-81) var professor i medicin i Helmstad från 1637 och i politik från 1650, och ansågs vara en av sin tids främsta jurister. Han verkade dessutom åren 1650-51 i Sverige som drottning Kristinas livläkare.

Basel, 1776. Folio. Grav. titelblad,+ grav. dedikationsblad,+ 40 grav. planscher. Tryckt på tjockt papper. En fuktfläck i yttermarginalen förekommer på sina ställen i yttermarginalen Sammanbunden med:MECHEL, Chretien de. Explication historique et critique des médailles de l’œuvre du chevalier Hedlinger précédée de l’éloge historique de ce célèbre artiste. Basel, J. Schweighauser, 1778. Folio. XXXIV,+ (2),+ 64 s. Med grav. vinjetter i texten. Fuktfläck s. XXV-XXVIII. Oskuren i nött samtida pappband, ryggen hårt nött och blekt. Ställvis blekt på pärmsidorna med den ursprungliga rödstänkta dekorationer bortnött. Från Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris klistrat ovanpå Gustaf d’Albedyhlls, i varianten med devisen Mors sine musis vita. Cohen 477. Hesse 0321-22. Warmholtz 9444(a), noten. Johann Carl Hedlinger (1691-1771) var åren 1718-45 kunglig medaljgravör vid myntverket i Stockholm och Europas mest berömde mästare i sitt fack. Före sitt avsked från Sverige invaldes han 1745 i Vetenskapsakademien och belönades med hederstiteln kunglig hovintendent. Återstoden av sitt liv tillbringade han i Schweiz. Den svenska produktionen upptar större delen av förteckningen.

Stockholm, Ignatio Meurer, 1626. 4to. (99) pp. Spotting, and stain in margin and upper corner. Disbound. Collijn sp. 954. Warmholtz 7629, note. Sabin 98211. First Swedish edition of the privilege for the Swedish South Sea company, it was printed in German the same year and in dutch 1627. Willem Usselinx (1537-1647) var en av grundarna av det holländska Västindiska kompaniet och fick av Gustav II Adolf uppdraget att bilda ett svenskt handelsbolag, med handel på Afrika och Västindien. Framgångarna uteblev dock. Ur detta utvecklades dock idén till skapandet av en koloni i Amerika, det som skulle bli Nya Sverige. Detta genomfördes 1637 av Usselinxs vän Peter Minuit.

1. Kallelsebrev till brukspatron Anton Grill som arbetande medlem i Musikaliska sällskapet i Carlskrona, daterat 1 januari 1818, och egenhändigt undertecknat av Ordnings-Directeur C. Kallström, Musik-Directeur M. Wollin och Cassae-Directeur Z. Pisarsky, samt av sekreteraren Henrik Wolter. Folio. (1),+ (3, blanka). Vikt, med sigill.2. Kuvertet adresserat till Anton Grill i Linköping & Godegård, baksidan med sällskapets lacksigill.3. Allmänna regler, antagne till efterlefnad i Musikaliska sällskapet i Carlscrona [=Rubrik.] Karlsrona, tryckt i Kongl. Amiralitets-boktryckeriet hos majoren och Ridd. C. F. Svinhufvud, 1817. 4:o. (4) s. Vikt.4. Sällskapsdekoration med Orphei lyra i silver och bevarat vitt sammetsband. Lyran med inskriften ”Emollit mores nec sinit esse feros” på den ena och ”den 6 november 1815” på andra sidan. Det Musikaliska sällskapet i Carlskrona grundades den 6 november 1815. Initiativtagare var Israel Nordvall (1787-1857). Satsningen var ambitiös med inte bara musicerande och sällskapsliv utan redan från början startade sällskapet ett institut för musikundervisning, och den mest kända eleven därifrån blev med tiden Anders Randel. För att utöka medlemskaran, och sannolikt för att få in pengar, gjorde Sällskapet 1817 reklam för sin verksamhet, bl.a. genom att inbjuda musikälskande personer från både när och fjärran som medlemmar till verksamheten. Somliga inbjöds även som arbetande medlemmar fast man knappast kunde räkna med att de kunde komma att besöka staden i första taget. På detta sätt blev vid sidan av Anton Grill även hovmarskalken Gerard De Geer med sin fru friherrinnan Henriette Charlotta medlemmar i augusti 1817.Anton Volter Grill (1779-1855) var bl.a. förvaltare av bruket Godegård utanför Motala och godsägare i Linköping. Han var hög frimurare och stor musikvän, spelade både fiol och piano samt hade harpvirtuosen Antoine Edouard Pratté som gäst under flera år. Han har skildrats som gästfri och generös.Medlemsemblemet form av Orphei lyra i silver är tillverkat av juveleraren Carl Abraham Neuendorff d.ä. (1805-32) i Karlskorna, och framställandet innebar en stor kostnad för sällskapet. Dess bärande stipuleras i stadgarnas §19: ”Heders och Arbetande Ledamöternes Decoration är en Orphei Lyra af Silfver med Devis: Emollit mores, nec sinit esse feros, hvilken bäres i hvitt Sidenband i knapphålet af Herrarne och encollier af Damerne vid alla tillfällen, då Sällskapet är samladt”. Att som här även sidenbandet är bevarat är mycket ovanligt. Om Musikaliska sällskapet se Leif Karlsson ”Anders Pettersson och Musicaliska Sällskapet. En tillbakablick på 1800-talet sedd från Carlskronas horisont” (http://www.karlskronamusikhistorik.se).

London, Hurst and Blackett, 1856. 8vo. xviii,+ 546 pp.+ large fold. engr. map,+ 16 lith. plates. Wood engravings in text. Foxing and some tears in margin, a larger tear through pp. 237-238. Publ dec. cloth, worn and with tear at rear hinge and top of spine, partly faded. Inscribed to the Swedish artist Fritz von Dardel ”To Captain Dardell with the authors Kind Regards London, May 3? 1856.” In modern black cloth Solander box (Lotta Löwgren). Mendelssohn p. 41. Första upplagan av värmlänningen Charles John Anderssons första bok med bra proveniens! Boken har efter konstnären Fritz von Dardel (1817-1901) gått i arv i släkten. Boken är sannolikt skickad till Fritz von Dardel av C. J. Andersson. Det finns inga uppgifter om att de skulle ha träffats och Dardel kan knappast heller ha varit i London i början av maj 1856. Det finns däremot flera belägg för att Fritz von Dardel kände pappan, Llewellyn Lloyd. Han gjorde flera karikatyr över denne och berättar i sina minnen om ett möte med den äldre Lloyd i Vänersborg 1863. Dardel blev kapten 1854.Charles John Andersson (1827-67) var oäkta son till Llewellyn Lloyd, avlad under ett av dennes äventyr bland björnar och pigor i Sverige. Lloyd ville först inte erkänna sonen utan denne fick ta moderns namn. Efter studier i Vänersborg och Lund begav sig Andersson till London, och ägnade sig därefter åt jakt och upptäcksresor i nuvarande Namibia. Han dog på vägen till Ondonga i Ovamboland. Enligt sägnen skall Lloyd ha erbjudit Andersson sitt erkännande och efternamn efter att denne börjat bli känd, men Andersson tackade nej.Lake Ngami behandlar två expeditioner. Den första tillsammans med Francis Galton till Nangoro Werft 1851-52 och den andra på egen hand till Lake Ngami 1853. Enligt Mendelssohn ger hans skildring en ”...full and complete an account of Namaqualand, Damaraland, and the Ovampo country, and the description of the fauna of these countries is absolutely unequalled”. En svensk översättning utkom redan samma år.