Søkeresultat

Uppsala, 1953. (8) s. Häftad. Faksimil tryckt i 25 exemplar efter ”Historia: de vidua Sareptana hospitio excipente heliam prophetam, 3. Regum 17. Carmine heroico descripta, & consecrata nobili et generoso heroi, Georgio Rosencrantz, domino in Rosenholm. &c. Inclyti regni Daniæ consiliario & IV viro proregi, musarum patrono integerrimo. Autore Ioanne Gigante, Ioachimico, poëta laureato & theologo.”, Köpenhamn, 1591. Faksimiltrycket utfördes för Gustaf Bernström, den dåvarande ägaren av originaltrycket.

Lund, 1952. 166,(2) s. & 120 planschsidor. Prydligt blått halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, ljusblå marmorerade pärmpapper och övre guldsnitt (Sture Werner). Främre omslag medbundet. Fint ex. ur Allhems referensbibliotek. Innehåller: ”Förord”, ”Inledning”, ”Biografica” och ”De första kända silversmederna under nyare tid” med uppgifter om ”Nils Svenssons Esageus”, ”Sören Nilsson Sallingh”, ”Jöns Henningsson”, ”Peter Gertzen”, ”Valentin Reimschneider”, ”Johan Transtedt”, ”Michael Burman”, ”Jöns Cronlund”, ”Lars Holmström”, ”Hans Ifvarsson Lunthin”, ”Andreas Stridbeck”, ”Erik Holmberg”, ”Cordt Petter Winberg”, ”Ivar Lunthin”, ”Abraham Malmborg”, ”Jacob Gyberg”, ”Remundus Bolwig”, ”Niklas Ramberg”, ”Andreas Nordström”, ”Lars Abraham Smitt”, ”Lars Johan Dahlberg”, ”Adolf Sjöbeck”, ”Wilhelm Möller”, ”Sven M. Ramberg”, ”Johan Petter Lundström”, ”Jöns Dahlgren”, ”Johannes Dahlberg”, ”Gabriel Dahlberg”, ”Johan Petter Hasselgren” och ”Lars Wilhelm Dahlberg”. En avslutande del benämnd ”Produktion” med underrubrikerna ”Profant silversmide”, ”Kyrkligt silversmide”. Avslutas med personregister och ett rikt urval planscher. Standardverket på området.

Lund, Akademiska boktryckeriet, 1832. 4:o. (2),8 + (2),9-16 + (2),17-24 + (2),25-32 + (2),33-40 + (2),41-48 + (2),49-56 + (2),57-64 + (2),65-72 + (2),73-80 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Två revor nedtill i ryggen. Några små trycksvärtefläckar på främre omslaget. Fint ex. med G. Reins namnteckning på bakre omslagets insida. Marklin Catalogus disputationum 95-104. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5305. En utvidgad bokhandelsupplaga med titeln ”Svenska statsförfattningens historia” och Bring som ensam författare utkom samma år. Respondenter var Fredrik Olof Cöster, Nils Hemesse, August Brunnerus, Pehr Gullander, Olof Rosenblad, Anders Schröder, Anton Andersson, P. D. Rudelius, Israël Tollin och Robert Wollin. Sammanlagt presiderade Bring för 292 akademiska avhandlingar.

Sthlm, 1895-97. 128 + 206,1-65,(3) + 228,(2) s. Något nött blått hklbd med grön titeletiket i skinn och stänkta snitt (Wald. Nilsson, Jönköping).

Sthlm, sal. Wankifs änckia, (1696). 4:o. (7) s. Tagen ur band. Gammal numrering och enstaka småfläckar. Med gamla marginalanteckningar. Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Det finns flera olika upplagor av denna förordning, med Lifland eller Liffland i titeln. Rangordningen är uppdelad i 40 avdelningar. Anteckningarna är intressanta tillägg på tyska till rangordningen.

Sthlm, Z. Haeggström, 1823-24. 8:o. V,(1 blank,2),332 + (4),424 s. Två samtida hfrbd med guld- och blindornerade ryggar samt grönstänkta snitt. Ryggarna lackade och med några ytliga småskador och småfläckar. Författarnamnet skrivet för hand på titelbladet i del I. Inlagorna med sporadiska småfläckar och mindre revor i övre marginalen, t.ex. på s. 225 och 261 i del I och på s. 133 i del II. En pappersförlust och mindre reva i övre marginalen på s. 245 i del I och i denna del även en gammal lagning i övre marginalen på s. 331. I del II är titelbladet uppfodrat och dessutom lagat i övre hörnet med sex bokstäver av titeltexten ersatta för hand. Även det nästföljande bladet har en gammal lagning i övre hörnet. En mindre pappersförlust i övre hörnet på s. 91. Med Fredr. Osc. Herslows namnteckning daterad i Norr-Munga by den 29 juni 1835 och Signe Carlssons daterad den 21 september 1948. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4072. Första delen innehåller en rundmålning av Skandinaviens historia, statistik, litteraturhistoria m.m. med början i eddadiktningen! Andra delen är enligt förordet i huvudsak en bearbetning av Coupé de St.-Donats och Roqueforts ”Memoires pour servir à l’histoire de Charles-XIV-Jean” som utkom i Paris 1820 och översattes till tyska 1821.

Lund, litteris Berlingianis, 1812. 4:o. 21 s. Tagen ur band. Spridda lager- och småfläckar. Titelbladet lätt solkigt i nedre marginalen. Flera bläckrättelser i text och marginaler. Nedre marginalen tillskrynklad med veck. Sista bladet med reva vid ryggen. Marklin Catalogus disputationum 1. Med tryckt dedikation till A. J. Retzius från Sven Nilsson. Om olika sätt att uppdela däggdjuren i klasser. Förutom Linné nämns bland annat J. C. P. Erxleben och J. T. Klein. Nilssons avhandling för att få en docentur i naturalhistoria. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Då denne erbjöd honom befattningen som docent i naturalhistoria och amanuens vid det naturhistoriska museet tvekade han inte och utnämndes efter att ha framlagt den obligatoriska disputationsavhandlingen, ett snustorrt specimen på latin, behandlande däggdjurssystematik”. Det är början på ett storartat zoologiskt författarskap.

(Strängnäs), L. A. Collin, (1772). Liten 8:o. (16) s. Häftad i fint samtida klistermarmorerat pappomslag. Liten solkfläckpå näst sista sidan. Fint ex. med J. O. Wedbergs diskreta stpl. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1611. Tryckta skolkataloger utkom från 1754 och framåt. Alla studenters fäders yrken nämns i listan, med ett kors om de var avlidna.

Västervik, 2000-03. 341 + 375 + 427 + 408 + 91 s. Fem röda oklbd med skyddsomslag. Den femte delen utgörs av ett register. Deltitlarna lyder ”I. I begynnelsen (tiden före 1830)”, ”II. Åren då allting hände (1830-1897)”, ”III. Det moderna Sveriges spegel (1897–1945)” och ”IV. Bland andra massmedier (efter 1945)”. Illustrerad i färg och svartvitt. Standardverket rörande svensk presshistoria.

Stockholm, O. L. Svanbäcks boktryckeri, 1928. 109 s. Häftad. Omslaget delvis loss i limningen. Med Silluf och Bengt-Olof Landins exlibris. Tredje upplagan. Den första utkom 1927, men drogs in och makulerades. En ny utökad andra upplaga utkom 1928 och makulerades även den. Boken är en moraliserande genomgång av djurs egenskaper. Framförallt behandlas katten, som beskrivs med ett oreserverat äckel och ett till det psykotiska gränsande hat. ”Hur den ser ut! En blandning av sliskighet och rovlystnad, ett ohyggligare uttryck än den vilda mordlusten. [...] Ett inställsamt, sliskigt pinoredskap [...] en blick med endast ondskans liv. Hur lömsk den ter sig.” ”Hur vederstygglig den är skapad. Vilken vidrig eld i ögonen, de brinna, där den färdas tyst som en skugga”. ”Och vad är det för slags känsloliv som trivs med katten? Det är för lågt känsloliv.” En av sina få tillskyndare fann boken i Gustaf-Otto Adelborg, själv katthatare av rang. Han skrev långt och välvilligt om boken i ”Social-demokraten” 1927, och sedan ännu längre när den tredje upplagan kommit ut, en artikel som publicerades först i hans bok ”Redogörelser och utredningar” 1952. ”Man behöver inte läsa många rader i den skrift, som här refereras till”, menar Adelborg där, ”för att finna, hur fri från fördomar dess författare är, hur höjd över fåfänga spekulationer och blöt sentimentalitet. Författaren är saklig utan att vara torr, han är skarpsinnig och tydlig, men tillika så uppenbart varmhjärtad och så livlig, frisk och naturlig i sin skildringskonst, att framställningen blir sällsynt gripande och övertygande.” Adelborgs djupa sympati för Conradssons bok kom också att leda till en slutgiltig brytning mellan honom och kattägaren Vilhelm Ekelund. ”Det är egentligen blott två svenska moderna författare som djupt fängslat mig” skriver han i ”BLM” 1952, ”Vilhelm Ekelund och Ivar Conradson. Redan från början skattade jag dock Conradson högre [...]. Det stod genast klart för mig, att detta var en märklig skrift, av största betydelse för en klar, rättvis uppfattning av livets fenomen”. Adelborg sände boken och sin recension till Ekelund och ansåg sig ”ha all rätt att vänta, att han skulle tydligt visa sig förstå och erkänna vad boken gällde och betydde.” Istället skickade Ekelund en månad senare en kort lustifikation. ”En förolämpning utan gräns” enligt Adelborg, och därmed var bollen satt i rullning som skulle leda till slutet för deras vänskap.

Sthlm, Kongl. tryckeriet hos J. H. Werner, 1729. 4:o. (8) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Utfluten gammal bläckpaginering i övre hörnet. Vetenskapssocieten hade funnits i Uppsala sedan 1710 under olika namn, men vann en klart bättre ställning när Arvid Horn valdes till preses illustris 1728. Med denna resolution stadfästes Vetenskapssocietens statuter och dess namn ändrades slutgiltigt till Societate regia literaria et scientiarum och fick därmed kungligt beskydd. Några år senare bekostade societeten Carl von Linnés resa till Lappland.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1759. 8:o. 39 s. Tagen ur band och insatt i senare dekorerad ryggremsa. Gamla stänkta snitt. Gott ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 92. Vem som döljer sig bakom översättarinitialerna har inte gått att få reda på. ”Skådeplatsen föreställer en åt Diana helgad skog”. Personerna är Kärleks-guden, Mercurius, Venus samt de tre nymferna i Dianas tempel Euphrosyne, Cyane och Aglae.

Milano, 1950. XV,(1),510,(2) + (6),454,(2) + (6),670,(2) s. Tre gröna oklbd med guldornerade ryggar och gröna övre snitt. Faktura från Ibot till Gösta Elvin bilagt i första volymen. Faksimiltryck efter originalen som utkom 1895-1902. Verket tillhör standardbibliografierna rörande inkunabeltryck.

Sthlm, P. G. Berg, 1868. 8:o. (4),158,(2) + 158,(2) + 158,(2) + 160 s. Samtida mörkgrönt hfrbd med guld- och blindpressad linjedekor på ryggen. Marmorerade snitt. Lite nötta ytterfalsar, rygghuvud och ryggslut samt en hel del repor på ryggen. Bra och fläckfri inlaga. Avslutas med ett omfattande register till alla delarna. Första delen inleds med kapitlen ”Bibliotheker”, ”Bibliomani”, ”Litterära journaler”, ”Upptäckten af manuscripter” och fortsätter med bland annat ”Boktryckets tidigaste början”, ”Tryckfel”, ”Litterära beskyddare och befordrare”, ”Åldriges framsteg i nya studier”, ”Litterära bedrägerier”, ”Fysiognomik” och ”Uppkomsten af tidningar”. Isaac D’Israeli (1766-1848), brittisk-judisk författare, som var far till den brittiska premiärministern Benjamin Disraeli.

Sthlm, H. Fougt, 1774. 8:o. (6),143,(1) s. Tryckarmärke i träsnitt på titelbladet. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och olivbrun titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen lite flammig och pärmarna med tråkigt avskavt papper. Lite lager- och småfläckig. En svag fuktfläck på de första sidorna. Raderad namnteckning på frampärmens insida som lämnat en bruntonad fuktfläck efter sig. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1093. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6120. Ett av den flitiga Samuel Loenboms (1725-76) sista arbeten.

Sthlm, J. G. Lange, 1774. 8:o. (8),72 s. Tagen ur band. Gamla anteckningar på titelsidan, bl.a. med angivande av författare, översättare och när stycket första gången uppfördes i Sverige. Genomgående ngt solkig och lagerfläckig. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 103. Översättning av A. F. Ristell. Med tryckt dedikationsvers till C. F. Scheffer. Första gången uppförd på Kungliga teatern den 6 juni 1777.

Sthlm, Historiographi regni tryckeri, 1742. 4:o. (4),278,(1) s. Ganska nött samtida skinnbd med mörkbrun titeletikett och upphöjda bind samt rikt guldornerad rygg. Stänkta snitt. Etiketten och främre pärmen med småskavanker. Några småfläckar och en hel del gamla rättelser i bläck, bl.a. på s. 100 och 151. Överstruken namnteckning på titelbladet. Hål i marginalen på s. 151. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6837. Översättaren adlades Benzelstierna. Boken är en översättning av de avslutande kapitlen ur Wildes ”Sueciæ historia pragmatica”. Den utfördes enligt Warmholtz på Ulrika Eleonoras önskan. Översättaren Mathias Benzel, adlad Benzelstierna (1713-91) gjorde en lång ämbetsmannakarriär som slutade med att han 1759 fick tjänsten som överpostdirektör där det även ingick ansvaret för utgivandet av posttidningarna och på hans initiativ även ”Inrikes tidningar” som grundades 1760. Han är idag mest känd som historisk forskare och stor handskrifts- och boksamlare. Dessa samlingar ärvdes av Lars von Engeström och tillhör idag Kungliga biblioteket.

Sthlm, H. Keyser, (1662). 4:o. (8) s. Tagen ur band. Bläckpaginering. Fint ex. på skrivpapper med J. A. Almquists runda röda stpl. Daterad den 9 oktober 1662.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1788. 8:o. (2),136,(3) s. + (ROSENHANE, SCHERING) Kort utkast til konung Adolph Fredrics och dess gemåls lefvernes-beskrifning i anledning af de öfver dem slagna skåde-penningar. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1789. 8:o. (4),244 s. Samtida lite nött hfrbd med guldlinjerad rygg, rosa titeletikett och romboid olivgrå nummeretikett ”3.” Rödstänkta snitt. Ryggskinnet med en mindre skada. Första titelbladet smutsigt. Sista sidan lätt fläckig. Samtida namnteckning M. Högström. Med spår av gammal auktionsremsa på främre pärmens insida. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0532 och 1483. Detta är två i en serie av sju levnadsbeskrivningar som publicerades av Berch.

Stockholm, P. A. Norstedt & söner, 1952. 93 s. Elegant ljusbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind, ryggfälten inramade med svarta linjer (Levins bokbinderi). Övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Omslaget medbundet. Fint exemplar med Gustaf Bernströms monogram nedtill på ryggen och hans prydliga handskrivna kataloglapp löst bifogad.

Lund, literis Haberegerianis, (1720). Liten 8:o. (8),56 s. Hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och brun titeletikett. Tryckåret i guld nederst på ryggen (E. Hanssons bokbinderi). Ryggen blekt. Med enstaka samtida ändringar i bläck i texten samt en del förstrykningar i blyerts. Liten fläck på s. 21. Bra ex. ur Per-Erik Lindahls bibliotek. Lidén Catalogus disputationum 16. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 571. Ej i Cappelin. Allt som utkom. Med en hyllningstext av And. Gemzæi. Magnus Rydelius (1676-1742), bror till Andreas Rydelius, var först professor i historia och poesi, sedan i poesi och vältalighet vid universitet i Lund. Petrus Wankif (1696-1752) blev prost vid Rängs kyrka nordväst om Trelleborg. Han var född i Kristianstad.

Örebro, N. M. Lindh, 1811-13. 8:o. (4),404 + (2),313,214-15,316-17,218-19,320-586 s. Två samtida hfrbd med guldornerade ryggar och blågröna titeletiketter samt runda röda nummerskyltar. Ryggen lite skadad nederst på första bandet och obetydligt naggad överst på ryggen på andra bandet. Enstaka lagerfläckar. Skuren nära texten i yttre marginalen på några ställen, t.ex. i del II på s. 475-76, 539-40 och 542. Textförlust i yttre marginalen på s. 315-16 och minimalt på s. 581-82 i del II. Fint ex. med Fredrik Vult von Steijerns graverade exlibris. Från ”A, en ström uti Frankrike” till ”Öttingen”. Med supplement från sidan 504 i andra delen. Daniel Djurberg (1744-1834) utgav ett trettiotal kartor och skrev en rad geografiska uppslags- och läroböcker.