Søkeresultat

Sthlm, 1867-72. (8),XXXVII,(1),185 + (8),VI,327 + (16),IV,496 + (12),437 + (12),330 + (6),173 + (8),190 + XXIV,304 s. Tre lätt nötta hklbd med blindlinjerade ryggar och stänkta snitt. Ryggarna med en del små fläckar. Några sidor i början och på slutet av varje del gulnade, lite fler i början av första bandet och i slutet av sista bandet. Fuktrand i nedre marginalen på s. 33-48 i del VIII. Enstaka lager- och solkfläckar. Fredrik Axel von Fersen (1719-94) var far till Axel von Fersen. Han var bland annat en av sin tids främsta politiker och stor godsägare.

Sthlm, J. P. Lindh, 1793. 8:o. 44,(9,1 blank,1) s. Häftad i nyare gråmarmorerat pappomslag utan titel. Oskuren. Titelbladet, andra bladet och sista bladet med flera naggar i yttermarginalen. En stor svag fuktrand från s. 25 och till slutet. Samtida blekta bläckinitialer” O.M.” och prisanteckning ”12 sk” på titelsidan. Bra ex. Pehr Enbom (1759-1810) utmärkte sig allt som oftast för sin högstämda ton och sitt svärmeri för Thorild och Rousseau. Hans försök på den vittra banan utmynnade i samtidens hån. Till exempel var Hammarsköld i ”Svenska vitterheten” särskilt skoningslös: ”Visserligen måste Enbom varit intagen af en blind och öfverdrifven egenkärlek, som uppskattade hans egenskaper högt öfver deras omfång och förmåga; det tyckes äfven, som skulle en högst ytlig bildning samt en oklar åsigt af konsten och lifvet hafva derjemnte bidragit att förvirra honom. Han hade nämligen också fått i sitt hufvud föreställningen om en prosaisk poesi, den han genom en tillkonstlad sentimentalitet, en efterjagad sublimitet och en uppblåst diction sökte frambringa, i sitt ’Skalde-försök öfver ett odödligt namn’”. Dock har B. E. Malmström senare försökt att släta över Enboms litterära försök: ”Enbom var en av dessa vårfåglar, som bebåda en skönare årstid men äro ute för tidigt och därför förfrysa under eftervinterns köld”.

Sthlm, F. Cederborgh, 1814. 8:o. 84 s. Tagen ur band och med rödstänkta snitt. En smärre solkfläck i texten på sista bladet. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1877. Andra upplagan utkom samma år och en tredje 1823. Utgiven på Brukssocietetens föranstaltande och bygger på försök utförda vid Furudals bruk, Dalarna. Carl David af Uhr (1770-1849) var verksam som berg- och masmästare.

Sthlm, A. J. Nordström, 1786. 8:o. 13,(1) s. Tagen ur band. Delvis lite loss i ryggen. Några spridda lagerfläckar. Från Ericsberg. Saknar som ofta ett avslutande blad med bokannonser. En andra upplaga utgavs av Apotekaresocieteten 1936. Författaren var kyrkoherde i Köping och skriver mycket lite om vad Scheele uträttade i kemin (”hvarken jag eller i, bedröfvade åhörare, kunna följa honom på spåren i naturens doldaste vinklar och vrår, där han uplöser sammansatta kroppar til sina första grundämnen, och af verkningarne letar sig fram til orsakerna”) men desto mer utbreder han sig om vilken god kristen Scheele var.

Middlesex, 1987-88. 515,(5) + 205,(13) s. Två lätt nötta och aningen snedlästa gröna oklbd. Några blyertsmarkeringar. Löst bilagda fotostatkopierade slutprislistor. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Auktionskatalog från Sotheby’s i Monaco. Med fina illustrationer i färg och svartvitt. Del I innehåller jakt, del II ornitologi. Marcel Jeanson (1885-1942) var industriman och bibliofil. En av de finaste samlingarna någonsin inom sina ämnen. Katalogerna innehåller även både manuskript och originalteckningar.

Göteborg, S. Norberg, 1824. 8:o. (20) s. Tagen ur band. Med samtida bläckanteckningar överst på titelbladet och några enstaka små lagerfläckar i inlagan.

Sthlm, J. L. Horrn, (1734). Liten 8:o. (4),96 s. Häftad i samtida gult och svartstänkt pappomslag med saknad ryggpapp och naggar vid ryggen. Omslagshörnen med veck och övre hörnet på bakre omslaget saknas. Stor tonad fuktfläck i yttermarginalen på s. 33-72. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7093. Bring Riksdagshandlingar s. 25. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1438. En förteckning på alla riksdagmän, riksdagens deputationer och utskott. Henel lät utge en sådan här förteckning även för riksdagen 1726-27. Han gav även ut några matriklar av statskalendertyp och en adresskalender över Stockholm 1728.

Strängnäs, A. J. Segerstedt, 1805. 8:o. (6),110,(2 blanka) s. Tagen ur band. Brunstänkta snitt. Enstaka lagerfläckar. Lång reva i inre marginalen på s. 79-80. Litet hål på s. 93. Med tryckt dedikation till Samuel af Ugglas som tilldelats uppdraget att förbättra fattigvården i Stockholm.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1834. 8:o. (4),90 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Snedläst rygg. Till stor del lagerfläckig. De fyra initialerna ”O. H. G. E.” skrivna i samtiden i främre omslagets överkant. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 257. Musikälskaren som bidrog till musiken var kronprins Oskar (I). Brendler hade nämligen avlidit mitt i arbetet och pjäsen som skulle haft urpremiär 1831 blev flera år försenad. Dramat utspelar sig i Sverige omkring år 1500 och vid sidan av de i rollförteckningen nämnda, vilka spelades av bland andra Widerberg, Almlöf och Deland, deltog i pjäsen även ”Väpnare, landtfolk, ziguenare och spåmän”.

Sthlm, Wennberg & Nordström, 1769. 4:o. (3) s. Tagen ur band. Några obetydliga lagerfläckar. Bring Riksdagshandlingar s. 84. Inlämnat till Kammar- och oeconomie-deputationen den 7 september 1769.

Sthlm, H. A. Nordström, 1814. 8:o. (16),488 s. Elegant samtida ljusbrunt hfrbd med rikt och vackert gulddekorerad rygg av omväxlande täta våglinjer och glest utströdda stjärnor på blindpressad botten. Marmorerade pärmpapper. Svagt stänkta snitt. Ryggen lätt blekt. Lätt bruntonad och med en del spridda lagerfläckar. Litograferad bokhandlaretikett från A. Wiborg & comp. i Stockholm på frampärmens insida. Diskret blyertsnamnteckning av Nils Gobom i Uppsala. Ur Arne Nilssons bibliotek. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 178-79 för ”Den otålige”. Första upplagan utkom 1801-10. Innehåller även fabler, dryckesvisor och några översättningar. Tidigt exempel på elegant millimeterband. Nils Gobom (1889-1975) försvarade 1923 sin doktorsavhandling om Axel Gabriel Silverstolpe.

(Sthlm, P. Sohm, tidigast 1805). 4:o. (4) s. Något svagt tryck på första sidan men ett fint ex. Ludvig XVIII, som var i landsflykt sedan 1791, befann sig i Verona 1794-96. 1804 träffade han greve Artois i Kalmar för att enas om en gemensam politik mot Napoleon. Kort därefter flyttade Ludvig XVIII till England.

Härnösand, J. A. Johansson & komp., 1857. 8:o. 4,1-250,(1) s. På sidorna 171-73 stora träsnitt med handskriftsfaksimiler. Hfrbd från 1900-talets första hälft med guldlinjerad rygg, brun titeletikett och svagt stänkta snitt. Ryggen aningen blekt och med några fläckar. Inlagan något lagerfläckig. Del II som behandlar Ångermanland utkom första gången 1861. Daniel Åslund (1826-85) föddes i Åkersta, Tuna socken i Medelpad. Efter skolgång i Härnösand och studier i Uppsala återkom han till sin födelsesocken och arbetade som lantmätare. Han har både skrivit skönlitterära verk och sockenbeskrivningar från Medelpad och Ångermanland och var även känd under namnet ”Den vittre lantmätaren från Tuna”. Han publicerade sig också under pseudonymen ”Gök Gökson Gök”. Daniel Åslund var far till konstnärerna Elis Åslund och Helmer Osslund samt författaren Frida Åslund. Boktryckeriet J. A. Johansson & c:o var verksamt under åren 1856-61. Johansson fortsatte sedan under eget namn att driva boktryckeriet under åren 1861-77.

Suffolk, 1934. Front,(2),XIV,156 s. & plr. Ngt nött opergamentryggbd. Inlagan oskuren och delvis lite lagerfläckig. Tryckt på gröntonat papper. Dedikation ”From the author to his good friend Aage Friis, a small memento of a great occasion in Copenhagen Sept. 1948”. Med Per-Erik och Ludmilla Lindahls exlibris och blyertsanteckningar av den förre på försättsbladet. Bibliographia, studies in book history and book structure. Edited by Michael Sadleir. No. VIII. Tryckt i 750 exemplar. Här finns bibliografiska uppgifter om verk av t.ex. Conan Doyle, David Garnett, W. Somerset Maugham, A. A. Milne och Giles Lytton Strachey.

Uppsala, C. A. Leffler, 1860. 8:o. (6),39 s. Häftad i något nött tryckt brunt omslag, det bakre med ett antal minimala småfläckar överst. Sprucken rygg. Avrivet litet nedre hörn på s. 15-16. Dedikation från författaren till O. W. G. Norrman på främre omslaget och på dess baksida namnteckning Allan Rostvik från 1960. Josephson Avhandlingar ock program s. 89. Fiske Icelandic collection s. 229. Afzelius Svenska skrifter rörande Island s. 19. Artur Hazelius (1833-1901) är idag mest känd som Nordiska museets och Skansens skapare. ”Svenskt biografiskt lexikon” konstaterar ”Den doktorsavhandling, Inledning till Hávamál, som H framlade 1860, saknar inte intresse, eftersom här för första gången klart betonades, att verket inte är enhetligt utan en sammanställning av flera disparata dikter”.

(Köpenhamn), B. Brünnich, (1816). 8:o. Grav. titelblad,3-190,(1,3 blanka) s. Trevligt samtida alrotsmarmorerat hfrbd med guldornerad rygg och röd titeletikett i glättad och svagt mönsterpressad papp. Ryggen minimalt blekt och lätt nött. Inlagan obetydligt lagerfläckig med några enstaka småfläckar. Utan det sällsynta tryckta smutstitelbladet, men med rättelsebladet. Det graverade titelbladet, med författarens porträtt i stället för författarnamn, är signerat av A. Flint. En dansk översättning av Rahbek utkom 1824, ett år efter Horns död. Denne landsförvisades efter sitt deltagande i attentatet mot Gustav III 1792.

Helsingfors, 1903. (1 blank,1),VIII,315 s. Häftad och oskuren. Revor upptill i ryggen, främre omslag med svagt veck och delvis loss. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1171. Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar V.

Sthlm, A. Gadelius, 1817. 8:o. 43 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. Enstaka lagerfläckar. Några diskreta blyertsförstrykningar. Hål med viss textförlust på s. 41-42. Joachim Westerling (1757-1845) hade titeln assessor och bebodde Sunnanå säteri, Hagby socken i Uppland.

Göteborg, Stakbergska boktryckeriet, 1773. 8:o. (8),263,(1) s. Stänkdekorerat samtida hfrbd med upphöjda bind och ljusbrun titeletikett. Svagt stänkta snitt. Ryggen lite torr och flammig och titeletiketten med ett litet skrapmärke. Yttre falsar med ytliga sprickor. Inlagan ren med någon enstaka obetydlig fläck. Med Gödsel- och kalkindustriernas samarbetsdelegations stpl på försättsbladet. Ett trevligt ex! Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 264. Varianttryck med annan uppställning av titelsidan och bortfallen kustod nederst på s. (4). Detta är Stakbergs sista tryckta arbete, som framgår av den avslutande sidans text, där tryckfelen ursäktas med ”boktryckarens herr Eric Stakbergs sjukdom i flere månader och omsider timade dödsfall”. Lorens Wolter Rothof (1724-87) deltog i Linnés exkursioner under 1740-talet. Han fick 1753 genom sin lärares rekommendation till Jonas Alströmer en lektorstjänst vid dennes schäferiskola på Höjentorp. Förordet är daterat i Alingsås den 1 september 1773. Författarens ”Förtekning på de ställen, der jordmärg redan är funnen i Sverige” publicerades 1777 i andra delen av ”Samlingar af rön och afhandlingar rörande landtbruket”. Det var ett sammandrag av hans och andras svar på en prisfråga från Vetenskapsakademien.

Linköping, 1913. 526 s. Bra halvpergamentbd med titeletikett av brandgult skinn, marmorerade pärmpapper, stänkta snitt och medbundet omslag (Carl Ek, Örebro). Omslaget aningen nött. Ryggen med några obetydliga småfläckar. Interfolierad. Dedikation till Hans Nilsson på främre omslaget. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1697. Förtecknar inspektorer, biktfäder, hedersledamöter och ämbetsmän; östgötar som promoverats eller disputerat i Lund, men saknas i universitetets och nationens matriklar; östgötar som i Lund tillhört andra nationer.

Uppsala, J. F. Edman, 1799. 8:o. (6),245,(1) s. Stänkdekorerat brunt hfrbd med guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Gula snitt. Titelbladet lätt bruntonat och småfläckiga marginaler mot slutet. På titelbladet namnteckning Joh: D: Sand daterad Uppsala 1799. På försättsbladet namnteckning Lorenz Gustaf Mittag och densammes guldtryckta monogram ”LGM” inom oval bladkrans på frampärmen. Trevligt ex. Daniel Boëthius var professor i praktisk filosofi och på 1780-talet anhängare av den engelska empirismen. Han blev dock senare mer intresserad av de tyska filosoferna Kant och Fichte. Detta är ett av hans viktigaste verk där han redovisar sina slutgiltiga filosofiska ståndpunkter. Bland hans lärjungar märks bland andra Geijer, Wallin, och Adlerbeth. Rääf studerade för Boëthius i Uppsala men menade att hans lärobok, ”ett för öfrigt godt arbete, var i uppställningen sammanväfd af en mängd mellanmeningar, hopstufvade inom hvarandra, att jag nödgades med pappersremsor dem belägga, att först sammanbinda tankens början och dess slut och sedermera alla dessa instuckna och hopsnodda satser eller bestämningar”. Lorenz Gustaf Mittag (1785-1857), kyrkoherde i Häggeby och senare i Fogelås och Hjo samt slutligen kontraktprost. Hans efterlämnade bibliotek utgjordes mest av teologiska arbeten men även klassisk litteratur på svenska, tyska och franska. Det skingrades efter hans dotter Gustafva Wilhelminas död, som för övrigt var styvmor till författaren Anna Charlotte Leffler. Carlander berättar att monogrammet även finns i formen ”L* G* M*”.

Helsingfors, Finska litt.-sällsk. tryckeri, 1862. 8:o. (4),109 s. + RUNEBERG, JOHAN LUDWIG. Kungarne på Salamis. Tragedi i fem akter. Helsingfors, T. Sederholms boktryckeri, 1863. 8:o. (4),176 s. Fint turkost halvmarokängbd med breda upphöjda bind, blind- och guldpressad ryggdekor (Bonniers bokbinderi). Övre guldsnitt, övriga snitt oskurna. Ryggen och översta delen av skinnet på frampärmen lite blekta. Samtliga tryckta omslag medbundna, det till ”Kan ej” med smärre lagningar och fuktfläckar. Ställvis lagerfläckiga inlagor. Några vikspår i hörnen i ”Kungarne på Salamis”. Ur Gerard Bonniers bibliotek. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 406 respektive 416. Förstaupplagorna.

Sthlm, N. H. Thomson, 1838. Liten 8:o. 179 + 181-331 + 333-499 + 501-716,(4 blanka) s. Samtida lätt nött mönsterpressat blått klbd med titel i guld på ryggen och stänkta snitt. Ryggen blekt och pärmarna lite solkiga. Med Louise Sederholms namnteckning. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier K:40. Utkom i Thomsons ”Kabinets bibliothek af den nyaste litteraturen”. Originalets titel är ”Dmitry samozvanets” och handlar om den ”falska” tsaren Dmitrij I (död 1606). Faddej Bulgarin (1789-1859) var rysk författare av polsk börd. Fredrika Lovisa ”Louise” Sederholm (1816-58) var född Sparre och gift med Johan Sederholm på Näfveqvarns bruk.

Sthlm, L. Salvius, 1762. 8:o. (2),46 s. Häftad, oskuren och ouppskuren med enkel nyare ryggremsa. Stora fuktfläckar på titelbladet och s. 39-42. Akrell Stockholmiana 774. Med svar av P. Wargentin på de sista fyra sidorna. Den avslutande delen av talet behandlar Kungsholms glasbruks historia och dåvarande läge, bl.a. uppräknas bolagets aktieägare med namn som Ankarcrona, Fersen och Grill.