Søkeresultat

Sthlm, A. Zetterberg, 1790. 8:o. (8),182,(10) s. & 1 utvikbar grav. karta. Med ett helsides träsnitt på s. 32 föreställande en runsten. Samtida glättat mörkblått pappbd med olivgrön titeletikett med texten”VOL”. Röda snitt. Avnött pärmpapper överst på ryggen. Främre ytterfalsen med ytlig spricka. Bortklippt namnteckning överst på försättsbladet. Ganska fukt- och lagerfläckig, mest i marginalerna. Kartan med lagerfläckar och en liten reva. Ur Ludvig Looströms bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6051. Essén Sörmländsk bibliografi s. 144. Första upplagan utkom 1755. Denna andra upplaga är utvidgad, bland annat med en karta över Gripsholms slott. Ludvig Looström (1848-1922) var konsthistorier och sekreterare i Konstakademin 1891-1921 samt chef för Nationalmuseum 1900-15. Han skrev tillsammans med E. G. Folcker en vägledning till Gripsholm 1914 som omtrycktes många gånger.

Sthlm, 1920-35. (4),460 + 644 s. Två lätt nötta häftade volymer. Del I med lätt blekt rygg och del II i huvudsak ouppskuren. Undertitlarna till de olika delarna lyder ”Intill år 1900 jämte strödda notiser från senare tid. Landsortsbokhandlare (utom Uppsala)” respektive ”Intill år 1935. Stockholm och Uppsala. Kompletterade och utgivna av August Hånell”.

Sthlm, L. Salvius, 1750. 8:o. 228 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Något lager- och småfläckad. Fler lagerfläckar på s. 113-16. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 88. Översatt till franska av de Torche och därifrån till svenska av C. F. Wennberg. En tidigare svensk översättning utfördes av G. Eurelius Dahlstierna och trycktes i Stettin 1696. Guarinis herdedrama ”Il pastor fido” utkom första gången 1590 och hade Tassos ”Aminta” som förebild. Första franska översättningen trycktes 1593. G. F. Händel komponerade en opera av pjäsen 1712.

Strängnäs, L. A. Collin, 1758. 8:o. (4),876,(2) s. Prydligt marmorerat hfrbd från 1800-talets första hälft med guldornerad rygg och ”Praemium” guldtryckt nedtill. Dekorativa blåsprängda snitt. Några obetydliga nötningsskador på ryggen. Ett fint orört exemplar! Hammarsköld Scholae- och undervisnings-böcker s. 117. Nya testamentet på originalspråket grekiska utgiven av Eric Ekbom, troligen i första hand för eleverna vid Strängnäs gymnasium. Endast förord och erratablad på latin, övrig text på grekiska förutom prisuppgiften nederst på sidan 876: ”à 12. dal. kopp:mt exemplaret”.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1798. 8:o. (4),103,(1) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Lös i ryggen där omslaget till stor del är bortnött. Enstaka obetydliga fläckar. M. von Rosensteins namnteckning daterad Stockholm i mars 1798 på omslagets insida. Gustaf Regnér har enligt förordet biträtt i redigeringen av denna fristående del av Gyllenborgs vittra arbeten. Bihanget upplästes ursprungligen i Svenska akademien 1786, men är här något omarbetat. Arbetet är som helhet ett försvar för de klassiska idealen mot romantikens nya grepp. Måns (Magnus) von Rosenstein (1755-1801) var son till Samuel Aurivillius och blev adopterad på sin morfar Nils von Rosensteins adelsnamn 1773. Under sin sjömilitära karriär deltog han i amerikanska frihetskriget 1776-82, vilket slutade med att han blev brittisk krigsfånge, var med på en svensk expedition i Medelhavet 1784-85, gjorde hjälteinsatser i 1788-90-års krig i Finland där han blev rysk krigsfånge och ytterligare en Medelhavsexpedition 1791.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1788. 4:o. (8) s. Tagen ur band. Lite naggar i ryggen. Något lagerfläckig. Klemming Sveriges krig s. 304. Av denna mycket spridda propagandaskrift finns omtryck från Göteborg, Gävle, Norrköping, Skara, Stockholm, Vasa, Örebro och Åbo.

Lund, C. G. Berling, (1766). 4:o. (6),37,(1) s. Häftad med bindgarn. Oskuren och till största delen ouppskuren. Enstaka småfläckar. De två sista bladen med små maskhål i övre marginalen. Lidén Catalogus disputationum 58. Med hyllningar av Eric och Carl Christian Eek samt Gustaf Jonas Hiertzeel. Beskriver vägväsendets historia från antiken till samtiden. I synnerhet de svenska vägarna prisas: ”Kårt sagt: Sverige har i alla åldrar öfvergåt om icke alla, dock de fläste nationer i Europen, ja, snart sagt, i hela världen. Hvad i mörkaste hedendomen var börjat, så vel med landets upodling, som vägars anläggning, hafva de sedermera, så vida tid och lägenhet någonsin kunnat medgifva, vid magt hållet, och årligen förbättrat”.

Sthlm, P. J. Nyström, 1757. 8:o. (16),464,(80) s. Hårt nött och solkigt samtida halvpergamentbd med rödstänkta snitt. Trots detta en i huvudsak bra inlaga med enstaka småfläckar, t.ex. i nedre marginalen på s. 339-41. Dock småsolkig och med marginalanteckningar, understrykningar och några bläckfläckar på s. 448-64. Nils Zimmermans namnteckning. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 214: ”denna så oumbärliga, som väl författade, bok”. Första upplagan trycktes 1741, den åttonde och sista 1827-33 men förblev oavslutad. En tysk översättning av den andra upplagan utkom 1749. På s. 389-444 beskrivs Finland. Eric Tunelds geografi är den första i sitt slag och en av den svenska topografiska litteraturens klassiker. Den innehåller mängder av nyttig information även i historiska, naturalhistoriska och ekonomiska ämnen. När första upplagan utkom var dess lättöverskådliga landskapsbeskrivningar oftast de mest tillförlitliga och omfattande redogörelser som fanns om respektive landsände. Tuneld utvidgade sin geografi i nya utgåvor av vilka fem hann utkomma under författarens livstid. Dess betydelse understryks av Lindroth som skriver att ”ännu in på 1800-talet var Tunelds geografi en del av det svenska nationalmedvetandet”. Tuneld (1709-88) hade studerat i Uppsala och var en tid anställd vid Riksarkivet, men lyckades inte göra karriär vid ämbetsverken. 1751 drog han sig i stället tillbaka till Eriksholm i Östergötland, där han inte utan framgång ägnade sig åt lantbruk.

Enköping, A. J. Edholm, 1872. 8:o. 80 s. & 1 stor utvikbar tryckt tabell. Svart samtida hklbd med handskriven titeletikett på frampärmen. Titelbladet ojämnt bruntonat och med fuktrand i övre marginalen. Det dåliga pappret i inlagan jämnt bruntonat. Tabellen med två revor. Bra ex. från Trolleholm med Carl Trolle-Bondes exlibris och hans monogram ”CTB” tryckt på titeletiketten. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6121. Bygdén Landskapet Upland och Stockholms stad s. 40.

Uppsala, Palmblad & c., 1823. 8:o. (2),XX,336 s. & 1 utvikbar tryckt tabell & 2 grav. plr & 2 utvikbara grav. kartor, varav 1 delvis gränskolorerad. Med grav. titelvinjett. + [Palmblad] Förteckning å böcker på utländska språk, som försäljas hos Palmblad & c:o, hvilka äfven emottaga och med skyndsamhet anskaffa böcker, chartor, musik från Tyskland och Frankrike – priserna äro i b:co. [=rubrik]. Uppsala, Palmblad & c., 1823. 8:o. (40) s. + [Palmblad] Böcker, som säljas i Upsala hos undertecknade, i Stockholm hos h:rr Utter & c., Viborg, Delén & c., Holmgren och Östergren, samt hos de fleste bokhandels-commissionärer i landsorterna. Vid handel af ett större parti lemnas sedvanlig rabatt. Prisen äro i banko. Böckerna häftade. (Aug. 1823). [=rubrik]. Uppsala, Palmblad & c., 1823. 8:o. (8) s. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett. Gröna snitt. Ryggen ytligt krackelerad och falsarna något nötta. Pärmens insida och försättsbladet lätt solkiga. Med en del lager- och småfläckar, men i hela taget bra inlaga. Titelbladet tryckt på kartongpapper. Kartan över Palestina med reva vid infästningen och reva i vikningen i ytterkanten. Den första bokreklamen med några ouppskurna bladpar och solk på en sida. Namnteckning N. G. Wennerström på frampärmens insida. Arbetet trycktes om 1828-29 som del III av Palmblads ”Handbok i physiska och politiska, äldre och nyare geographien”. En fristående tredje upplaga utkom 1842. Planscherna föreställer ”grafvens kyrka” och ”grundritning af tempelt”. Kartorna är dels en över jerusalem med omgivningar en över hela Palestina. Arbetet bygger på samtida utländska resebeskrivningar, till exempel W. R. Wilsons ”Travels in Egypt and the holy land”, vars författare var en bekant till Palmblad.

Sthlm, L. Salvius, 1768. 8:o. 24 s. Med en grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Ett fåtal småfläckar. Numrering överst på titelbladet. Mindre markering med rödpenna i marginalen på s. 14-15 och dito med blåpenna på s. 16-17. Carl Gustaf Ekeberg (1716-84) var kapten på Ostindiska kompaniet och skrev en innehållsrik reseskildring samt ett antal rön i ”Vetenskapsakademiens handlingar”.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1843. 8:o. Litograferat titelblad,(2),V,(1 blank),I-VII,(1 blank),179,(1 blank,1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell & 1 utvikbar litograferad karta. Ljusbrunt hklbd från ca 1900 med guldlinjerad rygg och något fläckig titeletikett i skinn. Blekta marmorerade snitt. Lätt bruntonad utom ett par vitare ark. Svag och smal fuktrand i översta marginalen. De sista sex sidorna samt tabellen och kartan med lite större fuktrand i övre marginalen. Titelbladet ser nästan boktryckt ut men är litograferat av J. F. Meyer & co. Kartan – som innefattar nuvarande Indien, Sri Lanka, Bangladesh och Burma, delar av Pakistan, Nepal och Bhutan – har engelsk text. Boken översattes samma år till tyska och 1844 till engelska. Militären Magnus Björnstjerna (1779-1847) deltog bl.a. i 1808-09 års krig, statskuppen 1809, Karl Johans fälttåg och var svensk ambassadör i London 1828-46. Under sin tid där gav han bl.a. ut föreliggande arbete och ”Det brittiska riket i Ostindien” (1839).

Sthlm, I. Marcus, 1853. 12:o. (8),185,(1) s. & 1 utvikbar litograferad karta. Blått hklbd med guldlinjerad rygg och titeletikett av grått skinn samt gula snitt (Hedberg). Ryggen lite blekt. Pärmhörnen något stötta. Svag fuktrand i marginalerna på de första tjugo sidorna. Ett fåtal småfläckar, t.ex. liten trycksvärtefläck i yttermarginalen på s. 151. Joh. Ax. Almquists ifyllda biblioteksetikett och hans blåstpl på titelbladet. Löst bilagd en understreckare ur SvD 1921 om Döda fallet av Nils Ahnlund. Bra ex. Tryckt versifierad dedikation till Carl Jacob af Nordin, lektor i Härnösand. Kartan består av tre delar, dels en situationskarta, dels två detaljkartor av Kvarnudden före respektive efter den 6 juni 1796 då Magnus Huss genom en felaktig utförd plan av misstag tömde sjön på sitt vatten och skapade Döda fallet. Vattenfallet, i regel kallat Gedungsen, förekommer också under andra namn som Storforsen eller Ragundaforsen, i folkligt tal även kallat Gedunsen eller i äldre dokument Getamsen.

Uppsala, 1947. 166,(1) s. & plr. Häftad. Ryggen med liten fläck. Oskuren och delvis ouppskuren. I en bra klotkassett med P. A. Sjögrens exlibris. Tryckt i 50 ex. Innehåller ”En unik pärmstämpel på ett band som tillhört Fredrik I” av Isak Collijn, ”Holberg-samlingen i Göteborgs stadsbibliotek” av F. J. Billeskov Jansen, ”Rigshofmester Joachim Gersdorffs bibliotek” av Carl S. Petersen, ”Antonio Panizzi och British museum”, ”Variantexemplar och tryckteknik. En undersökning av originalupplagan av C. G. Leopolds Oden, 1790” av J. Viktor Johansson, ”Verdens störste lögnhals? Et kapitel av de litterære falskneriers historie” av Wilhelm Munthe och ”Romerska bibliofiler” av Tönnes Kleberg.

Stockholm, Bonniers grafiska industrier AB, 1977. 179 s. Häftad. Något snedläst. Ryggen med läsveck. Dedikation till Per Anders Fogelström: ”Till Paff från Slas”. Med omslagsteckning av författaren. På fyrtiotalet och början av femtiotalet företog Per Anders Fogelström och Stig Claesson reportageresor som signaturerna ”Paff” och ”Slas”. Deras samarbeten fortsatte och vänskapen varade livet ut.

Sthlm, C. Delén, 1806. 8:o. 24 s. Något nött mörkgrönt hfrbd från 1900-talets början med guldornerad rygg. Den lite blekta ryggen mer nött överst och nederst. De sista åtta sidorna något lagerfläckiga. Ett extra ark eftersättspapper medbundet i slutet för att fylla ut volymen. Två inklistrade katalogklipp där. Med Elof Förbergs mindre exlibris respektive Erik Wiréns modernistiska exlibris. Adelborgs numrering 906/161 för Björck & Börjesson. Andra latinska översättningen. Med svensk och latinsk parallelltext. Företalet är en ironisk vidräkning med Hallenbergs metriska översättning från året innan. På sista tre sidorna ”Fragmentum cantunculæ perlepidæ incerti cujusdam auctoris, lectoris exhilarandi gratia, prodo et superdo” med svenska verser om ”Kollring” och hans väg genom livet. Carl Lindegren (1770-1815) har en plats i vår litteraturhistoria som författare av borgerligt sentimentala dramer, närmast i den tyska författaren von Kotzebues stil och han saknade inte talang eller förmåga att fängsla sin publik. Hans sceniska popularitet höll sig ända in på 1850-talet. Lindegren slutade sina dagar på gäldstugan i Stockholm, endast efterlämnande en ”gammal rock utsliten och oduglig, som han själv en gång fått till skänks”. Föreliggande exemplar utbjöds för 15 kr i Björck & Börjessons vitterhetskatalog 161 från 1921.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1834. 8:o. (4),82 s. Trevligt orangemarmorerat pappbd från 1900-talets början med röd titeletikett i skinn. Rödstänkta snitt. Det främre blanka gråpappersomslaget medbundet med beskuren samtida tillskrift ”åtföljer tidninga”. Ryggen lite gulnad och med två små hack upptill. Delvis lite bruntonad och med en svag fuktrand i nedre ytterhörnet. Fuktränder och klisterspår efter ett stort borttaget exlibris på frampärmens insida. Bra ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 256. Själva stycket på vers. Med ett förord daterat Stockholm och stadshusfängelset den 17 juli 1834: ”Detta stycke skrefs redan år 1827. Dess ämne hvilar på en moralisk paradox. Man har tviflat på sjelfmordets ursäktlighet”. Lindeberg är sarkastisk mot Kongl. teatern, dit han lämnade stycket både 1827 och 1831 men fick det tillbaka refuserat. Handlingen utspelar sig i Tyskland vid slutet av trettioåriga kriget. Den svenska f.d. generalen Fredsberg tömmer en giftbägare i slutet av pjäsen. Lindeberg var vid tiden för utgivningen uppmärksammad politisk fånge.

Sthlm, J. L. Horrn, (1726). 4:o. (4),48,(6) s. Med träsnittsillustrationer i texten. Tagen ur band och insatt i senare brunt kartongomslag med svart klotrygg. Genomgående med fuktrand och fuktbucklor i nedre hörnet. Bibliografiska blyertsanteckningar på titelbladet. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1265 respektive 660. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 20. Sidorna 29-48 utgörs av ”De ætate usu et genuina explicatione runarum, quæ in provinciis suethiæ borealibus, Helsingia et Medelpadia reperiuntur”. Med detta arbete gick Biörner till angrepp mot Olof Celsius undersökningsresultat kring runstenarna i Hälsingland och Medelpad som publicerats i ”Acta literaria Sveciæ” 1724. Biörner hävdade, alldeles riktigt skulle det visa sig, att hälsingerunorna var yngre och inte äldre än de vanliga runorna, men han saknade grund för sina tvärsäkra underkännanden av de avbildningar Olof Celsius utfört tillsammans med sin brorson Anders Celsius. Motangreppet lät inte vänta på sig och snart följde nya inlagor från båda parterna. Striden upphörde året därpå.

Sthlm, J. P. Lindh, 1805. 8:o. (2),XVI,I-XXXI,(1),196 s. & 3 utvikbara grav. plr. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappersomslag med nött rygg, det främre omslaget helt loss, det bakre delvis loss, liksom det sista arket från s. 185. Titelbladet lagerfläckigt, i övrigt enstaka lagerfläckar. Bring Itineraria svecana 340 uppger felaktigt fyra planscher. Expeditionen gjordes för att kontrollera Maupertuis mätningar från 1736. Jöns Svanberg (1771-1851) var astronom vid Vetenskapsakademien och från 1811 professor i matematik vid Uppsala universitet. Han var även med och grundade Uppsala simsällskap! ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”S kom själv från Tornetrakten, vilket var en anledning till att han ansågs lämplig som expeditionsledare. Han var också en utpräglad matematisk begåvning. [...] En internationellt uppmärksammad geodetisk mätning var, hoppades man, den typ av projekt som skulle kunna bidra till att vända en sedan länge nedåtgående trend inom de matematiska vetenskaperna i Sverige. S tycktes vara som klippt och skuren att leda inte bara mätningen utan även den framtida vetenskapliga utvecklingen i landet. Rekognosceringar skedde 1799 och två år senare påbörjdes själva mätarbetet. Vid mätningen användes ett hypermodernt vinkelmätningsinstrument, en s k bordacirkel, som under 1790-talet utprovats i samband med de geodetiska arbeten som utfördes i Frankrike för att bestämma meterns längd. Melanderhielm och S stod båda i kontakt med metermätningarnas ledare Jean-Baptiste-Joseph Delambre, tidens främste geodet. Denne gav både moraliskt och vetenskapligt stöd; de svenska mätningarna skulle bli användbara som ett led i att förbättra den allmänna geodesin och de var strålande reklam för fransk vetenskap och mätteknik, också för att S som en av de första utanför Frankrike konsekvent använde metersystemet. Den bok där resultaten 1805 redovisades var också författad på franska, och 1806 belönades S med Franska institutets astronomiska guldmedalj”.

Sthlm, J. L. Horrn, 1737. 8:o. 90,(6) s. Tagen ur band och i modern tid insatt i ett blankt ljusgrått gammalt pappomslag. Hårt skuren upptill med delvis förlust av många rubrikrader på de första trettio sidorna, och delvis av första raden ”Med guds hielp!” på titelbladet. Spridda smärre fläckar och solkigheter. Ett litet hål i sista bladet där det ursrungliga tryckta priset raderats . Samtida namnteckning Johan Luuth på titelbladet. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1817. Första upplagan. Trycktes andra gången 1741 och sista gången 1757. Den avslutas med en bön för ”hushålds-ståndet på landet”. Bönen hade tryckts separat redan 1725.

Sthlm, L. Salvius, 1755. 8:o. 16 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla glättade röda snitt. Enstaka fläckar. Svar av Pehr Wargentin på de två avslutande sidorna.