Søkeresultat

Sthlm, L. J. Hjerta, 1843. Stor 8:o. Litograferat extra titelblad,128 s. & 10 litografiska porträtt. Prydligt halvpergamentbd från 1900-talets första hälft med guldlinjerad rygg och titeletikett av grön marokäng. Svagt stänkta snitt. Det litograferade titelbladet trist lagerfläckigt och delvis uppfodrat samt med lagade revor. Många lagerfläckar i marginalerna på det första porträttet av drottning Margareta. Ställvisa lagerfläckar på de övriga porträtten och textbladen. Namnteckning B. Ödarp på frampärmens insida. Utgiven av L. G. Rylander på Norrbrobasaren. En tidigare volym ”Svenska konungalängden från och med Gustaf I intill närvarande tid” utkom 1842 och det hänvisas till den i författarens korta förord.

Köpenhamn, J. F. Morthorsts änka, 1795. 8:o. 188 s. Vackert och välbevarat samtida ljusbrunt hfrbd med guldornerad rygg, röd titeletikett av marokäng och gula snitt. Brett grönt läsband av siden. Bra inlaga med endast obetydliga fläckar. Fint ex. från biblioteket på Högsjö. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6536. Bibliotheca danica II:490. Första upplagan utkom 1769 och ska enligt en gammal tradition ha blivit indragen och det var kanske därför som denna andra upplaga trycktes utanför Sveriges gränser. En utvidgad upplaga utkom i Stockholm 1822. Föreliggande upplaga utgavs enligt Bygdén av den från Sverige landsförvisade prästen Johan Widén. Skriften utgör ett svar på ”Prästmanna-öde i Swerige” 1768 och ingår i den debatt om de olika ståndens privilegier som blossade upp i slutet av 1760-talet. Eberhardt ville visa att inte bara prästerna utan även adeln hade sina förmåner. Tanken var att fortsätta och redovisa även de andra ståndens privilegier, men projektet stannade vid detta första arbete.

Sthlm, Wildiska tryckeriet, 1755. 4:o. (31) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. En del lagerfläckar. Delvis på prosa, delvis på vers.

Falun, J. F. Åkerbloms boktryckeri, 1841. 8:o. (2),135 s. Nyare amatörmässigtlinneryggbd med marmorerade pärmar utan titel. Oskuren inlaga. Titelbladet med mycket lätt solk. Sista blanka sidan med svaga fuktfläckar. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5701. Johan Magnus Bergman (1792-1867) var stadsläkare i Falun och hade 1822 utgivit ”Beskrifning om Dalarne eller Stora Kopparbergs län”.

Norrköping, A. F. Raam, 1800. 8:o. (4),148 s. Samtida hfrbd på träpärmar med svagt upphöjda bind, blindpressade linjer och ”ET” i översta ryggfältet. Gula snitt. Fläck nederst i ryggmarginalen på de första och sista sidorna samt på pärmarnas insidor i nedre inre hörnet. Carl Gustaf Ekmanson (1744-1812) var ”kyrkoherde i Weta och Wiby samt prost över Vifolka och Valkebo kontrakt i Linköpings stift”. Hans predikningar trycktes i många upplagor. Denna volym innehåller sexton tal och predikningar, bland annat vid freden i Värälä 1790, ”til Weta och Wiby krigsmän, efter återkomsten från Finland – Weta 1790” och ”öfwer altar-taflan i Wiby”. Den sistnämnda var målad av Pehr Hörberg.

Sthlm, J. Beckman, 1858. 8:o. (6),256,(4) s. Med illustrationer i texten på s. 12-13. Hårt nött samtida hfrbd med guldlinjerad rygg och blåstänkta snitt. Ryggen med ytliga avflagningar och nötta falsar med obetydliga sprickor samt något naggat rygghuvud och fot. De första sidorna något lagerfläckiga. Fläck i övre marginalen och tilltagande lite gultonade fuktränder i yttermarginalen på de sista åttio sidorna. Namnteckning Joh. Th. Hallendorff. Löst bilagd anteckningslapp med additioner och kvitto på bl.a. täckdikning i juli 1895. Mattias Leyon (1800-68), även Leijon, var stallmästare vid kungl. livregementets husarkår och tillika ryttmästare i armén.

Uppsala, Akademiska boktryckeriet, E. Berling, 1870. Tvär folio. (6),36 s. & 12 tonlitograferade plr. Brunt oklotryggbd med litograferad frampärm. Ryggen naggad upp- och nedtill, främre falsen med trist spricka. Frampärmen något ljusfläckig och nött. Stötta pärmhörn. Sprucken i häftningen på några ställen, t.ex. vid s. 8-9. Titelbladet missfärgat av första planschen. Texten lätt bruntonad. Planscherna i gott skick på tjockt papper, men har några enstaka marginalfläckar. Med Margaretha Cronstedts exlibris. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 46 för andra upplagan som utkom 1877. Den har bara tio planscher. De vackra och charmiga litograferade planscherna är tryckta hos Abraham Lundquist & co. i Stockholm och har rubrikerna: ”Från södra sidan”, ”Från södra domkyrko-tornet”, ”Nybron och ågatorna”, ”Från Slottsbacken”, ”Från ’gröna kullen’”, ”Biblioteks-salen”, ”Odinslund”, ”Det inre af domkyrkan”, ”Gustavianska grafchoret”, ”St. Eriks torg”, ”Från norra sidan” och ”Gamla Upsala”.

Sthlm, N. Marcus, 1850. 8:o. 39 s. Häftad i läckert tryckt omslag, vilket dock är lite blekt i marginalerna. Författarnamnet skrivet med annilinpenna på främre omslaget. Bra ex. från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6029. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stads historiskt-topografiska beskrifning s. 31. Främre omslaget med titeln ”Nya slussen i Stockholm öppnad 1850”. Det rör sig alltså om den sluss vid nuvarande Slussen i Stockholm, vilken ersatte Polhems sluss från 1744. Författaren kallar den Stocksund, vilket alltså inte har något att göra med den nuvarande förorten med samma namn.

Örebro, N. M. Lindh, 1853. 8:o. (8),288 + (4),223 s. Två bra men lätt nötta ljusbruna samtida hfrbd med guldornerade ryggar. Svagt stänkta snitt. Några spridda småfläckar. Med guldmonogram ”J. T. B.” för J. T. Berg nedtill på ryggarna. Översatt av F. T. Borg, som även författat ett förord och bidragit med omfångsrika noter. Delarna har varsin separat undertitel: ”Med en inledning: minnen från Donau och Bosporen” respektive ”Med ett bihang: bidrag till kunskapen om vestra Asiens folk och naturbeskaffenhet”. Moritz Friedrich Wagner (1813-87), tysk geograf och naturforskare. Han utgav flera andra reseskildringar bland annat från Algeriet, Kaukasus, Costa Rica, Nordamerika och Anderna.

(Kalmar), kongl. Gymnasii boktryckeriet hos directeur Bagge, 1816. Liten 8:o. 67 s. Häftad med lila samtida ryggremsa. Obetydligt bruntonad. Tveta sockenbiblioteks ägaranteckning i bläck på titelbladet. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 79. ”På Calmar läns kongl. hushålls-sällskaps bekostnad”. Förordet daterat Odensviholm den 19 februari 1814. Inledningen börjar med frågan: ”Är arbete för människan af nödwändighet?” Första kapitlet behandlar åkern, andra ängen, tredje hagen och betesmarken, fjärde skogen, femte växel- och cirkulationsbruk, sjätte bokskapen, sjunde ”om trädgård, kålland och humblegård” och åttonde och sista redskap och byggnader. Johan Fredrik Granschoug (1755-1839) ägde Odensviholm i Tjustbygden från 1777. Han var bekant med Bellman, som flera gånger besökte herrgården.

Sthlm, A. Bonniers boktryckeri, 1869. Tvär-folio. (4),12 s. & LII planschsidor. Svart ohklbd där pärmarna är klädda med det tryckta grågula omslaget. Pärmkanterna lätt nötta. Titelbladet bruntonat och sista planschsidan hårt bruntonad. I övrigt ett mycket fint ex. Naturhistorisk atlas över flora och fauna. Titelbladet och sista planschsidan är bruntonade på grund av de syrahaltiga ursprungliga för- och eftersättsbladen.

Uppsala, 1915-17. 201 s. + Äldre svenska biografier 7-8. Uppsala, 1925. 38 s. Första sex delarna i ett fint mörkblått hklbd med guldlinjerad rygg, titeletikett i skinn och marmorerade pärmar samt stänkta snitt (Östermalms bokbinderi, Stockholm). Bakre pärm med ett litet nagg i överkant. Främre pärms insida med en handskriven innehållsförteckning och försättsbladet med Börje Knös namnteckning. De två sista delarna utgivna tillsammans och löst bifogade i häftat skick, där omslaget har blekt rygg och en liten reva i ryggens fot samt ett litet nagg på framsidan. Del 7-8 är en bilaga till Ludvig Stavenows ”Inbjudningsskrift till åhörandet av den offentliga föreläsning med vilken professorn i klassisk fornkunskap och antikens historia Axel Waldemar Persson tillträder sitt ämbete”. Arbetet innehåller följande åtta texter: Johannes Schefferus självbiografi, Erik Göransson Tegels smädesskrift över Johannes Messenius ”Johannis Mesenii oredelige bedrifter”, Torbern Bergmans självbiografi, Carl Reinhold Berchs självbiografi, Urban Hiärnes självbiografi, Nils Grubbs självbiografi, P. O. von Asps självbiografi och Jacob Axelsson Lindbloms självbiografiska anteckningar från barndoms- och studieåren. Henrik Schück skriver i förordet att ”på Upsala universitetsbibliotek förvaras ganska många biografier öfver män, som tillhört Upsala universitet såsom lärare eller studenter, och då dessa biografier äro af ett icke ringa värde för kännedomen om universitetets äldre historia, synes lämpligt, att de viktigaste offentliggöras”.

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1886. (4),114 s. Aningen nött svart oklotryggbd med tryckta pärmar, varav den främre illustrerad. Lätt snedläst och pärmarna med några små fuktränder. Inlagan ställvis lite småfläckig och marginalfläckar på s. 22-25 och 103-05. Veck i övre ytterhörnet på s. 1-6. En liten pressad växt ligger löst vid s. 107. Bra ex. Klingberg & Bratt Barnböcker utgivna i Sverige 1840-89, nummer 1393. Zweigbergk Barnboken i Sverige 1750-1950, s. 247-48. Utgiven av Oscar L. Lamms förlag. Med 27 illustrationer i svartvitt. Allt som utkom i serien. Fitinghoffs andra bok. Zweigbergk summerar bokens fjorton texter med orden: ”många oskyldiga berättelser om djur, litet lärorikt om matsmältningen och om hur potatisen växer, samt hur muntert småpotatisen blir grismat, men hur bittra de potatisar är som måste gå till bränneriet för att framställa brännvin”.

Sthlm, 1897-1900. (2),459 s. Brunt hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper och marmorerade snitt. Ryggen blekt. Samlingstitelbladet till Gödels katalog bundet efter titelbladet till del II. Från Säbylunds bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2755. Årsberättelserna är medbunda men ej medräknade i kollationeringen ovan. Förtecknar 293 nummer med utförliga kommentarer om innehåll och de olika handskrifternas historia.

Karlskrona, P. E. Flygare, 1823. 8:o. (14),IX,(1 blank),264,(6) s. Samtida något nött men trevligt brunt hfrbd med svartmålad dekor, titeletikett i glättad papp med texten: ”Gylden äpplen”. Pärmarna med klistermarmorerat papper. Stänkta snitt. Med mindre sprickor upp- och nedtill i pärmarnas ytterfalsar till följd av små maskangrepp. Delvis lagerfläckig och inlednings- och avslutningsvis med fuktränder. Samtida anteckningar på frampärmens insida. Med J. L. Horrns företal från den första svenska upplagan som utkom 1729 och en hyllningsdikt till honom signerad ”O. W.”. Andra svenska upplagan utkom 1769, detta är den tredje. Typografin i denna upplaga ger ett ålderdomligt intryck. Översättning från en tysk förlaga av Thomas Brooks (1608-80) original ”Apples of gold”, som utkom första gången 1657.

Uppsala, 1907. (4),262,(1) s. Nött ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och grön titeletikett samt marmorerade snitt (Normans bokbinderi, Sthlm). Främre omslag medbundet. Den blekta ryggen med litet nagg överst och en del fläckar. Liten spricka upptill i främre ytterfals. Med dedikation till Vilhelm Bille och dennes exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4193. På slutet återges som bilaga den äldsta katalogen över Leufstabiblioteket från 1730. Katalogen som helhet förtecknar det gamla De Geerska biblioteket som numera tillhör Uppsala universitetsbibliotek. Leufstabibliotekets innehåll är både typiskt för herrgårdsbiblioteken under 1700-talet och ensamt i sitt slag då det även består av naturvetenskapsmannen Charles De Geers betydelsefulla referensbibliotek. Bland skatterna återfinns Rudbeckarnas fågel- och blomsterbilder.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1783. 8:o. (12),684 s. Elegant om än lätt nött lackat marmorerat hfrbd med svagt upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och svart titeletikett (Hedberg, 1926). Övre guldsnitt, de övriga snitten endast putsade. Lätt och jämnt bruntonad med några enstaka marginalfläckar. Titelbladet och företalet med lite fler fläckar. Fint ex. av första fristående delen. Ur Bengt Bernströms bibliotek. Med översättarens företal till läsaren och författarens företal. En fortsättning skriven av Johann Georg Hamann utkom samma år, men saknas här. Andra upplagan, den första svenska upplagan utkom 1741 och Hamanns fortsättning trycktes första gången 1747. Ziegler översattes av Alexander Roswall och är en tidig tysk roman, vars original ”Asiatische Banise oder Das blutige doch mutige Pegu” utkom första gången 1689 och Hamanns fortsättning först 1721. Zieglers berömmelse vilar helt på detta verk och han blandar friskt ur exotiska reseskildringar och historiska källskrifter. Boken blev mycket populär i sin samtid och gav upphov till en egen genre av bearbetningar och imitationer, varav Hamanns verk var en. Bengt Bernström hade en fin samling översättningar i sitt bibliotek.

Uppsala, Typogrpah. (sic) academici resp. Vypograph. (sic) academici, 1846-49. 8:o. VIII,(2),258 + 259-572 s. Bra stänkdekorerat hfrbd med upphöjda bind, gulddekorerad rygg och röd titeletikett (Uppsala bokhantverk, Thure Andersson). Endast lätt putsade snitt. Ryggen hårt blekt. Inlagan något bruntonad och första delen delvis hårt lagerfläckig. Andra delen med fläckigt titelblad och sedan enstaka lager- och fuktfläckar. En pergamynlagning vid ryggen på s. 236-37. Med Nils Fries exlibris. Krok Bibliotheca botanica suecana 45. Skandinavisk växtförteckning utgiven av A. Bonnier. Första delen i andra tryckningen 1846, året efter första tryckningen, men inga uppgifter om detta på titelbladet. För övrigt har boktryckaren lyckats stava fel på sitt eget namn ”Typograph.” i båda delarna! Del I behandlar fanerogamer och del II kryptogamer. Nils Fries (1912-1994) var professor i botanik, särskilt fysiologi och anatomi, vid Uppsala universitet. Han studerade bland annat svampars fortplantning.

Sthlm, J. Beckman, 1854. 12:o. (2),60 s. Häftad och oskuren i något blekt och lite småfläckigt tryckt omslag. Ren inlaga. Ur Artur Hazelius bibliotek. Bra ex. Ingår som häfte n:o 2 av ”Byrons poetiska berättelser” utgiven av A. Bonniers förlag. Totalt utkom åtta häften. Med tryckt dedikation till Wilhelm Fredrik Dalman. Översättningen gjordes av C. V. A. Strandberg under sin signatur ”Talis Qualis”. Det första opaginerade bladet är tryckt på mörkrosa papper och innehåller en kommentar rörande verket av Grimur Th:n Thomsen.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1830. Stor 4:o. (4),XXXI,(1 blank),403 s. & 4 litograferade faksimilplr. Samtida hfrbd med breda upphöjda bind och rikt guldornerad rygg samt alrotsmarmorerade pärmpapper. Täta brunstänkta snitt. Ryggen något torr och flammig samt med småskador i rygghuvudet. Frampärm lite blekt upptill. Enstaka fläckar. Wilhelm Wachtmeisters namnteckning och Fredrik Wachtmeisters exlibris. Från Tistad. Corpus iuris Sueo-Gothorum antiqui. Volumen II. Samling af Sweriges gamla lagar [...]. Andra bandet. Östgötalagen. Med både serietitelblad och titelblad. En av planscherna är signerad av litograferna Runbom och Schultén. Verket utkom i totalt 13 delar och stod färdigt 1877. H. S. Collin dog efter utgivningen av det andra bandet och detta enorma forskningsarbete slutfördes praktiskt taget på egen hand av C. J. Schlyter. Projektets omfattning och tidsanspråk tydliggörs kanske bäst i de tryckta dedikationerna till kungen i första, sjätte, tionde och trettonde volymen, då fyra kungar hann avlösa varandra på den svenska tronen under tiden som arbetet utgavs. I sista bandets efterord skriver Schlyter om sitt ”efter fämtifäm års träget arbete fullbordade verk”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Vid genomgången av det omfattande handskriftsmaterialet i svenska och utländska bibliotek av totalt ca 800 laghandskrifter använde S således konsekvent en ny textfilologisk metod, som vid indelningen av handskrifterna redovisade hur felen fördelade sig mot ett förlorat original. Genom att identifiera felaktigheter kunde han konstruera ett stamträd för handskrifterna, ett stemma, med det förlorade originalet överst och det rekonstruerade grenverket med sina huvudgrenar nedåt. Metoden, som användes första gången i editionen av Västgötalagen, har i den internationella filologiska debatten ansetts så fundamental att den bör kallas S:s metod”. Vilhelm Wachtmeister är antagligen en farbror till Fredrik Wachtmeister som var född 1809 och dog 1879 i Nyköping. Fredrik Wachtmeister (1855-1919) var godsägare, ämbetsman och politiker samt en kort tid utrikesminister. Han var universitetskansler, preses i Konstakademien och ordförande i bland annat Nobelstiftelsen. Han ägde Tistad utanför Nyköping. Hans exlibris graverades av medaljgravören Adolf Lindberg efter en ritning av arkitekten Agi Lindegren.

Sthlm, L. L. Grefing, 1768. 8:o. 32 s. Häftad och oskuren med senare dekorerad brun ryggremsa. Två starka små bläckfläckar i titelbladets marginal. Stort bortrivet nedre hörn på s. 17-18, dock utan textförlust. Enstaka spridda småfläckar. På titelbladet ett litet samtida stämpel med initialerna ”J C H”. Översättning av Knut Leyonhufvud som också skrivit den långa dedikationen till Lovisa Ulrika. Han hade året innan på drottningens initiativ översatt Tronchins ”Tal om parti-andan”. Jean-Robert Tronchin (1710-93) var jurist och byråkrat i Geneve. Han tillhörde Voltaires bekantskapskrets och brevväxlade med Diderot. Knut Henrik Leyonhufvud (1730-1816) var yngre bror till den vittra ämbets- och hovmannen Axel Gabriel Leyonhufvud. Han gjorde en militär karriär och blev 1766 kammarherre hos Sofia Albertina, en tjänst som han blev tjänstfri från 1769. Han var godsägare och ägde Lindö och och Händelö i Östergötland. Hammarsköld skriver i ”Svenska vitterheten” (1833) att ”Af Knut Leyonhufvud finnas poemer i åtskilliga tidskrifter”. Dessutom utgavs några av hans åminnelsetal och ett 16-sidigt häfte ”Skalde-bref från en far til sin dotter” 1786. Initialerna på titelbladet är möjligen en förlagsstämpel för Johan Christopher Holmberg (1743-1810) som fick privilegium som bokhandlare i Stockholm 1766.