Søkeresultat

Sthlm, 1990. (8),278,(2) s. & 21 monterade pappersprover. Grönt omarokängryggbd i enkel skyddskassett av papp. Omslaget medbundet. Ryggen helt obetydligt nött. Ett pappersprov loss. Bibliofilupplaga i 99 signerade och numrerade exemplar, varav detta är nummer 49. Den innehåller 21 monterade pappersprover, varav ett är ett papperskollage av författaren. Sidorna 249-64 består av färgillustrationer. Ett mycket initierat arbete om papperets och papperstillverkningens historia.

Sthlm, A. Bonniers boktryckeri, 1867. 8:o. Litograferad front,(8),250,VI s. Mörkgrönt hfrbd från 1900-talets början med guldornerad rygg (Viking Taubes bokbinderi & pappershandel, Ängelholm). Det tryckta främre gula omslaget medbundet. Ryggen hårt blekt mot ljusbrunt. Ytlig skinnreva nedtill på ryggen. Inlagan med ett fåtal småfläckar. Omslaget något solkigt och med handskriven dedikation från författaren till dr G. Lindström. Namnteckning Agnes Granström daterad 1918 på försättsbladet. Bra ex. Westerlunds klassiska arbete följdes av en ny och utvidgad upplaga 1875-1905 under titeln: ”Skandinaviska foglarnes fortplantningshistoria”. Med oologi avses läran om ägg, i synnerhet fågelägg. Frontespisen visar tretton ägg i olika former. Omslaget visar kungsfågeln med dess bo och ägg. Gustaf Lindström (1829-1901) forskade vid den här tiden om Gotlands fossiler, koraller, fiskar och mollusker samt översatte Herman Masius ”Djurriket, naturhistorisk läsebok” 1863-64. Han utnämndes 1876 till professor och intendent vid Naturhistoriska riksmuseets paleontologiska avdelning.

Lund, (1784) respektive Lund, Berling, 1784. 8:o. (4),437,(2) + (2),297,300-458 s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, svartlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Svagt stänkta snitt. Liten rund vad som sannolikt är en bokbindarstämpel i yttre hörnet på bakpärmens insida: ”LFS”. Ryggen något nött och torr. Titeletiketten med ytlig sprickbildning.Lite stötta pärmhörn. Några småfläckar. Av någon anledning är översättningen av Voltaires ”Alzir, eller americanerne” och ”Voldet” på s. 1-128 i första delen här bundna i slutet av volymen. Nyare exlibris för Jan Spångberg. Hans Bergeström (1735-84) var kyrkoherde i Helsingborg och hans samlade poetiska arbeten innehåller förutom diverse oden och och tillfällighetsstycken även översättningar av Voltaires ”Alzire”, James Thomsons ”Agamemnon” och delar av Edward Youngs ”The complaint: or, night thoughts”.

Sthlm, Strinnholm & Haeggström, 1814. 8:o. (4),417,(7) s. & 1 utvikbar grav. karta. Samtida marmorerat pappbd med titeletikett av ljusbrun glättad papp. Stänkta snitt. Lagerfläckig. De sista registersidorna solkiga. Kartan har skador i vänstermarginalen men är fint uppfodrad i samtiden på samma blå papper som finns på pärmarnas insidor. Försättsbladet är klistrat mot främre pärmens insida och det går att skönja ett formklippt exlibris därunder. Otydlig handnumrerad stpl för Aug. Lindkvist i Västerås på frampärmens insida. Bring Itineraria svecana 361. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 158 e*. Haussmans resa upptar sidorna 335-417. Denna och även den separat utgivna ”Resa, genom Lappmarken och Sverige” från 1816 översattes av Z. Hæggström. Buch vistades i Norden i tre år för att ägna sig åt geologisk forskning. Hans reseskildring utkom på tyska första gången 1810. Kartan visar ”Weg från Alten till Nordcap” samt ”Profil af Mageröe”. Arbetet beskriver även ett kortare besök i Helsingborg, Laholm, Kvistrum och Svinesund. Arbetet har antagligen utgivits med anledning av den nybildade unionen mellan Sverige och Norge.

Strängnäs, (A. J. Segerstedt), 1809-11. 8:o. 104 + 88 + 55 s. Hfrbd från ca 1900 med sparsamt guldornerad rygg och ljusröd titeletikett. Gula snitt. Samtliga tryckta omslag medbundna. Ryggen ngt ojämnt blekt och titeletiketten med fläckar. Första delen med en fläck nedtill på s. 91-104 och på bakre omslaget, vilket dessutom är lagat i nedre yttre hörnet. Andra delen inledningsvis ngt lagerfläckig. Tredje delen med ett litet hål i övre marginalen på s. 11, några sidor med små lagerfläckar och en fläck på bakre omslaget. Med Arvid Bæckströms blindstpl på försättsbladet och på första delens titelblad. Borttaget exlibris. J. Viktor Johanssons ex. Andra delen i andra upplagan. Tryckaren anges endast i del II och III.

Sthlm, Historiographi regni tryckerij af E. Kock, 1746. Liten 8:o. 23,(9),1-144,245-253,284-316,(5) s. + (FRANCKE, AUGUST HERMAN) Någre på den heliga skrift sig grundande lefwernes-reglor, huru, så wäl i sällskap och samqwäm, som dess utom, man skal wisa kiärlek emot sin nästa, bewara et godt och frimodigt samwete in för gud, och tiltaga i sin christendom. Til egen och andras underwisning och upbyggelse, af tyskan förswänskade, och til trycket befordrade af M. L. Sthlm, B. G. Schneider, 1727. Liten 8:o. 88 s. Samtida välbevarat stänkdekorerat hfrbd med upphöjda bind och brunlinjering runt binden, men utan titel. Röd- och blåstänkta snitt. Enstaka fläckar. Första arbetet med delvis bruntonad satsyta och ställvisa spegeltryck. Generellt dock en bra inlaga. Med von Dübens exlibris. Från Vegeholm och Södra Lindved. Trevligt ex. Boken inleds med en dedikation till assessoren i Svea hovrätt David Holsten som var morbror och till auditören i Svea hovrätt Petter Schmidt som var farbror till översättaren och utgivaren Anders Wilde, som dessutom skrivit ett fylligt ”företal om moralens sanskylliga grund”. De sista fem sidorna i det första arbetet består av J. F. Reimans omdöme om Arnold Wesenfeld (1684-1727). Franckes arbete ”Schrifftmässige Lebens-Reglen” är översatt av Magnus Lagerström och av allt att döma använde Wilde en äldre restupplaga som han lät sälja som ett bihang till Wesenfelds bok.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1836. 12:o. 301 + 280,(2) s. Två häftade och oskurna volymer i gula tryckta omslag, vilka är lätt solkiga och med smårevor och naggar i kanterna. Andra delen ställvis något lagerfläckig. Fint ex. från Högsjö. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier L:48. Sista opaginerade bladet är bokreklam från Hjerta. Utkom i Hjertas serie ”Nytt läsebibliothek. Afdelningen för den sköna litteraturen”. Översättning av Anders Fredrik Dalin. Originaltiteln var ”Jacob Faithful” och publicerades först som följetong i ”Metropolitan magazine” 1833-34. Anders Fredrik Dalin (1806-73) var verksam som litteratör, lexikograf och översättare. Han översatte en mängd romaner av till exempel Bulwer, Cooper, James och Morier.

Strängnäs, A. J. Segerstedt, 1809-10. Liten 8:o. 104 + 88 + 55 s. Ngt nött samtida hfrbd med gulddekorerad rygg och rosa titeletikett samt ”64” guldpräglat i översta fältet. Gröna snitt. Försättsbladet med bortklippt övre yttre hörn. Spridda lagerfläckar. Reva i yttre marginalen på s. 23 i första delen. De sista sidorna i andra delen bruntonade. Bra ex. ur Carl Ulrik Palms bibliotek. Författarens debut. Alla delar i första upplagan. Tryckarens namn nämns inte i första delen. Fredric Cederborgh (1784-1835) föddes i Östra Bors bruk i Lindesberg och var student i Uppsala och Lund. Han arbetade som kanslist, kopist och sekreterare samt drev åren 1813-16 boktryckeri i Stockholm. Cederborgh utgav tidningen ”Anmärkaren” från 1816 till 1824, då utgivningsbeviset överflyttades på P. A. Granberg. ”Svenskt biografiskt lexikon skriver att ”Uno von Trasenberg” ”är en satir över Stockholmslivet, ett farväl till huvudstaden. C. parodierar gycklande det vid denna tid yppiga ordensväsendet; hans skämt med Svia-griserorden uppfattades på flera håll som riktat mot Frimurarorden. Han skildrade också spelhusen, som enligt flera samtida vittnesbörd tyckas ha varit ett verkligt samhällsont. C. fortsatte polemiska tendenser från Stockholms-postens tidigare årgångar, som han flitigt läst; när han tecknar små tavlor ur stadens och landsbygdens liv, är han ofta påverkad av fru Lenngren, Bellman och Franzén, ehuru prosaformen helt naturligt för med sig en starkare realism”. Romanen ”lästes med oerhörd begärlighet; man var vid denna tid icke bortskämd med naturtrogna och livliga skildringar av det aktuella vardagslivet. Förläggaren, boktryckaren A. J. Segerstedt i Strängnäs, som till att börja med icke visste vem författaren var, kunde ge ut nya upplagor, och C. uppmuntrades att fortsätta berättelsen. Andra delen kom ut år 1809; C. följer där sin ungdomlige hjälte till småstäderna och herrgårdarna och låter det idylliska momentet träda fram vid sidan av det satiriska.” [...] ”Under år 1810 sammanskrev och utgav C. dessutom tredje delen av »Uno von Trasenberg», där han förde sin hjältes öden till ett lyckligt slut. Han begagnade tillfället att frisäga sig från att ha velat förlöjliga Frimurarorden, som han betygade sin högaktning (C. var intagen i denna orden). I denna tredje del framträder, om också svagt, en politisk och social tendens; C. visade sig vara anhängare av det frisinne, som förkunnats i Georg Adlersparres tidskrift »Läsning i blandade ämnen»”.

Sthlm, L. Salvius, 1754. 8:o. 157,(3) s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind. Ryggen defekt upptill och med en liten spricka i främre falsen på grund av små maskangrepp. Pärmarna med några vita fläckar. Snitten solkiga liksom även titelbladet och de följande bladen samt det sista. Sporadiska småfläckar. Bläckkludd på insidan av främre pärmen. Med Petter Elias Erikssons och Gunila Erikssons namnteckningar daterade i Göteborg den 29 november 1815. Allt som utkom. Sista bladet med bokannonser, bland annat många arbeten av Linné. Med deltitel på sidan 19: ”Förra delen, som föreställer de genom dårskap och last fördärfwade sinnen”. I boken behandlas till exempel ”Den samwetslöse”, ”Skrymtaren”, ”Den widskepelige”, ”Den otolige”, ”Den sjelfkäre” och ”Den otacksamme”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”1749 inlämnade M för censur ett manuskript med titeln Printz Theodorik eller Dät öfvermodiga och straffvärda dårskapens rike. I kanslikollegium fann man att det innehöll alltför närgångna anspelningar på levande personer och krävde omarbetning före tryckningen. Arbetet blev aldrig utgivet men har möjligen delvis utnyttjats för den 1754 anonymt publicerade Åtskillige målningar på människliga sinnen, hvilka leda til den konsten, at känna sig sjelf, och andra, en samling tämligen blodlösa karaktärsstudier i en genre med anor från Theofrastos”. Jacob Henrik Mörk (1715-63) var präst men är idag känd som författare till ”Adalriks och Giöthildas äfventyr” vilken ibland kallas Sveriges första roman.

Sthlm, J. L. Horrn, 1728. Liten 8:o. (8),136 s. & 1 utvikbar träsnittsplansch. Med inklistrad gravyr föreställande sigill på s. 69. Ganska nött samtida hfrbd med upphöjda bind, blindlinjerad rygg, svart infärgat titelfält och rödstänkta snitt. Ett par minimala maskhål upptill i främre falsen. Stötta pärmhörn. Övre delen av försättsbladet bortklippt. Genomgående snävt skuren i övre marginalen. Enstaka understrykningar i bläck. En eskalerande fuktrand i nedre marginalen från s. 54 till slutet. Även en del fuktfläckar i den övre marginalen mot slutet. En samtida delvis bortskrapad namnteckning nederst på titelbladet, liksom initialerna ”CF”. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 409. Sigillgravyren är utförd av Carl Bergquist. Planschen föreställer slottet Köpingshus 1433. Med tryckta dedikationer på vers till ”hr. Casten Feif, fri-herre och herre”, P. Browallius, O. Hising, A. Risell, A. Christiernin och M. Hising. Inte bara som topografisk och historisk skriftställare gjorde sig kyrkoherden i Hedvig Eleonora församling Johan Göstaf Hallman (1701-57) känd, utan även som flitig författare av tillfällesdikter, vilket framgår av dedikationsdikterna.

Köpenhamn, 1966-68. Ej kollationerad. Nio något nötta och lätt solkiga gröna oklbd med röda och svarta titelfält. De svarta deltitelfälten nästan helt bortnötta på del II-V. Ur Sten Lundquists bibliotek. Faksimiltryck av den femte och bästa upplagan som utkom 1860-80. Band VI utgörs av ett ämnesregister, band VII av ett geografiskt lexikon sammanställt av Pierre Deschamps och de avslutande två banden av supplement. Jacques Charles Brunets (1780-1867) arbete är fortfarande en användbar guide rörande sällsynta böcker.

Växjö, Nya Växjöbladets boktryckeri AB, 1923. 126 s. Häftad. Det obetydligt nötta omslaget löst och med en liten reva högst upp på ryggen. Svag ljusrand på främre omslaget och ryggen nästan omärkligt blekt. De avslutande bladen med liten skada i övre marginalen på grund av slarvig sprättning.

Helsingfors, G. O. Wasenius, 1833. 4:o. (8),436 + (8),437-828 + (2),829-1112 s. Ståtligt samtida hfrbd med breda upphöjda bind, guld- och blindpressad ryggdekor samt blåstänkta snitt. Det översta bindet med två små repor. En del småfläckar och veck. I första delen en tilltagande fuktrand i nedre marginalen på s. 390-436 som även fortsätter på andra delens titelblad. I andra delen ett hål i övre marginalen på s. 505, litet hål mitt i bladet på s. 569-70 samt bruntoning i övre marginalen på s. 647-50. Skur med små lagerfläckar på s. 1017-20 i tredje delen. Några gamla blyertsförstrykningar i marginalerna. Bra ex. med Gustaf af Ugglas namnteckning daterad 1841. Johan Gabriel von Bonsdorff (1795-1873), finländsk friherre och ämbetsman, var kamrerare hos den finländska senaten 1826-44. Omläggningen av Finlands skatteväsen 1856 var till största delen von Bonsdorffs verk. Gustaf af Ugglas (1820-95) föddes på Forsmark och var ämbetsman och politiker, bland annat landshövding i Östergötland och överståthållare i Stockholm samt finansminister. Han ägde Lennartsnäs och Öråker samt gift med Terese Biörnstierna.

Sthlm, J. Imnelius, 1819. 8:o. Extra grav. titelblad,(17,1 blank),221,(1 blank,1,1 blank),223-430,(1) s. Med några illustrationer i texten. Fint och välbevarat samtida mörkblått glättat pappbd med brunröd titeletikett och rödstänkta snitt. En liten pappersförlust i nedre yttre hörnet på s. 3 och fuktränder på det graverade titelbladet, liksom i texten och nedre marginalen på s. 379-421. Smärre förbockningar med rödkrita i yttermarginalen på s. 420. Ett trevligt ex! Setterwall Svensk historisk bibliografi 4974 med förenklad kollationering. Med många utdrag ur ”Åkerödagboken”.

Sthlm, J. Beckman, 1855. 8:o. (2),182,(2) s. Några musiknoter i träsnitt. Lätt nött brunt samtida hklbd med sparsamt guldornerad rygg och grönstänkta snitt. De inledande bladen med minimalt hål i nedre marginalen. Inlagan i övrigt med enstaka småfläckar och solkigheter, mest på s. 176. Bra ex. med Stig Wibergs exlibris. Bring Itineraria svecana 805. Musiknoterna är tre folkvisor som finns i bokens sista kapitel.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1720. 4:o. (40) s. Stänkdekorerat pappbd med svart titeletikett (G. Christoferson). Mer eller mindre genomgående fuktfläck i övre marginalen. En del understrykningar. Titelsidan ngt solkig. Med O. A. Odhelius namnteckning. Skrivpappersex. ur Kurt Winbergs samling. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6846. Översattes även till tyska. Titelvarianten med kortare impressum. I arbetet, som var färdigskrivet i januari 1719, argumenterades för ett konstitutionellt statsskick i stället för kungligt envälde. ”Svenskt biografiskt lexikon” menar att Silvius ”kan betecknas som ideolog för den tidiga frihetstidens Sverige” och att ”S:s Påminnelser avspeglar tillfälliga maktintressen och taktiska överväganden i situationen efter enväldets fall, men de uttrycker också principiella resonemang grundade i samtidens politiska teorier. S var beläst, bekant med naturrätten men också med kalvinistiska idéer om individens rättigheter och med engelska politiska förhållanden. Hans Påminnelser är märkliga därför att de i en större sammanhängande argumentering för första gången på sv språket formulerar centrala begrepp i det moderna politiska tänkandet: stat, nation, folk, ’ägande rättighet’, ’frihet till sin person’, ’nationens välfärd’, despotisk, suveränitet.”

Uppsala, Edquist & Berglund, 1862. 8:o. (2),118 s. Häftad i tryckt ljusblått omslag, det främre med några naggar i överkanten och obetydlig förlust i nedre ytterhörnet samt några småfläckar. Ryggen med fuktränder, smårevor och en mindre skada upptill. Några fläckar på titelbladet. Gamla stplr från Vetenskapssocieteten i Uppsala. Wilhelm Lilljeborg (1816-1908) doktorerade 1841 och blev docent och adjunkt i zoologi vid Lunds universitet. Han fick 1854 professuren i samma ämne vid Uppsala universitet, vårt lands första självständiga professur i zoologi.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1836. 12:o. Litograferat porträtt,251 s. & 1 litograferad karta & 1 litograferad plansch + 242,X s. & 2 litograferade plr. Häftad i något nött samtida marmorerat pappomslag med handskriven titeletikett. Enstaka lagerfläckar. Utkom i serien ”Historiskt läse-bibliothek. II. Rese-beskrifningar”. Anonym svensk översättning av Macgillivrays engelska sammanfattning av Humboldts olika resor, huvudsakligen i Sydamerika. Planscherna är litograferade av T. Öberg och tryckta hos Holm.

Uppsala, 1907. Porträtt,(4),187 s. & plr. Stiligt lackat grönt hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg med inlagda vita målade linneor och röda titeletiketter samt marmorerade snitt (Hedberg). Ryggen något blekt och med lite småskavanker. Några små nötningar på pärmkanterna. Från Ericsberg. Soulsby Catalogue of the works of Linnæus 3321. Grundlig genomgång av porträttbilder föreställande Carl von Linné.

Sthlm, L. Salvius, 1754. 8:o. (2),16 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Oskuren. Obetydliga småfläckar på titelbladet som delvis är lite löst. Fint ex. Med svar av Olof Celsius på sidorna 15-16. Axel Fredrik Cronstedt (1722-65) gav 1758 ut sin ”Försök til mineralogie”, med vilken han snabbt vann ryktbarhet i Europa. Vid slutet av 1760- och under 1770-talet var Cronstedt en lika stor auktoritet inom mineralogin som Linné inom botaniken. Hans revolutionerande indelning av mineralriket byggde på kemisk analys i stället för på klassificering efter yttre egenskaper och utseende. När A. G. Werner vid slutet av seklet utvecklade sitt system, som med tiden skulle bli rådande, följde det i huvuddrag det som presenterats i Cronstedts arbete 40 år tidigare. Cronstedt var upptäckare av grundämnet nickel, vilket beskrevs i uppsatser i ”Vetenskapsakademiens handlingar” 1751-54.

Sthlm, J. P. Lindh, 1796. 8:o. (4),148 s. & 5 utvikbara grav. plr. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind och blindlinjering runt binden men utan titel. Glest stänkta snitt. Nötta pärmkanter och pärmhörn. Spridda småfläckar. Starkare rostfläck i nedre hörnet på s. 45. Namnteckning Carl Er. Kjellin daterad Stockholm den 20 april 1810 med not att han fått boken av professor Wallman. Rikliga anteckningar och även geometriska ritningar på pärmarnas insidor, eftersättsbladet samt på tre av planschernas infästningspapper. Intressant och trevligt ex. Enligt förordet bygger arbetet till stor del på de la Cailles ”Mechaniska föreläsningar” från 1757. Finländaren N. G. Schultén (1750-1825) hade läst i Åbo och för Wargentin. Han var som astronom och matematiker verksam först vid Åbo universitet och sedan vid Karlbergs krigsakademi. Han var en skicklig kartograf och läroboksförfattare samt publicerade flera uppsatser i ”Vetenskapsakademiens handlingar”. Carl Erik Kjellin (1776-1844) var matematiker, professor och senare präst. Han blev student i Uppsala 1794, filosofie magister (med andra hedersrummet) 1803 och docent i fysik 1805 samt utnämndes till professor vid Göta artilleriregemente 1806. Sedan denna befattning vid 1809-10 års riksdag blivit ställd på indragningsstat och han någon tid (1811) föreläst vid Svea artilleriregemente, blev han 1812 professor i matematik vid universitetet i Lund, prästvigdes 1819 och erhöll 1825 Kumla pastorat i Strängnäs stift. Vid sidan av en mängd avhandlingar skrev han flera läroböcker i matematik och en i astronomi.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1800. 8:o. 79 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Bläckfläckar på det bakre omslaget. Ryggen förstärkt med en nyare gråpappersryggremsa. Några fukt- och småfläckar nedtill på s. 13-14. Några bläckfläckar i nedre yttre hörnet från s. 69 till slutet. Med Nils Posses bläcksignatur, ”NP”, på främre omslaget. Med en del noter av den svenska utgivaren. Nils Posse (1739-1818) utnämndes till kammarherre 1764. Hans far ägde bland annat Hellekis i Västergötland.