Søkeresultat

Stockholm, Tryckt hos Lars Salvius 1755. 8:o 257 s. + utvikbar tabell utgörande sidorna 69-70, i faksimil. Stockholm, 1776. Tryckt hs H. Fought. 8:o. (4),264 s. Stockholm, Trykt i Kongl. Tryckeriet, 1780. 8:o. (10),351 s. Sista bladet i faksimil. Samtida halvskinnband. Ryggen med fem upphöjda bind. Nedersta fältet på ryggen saknar skinn i bakre fals och vid ryggens fot. Näst nedersta fältets bakre fals med liten insektsskada även liten insektsskada på främre pärm. Nötta pärmpapper. 18,5 x 12 cm. Förste Delen: Lagar, Hvarefter Academien sig har at rätta. Inledning Til desa Kongl. Vitterhets Acad. Handlingar. And. von Höpkens Tal Uti Kongl. Svenska Vitterhets Academiens första sammanträde Den 24 Julii 1753. Tankar Öfver Folkungarnes härkomst, om den varit inlädsk eller främmande Af Eric Tuneld. Herr Etats-Rådet Luxdorphs Poëme om K. Carl Gustafs segrandeTåg öfver Belt a. 1658... Försök At igenfinna Den Finska Nationns och Språkets Härkomst Af Hr. Gref Gustaf Bonde. Korta Påminnelser Vid Senska Skaldekonsten i vår tid: Af O. D. Hr. gref Gustaf Bondes Tal, Då Han i Kongl. Academien blef intagen d. 13 Martii 1755. Herr Baron and. Joh. v. Höpkens Svar. Carl Reinh. Berchs Tal, Då Han i Kongl. Academien blef intagen d. 13 Martii 1754. Herr Baron and. Joh. v. Höpkens Svar. Historisk Undersökning om Krigs-konstens tilstånd i Sverige, i Konung Gustaf den Förstes tid; af Jacob Röding. En Hjeltes Bsskrifning, Som vunnit priset d. 24. Jul. 1755. Auctoren är Hr. Jacob Mörk. Andre Delen: Carl Fredr. Scheffers Tal, Uti Kongl. Vitterhets Academiens sammanträde d. 25 Januari 1773. Joachim W. Liliestråles Tal, Då han i Kongl. Academien blef intagen den 9 Februari 1773. Friherre Axel G. Lejonhufuds Tal, Då han i Kongl. Academien blef intagen den 9 Februarii 1773. Grefe Gust. Fr. Gyllenborgs Tal, Då han i Kongl. Academien blef intagen den 9 Februarii 1773. Inträdes-Tal Af... Johan Elers, Uti Kongl. Academien den 19 Febr. 1773. Herr Grefve Carl Fred. Scheffers Svar. Anmärkningar Öfver Svenska Språket, Upläst i Kongl. Vitterhets - Academien, den 16 Martii 1773 Af E. S. Herr Grefve C. Fr. Scheffers Tal, Uti Kongl. Vitterhets Academiens stora sammanträde d. 25 Aug. 1773. Försök Til Fri Öfversättning Af Plinii Den Yngres Låf-Tal Til Kejs. Trajanus Af A. G. L. Grefve Gustaf Bonde, Uprest i följande Tal, För Kongl. Viterhets-Academien, den 25 Aug. 1773. Märkvärdigheter Om Konung Gustaf I. Des Person och Regering, I et Tal, Hållet i Kongl. Vitterhets - Academien på Drottningholm, d. 24 Augusti 1773. Af A. B. Friherre C. Manderströms Tal, Då han i Kongl. Academien blef intagen den 24 Nov. 1773. Kammar-Herrens Sten Abr. Pipers Tal, Då han i Kongl. Academien blef intagen den 24 Nov. 1773. And. Schönbergs Tal, Då han i Kongl. Academien blef intagen den 24 Nov. 1773. Herr Grefve Carl Fred. Scheffers Svar. Berge Frondins Tal, Då han i Kongl. Academien blef intagen den 26 Apr. 1774. Herr Grefve Carl Fred. Scheffers Svar. Mina Tårar. Skalde - Quäde Af J. E. Deviser på Femton Mines - Penningar,... Tredie Delen: Ristell, Adolph Fred. Ode, Öfver Et Godt Samvete, Som vunnit stora priset i Kongl. Vitterhets Academiens Sammankomst, den 30 Nov. 1775. Gedda, Anders. Försök Til Deviser på Spel-penningar, För hvar och en af de Kongl. Personerna; Och Inscriptioner, Öfver Arsenalen, Kongl. Slotts-Flyglarna och Banken; Som vunnit stora priset i Kongl. Vitterhets Academiens Sammankomst, den 30 Novemb. 1775. Lanaerus, Anders. Försök, Til de Af Kongl. Vitterhets Academien, År 1775, äskade Deviser och Inscriptioner, Som vunnit accesit, Uti des stora sammankomst, d. 30 Novemb. samma år. Regnér, Gustaf. Öfversätningar, utur Ovidius och Horatius, Som vunnit accessit i K. Vitterhets Academiens Sammankomst, Den 14 Febr. 1777. Schönberg, Anders. Svar, Uppå den af Hennes Kongl. Maj:t Enkedrottningen Upgifna Frågan: Om de menniskor, som antingen gynnas af en besynnerlig lycka, eller äro mindre samvetsgranne hvad medel de bruka til stora värvs utförande, förtiena namn af Stora Män? Gyllenborg, Gust. Fr. Fabler, Författade på Svensk Vers. Den 13 December 1777. Ihre, Johan. Afhandling Om Danska Konungen Eric Ericsons Tilnamn Menved, Insänd til Kongl. Vitterhets Academien, Den 13 Decemb. 1777. Kellgren, Johan H. En Ynglings inträde i verlden. Skaldestycke, Som vunnit det stora priset, uti Kongl. Vitterhets Academiens sammankomst, Den 5 December 1778. Anonymt Svar, Uppå den Frågan: Hvad värde seder kunna hafva, när de icke äro blandade med belefvenhet? Uti Kongl. Vitterhets Acad. sammankomst, Den 5 Decemb. 1778. Svar, Uppå Kongl. Vitterhets Academiens Fråga: Mozelius, Fredric. Hvad Qvinnokönets upfostran har verkat, och kan verka, på de almänna sederna i Samhällen. Som erhållit det stora priset, d. 5 Dec. 1778. Piper, Sten Abraham. Stycken af Tacitus. Öfversättningar flocktals, och tid efter annan, inlemnade. von Höpken, And. J. Äreminne, Öfver Framledne Hans Excellence Riks-Rådet m. m. Herr Grefve Clas Ekeblad. af Sotberg, Eric. Framledne Cantzli-Rådet och Riddaren af Kongl. Nordst. Orden. Herr Carl Reinh. Berchs Lefverne, Upläst i Kongl. Vitterhets Academien, Den 5 December 1778. Liliestråle, Joach. Wilh. Åminnelse-Tal Öfver Framledne Hof-Cantzleren och Ridd. af K. N. O. Herr Olof von Dalin; Efter Hennes Kongl. Maj:ts EnkeDrotningens Nådiga Befalning, Hållit inför Kongl. Vitterhets Academien.

Oval träbox (höjd 45 mm, omkrets ca 240 mm) med pappersetikett på locket, innehållandes 170 små vaxsnören med pappersbrickor i olika mönster samt en liten metallpincett. Mycket gott skick. En liten låda med små ljus tillverkade av den tyska firman Joh. Leonh. Backhofen tänkta att ge både ljus och en trevlig doft under natten. Lådan innehåller 170 ljus och en originalpincett att hantera ljusen med. Ett ovanligt och mycket charmigt föremål i fint skick.

Handskrift, ej daterad men 1800-talets början. Folio. (1),(1 blank),157 s. Samtida halvpergamentbd med marmorerade pärmar och knytband. Bandet nött och fläckat, pärmarnas insidor med spår av bortfallna sigill, pärmpappret till viss del lossnat. Inlagan med en del ljusa fläckar. Vacker handskrift innehållande anteckningar i elementär matematik med prydlig piktur och fina rubriker. Med största sannolikhet utförd av Paul Victor Middendorff (f. 1790) som senare i livet blev kontrollant vid tullverket.

Album innehållande 28 originalfotografier i olika storlekar monterade på kartongblad (1902). Albumet 25,5 x 38,5 cm. Grått klbd med guldpräglad ornamenterad pärmtitel. Ryggen något nött med en minimal ytlig skada i främre falsens mitt och en kort reva i dess nederdel. Pärmarna med några ytliga repor och bakre pärmen med ett solblekt parti. Fotografierna i fint skick. Motstående sidor med avfärgning av fotografierna. Vissa av kartongbladen blindstämplade ”A. Blomberg. Stockholm”. De två första bladen med fyra fotografier från då Fristad låg i Sundbyberg, varav tre med handskrivna bildtexter: ”Hemmet Fristad, Sundbyberg 1896-1902”, ”Samlingsrum och matrum” och ”Föreståndarinnans rum”. Resterande fotografier från då Fristad flyttat till Bromsten, varav nitton med handskrivna bildtexter: ”Hemmet Fristad, Bromsten”, ”Hufvudingången”, ”Hallen”, ”Samlings- och matrummet”, ”Styrelsens rum”, ”Föreståndarinnans arbetsrum”, ”Skyddslingsrum”, ”Skyddslingsrum”, ”Arbetssal”, ”Strykrummet”, ”Köket”, ”Tvättstugan”, ”Strykrummet”, ”Väfsalen”, ”Arbetssalen”, ”Stall och ladugård”, ”Svinhus”, ”Från Fristads område” och”Från Fristads område”. De flesta bilderna avbildar interiörerna och exteriörerna tomma på människor, men ett antal av bilderna föreställer ”skyddslingarna” poserande och i arbete. Fristad var ett boende och en arbetsinstitution för ”fallna” kvinnor i Stockholm. Det grundades 1896 och låg först i Sundbyberg innan det flyttade till en för ändamålet uppförd slottsliknande byggnad i Bromsten 1902. Det bekostades av bankiren Carl Cervin (1850-1910) och öppnade för sina första ”skyddslingar” i oktober 1902. De intagna på Fristad var unga kvinnor och flickor, de flesta i åldrarna 14-19, från svåra sociala förhållanden som var på väg att glida in i prostitution men oftast ännu inte hade fastnat i yrket. På Fristad genomgick de en treårig utbildning i bland annat matlagning, hantverk, trädgårdsskötsel och lantbruk för att kunna lämna sin tidigare försörjning. Verksamheten övertogs av Stockholm stads fattigvårdsnämnd 1905 och upphörde på 1920-talet.

Sthlm, L. Salvius, 1768. 4:o. (8) s. Tagen ur band. Felhäftad. Lätt lagerfläckig. Bra ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Bring Rättegångshandlingar 257:1. Klemming, som behandlar arbetet i ”Ur en antecknares samlingar”, kallar den mycket rara skriften ”oerhörd och makalös i alla afseenden”. Varken Sallander eller Elgström hade den i sina västgötasamlingar. På ett löst bifogat papper sammanfattar Rääf sina intryck av innehållet: ”Huruledes en käring i Sköfde bortjagar och förskräcker hela magistraten derstädes, som utbeder sig k.m:ts kraftiga beskydd mot hennes våldsamheter och hotelser”.

Sthlm, L. Salvius, (1751). 4:o. 60 s. Tagen ur band. Några svaga lagerfläckar. Fläckar i yttermarginalen på titelbladet och s. 9-10. Bibliotheca Rudbeckiana 1368. Bland författarna märks Olof von Dalin, J. O. Rudbeck, C. E. Klein, G. Lithou, J. H. Mörk, C. Humble, J. Waselius, A. Hesselius Americanus, L. D. Bechstadius, E. Leuchovius, Brita Geijer, B. Kymell och E. Z. Plantin samt ”Hönsgummans visa” av O. Carelius, den sistnämnda utan angiven författare i trycket.

Sthlm, J. G. Lange, 1769 respektive Grefingska tryckeriet, 1770 respektive H. Fougt, 1772 respektive A. J. Nordström, 1781. 8:o. (2),126,(2) + (4),115,(2) + (8),136 + (8),144 s. Två ngt nötta häftade och oskurna volymer i samtida marmorerade pappomslag med handskrivna titeletiketter. Ryggarna blekta. Inlagan delvis lite solkig och nött i yttersta marginalerna samt med en del vikta hörn. En gammal signatur på första delens titelblad. Smärre solkfläckar på s. 72-74 i samma del. Lagad reva i titelbladet och revor i yttermarginalen på s. 27 samt i övre marginalen på s. 61 i del III. En liten marginalanteckning i yttermarginalen på s. 55 i del III. Små bläckstänk på s. 7-12 i del IV. Gultonad fuktfläck i nedre marginalen från titelbladet i samma del till s. 4 och några större fuktfläckar på s. 24-28. Initialer på första titelbladet. Från Ericsberg. Allt som utkom. Del II-IV med titeln ”Vitterhets-nöjen”. Exemplar utan de graverade titelvinjetterna. Företalet till den tredje delen författat av J. G. Oxenstierna och till den fjärde av J. H. Kellgren. Det litterära och musikaliska sällskapet Utile dulci stiftades till Olof von Dalins minne 1766 med den unge E. Schröderheim som centralgestalt. En rad kända poeter som exempelvis Creutz, Oxenstierna och Lenngren var tidvis aktiva medlemmar i sällskapet, som vissa ordensriter till trots hade en social och utåtriktad prägel. Vid mitten av 1780-talet uppgick medlemsantalet till 540 personer. I sällskapets antologi ”Vitterhetsnöjen” återfinns bidrag av bl.a. Adlerbeth, Edelcrantz, Kellgren, Liljestråle, Oxenstierna, Paykull, Regnér, Ristell, Tengström, Tilas och Wellander. Utile dulci, som stod under Gustav III:s beskydd, utlyste även pristävlingar, den mest uppmärksammade år 1781, då Thorild bidrog med ”Passionerna”. Sällskapet upplevde under 1780-talet en uppblomstring under Kellgrens ledning, men insomnade efter Schröderheims död vid mitten av 1790-talet.