Søkeresultat

Sthlm, L. L. Grefing, 1741. 8:o. (24),312,(8) s. Mörkbrunt hfrbd från 1900-talets andra hälft med upphöjda bind och beige titeletikett. Något lagerfläckig och med spridda starkare fläckar. Några fuktfläckar på övre snittet. Liten bläckfläck nedtill på titelbladet. Ett fåtal delvis beskurna marginalanteckningar, t.ex. på s. 25 och 94. Starkare fläck i yttermarginalen på s. 115-30 och fläckar och fuktränder där på s. 177-82. Svårläst bläckanteckning i sista bladets övre marginal. En ny upplaga trycktes i Gävle 1773. Med kapitlen: ”Om guds warelse”, ”Om guds wäsende”, ”Om guds förstånd”, ”Om guds wilja”, ”Om skapelsen”, ”Om uppehållelsen” och ”Om kreaturens plikt emot skaparen”. Pehr Högström (1714-84) föddes i Medelpad och studerade i sin ungdom vid Härnösands gymnasium där han var klasskamrat med Pehr Wargentin. Som lappmarksmissionär, kyrkoherde i Gällivare och senare i Skellefteå fick han goda förstahandskunskaper om samerna och den ”Beskrifning öfwer de til Sweriges krona lydande lapmarker” som han gav ut 1746 är banbrytande jämfört med tidigare endast på andrahandsuppgifter författade verk.

London, W. Bulmer & Co., Shakespeare Printing Office, 1796. Large 4to. III-XV,(1 blank),I-VII,(1 blank),126 pp. With woodcut vignette on title page, 4 sectional woodcut titles, and 8 woodcut head- and tailpieces. Contemporary full red straight-grained morocco, covers ruled in gilt with ornate blindstamped border, spine in compartments with raised bands, lettered and tooled in gilt. All edges gilt. Head and tail of spine and joints a little rubbed and lightly worn, covers a little soiled with some slight scuffing, and with three small ink stains on upper cover. Foxing throughout, more prominent on a couple of gatherings. With signature of ”W Bacon” on front free endpaper and partly erased inscription upside down on rear pastedown, ”presented to her in 1802”, the armorial bookplate of Thomas Bacon, the bookplate of Christopher Heseltine, and the bookplate of Gunnar Brusewitz. Lacking the preliminary leaf with dedication ”To the patrons of fine printing”! Schwerdt Hunting, hawking, shooting II:167. Souhart Bibliographie générale des ouvrages sur la chasse 438. Podeschi Books on the horse and horsemanship 73. Tattersfield Thomas Bewick 2.73. First Bulmer edition, and first edition with wood engravings by Thomas Bewick. The poem was first published in 1735 and became a well-known and popular book. Due to the large number of editions, Schwerdt has only included ”the most attractive” in his catalogue. On the present edition, of which he owned one of three copies printed on vellum, he writes: ”This edition is the finest of them all, on account of the title and the vignettes, which were engraved by Mr. Thomas Bewick, and designed by (whith the exeption of one) his younger brother, who unfortunately died before he could finish this work.” Podeschi was of the same opinion, and included this edition in the Mellon catalogue, writing: ”Paul Mellon owns a copy of the first edition [...] but this Bulmer-Bewick edition is pictorially more desirable.” Thomas Bewick and the publisher William Bulmer were friends from adolescence but had fallen out over a previous collaboration. Hence Bulmer turned to Thomas’ younger brother John Bewick for the execution of the engravings to the present edition. John had already drawn the images on the blocks before he passed, and it was left for Thomas to finish them.

Sthlm, A. Gadelius, 1818. 4:o. 22,(2 blanka) s. Häftad i samtida grönt omslag. Några revor i det främre omslaget. Från Ericsberg. En andra upplaga utkom samma år. I enlighet med de intentioner som anges på titelbladet ägnades ”Arbeten efter nordiska mythologien” en egen avdelning på utställningen. Här återfinns bl.a. Bengt Erland Fogelbergs stora dryckeshorn som skänkts till Geijer av Värmlands nation. Även ett häfte av Thersners ”Fordna och närvarande Sverige” presenteras. Thersners arbete anmäls i förteckningen och ”de konstälskare, som åstunda att prenumerera på detta verk, behagade anteckna sina namn på den lista, som finnes vid ingången till expositions-salarne”. Avslutas med ett register över utställarna med namn som August och Michael Gustaf Anckarsvärd, Anton Ulric Berndes, Fredric Blom, Carl Fredric von Breda, Wilhelm Carpelan, Carl Johan Fahlcrantz, Pehr Krafft, Emanuel Limnell, Isac Salmson, Johan Gustaf Sandberg och Evelina Stading.

Uppsala, 1891-93. VIII,264,IX-X,(2),265-69 + (8),273-343,(1) s. Lätt nött mörkbrunt hklbd med rödstänkta snitt. Inlagan med marginalanteckningar i blyerts. Sidorna IX-X i första delen, ”Förkortningar”, är i detta ex. flyttat och bundet efter den första delens ordinarie paginering. Med stpl från Skånska nationernas bibliotek i Lund. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1218. Josephson tar vid där Marklin slutade i förtecknandet av de svenska och finska akademiska avhandlingarna. Han har även medtagit avhandlingar försvarade av svenskar och finnar vid utländska universitet samt förtecknat innehållet i Uppsalas och Lunds universitets årsskrifter.

Sthlm, G. Scheutz, 1820. 8:o. (4),279 s. Fint blåmarmorerat pappbd med titeletikett av röd saffian (Hedberg). Oskuren endast lätt putsad inlaga. Det lätt fläckiga samtida gråpappersomslaget medbundet. Spridda lätta lagerfläckar. Hammerska bibliotekets exlibris inklistrat vid ryggen på titelbladet. Trevligt ex. ur Bengt Bernströms bibliotek. Av ett kort förord av boktryckaren Georg Scheutz framgår att översättningen gjorts av flera olika händer och med både det franska originalet och Lenz tyska översättning tillhands. Enligt Hammers bibliotekskatalog ska den vara översatt av Scheutz själv. Innehåller framför allt utförliga beskrivningar av de eleusinska mysterierna. Även om Bacchus mysterier och fester till Demeters och Persefones ära beskrivs.

Västerås, J. L. Horrn, 1759. 8:o. (10),158 s. Hårt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, blindpressade linjer runt binden, men ingen titel. Ryggen med nagg och skador upp- och nedtill. Något solkiga snitt. Inlagan i bättre skick och på ganska tjockt papper med bara spridda fläckar. Bruna mindre fläckar i övre marginalen på s. 11-48 och 155-58. Lite kludd på pärmarnas insidor. Överstruken gammal namnteckning på titelbladet. Initialerna ”ENW” i övre snittet och ”LH” i nedre. Flera äldre inköpsanteckningar, bl.a. av J. Ipson och namnteckning av Emil Höstman 1900 samt Birger Gezelius 1902. Löst bifogad gammal anteckningslapp. Med förord av Lars Salvius. Nils Matson Kiöping (ca 1621-80) var prostson och växte upp i Köping i Västmanland. Han förmodas ha varit syssling till både Per Brahe d.y. och dennes första hustru och hade med andra ord mäktiga förbindelser. Åren 1647-56 tillbringade han till sjöss i bland annat holländska ostindiska kompaniets tjänst innan han återvände till Sverige. Arne Forssell har skrivit om Kiöping att dennes ”subjektiva framställningssätt förmodligen bidragit till hans berättelses gångbarhet bland allmänheten. Hans skildringar äro skrivna i för den tiden ovanligt korta och överskådliga satser, ej sällan kryddade med färgrika iakttagelser och drastiska vändningar”. Första upplagan utkom 1667 och andra 1674, båda trycktes av Kankel på Visingsö. Tredje upplagan utgavs 1743 av Lars Salvius, som gjorde en genomgripande bearbetning av texten, som bibehållits även i den fjärde upplagan.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1844. 8:o. Front,(4),109,(1 blank,2) s. & 1 litograferad plansch. + LEYON, M. Handledning i ridkonsten för herrar och damer, samt uti konsten att köra två och fyra hästar, förnämligast till sjelfundervisning. Med tvänne plancher. Andra upplagan. Sthlm, J. Beckman, 1866. 8:o. (2),107,(1 blank,3) s. & 2 litograferade plr. Fint rödbrunt hklbd med sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett i skinn (Hedberg, 1947). Övre rödstänkt snitt, övriga snitt endast putsade. De lätt solkade tryckta gula omslagen medbundna, det främre till första upplagan med en liten lagning i marginalen. Första upplagan bitvis ngt lagerfläckig och de två inledande bladen samt s. 98-99 med en fläck. Första arbetet med G. A. Möllerstens namnteckning. Här återfinns sammanbundna både första och andra upplagan av Leyons ridkonst, den andra utgavs utan förord. ”För den som för sitt nöje eller af behof velat utan biträde af lärare öfva sig att rida, eller inhemta litet kännedom af konsten att styra en häst, i ändamål att någorlunda kunna bedöma de personers beteende, som man fått sig tilldelte såsom skjutsare under en resa, eller som man antagit till ledare för sina hästar – har uti vår litteratur saknats någon tjenlig handledning.” Mathias Leyon (1800-68) var stallmästare vid Livregementets husarkår och senare ryttmästare i armén.

Uppsala, Palmblad & c., 1824-27. 8:o. (6),342,(1) + (8),459 s. Fint samtida grönt halvsaffianbd med guldlinjerad rygg. Rödstänkta snitt. Ryggen lätt blekt och med en obetydlig fläck. Första delen i mycket fint skick på bra papper. Andra delen på vanligt papper och något lagerfläckig i övre marginalen och de sista tio sidorna med lite fler fläckar i övre marginalen. Samtida vacker namnteckning Maria Rydqvist på försättsbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 228 och 240. En andra omarbetad upplaga utkom 1854. Översattes även till tyska. Är Atterboms ”största diktverk” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” som vidare skriver: ”»Lycksalighetens ö» bygger på en folkbok, som ytterst går tillbaka till en keltisk fesaga. Kung Astolf i hyperboréernas land, en skön hjälteyngling och själfull drömmare, förirrar sig på en jakt till vindarnas grotta, där han hör den lilla Zefyr, västanvinden, skildra Lycksalighetens ö och dess underbara skönhetsdrottning Felicia. Redan förut full av längtan till »diktens evigt sommargröna ö», övertalar han Zefyr att föra honom dit.” [...] ”»Lycksalighetens ö» är heller icke en naivt hållen dikt utan vill, i enlighet med romantikens och A:s syften, tränga till det innersta och högsta. Astolfs öde, det är människoandens eget, som trånar efter skönheten; och Felicia, hon är skönheten själv, poesin, fantasin, liksom hennes nymfer äro de väl individualiserade sköna konsterna.” [...] ”Sålunda blir »Lycksalighetens ö» romantikens kanske allra mest typiska »idédrama», en det skönas egen tragedi, så att den ej blott rör sig om individerna Astolf och Felicia utan i deras öde visar, hur det sköna självt just i sin undergång som jordiskt visar sig som ett evigt.” och avslutar med att det rör sig om ”ett av den europeiska litteraturens verkligt stora skaldeverk.” [...] ”»Lycksalighetens ö» uppskattades icke till fyllest av den samtida kritiken, icke ens inom A:s eget läger, och ehuru den utan tvivel är ett större diktverk än den ungefär samtidiga »Frithiofs saga», nådde den icke tillnärmelsevis dennas rykte.”

Skara, typis Kiellbergianis, (1709). 4:o. (3) s. Tagen ur band. Fuktrand i övre hörnet och en liten svag fuktrand i ryggen. Bruden Bredbergs dödsdatum den 18 november 1728 är tillskrivet på titelbladet. På skrivpapper. Sallander Personversar tryckta i Skara under 1700-talet 8. Sallander anger att trycket endast finns på biblioteket i Skara. Anders Kiellberg startade tryckeriet i Skara 1707. Brudgummen Petrus Rydhenius (1679-1741) var bland annat lektor i grekiska i Skara 1727-30. Han skrev ”Historia scholæ gymnasique Skarensis” 1727.

Sthlm, A. J. Nordström, 1788. 4:o. (6) s. Tagen ur band. Något lagerfläckig. Med en gammal bläcknumrering i övre marginalen på titelsidan. Det finns en annan upplaga som omfattar fyra sidor. Skrevs i anledning av truppernas och Gustav III:s avseglande till Finland och kriget mot Ryssland. ”Fast krigets gud sitt bloss ur Österns skyar blottar, vid alt Europas rop, marche, ladda, skjut och stick; ännu i fridens famn, ännu ett ögnablick, kung Gustafs milda famn omfamnar rikets drottar, och med en vink sitt folk befaller i gevär. Soldaten lystrar til med handens slag på värjan, med örat til gefyr, och foten nära färjan, som tidens skuggor bär.”

Paris, M. Guillemot, 1636. Liten 8:o. (12),219,(1) s. Elegant stänkdekorerat skinnbd från slutet av 1800-talet med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett samt pärmar med ramtryck i guld. Röda snitt. Enstaka fläckar. Svag fuktrand i övre marginalen på s. 7-42. Mot slutet något hårt skuren i övre marginalen. Ragnar Dahlbergs namnteckning från den 6 september 1916 i blyerts på frampärmens insida och hans blyertsanteckning ”från Regnells sterbhus” på bakpärmens insida. Saknar som ofta en graverad frontespis. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 3800. Med tryckt dedikation till Axel Oxenstierna och hyllningsverser av bland annat Jonas Hambraeus. Den franska hugenotten Euverte Jollivets (1604-62) hyllning på vers till Gustav II Adolf. Jollivet författade även en ”Histoire générale des suedois et des goths” som i manuskriptform förvaras i Kungliga biblioteket och han lär ha ägt värjan som konungen burit i slaget vid Lützen. Hambraeus var präst och professor i orientaliska språk i Paris dit han anlände 1626 som ambassadpredikant. Av bandet att döma är nog boken ur Gustaf Holdo Stråles bibliotek.

Skara, H. A. Moeller, 1747. 8:o. 256,(8) s. Hfrbd från 1800-talets början med guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Rödstänkta snitt. Lätt lagerfläckig och med enstaka starkare fläckar. Prydlig namnteckning Carl H. Ekstrand samtida med inbindningen. Göta Andersons senare exlibris med devisen ”Sole sole gaudeo” med solskensmotiv. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9133. Sallander Litteratur om Västergötland 412: ”sällsynt”. Arbetet är en dokumentation av festligheterna vid Skara gymnasiums hundraårsjubileum. På sidan 23 ett deltitelblad till Olaus Odhelius jubileumstal över drottning Kristina med inledande gymnasieprogram daterat den 20 augusti 1741. Sidan 89 är ett deltitelblad till Sven Hofs ”Dissertatio epistolaris, de scholis ordinandis et curandis”. I den senare pläderar Hof, enligt H. Sandblad, ”för de bokliga studiernas inriktning på sådant som gagnar samhället, samtidigt som den tidigt nog bör anpassas efter den individuella läggningen”. Sven Hof (1703-86) var lektor vid Skara gymnasium och bidrog väsentligt till förbättrandet av dess bibliotek, till vilket han även donerade sin boksamling. Hof gjorde även viktiga insatser inom den svenska språkvetenskapen. Carl Henrik Ekstrand (1803-66) var biblioteksamanuens och utgav bland annat Uppsala akademies matrikel 1832. Han var gift med Beata Catharina Sederholm, änka efter Alexander Magnus Sederholm på Nävekvarns bruk. Efter Ekstrands död ärvdes biblioteket av hans olika styvbarn i familjerna Bowallius och Sederholm.

Sthlm, P. J. Nyström, 1758. 4:o. 52 s. Nött marmorerat pappbd med trasig rygg. Stänkta snitt. Delvis ngt bruntonad. Netzelius exlibris. Flera följdskrifter utkom och författades av Sahlstedt själv. Innehåller enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” ”en för samtiden ovanligt realistisk allmogeskildring, klart påverkad av Dalin”.

Linköping, G. Biörckegren, 1757. 4:o. 88 s. Samtida hårt nött skinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, röd titeletikett av marokäng och helt guldsnitt. Ryggen med nagg upp- och nedtill. Rygg och pärmar torra och flammiga. Främre falsen sprucken upptill. Den tryckta prisuppgiften raderad på sista sidan med litet hål som följd. Bra inlaga med några enstaka småfläckar. En ny upplaga utkom 1804. Olof Törnsten (1729-87) försvarade 1753 i Uppsala avhandlingen ”Nätra sokns lin-säde i Ångermanland” under Anders Berchs presidium.

Sthlm, J. H. Werner, 1711. 8:o. (2),62 s. Bra men lätt solkigt pergamentsartat pappbd med röd titeletikett i skinn på främre pärmen. Ett samtida marmorerat omslag medbundet. Genomgående med mycket svag fuktrand nedtill. Med L. Wallins överstrukna namnteckning på titelbladet. Waller 5839. Johan Linder (1678-1724, adlad Lindestolpe 1719) kom från ett fattigt hem men hans fallenhet för studier gjorde honom snart bemärkt och han steg i graderna. Internationell ryktbarhet vann han genom sin doktorsavhandling i Harderwijk i Holland 1707, vilken behandlar veneriska sjukdomar. Linder var bl.a. medicus i svenska flottan och brunnsläkare vid Viksbergs brunn i Salem men utgav även arbeten om textilfärgning och en del tillfällighetsverser. Under sin tjänstgöring i flottan gjorde han praktiska erfarenheter av den grasserande pestepidemien vilket kom att resultera i föreliggande arbete. Linder diskuterar vädrets betydelse för sjukdomens uppkomst men hävdar frankt att det ”har altijd warit och ännu är min tancka/ at mer än hälfften af de menniskior/ som genom pestfebrer döö/ döö af bara inbillning och räddhoga för pesten.”

Lausanne, F. Grasset & comp., 1772. 8:o. (8),223 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Omslaget ngt solkat och fuktskadat samt med skadad rygg. Bra inlaga. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Othon Guillaume Struve (1719-72) var apotekare och professor i Lausanne.

Skara, typis Kiellbergianis, (1709). 4:o. (4) s. Tagen ur band. Titelbladet lite hårt skuret och med några småfläckar. Bra ex. Sallander Personversar tryckta i Skara under 1700-talet 9. Sallander anger att trycket endast finns på det Kongelige bibliotek i Köpenhamn. Anders Kiellberg startade tryckeriet i Skara 1707. Brudgummen Petrus Rydhenius (1679-1741) var bland annat lektor i grekiska i Skara 1727-30. Han skrev ”Historia scholæ gymnasique Skarensis” 1727.

Örebro, J. Lindh, 1764. 8:o. (48),377,(7) s. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind, blindlinjer runt binden och gråbeige titeletikett. Ryggen torr, matt och lätt blekt samt med lite nagg överst. En liten mörk fläck nedtill på ryggen och mindre sprickbildning nederst i främre ytterfalsen. Minimala maskhål på insidan av främre pärmens nedre ytterhörn. Enstaka fläckar, se t.ex. på s. 43 och 46 i yttermarginalen. Svaga fuktfläckar i nedre marginalen i början och sakta avtagande. En samtida mindre bläckanteckning på s. (47). Fläck i nedre hörnet på s. 113-14 och i nedre marginalen på s. 155-56, 171-72, 283-84 och 331-32. Svag fuktrand på s. 305-60. En rostfläck med hål i texten på s. 319. Med Anders Wendgrens namnteckning. Kyrkoherden i Flistad och senare Borås Axel P. Luth (1708-81) samlade sina översättningar av danska och tyska psalmer i föreliggande arbete. Luth hade 1734 disputerat på en avhandling om Läckö och han står även som upphovsman till ett flertal tryckta personversar. Han var sin tids mest aktiva tillfällighetsdiktare i Skara stift och, enligt en samtida källa, ”snäll i musik och ritning, särdeles i svenska skaldekonsten”.

Sthlm, N. Wankiffwii, 1689. 4:o. (16),726,(16) s. Titelbladet och dedikationen till Karl XI tryckta i rött och svart. Träsnittsillustrationer på s. 175, 260 och 567, s. 601-02 är en utvikbar tryckt tabell. Trevligt samtida något nött stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind och sparsamt blinddekorerad rygg samt enkla ramlinjer på pärmarna. Stänkta snitt. Litet nagg överst på ryggen och minimalt maskhål nederst. Några mycket lätt bruntonade blad. Försättsblad saknas och pappret på främre pärmens insida förnyat med gammalt papper. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 1036. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1643: ”skada, at et så vackert och på många authentique handlingar grundat arbete icke blifvit fulbordat; fritt från misstag är det ej; men de förringa icke des värde”. Med tryckt dedikation till Karl XI. Med hyllningar av J. Columbus och L. Norrmannus. De avslutande opaginerade bladen är en hyllning till Karl XI. Lindroth skriver i sin lärdomshistoria att det var Örnhielms ”avsikt att bruka sina samlingar till en grundläggande svensk kyrkohistoria, byggd på urkundernas vittnesbörd. Men bara det första bandet blev färdigt och utgivet [...]. Det omfattar den äldsta tiden från Ansgar till sekelskiftet 1200.” Lindroth påpekar liksom Warmholtz att arbetet innehåller misstag, men att författarens lärdom är beundransvärd: ”Det skulle dröja länge, innan svensk kyrkohistorisk forskning åter nådde samma nivå som i Örnhielms Historia ecclesiastica”.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1802. 8:o. (6),71,(1) s. & 4 grav. plr. Med grav. myntavbildningar på titelbladet, s. 56 och 71. + HALLENBERG, J. Tilläggning till en år 1802 utgifven latinsk afhandling, kallad Quatuor monumenta aenea. Sthlm, H. A. Nordström, 1816. 8:o. 8 s. Häftad i samtida ngt nött blått klistermarmorerat pappomslag. Ouppskuren. Omslaget med några småfläckar och ryggen med små ytliga pappersförluster. Bra ex. på skrivpapper med L. F. Rääfs exlibris. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0883-84. Arbetena ”beskrifver ett fynd, som träffades vid Tullinge i Botkyrke socken och Söder-Törn, bestående af tvänne viggelika kärl med sina lock, omgifna med spiral-ringar”. Bondsonen, sedermera riksantikvarien och Vitterhetsakademiens sekreterare, Jonas Hallenberg (1748-1834) var historiker i Voltaires anda. I hans digra produktion ingår bl.a. ett antal numismatiska arbeten.