Søkeresultat

Sthlm, J. S. Ekmanson, 1798. 8:o. 341,(1) s. & 1 grav. plansch. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och oxblodsröd titeletikett i marokäng. Stänkta snitt. Ryggen lite blekt och fläckig samt med små nagg överst. Enstaka småfläckar. Biblioteksnumrering i bläck 3788 på försättsbladet. Jacob Pontusson De la Gardies grav. exlibris,hans typtryckta kataloghänvisning på frampärmens insida och typtryckt hyllplaceringsuppgift på liten lapp på titelbladet. Från Löberöd och sedan Charlottenlund. Trevligt ex. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0880. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1057. Planschen visar ”Ziffrornas förkortnings sätt”.

Berlin, J. F. Starcke, 1822. 8:o. (4),248 s. Häftad och oskuren i lite nött och solkat gråpappomslag med blekt rygg. Några små lagerfläckar på titelbladet och en fläck på s. 17-18. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Michael Kosmeli (1773-1844) var tysk jurist, översättare och författare som spenderade stora delar av sitt liv på resor i nuvarande Ryssland, Baltikum, Ukraina, Georgien med flera platser. Han har beskrivits som ”the most mobile and versatile German agent in the Transottoman field in the early 19th century”.

Sthlm, Wennberg et Nordström, 1771. 8:o. Grav. titelblad,(2),540,(34) s. Samtida nött hfrbd med upphöjda bind, brun titeletikett och stänkta snitt. Ryggen med ett mindre nagg överst och titeletiketten skrapad och med en spricka tvärs över. En samtida numrering på insidan av främre pärmen. Det främre snittet med en liten fläck som trängt in i yttermarginalen på s. 27-100. Några fläckar i den övre marginalen på s. 129-32 och 384, samt en vaxljusfläck i texten på s. 184-85. Bibliotheca Walleriana 8216. ”Underrättelse om barns sjukdomar”, enligt Sten Lindroth ”det mest inflytelserika arbete, som någonsin utgivits av en svensk läkare”, publicerades först i form av små uppsatser i Vetenskapsakademiens almanackor 1753-71. Arbetet utkom första gången i bokform 1764. Föreliggande upplaga utgavs av Vetenskapsakademien och är egentligen den andra utgivna bokupplagan på svenska. Den är mycket utvidgad, bl.a. med de uppsatser som publicerats efter 1764. Lindroth skriver: ”Utan att bjuda på några märkliga nyheter ägde Rosensteins pediatriska handbok i fullständighet och moget omdöme ingen motsvarighet, och den anammades snabbt som klassisk utomlands; före århundradets slut var den översatt till åtta främmande språk”. Föreliggande upplaga avslutas med Abraham Argillanders ”Försökt sätt, at lära dumbar läsa och tala”. Linnélärjungen Argillander (1722-1800) har kallats Nordens förste dövlärare och i sin uppsats redovisar han resultaten av sina försök att lära sin dövstumme svåger Wolfgang Henricus Amadeus Helsingius att tala, läsa och skriva.

Sthlm, H. Fougt, 1772. 8:o. (2),132,135-52 s. Häftad i lite fläckigt samtida gråpappomslag. Ryggen med ett större hål och ett par småhål. Inlagan delvis loss i häftningen. Flera småveck i övre hörnet. Enstaka småfläckar. Små trycksvärtefläckar i marginalen på s. 56, 110 och 152. Lite nagg i övre marginalen på s. 29-32 och 81-86. Rostfläck efter gem överst på s. 151. På omslagets insida namnteckningar av Carl Henrik Bäck som givit boken till Johan Ludvig Bäck vilken i sin tur givit den till Christ. L. Bäck på julafton 1828. Titelbladet med svårläst gammal namnteckning. Översättning utförd av Johan Fredrik Grundel av Tourneforts (1656-1708) reseskildring ”Relation d’un voyage du Levant”. Tournefort var fransk botaniker och resan gjordes i vetenskapligt syfte.

Växjö, A. Thetzells enka, 1800. 8:o. (1),X,(5),384,389-94,(2) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad i något fläckigt och lätt nött samtida gråpappomslag och med rödstänkta snitt. Inlagan ställvis lite lagerfläckig och med fuktrand i nedre marginalen mot slutet. En solkfläck i inre marginalen på s. 145. Planschen har en handskriven pagineringshänvisning i bläck innanför plåtkanten. En tabell saknas som vanligt. Med författarens kontrollstpl inklistrad på titelbladet. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5679. Ottervik Litteratur om Blekinge 1772. Haugen A bibliography of Scandinavian dictionaries 199 för ordlistan på sidorna 171-80. Planschen är graverad av M. G. Hellström och avbildar medeltida sigill och inskriptioner. De fyra sista opaginerade sidorna är rättelser, vilka förklaras av ”auctors långwäga wistande från tryckeriet”. Rör nuvarande socknarna Jämshög och Kyrkhult i Olofströms kommun i Blekinge. Jöran Johan Öller (1740-1811) var prost i församlingen.

Lund, J. Lundblad, 1806. 8:o. (2),VIII,414 + (2),415-778,(22),779-92,(2) s. Två lätt nötta samtida marmorerade hfrbd med guldornerade ryggar och rosa titeletiketter respektive smala gröna deletiketter. Gula snitt. Blekta och något torra ryggar samt stötta pärmhörn. Små maskhål nedtill i bakre ytterfalsen på andra volymen. Fin inlaga på bra papper. Ett fåtal obetydliga småfläckar. På andra titelbladets baksida finns en anvisning att exemplaret ”bör af bokbindaren wäl planeras”, vilket råd uppenbart hörsammats. Utmärkt ex. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 22a med avvikande kollationering. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1093. Innehåller även bihanget ”om äpple- och päronträds skötsel”. Boken är uppställd alfabetiskt från ”Acer campestre” till ”Zostera oceanica”. Arbetet, som var understött av Vetenskapsakademien, är tillägnat ”landtmän af alla stånd och willkor” och beskrivs av Sten Lindroth som ”en handbok för agrara självhushållare, vilken alfabetiskt efter de latinska namnen behandlar alla vilda svenska växter som skapats till människans nytta eller skada. Där kunde allt inhämtas om foder- och oljeväxter, kryddväxter, färglavar, virkesträd, pilhäckar, nödbröd och krusbärsvin; boken var länge ett standardverk”.

Sthlm, C. Deléen respektive C. F. Marquard, 1806-08. 8:o. (12),276,(1) + (8),LVIII,498,(2) s. Två samtida ljusbruna hfrbd med guldlinjerade ryggar och bruna titeletiketter. Gula snitt. Ryggarna småfläckiga och lite flammiga. Lite nötta pärmkanter och stötta pärmhörn. Lagerfläckiga och ställvis hårt fläckiga inlagor. I början överstruken namnteckning Wilh. Eurén daterad Borås 1821, två namnteckningar av Sten Axel Smith och en av G. Kinman. Med rättelsebladen till båda delarna. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1806:1 respektive 1808:1. Bibliotheca Walleriana 11075. En översättning i utdrag till engelska utkom 1813, ”A view of the progress and present state of animal chemistry”. Berzelius var en viktig pionjär inom den så kallade djurkemien, det vill säga de kemiska processer som äger rum i levande kroppar. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Till en början ägnade han sig företrädesvis åt den fysiologiska kemien. Redan 1806 hade han utgivit första delen av sina »Föreläsningar i djurkemien». Då emellertid de tidigare arbeten av andra, varpå han i förstone ville grunda sin framställning, befunnes vara både få och bristfälliga, fann han sig föranlåten att själv företaga ett stort antal analytiska undersökningar av olika animaliska ämnen. Resultaten av dessa undersökningar finnas nedlagda dels i senare delen av »Föreläsningar i djurkemien» (1808), dels i åtskilliga smärre avhandlingar, såsom »Om djurkemiens framsteg» (1810) m.fl. De representera ett värdefullt pioniärarbete på ett vanskligt och dittills föga bearbetat område. Så stort var i själva verket B:s intresse för djurkemien, att denna antagligen för all framtid hade förblivit hans huvudstudium, därest icke vid undervisningen även bristen på en användbar lärobok i den allmänna kemien gjort sig kännbar”.

(Uppsala, Höijer, 1737). 4:o. (6),58 s. Oskuren. Helt loss i häftningen. Delvis lagerfläckig och bruntonad, det senare i huvudsak i övre marginalen. Fläck på s. 25 (vilken är felpaginerad 32). I nyare senapsgul klotlåda klädd med svartstänkt papper. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 77: ”Har förmodligen endast blifvit utdelad af författaren, utan att finnas till salu. Sällsynt”. Pjäsen är en av de första franskklassiska tragedierna skrivna på svenska språket och uruppfördes sannolikt av studenter på Distingsmarknaden i Uppsala 1739. Handlingen tilldrar sig i kung Inges hov i Uppsala och motivet är hämtat bland annat från ”Hervarasagan”.

Uppsala, 1920. 62,(3) s. & 6 plr. + SCHREBER von SCHREEB, TOR. Svenska jaktens litteratur intill år 1900. Tillägg och kommentarer. Sthlm, 1958. 30 s. Häftade. Det första arbetet oskuret med välbevarat omslag, vilket dock är loss från ryggen. Andra arbetet i nyskick. Kjellberg 920.18 respektive 958.27. Första delen är tryckt i 200 numrerade exemplar, varav detta är nr 185. Den andra är tryckt i 100 exemplar och är en av den svenska bibliografiska litteraturens riktigt svårfunna titlar. Arbetet är fortfarande standardverket vad gäller den äldre svenska jaktlitteraturen och har tillförlitliga kollationeringar etc. Tilläggsvolymen innehåller även många uppgifter om sällsynthetsgrad, vilka är hämtade ur en lång samlarerfarenhet.

Sthlm, Lundberg et comp, 1847. 8:o. Litograferat porträtt,101,(3 blanka) s. & 3 litograferade planscher. Rödbrunt hklbd från ca 1900 utan titel. Det tryckta rosa omslaget medbundet. Enstaka fläckar. Delvis lätt bruntonad. Planschen vid s. 82 med en fläck intill men utanför bild. Klisterspår efter borttaget exlibris på frampärmens insida. På försättsbladet lång anteckning om boken av Gustaf Dahl daterad Söderhamn 1913. På främre omslaget tillskriften ”assesori Knut Ljungberg digno successori”. Ett extra medbundet blad med tillskrift i bläck ”Till Umquelantaba lemnas den sällsynta skildringen öfver en värdig föregångare”. Trevligt ex. Akrell Stockholmiana 1039. Allt som utkom. Under namnet ”Rymin” beskrivs Lars Michael Camin (1767-1829) som var från Gävle och studerade i Uppsala. Han hade tjänst på apoteket Korpen i Stockholm där han 1797 inköpte apoteket Morianen vid Drottninggatan och utnämndes samma år till amiralitetsapotekare. 1803 blev han apotekare åt änkedrottning Sofia Magdalena och tilldelades 1818 efter Karl XIV Johans tronbestigning titeln assessor. Han sålde 1820 sitt apotek där författaren hade varit laborant. Assessor Camin var känd som en kunnig och samvetsgrann apotekare, men privat var han mycket egen och ansågs som ett stort original, delvis beroende på en begivenhet för starka drycker. Han ägde en fastighet i hörnet Drottninggatan och Jakobsgatan och huvuddelen av sin efterlämnade förmögenhet testamenterade han till Allmänna barnhuset respektive Strandbergska läkareinrättningen i Stockholm. I ”Svenskt biografiskt lexikon” beskrivs skriften som ”det egendomliga kvasibiografiska aktstycke” och ”skäligen plumpa och som litterär produkt enkla alster, vilket närmast har karaktären av smädeskrift” [...] ”men obestridligt är skildringens värde som tidsbild, då den tecknar dryckesvanorna inom vissa bättre lottade kretsar under början av Karl Johanstiden”. Knut Ljungberg (1836-1912) var apotekare och ägde från 1873 till sin död apoteket Morianen. Gustaf H. J. Dahl var apotekare i Delsbo och hade en väl vald samling medicin, farmakologi, veterinärmedicin, brunnslitteratur, botanik och annan naturvetenskap samt litteratur om Hälsingland. Hans fina bibliotek såldes efter hans död på auktion 1943.

Sthlm, L. Salvius, 1747. 8:o. 60 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Snedläst. Titelbladet lagat i gammal tid i yttermarginalen. En del lager- och småfläckar. Fläckar på s. 32-33 och sista sidan lite solkig samt med en mindre lagad reva i övre marginalen. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Från Ericsberg. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 3597, Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9198 och Bibliotheca Walleriana 14752. Bakom utgivarens initialer döljer sig Carl von Linné som i förordet berättar att Robergs tre tal ”kommo för någre år sedan, på en auction, oförmodeligen i min händer” och då ”de både ofta och mycket förnögt mig, har jag trot, at jag häldre borde gifva ut til mine k. landsmäns ro, nöge och tidsfördrif, än at låta dem multna ibland mina papper”. På slutet har han även avtryckt två av Robergs dikter. De tre talen, som hölls 1738, 1739 och 1740, är, som Warmholtz skriver, ”likmätigt författarens lynne, dels comiska, dels satyriska; gifva likväl någon uplysning om medicinens tilstånd, den tiden vid Upsala academia”.

Göteborg, S. Wahlström, 1827. 16:o. Front,104 s. & 3 plr. Häftad i samtida nött och ngt solkigt gråpappersomslag. Oskuren. Inledningsvis med några småfläckar. Fuktfläck i marginalen på s. 99. Poeten Johan Anders Wadman (1777-1837) har kallats ”Göteborgs Bellman”.

Skara, F. J. Leverentz, 1799. 4:o. 56 s. & 3 utvikbara grav. plr. Bra marmorerat pappbd från 1900-talets mitt med svart titeletikett i skinn. Det ursprungliga gråpappersomslaget medbundet. Gamla anteckningar på insidan av främre omslaget och även på titelbladet. Med författarens tyvärr hårt beskurna dedikation och delvis lite beskurna egenhändiga rättelser och tillägg i bläck, bl.a. på s. 49-50, som blivit invikt. Med Chr. Aug. von Sydows namnteckning daterad den 30 november 1840. Spår av Arvid Mårtenssons namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3702 anger felaktigt fyra planscher. Allt som utkom. Planscherna, som är graverade av Elias Martin, föreställer en gånggrift vid Dala och Askeberga stenar, bägge efter Hilfeling, samt ett fantasiporträtt av Torgils Knutsson på Kungslena. Detta arbete har en komplicerad förhistoria: det föregicks av ”Politiska erinringar” 1793 som inarbetades i den 1795 utkomna ”Politiska erhinringar”. Ur den sistnämnda trycktes en omarbetad del av det första stycket 1798 under titeln ”Politiska erinringar”, följt av detta arbete året därpå. Tham redovisar här sina politiska och historiska reflexioner över bland annat de gamla göternas styresskick med hänvisningar till olika äldre urkunder och lagböcker samt sagalitteraturen. Författaren pläderar för sin aristokratiska grundsyn och kritiserar skarpt tryckfriheten och demokratiska strävanden i samtiden. I dedikationen ber Tham att skriften inte ska utlånas.

Linköping, P. Pilecan, 1740. 8:o. (34),443,(3) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Med några träsnittsillustrationer i texten. Något nött samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg. Blindpressat ramtryck i våglinjer på pärmarna. Svartpressad kantdekor, vilken är delvis avnött. Röda snitt. Ryggen lite blekt och med något nötta men hela falsar. Med enstaka småfläckar. En liten marginalanteckning på s. 274. På försättsbladet namnteckningar av Oldenburg och C. F. Allen, stpl för C. Bricka och namnteckning av C. Neergard. Bokhandelsetikett från Thulin & Ohlson i Göteborg. Trevligt ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2200. Tryckt ”på auctoris egen bekostnad”. Med hyllningsverser av G. Wilskman, D. L. Hodell, P. Wetterstén, J. Westerstrand, J. Sparschuch och W. A. Wennerdahl. Arbetet söker sammanfatta all tillgänglig information om klosterväsendets historia i Sverige och beskriver även de enskilda klostren. Biskopen i Linköpings stift, Andreas O. Rhyzelius (1677-1761), karaktäriseras av ”Svenskt biografiskt lexikon” som ”en av våra tidigaste källkritiska historiker och urkundssamlare”. ”Monasteriologia Sviogothica” är ”i långa stycken alltjämt (1997) användbar och rymmer material som eljest inte är tillgängligt men som vid modern prövning visat sig vara habilt”. Rhyzelius omfattande arkivforskningar resulterade bland annat i upptäckten av den heliga Birgittas kanonisationsbulla. Boken har en fin provenienskedja av danska boksamlare och historiker från Frederik Oldenburg över C. F. Allen till C. Bricka samt C. Neergaard. Den danska kammarherren Frederik Oldenburgs (1767-1848) boksamling präglades av hög kvalitet: ”skrivpapir, spejlbind eller originalt papirbind”. Hans efterlämnade bibliotek, som bestod av ungefär 10000 nummer, varav 108 handskrifter, såldes på auktion 1849. Carl Ferdinand Allen (1811-71) var historieprofessor i Köpenhamn och skrev bland annat ”De tre nordiske rigers historie 1497–1536”. Carl Frederik Bricka (1845-1903), dansk riksarkivarie, var redan i sin ungdom en stor bokvän. När han bodde hemma hos föräldrarna var han tvungen att hyra ett extra förråd för att få plats för de 700 nummer han köpt på Allens auktion 1872. Brickas boksamling omfattade så småningom över 8300 band.

Sthlm, A. J. Nordström, 1788. 4:o. (4) s. Tagen ur band och insatt i en ny smal gråpappersryggremsa. En del lagerfläckar. Upplagor trycktes även i Göteborg, Linköping och Örebro. Slaget vid Hogland får väl i sanningens namn sägas vara ett strategiskt nederlag men den svenska allmänheten fick bland annat genom Bellmans populära dikt den motsatta uppfattningen.

Sthlm, Z. Hæggström, 1831. 8:o. VIII,473,(7) s. + LÆSTADIUS, PETRUS. Fortsättning af journalen öfver missions-resor i lappmarken, innefattande åren 1828-1832. Sthlm, H. G. Nordström, 1833. 8:o. (2),IV,(2),536 s. Två nära samtida hfrbd med guldornerade ryggar och grönstänkta snitt. Ryggarna blekta, torra, nötta och lite repiga. Skinnet vid ytterfalsarna nött. Bra inlagor med enstaka diskreta marginalanteckningar. En del råkanter på sina håll. Med Artur Hazelius diskret skrivna namnteckning på försättsbladet i första volymen och hans blyertsanteckningar på bakre pärmarnas insidor om stycken av Læstadius som han publicerat i ”Fosterländsk läsning”. Bring Itineraria svecana 498 och 507. Marklund Övre Norrland i litteraturen 3600 och 3604. De sju sista sidorna i första volymen är reklam för L. L. Laestadius bok ”Om möjligheten och fördelen af allmänna uppodlingar i Lappmarken; jemnte förslag till en nybyggsscholas anläggande derstädes, eller anvisning att på allmän bekostnad befrämja allmänna uppodlingar i nämnda landskap, till båtnad för staten”. Lappmarksmissionären Petrus Læstadius (1802-41) var bror till Lars Levi och kyrkoherde i Vibyggerå. Hans ”Journal” är en viktig etnologisk källskrift till samernas seder och bruk, då Læstadius – som själv talade lulesamiska – nedtecknade detaljer ur vardagslivet på ett sätt som saknade föregångare. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Læstadius relation till samerna att han var ”den förste bland lappmarksbeskrivarna [som] har kunnat upplysa om denna folkgrupp med den inre samhörighetens insikt o värme o samtidigt med forskarens vetgirighet o distans”. Till detta bidrar den levande berättarstilen som gjorde Læstadius till ett litterärt löfte, om än aldrig fullt infriat. Artur Hazelius (1833-1901) gav ut ”Fosterländsk läsning för barn och ungdom” 1868 där han återpublicerade stycken ur bland annat skönlitterära, historiska och topografiska verk. Detta var en slags förövning till hans forsatta karriär att levandegöra Sverige och det svenska kulturarvet. Hans intresse för samerna, deras liv och föremål syns fortfarande på Skansen och i Nordiska museets utställningar och samlingar.

Amsterdam, J. Wolters & Y. Haring, 1687. 8:o. Extra grav. titelblad,(10),398,(12) s. Med gravyrer i texten på s. 132-35, 159, 161-64, 166-68, 172, 180, 187-89, 202, 124. 133, 237-38, 242-43, 248, 253-55, 259, 262, 265-68, 270, 272, 276, 284-89 och 377. Samtida lätt nött pergamentbd med spår av handskriven ryggtitel. Reva i yttermarginalen på s. 99. Svag fuktfläck upptill på s. 289-338. Anteckning på försättsbladet: ”Vigilantibus 1729”. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1310, noten. Första upplagan trycktes 1685. Arbetet är en grundlig och lärd genomgång av antika författares uppgifter om amasoner, kvinnliga krigare. Arbetet är rikt illustrerat med bland annat myntavbildningar. Pierre Petit (1617-87) var läkare i Paris.

Norrköping, A. F. Raam, 1798. 8:o. (14),336,(1,1 blank),337-716,(18) s. & 5 utvikbara grav. plr & 2 utvikbara grav. kartor. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titel- respektive grön deltiteletikett. Blågröna snitt. Ryggen blekt och torr. Ett handskrivet register på eftersättsbladet. En i stora drag bra inlaga. En reva i yttermarginalen på s. 7 och ett avrivet nedre hörn på s. 17. Smärre solkfläckar förekommer sporadiskt, t.ex. på s. 138-48 och 645-58. Ett inklistrat samtida tidningsurklipp på s. 162 och en likaledes inklistrad recension på insidan av den bakre pärmen. Med J. O. Wedbergs exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6276. Ranius Böcker om Östergötland 513. Rahmström Bidrag till en bibliografi om vallonerna 507. Med de ibland saknade subskribentförteckningarna. Vyn över Norrköping är graverad av J. P. Cumelin och är en försiktig bearbetning av planschbladet ur Dahlbergs ”Suecia antiqua”. Bland övriga planscher märks en vy över staden från norr och avbildningar av stadskyrkan och spinnhuset. Hans Olof Sundelius (1764-1821) var vice pastor i Adelöf i Linköpings stift. I förordet skriver han att han uppmuntrats i sitt arbete av J. H. Lidén, denna ”Norrköpings Mecænas”. Registret på eftersättsbladet är till kapitel XIII i första delen ”om namnkunnige och lärde män”. I det inklistrade urklippet på s. 162 noteras att greve Gustaf Douglas svårligen kunde ”inlossa ryssarne till Norrköping” år 1719 då han vid det tillfället var i fångenskap i Ryssland. Recensionen är ur ”Journal för svensk litteratur”.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1851-52. 8:o. XVII,(1),446 s. & 1 litograferad karta + (2),267 s. Med en del illustrationer i texten. Samtida ljusbrunt hfrbd med rikt guldornerad rygg och grönsprängda snitt. Någon enstaka fläck, t.ex. på s. 247 i första delen. Många blyertsanteckningar där och på s. 103-13 i avsnittet om dialektala ord. Även några förstrykningar med bläck i marginalerna. Med Skottorps vackra exlibris och P. von Möllers på Skottorp ägarstpl. Mycket fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5726. Bördh Dalslandslitteratur 1519. Komministern i Kila Anders Lignells (1787-1863) viktiga Dalslandsbeskrivning är uppdelad i dels en allmän historisk och systematisk översikt, dels en noggrann beskrivning härads- och sockenvis. Arbetet väckte uppmärksamhet redan i samtiden, belönades av Vitterhetsakademien och C. G. Styffe skrev i en berömmande recension att verket ”i omfattning och grundlighet lämnar de flesta om ej alla andra landskapsbeskrivningar långt efter sig”. ”Svenskt biografiskt lexikon” tillägger att ”detta omdöme har blivit bestående o L:s arbete har på grund av författarens akribi o kritiska behandling av källmaterialet inte förlorat sin aktualitet”. Åtskilliga tidigare inte publicerade äldre handlingar anföres här i sin helhet. Peter von Möller (1809-83) byggde upp en fin boksamling på Skottorps slott i Halland. Han var en föregångsman inom lanthushållningen, bland annat som pionjär när det gällde användandet av guano för konstgödsling; så till den grad att bruksägaren och riksdagsmannakollegan C. G. Indebetou menade att von Möller ”borde ha haft Guanoöarna i sin vapensköld”. Han adlades för sina förtjänster i samband med Karl XV:s kröning. Möller intresserade sig för Hallands historia och språk. 1858 gav han ut ”Ordbok öfver halländska landskapsmålet” och anteckningarna i detta exemplar har samband med hans jämförande dialektforskning.

Jena, Bran’schen Buchhandlung, 1821. 8:o. (2),204 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Omslagets rygg med revor och trasig i häftningen. Svag fuktrand i titelbladets nedre marginal. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Översättning av ”Travels in Sicily, Greece, and Albania” som utkom 1820. Thomas Smart Hughes (1786-1847) var präst och historiker. Han blev 1812 informator för den unga Robert Townley och gjorde med honom en två år lång bildningsresa genom Spanien, Italien, Sicilien, Grekland och Albanien, platser som beskrivs i föreliggande reseskildring.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1834. Stor 12:o. 240 + 241-451 s. Två oskurna häften i tryckta gråbruna omslag, de främre omslagen lagerfläckiga. Första häftet ouppskuret från s. 13 och det andra från s. 253. Något fläckiga i övre och yttre marginalerna. Louis Stedingks namnteckning daterad den 29 augusti 1834. Från Elghammar. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 39. Första delen av ”Nya teckningar utur hvardagslifvet” i första upplagan som innehåller romanen ”Presidentens döttrar, berättelse af en guvernant.” Inom tjugo år hade romanen översatts till danska, engelska, franska, holländska, polska och tyska. Till största delen är exemplaret ouppskuret, dock är de allra sista sidorna uppskurna; läsaren ville väl se hur det skulle gå på slutet! ”Och nu, min älskade läsare, – om jag kunde bjuda dig en behagligare tafla, än den af ett älskande och lyckligt par, at ett hem, en förgård till himmelen, – så skulle jag söka frambringa den, för att göra dig nöje; – Men som jag ej ser mig god dertill, så . . . . bort penna!”

U.o., 1633. 8:o. 480 s. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och dubbla guldpräglade pärmbårder med hörnstämplar. Ryggen skadad upp- och nedtill. Pappret på insidan av bakre pärmen har lossnat från denna. En överstruken gammal namnteckning i övre marginalen på titelsidan. Inlagan med sporadiska småfläckar och gamla marginalnoteringar. Några solkfläckar i nedre marginalen på s. 52, 221 och 264. Ett par mindre tryckbläckplumpar på s. 106-07. Med ett oidentifierat utländskt gammalt grav. exlibris med valspråket ”Pro rege et patria”. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 3796. Det finns exemplar som har ett kompletterande register om 40 opaginerade sidor. Andra upplagor trycktes i Rouen och Genève 1633, liksom ytterligare minst en upplaga utan tryckort. Flera nya upplagor och översättningar utkom följande år. Friedrich Spanheims (1600-49) mycket spridda arbete om det trettioåriga kriget med en beskrivning om slaget vid Lützen, som även utkommit separat. Hierta kallar föreliggande upplaga för den första.

Uppsala, 1927. 161,(1 blank,1) s. Med inklistrade illustrationer i texten. Titelsidan och dedikationsbladet tryckta i rött och svart. Ngt nött brunt halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerad och blindpressad rygg samt övre guldsnitt (Hedberg). Omslaget medbundet. Ryggen blekt och med några repor. I ngt nött skinnskodd marmorerad pappkassett. Tryckt i 25 numrerade exemplar, varav detta är nr 6 och tryckt för Gustaf Clemensson. Innehåller uppsatserna ”Svenskt i ’Blätter für literarische Unterhaltung’ 1827-1845” av Ruben G:son Berg, ”De äldsta trycklistorna från Göteborg” av Gustaf Clemensson, ”Bokbindare i Jönköping 1672-1900” av Arvid Hedberg, ”Linné och Patriotiska sällskapet” av Johan Markus Hulth och ”Ur A. O. Rhyzelii självbiografi i Linköpings stiftsbibliotek” av Gustaf Odencrants. Den sistnämnda avslutas med genealogiska tabeller över Rhyzelius släkt.

Sthlm, P. Hesselberg, 1778. 8:o. (14),448 + (2),449-908,(17) s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, mycket rikt guldornerad rygg och beige titeletikett som sitter ihop med ett smalt grönt nummerfält. Röda snitt. En skada i rygghuvudet och en del småsprickor i titeletiketten. Spår av auktionslapp på frampärmens insida. Enstaka småfläckar. En liten fuktfläck i översta marginalen på s. 689-714. Ett fåtal tillskrifter i bläck, t.ex. på s. 760 och 842 samt i registret. Samtida anteckning på grekiska på försättsbladet och anteckningar på latin på eftersättsbladet. På frampärmens insida samtida prisanteckning och namnteckning av S. [?] H. Swedenborg. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 23. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus addenda 679a. En ny upplaga utkom 1782. Bergius största litterära arbete och en handbok i naturens läkemedel, uppställd efter Linnés sexualsystem. Tyngdpunkten ligger på köksväxter och för varje läkedoms- och köksört beskriver han ingående växtens utseende, egenskaper och medicinska användning. Vid alla växter finns en rubrik ”Usus” och vid vissa av växterna står det bara ”culinaris”!