Søkeresultat

Uppsala, J. H. Werner, (1703). Liten 8:o. (8),55,(2) s. Med en fin träsnittsillustration på s. (7). Häftad och i en nött samtida marmorerad ryggremsa. Titelbladet lagat i inre marginalen. Bra inlaga. Med en samtida tillskrift nederst på titelsidan: ”Mons: Termanius”. Lidén Catalogus disputationum 29. Med hyllningsverser av O. Nauclerus och Widichindus Harkman. I ”Daniels bok” beskrivs hur den babyloniska konungen Nebukadnessar II av gud straffas och under lång tid tvingas leva som ett oskäligt djur innan han återfår sitt förstånd och kungarike. På det fina träsnittet i Palmroots avhandling, signerat ”BT”, ses den förvildade Nebukadnessar gå på alla fyra och i bakgrunden skymtar bland annat Babels torn. I avhandlingens andra kapitlet, på s. 47-55, beskrivs lycanthropi, det vill säga människors förvandling till varulvar. Där omnämns bland annat Olaus Magnus beskrivning av lettiska varulvar.

Karlskrona, Kongl. amiralitets boktryckeriet, 1770. 8:o. (15,1 blank),1035,(1 blank,4) s. Med några träsnitt i texten. Nött och lagat samtida hfrbd med upphöjda bind, blindpressad linjedekor och beige titeletikett med stor spricka i. Stänkta snitt. Ny rygg med den gamla ryggen uppklistrad och förstärkta innerfalsar. Hårt stötta pärmhörn. Enstaka fläckar. En stor fuktfläck med litet rostspår på s. 100-03, liten rostfläck på s. 484 och ett par minimala dito på s. 1002. Liten blyertsanteckning i marginalen på s. 275. I början och slutet medbundna tjugo sidor tätt skrivna anteckningsblad, delvis i tabellform. Namnteckning Alfred Hjelmérus daterad Lund 1888, I. Müntzings exlibris utfört av Albert Engström och Per Gustavis exlibris. Intressant ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 478. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 84. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 1057. Med ett företal av J. Rogberg. Kapitlet om Smålands naturalhistoria på sidorna 16-26 är författat av Carl von Linné. Träsnitten på sidorna 235, 745 och 761 avbildar runinskrifter och är skurna av kyrkoherden Wirgander. De många anteckningarna i början och slutet rör Småland och är skrivna vid bokens utgivning eller strax därefter. Müntzings exlibris är utfört av Albert Engström och har ett jaktmotiv i skärgården med flygande änder i soluppgången. I förgrunden anas en jägare med gevär. Det är samma exlibris som jaktsamlaren Richard Müntzing använde.

Skara, H. A. Moeller, 1747. 8:o. 157,(9) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. + AKEN, F. M. von. Hus- och landt-apotheks tilökning/ hwaruti the omständigheter, som hittils hufwudsakeligen förhindrat rofdjurens utödande, warda beskrefne, tjenlige medel theremot wälment föreslagne, och sjelfwa utödnings sättet med et starkare förgifts tilredande än thet förra, samt åtskillige påminnelser therwid, merkeligen förbättradt, så ock en liten anmärkning wid thet äkta får- och gete-pulfweret. Samt et annat härligt präservative emot sjukdomar och farsoter för hästar och andra boskaps kreatur. Jemte bifogada bewis och wittnesbörder öfwer the til odjurens förödande förut upgifna medlens gjorda werkan. Örebro, J. Lindh, 1756. 8:o. 90 s. Kraftigt nött och trasigt samtida hfrbd med mycket defekt rygg och hårt nötta pärmar där det underliggande träet tittar fram och en bit av det saknas upptill på frampärmen. Falsarna sköra, särskilt den bakre. Inlagan med tanke på de yttre omständigheterna i bra skick med sporadiska småfläckar. Några kraftigare rostfläckar på s. 41-48 i yttermarginalen i det första arbetet och i texten på s. 23-24 i det andra. Med Anders Gilanders, Gust. Fr. Anstrins och Bernhard Gustafssons namnteckningar. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1724 respektive 1725. Schreber Den svenska jaktens litteratur 6 respektive 7. Bibliotheca Walleriana 10506a för det första arbetet. Uppgiften ”Andra gången uplagdt” på det första arbetets titelblad syftar på den året innan utgivna, också i Skara tryckta ”Hus- och rese-apotheque” ur vilken detta är ett sammandrag. Det andra arbetet är ett fristående tillägg till det första arbetet

Vänersborg, S. Svanholm, 1782. 8:o. 14,(2 blanka) s. Oskuren. Litet hål i titelbladet efter avlägsnat sigill. Med ett tillägg i bläck av utgivaren på s. 7. Fint ex. med delvis raderad dedikation till ”herr hofpredik. Gezelius”. Ej i Setterwall Svensk historisk bibliografi. Första utgåvan av det så kallade ”Hammarstakalendariet” som enligt ”Scriptores rerum svecicarum medii aevi” I, 1818, s. 237 bara trycktes i åtta exemplar! Birger Nilsson Grip dog 1565 så uppgifterna för åren fram till och med 1576 är sannolikt kompletterade av dottern Margareta Grip. Innehåller vid sidan av en del rent historiska uppgifter i huvudsak anteckningar rörande Birger Nilsson och hans familj. Hans sätesgård var Vinäs i Tjustbygden.

Sthlm respektive Uppsala, 1883-86-(87). (2),116,116a-b,117-253,(1) s. Ngt nött svart hfrbd med upphöjda bind och guldornerad rygg. Övre guldsnitt, övriga snitt oskurna. Med Frederik Heymans exlibris och Johannes Rudbecks namnteckning daterad 1902. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 32. Allt som allt tryckt i 50 exemplar och endast i denna upplaga. Med uppsatser om ”Guds verk och vila”, kopparsticken i ”Suecia antiqua et hodierna”, ”Dialogus creaturarum” m.m. samt med en utgåva av Bureus ”Sumlen” och andra anteckningar, liksom en nyckel till J. G. Rothmans ”Philolalus Parrhesiastes eller den pratsjuke fritalaren”.

Sthlm, H. A. Nordström, 1803. 8:o. Grav. front,(8),200 s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 stor utvikbar grav. plansch. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappomslag med en titeletikett av papper där den handskrivna titeln bleknat bort. Ryggen blekt. En fin inlaga med endast några enstaka lagerfläckar. Ett par svaga fuktfläckar i yttermarginalen från s. 196 till slutet. Trevligt ex. från Ericsberg. Bibliotheca Walleriana 4188. Allt som utkom. Frontespisen av Er. Acharius och graverad av E. Åkerland och den ovanliga stora planschen ritad av Fahlcrantz och graverad av C. Akrel. Innehåller kapitlen ”Öfversigt af de chroniske sjukdomarne i lifvets alla åldrar. Om mineral-källor och bad-inrättningar i allmänhet. Om dessas företräde framför alla andra medel til hälsans återställande i de nämnde sjukdomar och til erhållande af en högre ålder”, ”Medevi hälso-brunn för 125 år sedan; och Medevi med sina nu förbättrade anstalter för hälsa och beqvämlighet”, ”Korrt beskrifning öfver de chroniska sjukdomar, för hvilka Medevi hälsobrunn visat sig verksammast och af erfarenheten blifvit godkänd såsom tilförlitelig” och ”Dieten i allmänhet jämte utstakning af den bästa tiden för en brunnscur. Lefnadssättet vid Medevi med dess nöjen och förströelser”. Enligt företalet skulle överskottet av boken tillfalla Medevis fattigkassa. Sven Anders Hedin (1750-1821) var kunglig livmedikus och brunnsintendent vid Medevi 1798-1808.

Paris, imprimerie de Lottin l’aine, 1764. 8:o. Graverad front,(4),XVIII,(2),584 s. Samtida lackat och vackert marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och brun titeletikett i marokäng. Pärmarna med tredubbla ramlinjer i guld och kantförgyllning. Blåmarmorerade snitt och vackra marmorerade för- och eftersättspapper. Litet nagg överst i ryggen. Mindre maskhål i främre falsen vid det näst översta bindet. Ett par minimala maskhål i bakre ytterfalsen. Enstaka fläckar. Ett litet brunstråk på sista sidan. Försättsbladet med namnteckning Gustav Bonde och ett sentida diskret blindpressat monogram ”EHS”. Från Säfstaholmsbiblioteket med dess exlibris. Denna brett upplagda handbok kritiserar såväl Jethro Tull som Duhamel du Monceau. Den ”blinde excellensen” Gustaf Trolle-Bonde (1773-1855) erhöll såsom innehavare av Trolleholms fideikommiss tillstånd att kalla och skriva sig Trolle-Bonde 1809. I sin ungdom gjorde han och hans bror en lång studieresa i Europa, under vilken han förvärvade många böcker inom skilda ämnesområden. Som blivande stor godsägare var lanthushållning ett givet ämne. Han samlade sina och äldre generationers böcker i biblioteket på Säfstaholm. Huvuddelen av detta bibliotek såldes på auktioner 1921-32.

Sthlm, Nordströmska boktryckeriet, 1842. Folio. X,312 s. & 2 litograferade plr. Rött samtida saffianbd med guldornerad rygg och helt guldsnitt. Smala guldpressade pärmbårder med hörnstämplar, kantförgyllning och guldpräglade inre denteller. Ryggen blekt och ngt nött. Falsarna delvis spruckna. Pärmhörnen nötta. Ren inlaga. Med Karl XIV Johans förgyllda pärmexlibris och Gustaf Berndtssons exlibris. Ytterligare två delar och ett supplement utkom 1844-53. Setterwall Svensk historisk bibliografi 550. Wingborg Litteratur om Dalarna 7753. Sjögren Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken nr 18, figur 275. Föreliggande exemplar omfattar del I som möjligen var den enda del som utkom under Karl XIV Johans livstid, då del II utkom 1844. Del I avtrycker 282 handlingar med anknytning till Dalarna skrivna åren 1248-1509. I slutet återges i faksimil den första raden ur 21 olika urkunder.

Strängnäs, Z. Brockenius, (1659)-1661. 8:o. (20),121,124-694,(32) s. Samtida pergamentbd med handskriven ryggtitel. Ofärgade snitt. Lite solkigt titelblad. Fuktränder i hörnen på de första åttio sidorna. Spridda lagerfläckar och fuktfläckar. Arket Kk, s. 503-18, föreligger i dubblett. Mot slutet några ouppskurna bladpar. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Fint ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 592. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 4835 för uppsatsen om Karl X Gustav, vilken skrevs av sonen Johan Oljequist. Den återfinns här i slutet men saknas i vissa exemplar, tidigare bland annat i Kungliga bibliotekets. Boken innehåller i övrigt ett knappt tjugotal smärre teologiska arbeten försedda med egna titelblad och impressum. Hoppet i pagineringen har uppstått efter slarv vid sättningen, men ej uppmärksammats av Collijn. Den lärda Johannes Matthiæ (1593-1670) var hovpredikant och följde Gustav II Adolf under fälttågen. Han fick efter kungens död ansvaret för den minderåriga drottning Kristinas uppfostran och blev efter fullgjort värv biskop i Strängnäs 1643. Matthiæs skrifter förbjöds genom tryckt förordning 1662 och han avsattes från sin tjänst 1664. Zacharias Brockenius var Strängnäs fjärde boktryckare och verksam 1644-71.

Sthlm, H. A. respektive A. J. Nordström, 1797-1801. 8:o. (2),102 + (2),182 + (2),107 + (2),157,(1) + (2),176,(4) + (4),138,(2) + (2),205,(1) + (2),188,(1) + (2),190 + (2),89,(4) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (4),135,(1) + (2),116,(1) + (2),157 + (2),120 + (2),151,(1 blank,10) + (2 blanka,2),215 + (2),131,(5) s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 utvikbar tryckt tabell + (4),207 + (2),183,(1) + (2),218 + (2),144,(4) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (6),449,(1) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller & 3 utvikbara grav. plr. Fem lite nötta samtida hfrbd. Volym I i lätt nött med guldornerad rygg, beige titeletikett och oval nummerskylt infälld i grönt fält samt stänkta snitt. Volymerna III-V i snarlika men ljusare band. Volym II i avvikande band med guldornerad rygg, beige titel- och deletikett samt fläck upptill på ryggen. I volym II bortskrapad namnteckning och några små bläckfläckar på snittet. Detta band är uppenbarligen kompletterat senare; i band I finns en anteckning att häfte 14-18 saknas i sviten (vilket alltså inte längre stämmer). Inlagorna med enstaka fläckar. Kartan i häfte 27-28 med liten reva vid infästningen. Ej helt enhetlig men ändå acceptabel svit. 1 utvikbar tabell saknas i femte årgången. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 330 b. Samtliga nummer ovanligt nog i första upplagan. Föregicks av Adlersparres ”Läsning för landtmän” 1795-96. Ryktbar tidskrift där innehållet är en blandning av vitterhet, lanthushållning, ekonomi, juridik, filosofi och politik. Den lär ha kallats ”Läsning i brännbara ämnen” i samtiden. Bland medarbetarna fanns Adlerbeth, Franzén, Gyllenborg, Järta, Oxenstierna och Leopold, som var den flitigaste bidragsgivaren. Här finns texter av och om Kant, Gibbon, De Lolme och inte minst Adam Smith, som genom denna tidskrift blev bekant för den svenska allmänheten. Sammanlagt finns nio översatta texter av Smith i tidskriften. Utförligt och illustrerat med en karta presenteras Maclean och hans omdaningsarbeten på Svaneholm.

(Västerås), E. Lauringer, 1655. 8:o. (16),528 s. Titelsidan med typografiskt ramverk. Nött och mycket solkigt och bruntonat samtida pergamentband. Titelbladet med många små bläckfläckar. Fuktrand i yttre marginalen på s. 1-16 och några övriga fuktränder i marginalerna. Spridda fläckar av olika slag och dessutom några solkigheter i nedre hörnet. Många samtida understrykningar och några marginalnoteringar. Pärmarnas insidor med flera delvis överstrukna gamla anteckningar. Titelbladet med Laurentius Ternerus namnteckning daterad 1691 och ägartillskrifterna Bergenholtz [?] och Cronander. Pärmens insida även med G. O. Adelborgs kollationeringsanteckningar i blyerts, troligen för Björck & Börjessons katalog 442 enligt en bifogad pappersremsa. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 503, noten. Med errata på s. 432, därefter vidtar ett ”Supplementum”. Denna variant finns enligt Collijn bara i Linköpings stiftsbibliotek, men numera även på Kungliga biblioteket. Laurentius Ternerus (1635-1713) var vid denna tid kyrkoherde i Vrigstad i Småland. Han kom från Femsjö och var i barndomen stum. Föräldrarna lovade att han skulle bli präst ifall han fick talförmåga. Han studerade både i Åbo och Uppsala.

Sthlm, J. G. Lange, 1775. 8:o. 88 s. Häftad i samtida gråpappomslag. Enstaka småfläckar. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Fint ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1282. Med en avtryckt rekommendationsskrivelse av Pehr Wargentin på Vetenskapsakademiens vägnar. Författaren var trädgårdsmästare vid botaniska trädgården i Uppsala 1764-95 och hänvisar i texten ofta till sin förman Carl von Linné. Han var även ansvarig för trädgårdens djur, t.ex. dess markattor, tranor, påfåglar, papegojor, en struts och en kasuar. I sitt företal skriver Broberg att om detta hans arbete mottogs välvilligt skulle han inte dröja ”at meddela ytterligare anmärkningar wid trägårds-skötseln”. Så skedde tyvärr dock aldrig.

Sthlm, A. J. Nordström, 1792. 8:o. Grav. porträtt,(2),118 s. + FRANKLIN, BENJAMIN. Fortsättning af Benjamin Franklins enskilta lefwerne. Sthlm, A. J. Nordström, 1792. 8:o. 119-218,(4) s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, blekt röd titeletikett av pergament och rödstänkta snitt. Bra inlaga med endast enstaka obetydliga småfläckar. Med Jonas Gabriel Bloms namnteckning och två stplr, den ena från Göteborgs realläroverk och den andra som talar om att boken är skänkt av J. G. Holmstedt. Sabin A dictionary of books relating to America 25618. Det graverade porträttet stucket av Snack. De sista fyra opaginerade sidorna utgörs av bokannonser för Utters bokhandel. På sidorna 192-209 återfinns ”Den ärlige Richards wetenskap”, som under 1800-talet flera gånger trycktes separat som folkbok.

Sthlm, P. J. Nyström, 1737. Stor 4:o. (20),224,(4) s. & 1 stor grav. vy & 1 utvikbar träsnittskarta. Med flera träsnitt i texten. Nyare ljusbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind och sparsam svartpressad ryggdekor samt stänkta pärmpapper. Gamla stänkta snitt. Spridda lager- och småfläckar. Enstaka smärre fuktränder, se t.ex. på s. 148-56, mest i övre marginalen. Kartan med gammal lagad reva på baksidan i övre hörnet. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 411. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1337: ”Myntverket/ med myntavbildningar”. En andra upplaga trycktes som följetong i ”Arboga tidning” 1881-83 och en ny upplaga utkom 2001. Arbogagravyren är ur ”Suecia antiqua et hodierna” och graverad av J. v. d. Aveelen 1703. Med åtta tryckta dedikationverser av författaren och hyllningsverser av C. J. Posselt, C. E. Dillman, J. Ehrenström och L. Wendelius. Jacob Benjamin Lohman (1708-82) var född i Arboga och verksam som först rektor och sedan präst i staden.

Lund, 1795. 8:o. 102,(2 blanka) s. Tagen ur band. Oskuren endast lätt putsad inlaga. Några enstaka små lagerfläckar. Fint ex. Du Rietz Gastronomisk spegel 54. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 422. En andra upplaga utkom i Strängnäs 1834. ”Ett av den store skaldens mest sällsynta arbeten” enligt Du Rietz.

Sthlm, L. Salvius, 1755. 8:o. (14),66 s. + BERGIUS, PETER JONAS. Försök til de uti Swerige gångbara sjukdomars utrönande, för år 1755. Efter de till kongl. Colleg. medicum af provincial medicis insände berättelser och egna i Stockholms stad gjorda rön och anmärkningar, til det allmännas tjenst, upsatt. Sthlm, L. Salvius, 1756. 8:o. (8),120 s. + BERGIUS, PETER JONAS. Försök til de uti Swerige gångbara sjukdomars utrönande för år 1756. Efter de till kongl. Colleg. medicum af provincial medicis insände berättelser och egna i Stockholms stad gjorda rön och anmärkningar, til det allmännas tjenst, upsatt. Sthlm, L. Salvius, 1758. 8:o. (4),92 s. Trevligt mörkbrunt stänkdekorerat pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Gamla stänkta snitt. Det första arbetet är tämligen lagerfläckigt i början och till viss del även mot slutet. Enstaka obetydliga fläckar för övrigt. Allt som utkom. Genom Collegium medicums försorg samlades vid 1700-talets mitt ett rikt material in från landets provinsialläkare rörande olika farsoter och deras härjningar. Från 1755 och ett par år framåt sammanställdes dessa uppgifter av Peter Jonas Bergius i denna serie, senare gjorde kollegiets tryckta riksdagsrelationer samma tjänst. Bland de rapporterande provinsialläkarna märks bland andra Johan Haartman, Lars Gumælius, Nils Retzius, Johan Gustaf Wahlbom, Sven Brodd och Johan Otto Hagström, men även Nils Rosén von Rosenstein bidrog med information. Abraham Bäck har skrivit ett efterord i första arbetet och Johan Haartman en avslutande text i andra arbetet.

Västerås, P. Devall, 1744. 8:o. (24),208 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Trevligt klistermarmorerat pappbd från 1700-talets slut. Gula snitt. Hårt blekt rygg och med några mindre ytliga skador på pärmsidorna. Inlagan delvis lite bruntonad. Helt obetydlig fuktrand i övre marginalen. Liten fläck på s. 71-82. Lundwall Bibliografi över science fiction & fantasy s. 269. En ny upplaga utkom 1767. Översatt av den flitiga Christian Gustafsson Roman. Företalet undertecknat med pseudonymen ”Ludwig Ernst von Faramund”. Den tyska upplagan, ”Die glückseeligste Insul auf der gantzen Welt, oder das Land der Zufriedenheit”, utkom 1728. ”En rent utopisk skildring af absolut okonstnärlig art”, enligt Böök i ”Romanens och prosaberättelsens historia i Sverige”. Han menar dock att den kan ha påverkat Bergeströms ”Indianske bref”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1753. 8:o. 92 s. & 2 utvikbara grav. kartor & 1 utvikbar plansch med träsnittsillustrationer och tryckt text & 1 stor utvikbar tryckt tabell. Med träsnittsillustrationer i texten på s. 15, 56 och 76. Fint marmorerat pappbd med vit tryckt titeletikett (Nordiska bokhandeln). Gamla stänkta snitt. Några enstaka småfläckar, t.ex. på s. 73-76. Den stora kartan med en reva. Med Johnny Hagbergs exlibris. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 415. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 657. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 279-80. Pehr Schissler (1724-94) var son till prosten Petter Schissler i Järvsö och vid arbetets författande vice häradshövding i Järvsö. Han betecknar sin sockenbeskrivning som en fortsättning av sin tidigare utgivna ”Helsinga hushåldning” från 1749. Förutom socknens historia beskrivs även dess lanthushållning, jakt och hantverk. Bland annat omnämns att Järvsöborna i ganska stor utsträckning ersätter det vanliga smöret med messmör, på så vis sparas det värdefulla smöret till avsalu. Schissler förklarade ortens namn som en påminnelse om en i övrigt okänd jarl som i en svunnen tid varit bosatt på ön. Därav titelns ”Jerlsö”, som han i stället för Järfsö felaktigt men konsekvent använder genom hela sitt arbete.

Paris, imprimerie de Dondey-Dupré, 1824. 8:o. XVI,240 s. Häftad och oskuren i tryckt gråpappomslag. Ryggen nött. Omslaget med vikta hörn, och det bakre med några revor. Enstaka lagerfläckar i marginalerna. Reva i övre marginalen på s. 171-72. Med P. O. Liljevalchs namnteckning daterad Paris 1843 på främre omslaget. Bra ex. Verket omtrycktes 1836 i del I av den efter författarens död utgivna samlingsvolymen ”Hygiène publique”. Alexandre Parent du Châtelet (1790-1836) var läkare och verksam i Paris. Han är mest känd för sitt stora verk om prostitutionen i Paris, vilket utkom postumt 1836. I förordet till ”Essai sur les cloaques”, som beskriver Paris avloppssystem och dess funktion, skriver Parent du Châtelet att han besökt alla platser han beskriver i texten: ”j’ai surmonté sans hésiter la répugnance et les dangers inséparables de pareilles recherches [...]. J’ai fait tout ce que doit faire un homme jaloux de découvrir la vérité, et de jeter quelque lumière sur un sujet obscur”. Peter Olof Liljevalch (1807-77) var läkare och från 1844 livmedicus hos kungafamiljen. Under åren 1842-45 företog han en vetenskaplig resa till Paris bekostad av allmänna medel och det var vid detta tillfälle som föreliggande skrift förvärvades. Liljevalch var en stor bok- och handskriftssamlare. Hans bibliotek såldes på auktion 1877. När de europeiska storstäderna växte i snabb takt under 1800-talet uppstod ett akut behov av fungerande avloppssystem och i Paris byggdes så småningom ca 200 mil kloakledningar under staden. I Sverige påbörjades byggandet av ett avloppssystem i Göteborg först 1866 och i Stockholm 1868.

London, J. Childs and son, 1870. 8:o. Extra illustrerat titelblad,X,479,(1) s. & 9 plr. Grönt oklbd med guldpräglad rygg och blindpressade ramverk och pärmdekorationer. Små obetydliga nötningar i ytterfalsarna. Häftningen har professionellt förstärkts, vilket inte syns. Ett litet hål i övre marginalen på s. 339 och en mindre reva på s. 441, även den i den övre marginalen. Bra ex. Bring Itineraria svecana 802. Utgavs i svensk översättning 1871 under titeln ”Svenska allmogens plägseder”. Om svenska bröllopsseder, jultraditioner, folktro och -lekar, midsommarfirande, skolväsen och samhällsordning. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Redan på 1850-talet hade L gjort omfattande anteckningar kring folktraditioner om årshögtider, folktro m m, som han först 1870 lät gå till tryckning under titeln Peasant life in Sweden. Trots titeln återges även traditioner ur andra samhällsklasser än böndernas t ex flera sagotexter. Han redogör dessutom i korthet för bl a skolväsendet, krigsmakten och rättsväsendet. I boken relaterar L egna erfarenheter och ger ymnigt med uppgifter ur bl a olika topografiska verk. Arbetet mötte emellertid inte ett lika positivt gensvar som hans jakt- och fiskeskildringar. Man menade att L:s beskrivning i flera avseenden var föråldrad. Inte minst gällde det L:s kritiska synpunkter på domstolsväsendet som var ’mer än lovligt antikverade’ (Harald Wieselgren).” Llewellyn Lloyd (1792-1876) var född i London där fadern var bankir och när han kom till Sverige 1823 medförde han förutom sin äventyrslusta och jaktpassion även en tjock plånbok. Han hade inspirerats av kapten Brookes reseskildringar från Skandinavien och det sägs att Lloyd ”som järnfilspånet till magneten” genast drogs till den tidens mest berömda björnjägare, överjägmästaren i Värmland, Herman Falk. Lloyds upplevelser i slutet av 1820-talet resulterade i ”Field sports of the north of Europe” som på svenska fick namnet ”Jagt-nöjen i Sverige och Norrige”. Lloyd besökte under sina jakter bl.a. Värmland och Dalarna. Trots sin bakgrund var Lloyd säkert bättre lämpad för ett skogsmannaliv än för societetslivet i Stockholm, där han var föga uppskattad. Fritz von Dardel, som illustrerade flera av Lloyds böcker, beskriver honom så här 1873: ”Frånsett sin specialitet som björnjägare är denne engelsman för övrigt en bra ledsam typ. Det språk han talar, en blandning av svenska och engelska, de onödiga frågor han gör utan att någonsin vänta på svar, förarga och trötta även den välvilligaste åhörare. Karlen är dessutom ogrannlaga och saknar takt.”

Lund, A. Habereger, 1712. 4:o. (34),619,(1) s. Samtida något solkigt och nött skinnbd med svagt upphöjda bind och svartpressad ryggdekor men utan titeltryck. Blåstänkta något solkade snitt. Pärmarna bågnar. Med sprickor i innerfalsarna men häftningen håller ihop. Enstaka småfläckar av olika slag. Bokens andra hälft med en svag liten fuktrand i övre marginalen. The Hannås collection 616. På sidorna 583-602 återfinns en ”förtekning på några fransöska ord som äro nu inblandade uti swenskan/ och kan hende af allom icke rätt förstås”. Sten Lindroth kallar Spegels lexikon ”ett pionjärverk, det första i sitt slag. Redan i instruktionen för antikvarierna 1630 ingick åliggandet att utarbeta ett svenskt lexikon, och Bureus, Stiernhielm och andra grep sig an med saken, men det skedde i götisk-antikvarisk anda och resultatet blev som vi sett magra. Spegels Glossarium meddelar väl också fornnordiska ordprov liksom i jämförande syfte tyska, engelska, latinska osv., men är främst en inventering av det samtida ordförrådet”. Denna karaktärisering, som ytterst går tillbaka på språkforskaren Adolf Noreens uppfattning, har ifrågasatts och omformulerats i modern tid. Bo Ralph exempelvis skriver att ”när man undersöker Spegels ordbok från 1712 slås man i första hand av hur underlig den är, sedd med våra ögon. Den innehåller vitt skilda typer av artiklar, alltifrån vad vi nu uppfattar som helt vanliga ordboksartiklar till långa utredningar av närmast encyklopedisk karaktär. Till många ord fogas oändliga rader med ekvivalenter eller på annat sätt liknande ord hämtade från andra språk. Syftet med ordboken uppges vara att underlätta för de nya sydsvenskarna, som före Roskildefreden 1658 hade varit danskar, att läsa den heliga skrift på svenska. Hur väl lämpad för denna uppgift den har varit är det svårt att avgöra [...]. Däremot finns det åtskilligt hämtat från dialekternas ordförråd och – framför allt – ålderdomliga ord och uttryck från de fornsvenska texterna samt antagligen för de flesta samtida svenskar tämligen obegripliga norröna ord”. Ralph sammanfattar att det är riktigt att ”Spegels ordbok är den första svenska ordbok som inte på något tydligt sätt ansluter till latintraditionen. Men det är ändå missvisande att betrakta den som den första ’moderna’ svenska ordboken”.

Leipzig, J. Grosius, 1630. 12:o. Graverat titelblad,3-567,(47) s. + PONTANUS, JACOBUS. Institutio poetica, ex R. P. Jacobi Pontani e Societ. Jesu potissimum libris concinnata. Breviter eius finem, partes, & cujusque partis proprietates, ad hæc quibus rebus vere bonum, omnique numero absolutum, acprobabile armen efficiatur edocens. Opera m. Joannis Buchleri a Gladbach. Editio innovata prioribus correctior, auctior, luculentior. Schleusingen, typis hæredum H. Steinmanni, excudebat P. Faber, 1630. 12:o. (2),208,(1) s. Samtida solkigt pergamentbd med delvis bortblekt handskriven ryggtitel. Blåa snitt. Pergamentet har släppt i bakpärmens ytterkant. Enstaka fläckar och vikta hörn. En del tunna understrykningar. Titelbladet klippt i nedre marginalen. På frampärmens insida flera nogsamt raderade eller överstrukna namnteckningar samt en bevarad datering från den 4 april 1756. Titelbladet med namnteckning Lars Anton Borg. VD17 23:293109C respektive VD17 23:293107N. Första arbetet är ett slags lexikon med utvalda latinska ord eller uttryck, från Abbas till Zodiacus, med många exempel för varje ord. Andra arbetet är Buchlers utgåva av jesuiten Pontanus verk. Trots att de båda verken har olika tryckare så fortsätter arksigneringen obruten mellan arbetena. Båda verken trycktes första gången 1605. Många omtryck finns. Lars Anton Borg (1727-1800) var präst och riksdagsman. Han slutade sina dagar som kyrkoherde i Västra Karup och Hov i Skåne.

London, T. C. Hansard, 1825. 8vo. VIII,351 pp. & 2 engraved plates, one of which is hand-coloured + (4),364 pp. & 2 engraved plates. Two volumes, full calf, rebacked in the early 20th century preserving original boards, spines in compartments with raised bands, attractively tooled in gilt with morocco labels, slight wear to upper joint of volume II, extremities lightly bumped, corners a little worn. Foxing to plates and adjoining leaves. With the armorial bookplates of G. T. Nichols and Leonard Brassey, and the signature and bookplate of Gunnar Brusewitz. Martin A bibliography of Gilbert White 110 calling for two plates only. Wood An introduction to the literature of vertebrate zoology 625 giving the coloured plate as a frontispiece. An attractive copy of the fifth edition of White’s classic work, with the inclusion of ”A Naturalist’s Calendar”, additional observations and some poems. Of particular appeal in this edition published by C. and J. Rivington is the hand-coloured plate of a ”hybrid bird”, found here at p. 73 in volume I, but often used as a frontispiece. Gunnar Brusewitz illustrated a Swedish edition of White’s book, which was issued in 1963 under the title ”Naturen i Selborne”.