Søkeresultat

Uppsala, 1920. 62,(3) s. & 6 plr. + SCHREBER von SCHREEB, TOR. Svenska jaktens litteratur intill år 1900. Tillägg och kommentarer. Sthlm, 1958. 30 s. Det första arbetet i ett brunt hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och övre guldsnitt (A.-B. Nordiska bokhandeln, Stockholm). Främre omslaget medbundet. Ryggen blekt och lite nött samt med en liten fläck överst. Inlagan med många intressanta blyertsanteckningar. Det senare arbetet häftat. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Kjellberg Den svenska jakten i litteraturen 920.18 respektive 958.27. Första delen är tryckt i 200 numrerade exemplar, varav detta är nummer 177. Den andra är tryckt i 100 exemplar och är en av den svenska bibliografiska litteraturens riktigt svårfunna titlar. Arbetet är fortfarande standardverket vad gäller den äldre svenska jaktlitteraturen och har tillförlitliga kollationeringar etc. Tilläggsvolymen innehåller även många uppgifter om sällsynthetsgrad, vilka är hämtade ur en lång samlarerfarenhet. Anteckningarna i detta exemplar ger en bild av hur Gunnar Brusewitz byggde upp sitt eget jaktbibliotek.

Sthlm, L. Salvius respektive H. Fougt respektive Kongl. tryckeriet, 1755-88. 8:o. 257 s. Sidorna 69-70 är en utvikbar tryckt tabell. + (4),264 + (10),250,451-56,257-351 + (4),506,(2) s. & 3 tryckta tabeller, varav 2 utvikbara. Med 1 inklistrad grav. myntillustration på s. 23. + (6),371 s. & 1 grav. medaljplansch. Titelbladen med graverade vinjetter. Fem prydliga om än lätt nötta ljusbruna hfrbd från 1830-talet med guld- och blindpressad ryggdekor. Gula snitt av något skiftande färg. De aningen blekta ryggarna lite mer nötta allra överst. Lätt stötta pärmhörn. Första volymen saknar försättsblad. Del I med spridda lager- och småfläckar samt återkommande fuktrand i övre marginalen. Lagning i yttermarginalen på s. 133 och nedtill på s. 135 med bokstavsförluster och småhål samt litet hål i texten på s. 169-70. Liten fläck på s. 3, solkstråk i yttermarginalen på s. 143 och några små bläckfläckar på de följande sidorna. Andra delen med ett fåtal fläckar, i gott skick på blåtonat papper. Tredje delen med en gultonad fläck i texten på s. 101-04. Fjärde delen med lagerfläckigt titelblad och en del spridda lagerfläckar samt en liten rostfläck i texten på s. 3. Medaljplanschen i femte delen gråtonad, sannolikt på grund av dåligt rengjord plåt. Första titelbladet med en beskuren samtida namnteckning. Otto Hson Adelborgs namnteckning i alla volymerna. Ställvis något fläckig men bra svit. Allt som utkom av denna första serie. En ny serie ”Kongl. Vitterhets historie och antiquitets academiens handlingar” utkom med början 1789. Titelvinjetten är graverad av Olof Årre. Medaljplanschen i del V föreställer Voltaire och är graverad av J. F. Martin. Denna första serie handlingar är det som utkom från Lovisa Ulrikas illustra Vitterhetsakademi. 1786 ombildades den till Vitterhets historie och antikvitets akademien av sonen Gustav III när han gav denna akademi delvis ny inriktning för att skilja dess verksamhetsfält från den nybildade Svenska akademien. Första delen innehåller akademiens stadgar, en inledning av Olof von Dalin, ”Tankar öfver Folkungarnas härkomst” av Eric Tuneld, ”Poema in serenissimi & potentissimi svecorum regis Caroli Gustavi transitum maris Balthici die 7 februar. 1658” av Bolle Willum Luxdorph, ”Försök att igenfinna den finska nationens och språkets härkomst” av Gustaf Bonde, ”Korta påminnelser vid svenska skaldekonsten i vår tid” av Olof von Dalin, ”Historisk undersökning om krigs-konstens tilstånd i Sverige, i konung Gustaf den förstes tid” av Jacob Röding, ”En hjeltes beskrifning” av Jacob Mörk och ett avslutande tillstånd om ”censur-frihet” för handlingarna utfärdat av Adolf Fredrik samt inträdestal av Anders Johan von Höpken, Gustaf Bonde och Carl Reinhold Berch. Andra delen innehåller flera tal och svar av Carl Fredric Scheffer, ”Anmärkningar öfver svenska språket” av Eric af Sotberg ”Försök til fri öfversättning af Plinii den yngres låf-tal til kejs. Tranajanus” av Axel G. Leyonhufvud, Äre-minne öfver [...] Gustaf Bonde” av Carl Reinhold Berch, ”Märkvärdigheter om konung Gustaf I. Des person och regering” av Anders af Botin, ”Mina tårar. Skalde-quäde” av Johan Elers och ”Deviser på femton minnes-penningar” av Anders Lanærus och Samuel S. Loenbom samt inträdestal av J. W. Liliestråle, Axel G. Leyonhufvud, G. F. Gyllenborg, Johan Elers, C. Manderström, Sten Abraham Piper, Anders Schönberg och Berge Frondin. Tredje delen innehåller ”Ode, öfver et godt samvete” av Adolph Fredric Ristell, ”Försök, til deviser på spel-penningar” av Anders Gedda, ”Försök til [...] deviser och inscriptioner” av Anders Lanærus, ”Öfversätningar, utur Ovidius och Horatius” av Gustaf Regnér, ”Ode, öfver en stadig man” av Johan Henric Kellgren, ”Svar, uppå den af hennes kongl. maj:t enkedrotningen upgifna frågan: om de menniskor, som antingen gynnas af en besynnerlig lycka, eller äro mindre samvetsgranne hvad medel de bruka til stora värfs utförande, förtiena namn af stora män?” av A. Schönberg, ”Fabler, författade på svensk vers” av G. F. Gyllenborg, ”Afhandling om danska konungen Eric Ericsons tilnamn Menved” av Johan Ihre, ”En ynglings inträde i verlden. Skaldestycke” av J. H. Kellgren, ”Anonymt svar, uppå den frågan: hvad värde seder kunna hafva, när de icke äro blandade med belefvenhet?”, ”Svar, uppå kongl. Vitterhets academiens fråga: hvad qvinnokönets upfostran har verkat, och kan verka, på de almänna sederna i samhällen” av Fredric Mozelius, ”Stycken af Tacitus. Öfversättningar flocktals, och tid efter annan, inlemnade” av S. A. Piper, ”Äreminne öfver [...] Clas Ekeblad” av A. J. von Höpken, ”Herr Carl Reinh. Berchs lefverne” med en förteckning över hans tryckta skrifter av E. af Sotberg och ”Åminnelse-tal öfver [...] Olof von Dalin” [på vers med avslutande prosabiografi 1780] av J. W. Liliestråle. Fjerde delen innehåller ”Svar, uppå den af kongl. Vitterhets academien framstälde fråga: vore menniskan lyckligare om hon förutsåge sit öde i verlden” av J. H. Kellgren, ”Beskrifning på en gammal penning, som förvaras uti myntsamlingen vid universitetet i Lund” av Sven Lagerbring, ”Svarm, på kongl. Vitterhets academiens fråga: i hvad mon runstenarne uplysa forntidens historia” av Jonas Apelblad, ”Historisk afhandling om svenska siö-magten i äldre tider och i synnerhet under konung Erich XIV” av Jacob Tengström, ”Afhandling om svenska folkets lärdom och vitterhet, under drotning Christinas regering, jemnförde med deras kunskaper i de föregående åldrar” av B. Frondin, ”Fabler, författade på svensk vers [...] Andra flocken” av G. F. Gyllenborg, ”Johan Ihres lefverne” av E. af Sotberg och ”Eric af Sotbergs lefvernesbesskrifning” av Nils von Rosenstein. Femte delen innehåller förord av N. von Rosenstein, ”Svar, på den af kongl. Vitterhets academien framstäldte fråga: om intet folkslag härtils gjort, är det väl troligt at någon nation hädanefter gör några lyckeliga framsteg i vitterhets öfningar, utan at känna de gamla grekers och romares original-skrifter? av J. Tengström, ”Tal” av Daniel Melanderhielm, ”Försök, til målning af carl Gustafs egenskaper” av F. Mozelius, ”Äreminne öfver riks-rådet Johan Skytte” av Clas Gartz, ”Afhandling om de fordna adeliga värdigheter, jarlar, med flera, i Sverige” av Fredric Conrad Broman, ”Stockholms försvar af Christina Gyllenstjerna år MDXX” av N. Lorentz Sjöberg, ”Lefvernes beskrifning öfver [...] Carl Rudenschöld” av G. Adlerbeth, ”Birger Frondins lefverne” av N. von Rosenstein, ”Medalj öfver Voltaire” och ”Lefvernes-beskrifning öfver [...] Jean le Rond d’Alembert” av N. von Rosenstein. Juristen och personhistorikern Otto Adelborg (1883-1982) var född på Södertuna och hjälpte bland annat Gustaf Elgenstierna med ”Svenska adelns ättartavlor”.

Sthlm, L. Salvius, 1747. 8:o. (38),479 s. & 1 utvikbar grav. plansch. Titelsidan tryckt i rött och svart. Nött samtida skinnbd med med upphöjda bind och brun titeletikett av marokäng samt spegeldekor på pärmarna. Klistermarmorerade snitt. Pärmdekoren oxiderad. Ryggen ngt skadad upptill och främre pärmen med mindre nagg i den övre kanten. Pärmarna lite bågnade. En del kludd på försättsbladet. Inre falsar lite svaga. Det inledande opaginerade registret försett med prydliga gamla sidhänvisningar i bläck. Sporadiska småfläckar, t.ex. några bläckfläckar i yttermarginalen på s. 76-77. Planschen har några fläckar i nedre marginalen och även en liten bit in över plåtkanten. Med en gammal namnteckning på titelbladet, ”Geisler”. Bibliotheca Walleriana 12190. Genom ”Mineralogia” blev Wallerius känd över hela Europa och hans arbete översattes till tyska, franska och ryska. Wallerius använde sin egen stora mineralsamling omfattande ”öfwer 4000 specimina, utom petrificater och concreta” som källa. Vidare var samarbetet med Daniel Tilas fruktbart. Mineralerna är indelade i fyra klasser eller ”flockar”: jordarter, stenarter, malmarter och ”stenhårdningar”. Namnteckningen är troligen av Erik Geisler (1720-73). Denne var markscheider vid Falu gruva och ritade 1753 en ny karta över Stora Kopparberget. Han var morfar till E. G. Geijer.

Sthlm, L. Salvius, 1755. 4:o. (16),50 + (10),51-106 s. Med två runstensavbildningar i träsnitt på s. 60. Häftad i senare gråpappomslag med mörkgrön titeletikett av skinn. Enstaka fläckar. Främre pärmens insida samt titelbladet med några äldre anteckningar, bl.a. en datering den 28 november 1780. John Papes i Helsingborg exlibris på främre pärmens insida jämte en blyertsnumrering 3456/360 för Björck & Börjessons katalog 360 där exemplaret såldes för 40:-. Bra ex. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 61. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 590. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 138. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 538 respektive 542 för artiklarna av Berch, vilka sedan omtrycktes i Gjörwells ”Nya svenska biblioteket”. Allt som utkom. Utgiven av Nils Wessman. Med bidrag av C. R. Berch om ”mynte-friheter” och ”mynt-hus”. Behandlar i övrigt bland annat kung Valdemars jordebok och den så kallade ”palteboken” samt ”Scanör och Falsterboda, samt det sillfiske som där fordom tid warit”.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1841. 8:o. (2),XVI,582 s. + SUNDEVALL, C. J. Årsberättelse om zoologiens framsteg under åren 1840-1842 till kongl. Vetenskaps-akademien afgifven af zoologiæ intendenterna vid Rikets naturhistoriska museum. Första delen (anim. vertebrata.) af C. J. Sundevall. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1844. 8:o. XIV,322 s. + SUNDEVALL, C. J. Årsberättelse om zoologiens framsteg under åren 1843 och 1844 till kongl. Vetenskaps-akademien afgifven af zoologiæ intendenterna vid Rikets naturhistoriska museum. Första delen (anim. vertebrata.) af C. J. Sundevall. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1847. 8:o. X,(1,1 blank),222,(2 blanka) s. Tre samtida ngt nötta marmorerade pappomslag med titeletiketter med svart text. Med enstaka fläckar. Första volymen inledningsvis med en fuktfläck. Med Carl J. Sundevalls namnteckning och dennes talrika marginalkommentarer och rättelser samt ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Årsberättelserna, sammanställda av C. J. Sundevall (1804-75), innehåller detaljerade redogörelser för de senaste rönen inom zoologi och etnografi samt recensioner av den nyaste litteraturen på området. Gunnar Brusewitz hade bl.a. markerat passagen: ”En korp af 70 år, skjuten på en ö i Mälaren 1840, och bärande en uti underkäken fastnaglad kopparplåt, märkt 1770, omtalades af ref. vid mötet i Köpenhamn 1840”.

Lund, C. G. Berling, (1752). 8:o. (8),28 s. Häftad med synliga bindgarn. Med fuktränder. Titelbladet något solkigt och fläckigt. Sista sidan med ett par småfläckar. Med Gabriel Marklins monogramstpl ”GM” nedtill på titelsidan. Lidén Catalogus disputationum 42. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 22. En kortare latinsk version ”Specimen artis tinctoriæ svecanæ” med 8 sidor trycktes samma år. Aretin har i skriften bland annat inventerat Skånes olika färgeväxter. Innehåller även många referenser till Lindestolpe och Linné.

(Norrköping, C. F. Broocman, 1758-60). 4:o. Titelblad,216 spalter. Blågrått mönsterpressat klbd från början av 1900-talet med lite oxiderad guldtryckt ryggtitel. Rödstänkta snitt. Ett samtida turkmarmorerat pappomslag medbundet. Enstaka fläckar. Några små förstärkningar i inre marginalen, se t.ex. vid spalt 4-5 och 212-13. Äldre aningen beskurna små marginalanteckningar vid spalt 34 och 86. Samtida prydlig tillskrift på titelbladet: ”Auctor är assessoren i kongl. Antiqu. collegio, herr Nils Reinhold Brocman”. Bläcknumrering 46 på insidan av främre omslaget som även har några äldre bibliografiska anteckningar och spår av en gammal auktionsremsa. Med R. Fryklöfs respektive Anders Winells exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 446. Trycktes på första bladet i ”Norrköpings weko-tidningar” 1758-59. Det rör sig om en särupplaga verkställd för författarens räkning. Endast ett defekt exemplar fanns i Björck & Börjessons tre stora topografikataloger. Sonen Carl Fredrik Broocman övertog faderns tryckeri 1732 och drev det till sin död 1761.

Sthlm, Z. Haeggström, 1819-28. 12:o. (1 blank,2,1 blank),266 s. & 2 grav. plr + (6),267-554 s. & 2 grav. plr + (4),555-798,(4) s. & 2 grav. plr + (1 blank,2,1 blank),2 79,(5) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (2),280-580,(5) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (2),581-722,(2) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (1 blank,11),240 s. & 1 utvikbar grav. plansch + (2),241-479,(3) s. & 1 kolorerad utvikbar grav. plansch + (2),480-711,(6) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (1 blank,2,1 blank),248 s. & 1 utvikbar grav. plansch + (2),249-515,(5) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (2),516-771,(4) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Tolv samtida hfrbd med guldlinjerade och rikt blindpressade ryggar. Blåstänkta snitt. Ryggarna blekta och med en del minimala fläckar med undantag av del VII som har en mörkare fläck överst. Inlagorna generellt i fint skick, men lite lager- och småfläckiga på sina håll, t.ex. på s. 406-11 i del V, på s. 269-72 och 325-28 i del XI. Planschen i del VI har delvis färgat av sig på titelbladet. Några bläcknoteringar i del I på s. 208 och 221 och längst ned på titelbladet i del V. Enstaka mindre revor, hål och pappersförluster i marginalerna och några med textförluster som på s. 375 i del VIII, 480-83 i del IX och s. 331 i del XI. Trevlig svit. Har även delvis en serietitel: ”Bibliothek i allmänna geographien för ungdom och olärda”. De fyra delarna presenterar Asien, Afrika, Polynesien och Amerika. Skotten Alexander Selkirks (1676-1716) liv anses vara en inspirationskälla till Daniel Defoes ”Robinson Crusoe”. Han har sedan dess varit en utgångspunkt för en rad olika böcker och hans namn användes av Bauer (1766-1813) till huvudpersonen i denna omfångsrika geografiska läsebok.

Genève, 1789. 8:o. VIII,(2),416 + (2),VI,(2),464 s. Två trevliga samtida hfrbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar med blommor i fyra av fälten, bruna titeletiketter och olivgröna nummeretiketter. Rödstänkta snitt. Ryggarna med några fläckar. Några blad i början av volymerna samt arket Ee i volym II på blåtonat papper. Enstaka lager- och småfläckar samt lite mer fläckar på några ställen se, t.ex. s. 196-97 i del I. Del II saknas ett smutstitelblad. Gammal hyllmarkering ”C 25” i bläck på pärmarnas insidor. Fint ex. från Ericsberg. Det finns två upplagor tryckta 1789, en med uppgiven tryckort Londres och denna. Tryckorten i föreliggande upplaga är sannolikt falsk och boken är troligen tryckt i Auxerre. La Salles egensinniga verk om människans fysiska och psykiska förmågor i skärningspunkterna mellan ämnen såsom fysiognomik, moral, logik och lingvistik. Antoine de La Salle (1754-1829) var filosof och vetenskapsman som efter studier i hydrografi tjänstgjorde i flottan och besökte platser som Newfoundland, Indien och Kina. Han återvände till sin födelsestad Paris 1780 där han sedan författade ett antal filosofiska verk innan han blev tvungen att gå i exil i Rom under franska revolutionen. Han återvände senare till Paris och dog i stor fattigdom.

Visingborg, J. Kankel, 1674. 4:o. (4),162,(2 blanka) s. Med en illustration i texten på s. 150. Lätt solkigt pergamentbd från början av 1900-talet med mörkröd titeletikett och sparsam guldornering på ryggen. Pärmarna lite bågnade. Urklippt katalogisering av denna bok från en antikvariatskatalog infäst på bakre pärmens insida. Ganska lager- och fuktfläckig inlaga. Gammal bläckfläck i texten på s. 45-46 och lite kompletterande gammal bläckdekor i den avslutande typografiska vinjetten på s. 162. Med Per Wahlströms respektive Curt Wallins exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 583. Almqvist Johann Kankel 21. Martinus Martinius (1614-61) ”De bello Tartarico” utkom första gången på latin i Rom 1654 och författaren var bland annat ansvarig för den katolska missionen i Kina. Almqvist skriver i sin Kankelbiografi att en ”affskrift om kongerijket China” som omnämns av Per Brahe 1666 med all sannolikhet är identisk med en avskrift av Martinius arbete. Översättaren Ambrosius Svenonis Nidelberg (död 1689) översatte ytterligare några resebeskrivningar, vilka trycktes av Kankel. Johann Kankel (1614-87) var född i Pommern och kom till Sverige 1664. Från 1666 fram till sin död förestod han Per Brahe d.y:s privata tryckeri på Visingsö. 1674 var hans mest verksamma år och sammanlagt förtecknar Almqvist sju tryck från det året omfattande ungefär 640 trycksidor. Bokförläggaren Per Wahlströms (1860-1932) exlibris är utformat av Arthur Sjögren och boken såldes i Björck och Börjessons katalog 305 för 75 kronor.

Sthlm, J. G. Matthiæ, 1714-15. 4:o. (16),108,(20) + (16),112,109-180,1-96 s. Det andra titelbladet tryckt i rött och svart. Med nottryck i texten. Samtida skinnbd med upphöjda bind och guldornerad rygg där stora delar av guldet är avnött. Stänkta snitt. Fin inlaga med enstaka fläckar. Första titelbladet med lätt trycksvärtesolk och bortklippt namnteckning nedtill. Äldre överstruken namnteckning Aug. Linnström Carl Bergstedts namnteckning och exlibris för Oskar Bergstedt. Bra ex. Davidsson Svenskt musiktryck 104. Med hyllningsverser av J. Frese, O. Lindsten, C. J. Lohmann, O. Broms, Greta Giedda m.fl. Kort innan sin död 1713 hade Runius sammanställt sina skrifter till en samlad utgåva som P. Frisch efter författarens död lät trycka i två delar. En tredje del utgavs 1733 av Olof Lindsten i samband med andra upplagan av del I-II.

Köpenhamn, H. G. Brill, 1833. 8:o. VIII,239 s. Titelbladet med träsnittsvinjett. Häftad och oskuren i samtida opappomslag med tryckta pärmar. Ryggen nött och ytligt sprucken samt defekt nederst. Liten fläck på frampärmen och bakpärmen delvis lite gulnad av sol. Lätt lagerfläckig. Stark liten rostfläck på s. 69-70. Anteckning på frampärmen ”Kjöbt til militair bibliotheket 1833”. Sabin A dictionary of books relating to America 4581. Första upplagan av den danska officeren Belmanns resor och vistelse i Brasilien 1825-31. Han var då verksam i brasiliansk krigstjänst. När han återvände till Danmark arbetade han som tolk i portugisiska och blev senare konsul för Spanien i Helsingör.

Sthlm, L. Salvius, 1749. 8:o. (4),93,96-98,97-106 s. Träsnitt i texten på s. 23. + (HÅRLEMAN, CARL. Resa 1750). Sthlm, L. Salvius, 1751. 8:o. (2),235,(1) s. & 6 utvikbara grav. plr & 1 utvikbar grav. karta. Träsnitt i texten på s. 20 och 170. + (HÅRLEMAN, CARL. Resa 1752). Sthlm, L. Salvius, 1753. 8:o. (10),34 s. & 2 utvikbara grav. kartor. Träsnitt i texten på s. 13, 20 och 21. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, oxiderad ryggdekor, infärgat titelfält och stänkta snitt. Något snedläst. Ryggen naggad upptill och färgen har flagat lite på titelfältet. Nedre pärmhörn stukade. Inlagan med äldre marginalanteckningar. Sporadiska fuktränder i övre marginalen. Med spår av gammal auktionsremsa på frampärmens insida. Från Ericsberg. En utvikbar grav. plansch i första arbetet saknas och likaså en i tredje delen. Bring Itineraria svecana 163, 167 respektive 171. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 265-67. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 54. Ottervik Litteratur om Blekinge 2064. Aberstén & Tiselius 201-02 för del I-II. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 167-167 1/2 för de två första arbetena. För 1750 års resa har Bring ej nämnt den sista opaginerade sidan med tryckort och tryckare. 1750 och 1752 års resor utgavs utan titelblad och inleds med de tryckta dedikationerna till C. F. Piper. 1752 års resa utgavs av H. H. von Liewen efter Hårlemans död 1753. Enligt Bring saknas ofta planschen i första delen eftersom den trycktes efter att boken släppts på marknaden. Likaså är planschen i tredje delen ovanlig. I första delen skildras bland annat Södertälje, Jönköping, Lund, Göteborg, Vänersborg, Lidköping, Mariestad, Örebro, Enköping, en besiktning av slussbyggandet vid Lilla Edet och en vidlyftig beskrivning över Trollhättan. I andra delen avhandlas bland annat Linköping, Kalmar, Karlskrona, Lund, Malmö och Arboga. Bland planscherna kan en plan över Ramlösa brunn signerad J. E. Rehn nämnas. Breven i del III är daterade på Maltesholm i Skåne och rör i huvudsak landskapet i fråga.

Sthlm, C. Deleen, 1838. Tvär-4:o. (15) s. & 12 grav. plr. Titelsidan inom typografiskt ramverk. Lätt nött blåmarmorerat pappbd med röd titeletikett i skinn (sannolikt Hedberg). Rödstänkta snitt. Det tryckta grå kartongomslaget medbundet, det främre med delvis raderad förlagsstpl. Lätt bruntonad inlaga. Ett fint ex. Klingberg Kronologisk bibliografi över barn- och ungdomslitteratur utgiven i Sverige 1838:3. En andra upplaga utkom 1839. I boken får vi genom sex bilder och textavsnitt vardera, hörande till vissa åldrar, följa levnadsloppet för dels den dygdige Wilhelm, dels den lastfulle Frans. Gravyrerna är gjorda av Fredrik Boye efter Jules Davids litografier i ”Vice et vertu, album moral”, som kom ut i Frankrike 1836. Fredrik Boye (1773-1857) utgav den långlivade ”Magasin för konst, nyheter och moder” 1818-44.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1853. 4:o. XI,(1 blank),228 s. & 10 utvikbara plr numrerade III-VII, IX-XI, XV och XVa. Många träsnitt i texten. Samtida blått ohklbd med tryckt ryggetikett. Något solkigt gult pärmpapper vilket har en skada i frampärmens överkant. Pärmarna delvis bågnade. Bra inlaga som delvis är lätt bruntonad. Obetydliga småfläckar i yttermarginalen på s. 215-20. Planscherna i slutet är fästa så att de kan vikas ut under läsningen. Bra ex. Med huvudtitelblad och deltitelblad i början. Det senare med titeln ”Beskrifning öfver nordöstra delen af Östersjön, från Kalmar till Söderarms fyr med Öland och Gottland på den svenska samt från Rixehöfts fyr till Hangö-uddes fyr på den preussiska och ryska sidan, med tillhörande vägledningar. Under commendeur-capitainen och riddaren A. Almlöfs öfverinseende utgifven af kongl. svenska Sjökarte-kontoret. Författad af August Olivecrona”. En del av upplagan har ett huvudtitelblad med en titel som börjar ”Vägledning genom en del af de nordiska farvattnen”. En ny utgåva trycktes 1872, då tillsammans med femte delen. I föreliggande fjärde del behandlas bland annat Ölands och Gotlands farvatten liksom Stockholms skärgård. De charmiga planscherna är hämtade ur Klints äldre beskrivningar och avbildar kustsilhuetter sedda från havet vid olika hamnar. Plansch XV och XVa avbildar danska fyrbåkar. Vinjetterna i texten visar mindre delar av kuststräckorna.

Örebro, J. P. Lindh, 1791. 8:o. (16),88 + 89-238,(3) s. Med en träsnittsfigur på s. 40. Häftad i samtida klistermarmorerat pappomslag med rödstänkta snitt. Ryggen blekt. Inlagan delvis något lagerfläckig. En smärre pappersförlust i yttermarginalen på s. 211. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Fint ex. från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6231. Teijler Litteratur om Örebro län 6459. Med det sällsynta tilläggsbladet ”Continuation af rättelserne”. Arbetet bygger delvis på föregångarna Nohrborgs och Hülphers beskrivningar av trakten. Kronofogden Pehr Mozelius (1708-94) avslutar förordet till sitt arbete med en i sammanhanget passande bön: ”Herren, som i högden bor, och af begynnelsen i bergen nedlagdt sin wälsignelse til folkens näring och fromma intil närwarande tid; han wälsigne yttermera wårt Norden med malmfyndige berg, til hyttors och andre inrättade wärks drift och närande gång, intil thess bergen aldeles wika, och högarne falla!”

Sthlm, typis H. C. Merkelii, 1721. 8:o. (20),286,(2) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, blindlinjerad rygg och stänkta snitt, men utan titel. Läckert guldbrokadpapper med grönt bladmönster på pärmarna. Ryggen lite torr och flammig samt med en gammal bläcknumrering ”52”. Bra inlaga på skrivpapper med enstaka obetydliga fläckar. Med Gustaf Helands namnteckning daterad 1721 och Germund Carl Cederhielms initialer från Säby. Fint ex. från Ericsberg. Michael von Strokirch (1649-1723) var ekonomiståthållare i Livland, men var tvungen att fly från ryssarna över till Sverige. I Stockholm utgav han ”Veritatis studiosi de motu solis et terræ lucubratiuncula” år 1717. Vid samma tid inköpte Strokirch egendomen Sundby vid Mälaren som givit namn åt föreliggande filosofiskt moraliska arbete, vilket recenserades i ”Acta literaria” med kritik över inkonsekvenser i behandlingen av viljans begrepp. Gustaf Heland (1680-1759), adlad von Heland 1726, var bland annat registrator vid Inrikes civilexpeditionen. Germund Carl Cederhielm (1717-89) var president i Åbo hovrätt och framstående boksamlare. Han byggde vidare på ett bibliotek som grundlades av hans farfar Germund Cederhielm och fortsattes av hans far Eric Germund Cederhielm. Den sista ägaren i familjen Cederhielm, Germund Ludvig, lät i början av 1800-talet flytta hela boksamlingen till Säby utanför Linköping. Den omfångsrika manuskriptsamlingen donerades med tiden till Uppsala universitetsbibliotek medan boksamlingen 1841 gick i arv till Cederhielms hushållerska. Hennes efterlevande lät sälja böckerna på auktioner i Stockholm 1878, 1880 och 1882. Biblioteket var då starkt reducerat på grund av en omfattande misskötsel under de föregående trettio åren, men dessa bokauktioner var trots detta bland 1800-talets viktigaste och mest intressanta.

(Stockholm, 1924). 15 x 21,5 cm. I passepartout och inramat i enkel guldfärgad ram. Reva i övre vänstra hörnet och liten reva i vänstra kanten. Fotografiet föreställer klass 1 i Margaretaskolan i Stockholm 1924. ”Sittande längst bak till vänster”, upplyser en papplapp fäst på ramens baksida, ”Ingmar Bergman, den blivande världsberömde filmskaparen – här ännu en tankfull liten gosse.”

Sthlm, L. Salvius, 1762. 8:o. (10),112 s. + SCHULTZ, DAVID. Inträdes-tal om barns skötsel i gemen, hållet för kongl. Vetensk. academien den 16 april år 1760. Sthlm, L. Salvius, 1760. 8:o. (2),48 s. Med grav. titelvinjett. + SCHEFFER, HENRIC THEOPH. Tal, om mynt, hållit för kongl. svenska Vetenskaps academien, [...] då han lade af sit derstädes förda præsidium, den 6 febr. 1753. Sthlm, L. Salvius, (1753). 8:o. (2),21,(3) s. Med grav. titelvinjett. + LÖWENHIELM, CARL G. Tal om ungdomens upfostran i et välbestäldt regemente; hållet för kongl. Vetenskaps academien, vid præsidii nedläggande, den 21 januarii 1767. Sthlm, L. Salvius, 1767. 8:o. (2),50 s. Med grav. titelvinjett. + BERGIUS, PETER JONAS. Tal, om kalla bad i gemen, och Loka badningar i synnerhet, hållet för kongl. Vetenskaps academien, vid præsidii nedläggande, den 2 november 1763. Sthlm, L. Salvius, 1764. 8:o. (2),112 s. Med grav. titelvinjett. + ACREL, OLOF. Genaste sättet at inrätta och underhålla et lazaret eller sjukhus, så att det innom få år måtte ärnå en ansenlig tilväxt. Sthlm, L. Salvius, 1746. 8:o. (2),18 s. Med grav. titelvinjett. + (BURMAN, ARVID) Anmärkningar, vid de utkomna svaren på kongl. Vetenskaps academiens fråga för år 1763, angående bästa sättet at förekomma maskar på frukt-trän, samt försök til samma frågas besvarande. Sthlm, P. Hesselberg, 1764. 8:o. 47 s. & 1 utvikbar grav. plansch. + (BERGMAN, T. & LINNÉ, C. von) Bref til kongl. Vetenskaps academiens secreterare, angående anmärkningarna, som utkommit öfver det svar på frågan om skadeliga frukt-träds-maskar, hvilket vunnit den af kongl. academien utlåfvada belöningen. Sthlm, L. L. Grefing, 1764. 8:o. 16 s. + BERGIUS, PETER JONAS. Tal, om frukt-trägårdar och deras främjande i vårt rike; hållet för kongl. Vetenskaps academien, vid præsidii nedläggande, d. 9 febr. 1780. Sthlm, J. G. Lange, 1780. 8:o. 118 s. Med grav. titelvinjett. Stänkdekorerat samtida brunt hfrbd med upphöjda bind, beige titeletikett och stänkta snitt. Lätt nött och obetydligt blekt rygg. Några små ytliga maskangrepp på frampärmen. Schultz arbete något bruntonat. Acrels arbete med flera understrykningar och marginalförbockningar samt fula fläckar på s. 9-12. Några av titelbladen lätt bruntonade. Första, andra, sjunde och åttonde arbetet är i något mindre format och bundna med bladen omlott. Trevligt samlingsband ur biblioteket på Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1167 för Burman och 1168 för Bergman och Linné, vars verk också beskrivs i Soulsby Catalogue of the works of Linnæus 1200 och Moström Torbern Bergman. A bibliography of his works 26. I svaret på Arvid Burmans anonymt utgivna anmärkningar mot Bergman och Linné upptar Linnés bidrag de två sista sidorna.

Sthlm, uthgången och publicerat aff translatoris eghen typographia, 1635. Folio. (2),859,(1 blank,22,2 blanka) + (2),802,(16,2 blanka) + (2),64,64-67,69-384 + (2),293,292-93,296-372,(10) s. Titelsidorna tryckta i rött och svart. Ståtligt om än ngt nött samtida svart skinnbd med upphöjda bind och vacker blindpressad pärmdekor samt bevarade fint utarbetade metallspännen på skinnflikar. Infärgade snitt. Bandet med små skinnskador i frampärmens nederkant och i hörnen där träpärmarna tittar fram. Delvis lager- och småfläckig samt bruntonad, flera blad hårt bruntonade. Bläckfläckar i första delen på s. 87-90, 103, 146, 226, 255 och 428-29 samt en fläck med litet hål på s. 13. Rostfläck på s. 158, bortrivna hörn på s. 153, 361 och 385, det senare med lagning och liten textförlust. Reva i nedre marginalen på s. 253 och två registerblad skadade i övre marginalen. Första delens andra hälft fuktskadad i övre hörnet. I andra delen en reva på s. 399 och nämnvärda fläckar på s. 474-76, 494 och 575-98 samt de sista registerbladen, fuktrand i övre marginalen på s. 550-674 och de två registerbladen Zzz3-4 hämtade ur ett annat exemplar. Del III:1 lätt fuktskadad i övre marginalen och med lagerfläckar på s. 91-94 och 161-64. Marginalrevor på s. 121 och 381. Del III:2 med reva på s. 219, rostfläck på s. 304 och fuktfläck i övre hörnet från s. 351 till slutet. Christophorus Aurivillius namnteckning daterad ”Gevalia” 1692 och Peter Bolinders namnteckning med uppgiften att han köpt boken från Aurivillus stärbhus. Med tryckt gåvoexlibris ”Till Stockholms nations bibliothek af A. Wiborg” och stplr från Stockholms nationsbibliotek i början och slutet. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 667. Författaren som var hovpredikant i Würtenberg dog 1604 och kyrkohistorien är skriven fram till 1601. Ericus Schroderus (1575-1647) var, tillsammans med brodern Johan Skytte, lärare åt prins Karl Filip och utsågs 1612 till korrektor över kronans tryck med tillägget att han skulle låta översätta sådant som kunde anses nödvändigt, vilket 1622 befästes med titeln translator regius. Han grundade senast 1634 ett eget tryckeri och agerade själv förläggare för många av sina översättningar med hjälp av frikostiga anslag från statskassan, genom den så kallade ”bibeltryckstunnan”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att det är troligt att Schroderus ensam gav upphov till fler trycksidor än vad som sammanlagt hade tryckts i Sverige under hela 1500-talet! Christopher Aurivillius (1652-1709) prästvigdes 1680 och var rektor vid Gävle gymnasium innan han 1689 fick en kyrkoherdetjänst, först i Hille och från 1696 i Alfta.

Uppsala, 1907-65. XXXVIII,(2),507 + 176 + 221 s. Tre olika röda halvmarokängbd med upphöjda bind och guldornerade ryggar, de två första rikt, samt övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Levins bokbinderi). Alla omslag medbundna. Ryggarna på de två första volymerna obetydligt blekta och den första volymen med en repa på ett av binden. Den sista volymen med blekt rygg. Enstaka anteckningar och markeringar. Med Hans Sallanders namnteckningar och guldpräglade pärmexlibris. Ur Richard Du Rietz referensbibliotek. Första delen i ett av 50 ex. på tryckt på bättre papper och de två senare i vardera ett av 150 ex. tryckta på bättre papper. Första delen sammanställdes av Isak Collijn. Sallander har bidragit med de två supplementvolymerna för perioderna 1907-53 respektive 1954-64 där bl.a. nyförvärven från Wallers och Virgins samlingar samt Richard Du Rietz donationer förtecknas.

Sthlm, H. Keyser, 1634. 4:o. 48 s. Tagen ur band. Gamla infärgade snitt. Något lager- och småfläckig samt med en del fuktränder. Några vikta hörn. Några gamla understryckningar och dikreta rättelser i bläck. Titelbladet med pappersförluster i innermarginalen och delvis löst. Från Ericsberg. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 725. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 2635. En ny upplaga trycktes 1681. Gustavi kyrka är den nuvarande domkyrkan i Göteborg, vilken dock brunnit vid två tillfällen 1721 respektive 1802. Mycket tidigt tryck om Göteborg!

Kristianstad, F. F. Cedergréens boktryckeri, 1829. 8:o. (4),201,(1) s. & 3 utvikbara litograferade plr. Samtida hfrbd med hårt nött rygg och infärgade snitt. Pärmhörnen stukade och ryggskinnet skadat upp- och nedtill. Mindre fuktfläck i yttermarginalen fram till s. 10 och pappersförlust i nedre ytterhörnet på s. 147. För övrigt bra inlaga med endast enstaka småfläckar. Göran af Klercker (1798-43) avslutade sin karriär som kapten vid Vendes artilleriregemente och två av hans söner blev också artillerister. För att undvika olyckshändelser i samband med det tämligen vådliga arbetet att tillverka fyrverkerier, fastslås i några regler mot slutet, till exempel: ”Böra framför allt inga slurfaktiga eller druckna arbetare användas och den noggrannaste ordning iakttagas under arbetet, hvilket, då det sker i stort, bör verkställas efter en förut uppgjord plan, så att hvarje slags arbete göres på en gång [...] hvarigenom vinnes, utom tid och materialier, äfven enformighet i arbetet och lättnad uti tillsynen”.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1798. 8:o. 243 s. Häftad i samtida något nött gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Blåstänkta snitt. Delvis loss i främre innerfalsen. Enstaka lager- och småfläckar, men en bra inlaga. På titelbladet en liten stpl D2 och en bläcknumrering. Även bläcknumrering R.8 på omslagets insida. Bring Itineraria Svecana 290. Schiötz Itineraria Norvegica 1195h*. Bibliotheca danica II:589. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild 209. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 215. Windle Mary Wollstonecraft Godwin A7h. Som vanligt utan det ovanliga porträttet graverat av Åkerland. Det engelska originalet utkom 1796 och boken översattes tidigt till bland annat tyska, ryska, holländska och portugisiska. Mary Wollstonecraft (1757-97) är idag mest känd för sin polemik mot Burke i ”A vindication of the rights of women” och hon har något anakronistiskt kallats den första feministen. Från midsommar till oktober 1795 gjorde hon en affärsresa längs den svenska Västkusten till Norge som hon skildrade i brev till sin dåvarande man Gilbert Imlay. I arbetet beskriver hon bland annat sina intryck av Göteborg, Uddevalla och Trollhättan.