Søkeresultat

Sthlm, N. Wankijff, 1670. 4:o. Extra graverat titelblad,(19,1 blank),508,1-136,138-45,145-52,145-52,161-309,330-636,(12) s. Samtida mörkbrunt skinnbd med upphöjda bind och oxiderad ryggdekor och titeltext samt pärmdekorationer. Helt ciselerat guldsnitt med blomsterdekor. Pärmspännen av mässing där det undre saknas. Främre ytterfalsen skadad upptill där skinnet har nötts bort. De inledande bladen lite lösa i häftningen. Inlagan småfläckig och även bruntonad på sina håll. Fuktfläckar, företrädesvis i övre marginalen, förekommer ställvis. Allmänt solkig i början. Den andra delen har en reva i yttermarginalen på s. 239. I samma del även några solkfläckar på s. 252-53 och 412 samt ett hål med mindre textförlust på s. 501-02. Med Fred. Lilius, Anders Kempes och Petter Granboms namnteckningar, den mellersta daterad 1773. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 406-07 har inte uppmärksammat oregelbundenheterna i pagineringen. Det ståtliga extra graverade titelbladet signerat D. Padt-Brugge. Andra delen endast med deltitelblad utan impressum. Efter den inledande dedikationen och privilegiet återfinns en vers som sannolikt är skriven av översättaren. Det tyska originalets titel är ”Güldenes Schatzkästlein”. Catharina eller Carin Gyllengrip dog 1667 och var gift med landshövdingen Erik Andersson Oxe. Hennes föräldrar var assessorn vid Svea hovrätt Anders Christoffersson Grip och Ebba Soop. Då tvistighet förelåg om namnet Grip fick följande generationer byta till släktnamnet Gyllengrip. En av översättarens kusiner var gift med Lars Wivallius.

Visingborg, J. Kankel, 1674. 4:o. (4),162 s. Med en illustration i texten på s. 150. Marmorerat pappbd från 1900-talets andra hälft med svart titeletikett i skinn. Bra inlaga med endast enstaka lagerfläckar. Sidorna 156-59 förstärkta i inre marginalen. Ur Anders Granaths boksamling. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 583. Almqvist Johann Kankel 21. Martinus Martinius (1614-61) ”De bello Tartarico” utkom första gången på latin i Rom 1654 och författaren var bland annat ansvarig för den katolska missionen i Kina. Almqvist skriver i sin Kankelbiografi att en ”affskrift om kongerijket China” som omnämns av Per Brahe 1666 med all sannolikhet är identisk med en avskrift av Martinius arbete. Översättaren Ambrosius Svenonis Nidelberg (död 1689) översatte ytterligare några resebeskrivningar, vilka trycktes av Kankel. Johann Kankel (1614-87) var född i Pommern och kom till Sverige 1664. Från 1666 fram till sin död förestod han Per Brahe d.y:s privata tryckeri på Visingsö. 1674 var hans mest verksamma år och sammanlagt förtecknar Almqvist sju tryck från det året omfattande ungefär 640 trycksidor.

Sthlm, L. Salvius, 1755. 8:o. (2),250,(24) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Stiligt men något nött samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och olivgrön titeletikett. Pärmarna med blindpressade ramar och hörnstämplar samt olikfärgade fält av spegelbandstyp. Röd- och blåstänkta snitt. För- och eftersättsbladen samt pärmarnas insidor bruntonade i ytterkanterna p.g.a skinnet. Inlagan ställvis lagerfläckig. Planschen är delad i två delar, vilka är insatta på sina platser vid s. 66 respektive 234. Från Ericsberg med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1168. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 1025c för redogörelsen för Linnés åsikter om landhöjningen, vilken upptar sidorna 16-25. En tysk översättning trycktes 1756. Landhöjningen vid Östersjöns kuster, vilken redan Urban Hiärne hade observerat, väckte stor debatt under 1740-talet. Striden stod mellan de som, likt Carl von Linné och Anders Celsius, ansåg att vattnet på jorden hela tiden minskade, och det läger som företräddes av bland andra Rhyzelius och Biörner, vilka hävdade det orimliga i teorin om vattuminskningen. Motargumenten var många, från ortodoxt håll utgick man från bibelns skapelsekronologi där jordklotet var färdigt från första stund, medan rudbeckianerna såg sitt forngötiska rike hotat av översvämning med anledning av de nya teorierna. Browallius låter i denna bok sin ortodoxa bibeltro gå hand i hand med övertygande vetenskapliga argument och hans framställning kom att bli dödsstöten för teorin om vattuminskningen. Browallius upplevde dock inte detta, då han dog innan boken var färdigtryckt.

Västerås, J. L. Horrn, 1759. 8:o. (8),158,(2) s. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, ljusbrun titeletikett och stänkta snitt. Ryggskinnet skadat upptill och ryggen torr och flammig. Titeletiketten med sprickor. Bra inlaga med endast några obetydliga lager- och småfläckar. Med G. Halldins respektive Mauritz Wickströms namnteckningar samt Anders Edgrens exlibris och en samtida anteckning på insidan av främre pärmen att boken tillhört Norrby bibliotek. Med förord av Lars Salvius. Nils Matson Kiöping (ca 1621-80) var prostson och växte upp i Köping i Västmanland. Han förmodas ha varit syssling till både Per Brahe d.y. och dennes första hustru och hade med andra ord mäktiga förbindelser. Åren 1647-56 tillbringade han till sjöss i bl.a. holländska ostindiska kompaniets tjänst innan han återvände till Sverige. Arne Forssell har skrivit om Kiöping att dennes ”subjektiva framställningssätt förmodligen bidragit till hans berättelses gångbarhet bland allmänheten. Hans skildringar äro skrivna i för den tiden ovanligt korta och överskådliga satser, ej sällan kryddade med färgrika iakttagelser och drastiska vändningar”. Första upplagan utkom 1667 och andra 1674, båda trycktes av Kankel på Visingsö. Tredje upplagan utgavs 1743 av Lars Salvius, som gjorde en genomgripande bearbetning av texten, som bibehållits även i den fjärde upplagan. Biblioteket på Norrby gård på Munsö i Mälaren byggdes upp av regeringsrådet Gustaf Halldin, adlad Hallenstjerna (1741-1813). Denne är väl mest känd för sina erotiska memoarer. Efter att ha bytt ägare några gånger under 1800-talet såldes boksamlingen på auktion 1893.

Västerås, J. L. Horrn, 1770. 4:o. (2),16 s. + HÜLPHERS, ABR. ABR:SON. Kort berättelse/ med förteckning uppå de wid närwarande tid i Swerige uptagne och mäst bekante mineral-brunnar/ landsskaps wis anförde. Västerås, J. L. Horrn, 1770. 4:o. 56,(2) s. Marmorerat glättat pappbd från 1800-talets första tredjedel utan titel. Små stötmärken i ryggändarna. Pärmarna något bågnade. Bra inlagor med breda marginaler. Med en samtida tillskrift på det första arbetets titelblad: ”Herr handelsman Olof Sandström”. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1112 för det första arbetet som är skrivet på vers. På sidorna 12-16 återfinns ”Anmärkningar om Sätra hälso-brunn i Westmanland”. Warmholtz 1101, Bibliotheca Walleriana 4958 och Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 141 för det andra arbetet där 348 källor förtecknas, dels sådana som utvecklats till framstående och välbesökta brunnsorter, dels enkla källor nyttjade av lokalbefolkningen, varav en del sinade. Innehåller även: ”Kort anwisning, till att känna mineral wattens art och beskaffenhet” vilket är ett sammandrag av Johan Gottschalk Wallerius ”Hydrologia eller watturriket” (1748); ”Kort utdrag af prof. Joh. G. Wallerii inledning till wattn-profwers anställande, uti 3:ne upgifter”; ”Utkast af det, som bör efterses wid undersökningen af en min. brunn, enligt Kongl. Collegii medici p.m. till provin. med.” och avslutningsvis tre brunnsböner: den första ”Utaf doctor Müllers wasser-andacht”, den andra ”Bön under påstående brunns-cur” och den tredje ”Bön efter fulländad brunns-cur”. Allra sist återfinns ett alfabetiskt register över de omnämnda brunnarna. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) var en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet samt Västerås ledande tillfällighetspoet under århundradets andra hälft. Det finns en Olof Sandström (1735-87) som var handelsman i Härnösand och möjligen är tillskriften en dedikation till honom från Hülphers.

Köpenhamn, A. H. Godicke, 1757. 4:o. (24),794,(12),1-152 s. Violett svampmålat pappbd från ca 1800 med svartpräglad titeletikett. Gula snitt. Ryggen hårt blekt mot grått och naggad i ryggändarna. De två övre pärmhörnen hårt stötta med skador och brytmärken. Något lagerfläckig, främst i marginalerna. Från Ericsberg med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Fiske Icelandic collection s. 537. Bibliotheca danica III:909. Claussøns översättning utkom första gången 1633 men är här utvidgad. Med företal från 1633 års upplaga av Ole Worm. De tolv opaginerade sidorna innan sista pagineringsföljden är ”Norske kongers genealogi” och ”Skalda-tal. Fortegnelse paa de fornemste skaldrer eller poëter” samt register. Den sista pagineringsföljden utgörs av ”Norges beskrivelse”. Peder Claussøn Friis (1545-1614) var författare och präst, mest berömd för översättningarna och författarskapet i föreliggande arbete.

Sthlm, H. Keyser, 1680. 8:o. (16),346,(22) s. Bra samtida pergamentbd med en mindre brun fläck på främre pärm. Blåstänkta snitt. Inre falsar och insidan av bakre pärm med svaga sprickor. Enstaka svaga fuktränder i marginalerna, t.ex. i översta marginalen på sista bladet, några råkanter och vikta hörn. I samband med tryckningen har s. 218-19 och 222-23 blivit lätt solkiga. Med en oläslig gammal signatur och Sune Lindqvists namnteckning daterad den 26 oktober 1959. Fint ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 830. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 19. Med en tryckt dedikation till Magnus Gabriel De la Gardie från Schefferus änka och ättlingar. Sveriges äldsta egentliga bibliografi. Den är uppställd kronologiskt och förteckningen börjar med de medeltida landskapslagarna. På s. 273-315 förtecknas i Sverige verksamma utlänningars svenska verk, bl.a. författarens egna, och på s. 316-24 finländares tryckta skrifter från Michael Agricola till Johannes Paulinus. Vad gäller personhistoriska tryck och akademiska avhandlingar försvarade utanför Sverige och Finland är bibliografin fortfarande aktuell.

Göteborg, S. Norberg, 1788. 8:o. 151 s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, brun titeletikett och stänkta snitt. Enstaka småfläckar. Något missfärgad i yttermarginalen på s. 25 och 32 samt en mindre fläck i övre marginalen på s. 54. Bra ex. med J. Littmarcks namnteckning daterad 1790. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 117. Du Rietz Gastronomisk spegel 52. Alfabetiskt uppställd från ”agnar” till ”ärter”. Brauner försäkrar i förordet att han ingalunda vill bli ansedd som författare av detta lilla ”wid lediga stunder sammanskrifna arbete” [...] utan ”endast at tjena älskade landsmän med de små kunskaper jag kunnat förwärfwa medelst gjorde försök i hushålls-wägen, i andledning af de hushålls-skrifter jag haft tilfälle läsa.” Om arbetet av läsekretsen skulle anses ofullkomligt, ”får jag äfwen finna mig därutinnan; en för mig wanlig lott.” Jonas Littmarck (1758-1847) var bergmästare, lantmätare och godsägare. Han bodde på Valsta i Västmanland och fick 1816 Lantbruksakademiens högsta pris för sin anläggningar kring Valstasjön.

Paris, chez Bauche, fils, 1749. 8:o. Grav. front,grav. titelblad,(12),324,1-13,(1) s. & 1 utvikbar grav. karta + grav. front,grav. titelblad,XXXVI,293,(3),1-22 s. & 1 utvikbar grav. karta. Med grav vinjett på s. (1) i del I. Två prydliga hfrbd från 1800-talets början med mörkt gröna titeletiketter i marokäng och ovala nummerskyltar. Gula snitt. I den första delen en solkfläck på s. 5 och några tråkiga fläckar på s. 42-50. Gamla anteckningar i nedre marginalen på titelbladet och s. 266. Sista bladet lagat i nedre yttre hörnet och sista sidan solkig. Den andra delen sporadiskt småfläckig med några fuktfläckar på s. 205-06. Med Almsta biblioteks exlibris. Tidigare upplagor utkom 1732, 1734 och 1744. De sista 22 sidorna med egen paginering i del II består av bokreklam från förläggaren. Den första kartan avbildar Paris och den andra Frankrike. Enligt Barbier har upplagan 1744 utsatt författarnamn. Föreliggande upplaga är ”augmenté par l’abbé G.-T. Raynal.” Italienaren Annibale Antonini (1702-55) är mest känd som författare till ordböcker och andra språkböcker. Han var verksam i Paris från 1726. Böckerna härrör ur Almstads bibliotek i Östergötland som tillhörde lagmannen Fredrik Jakob Funck (1778-1864). Delar av biblioteket fick han i arv efter sin far Alexander Funck (1716-97). Denne var var bergsråd och ledamot av Vetenskapsakademien. En omfattande resedagbok i sju volymer, som beskriver hans stora studieresa i Europa 1748-53, tillhör idag Riksarkivet. Möjligen är detta verk inköpt av honom under resan. Anteckningen på s. 266 innehåller bland annat en referens som tycks hänvisa till hans resedagbok.

Greifswald, A. F. Rösen, 1766. 4:o. (4),36 s. + (NETTELBLA, CHRISTIAN von) Antwort auf die Frage: ob des Herrn Johann Erichsons, Predigers in Schwed. Pommern Bibliotheca Runica für vollständig und zureichend zu halten sey? Einem Liebhaber nordischer Alterthümer mit verschiedenen dahin gehörigen Zuzätzen, Verbesserungen und Nachrichten mitgetheilet. Greifswald, A. F. Rösen, 1766. 4:o. 28 s. Med grav. illustration i texten på s. 7. Ngt nött marmorerat pappbd från 1900-talets början med svart titeletikett och rödstänkta snitt (Hedberg, men osignerat). Ryggen ngt blekt. En gammal lagning i övre hörnet på s. 21 och en fläck efter en krossad insekt i yttermarginalen på s. 35 i det första arbetet. Det sista bladet i det andra arbetet har en del solkfläckar i marginalerna och en gammal lagning i den nedre. Några äldre tidskriftsurklipp inbundna sist. Etikett från Stockholms bokauktionskammare på insidan av främre pärmen. Bra ex. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1371-72. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8979-80. Det första arbetet med ett förord av J. C. Dähnert. Erichsons arbete är en utvidgad och förbättrad version av en artikel införd i ”Hamburgische Nachrichten” 1763. I Nettelblas hårda kritik framlyser det enligt Warmholtz ”så mycken egenkärlek, som illvilja mot past. Erichson” och Warmholtz bedömer att de flesta av hans argument var ”af föga betydlighet”. Nettelblas skrift besvarades av Erichson året därpå i ”Hamburgische Nachrichten”. Tidskriftsurklippen rör dels Erichsons svar, dels hans död och är hämtade ur några av Gjörwells lärda journaler.

Berlin, verlegts C. G. Nicolai, 1750. 8:o. (48),600,(32) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Ngt nött samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titeletikett av glättad papp och rödstänkta snitt. Ryggskinnet nött och med liten skada upptill och bakre yttre falsen ngt sprucken. Lagerfläckig och ngt bruntonad inlaga. Fuktränder på s. 49-72 och några mindre fuktfläckar i nedre marginalen på s. 268-72. Med ett gammalt grav. exlibris med inskriptionen ”Insigne Eggerianae Domus” och Freiherr von Helldorfs exlibris. Den första tyska översättningen av Wallerius ”Mineralogie” som utkom första gången på svenska 1747.

Norrköping, J. Edman, 1760. 8:o. (8),200 + 780 s. Enkelt ngt nött hfrbd i gammal stil från ca 1840 med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett i skinn. Stänkta snitt. Guldorneringen oxiderad. Titelbladet något lagerfläckigt men i övrigt med bara någon obetydlig småfläck. Några enstaka marginalnoteringar. Med de äldre initialerna ”J W” på titelbladet och L. F. Rääfs exlibris. Ett utomordentligt associationsex! Ranius Böcker om Östergötland 94. Warmholtz 439, som dock menar att ”registret är ganska ofulkomligit och illa gjort.” Rahmström Bidrag till en bibliografi om vallonerna 53. Detta exemplar innehåller dedikationerna till Lagerfeldt och Rhyzelius i sättningen med arksignatur ”)(2-3”. En utökad variant finns med ytterligare en dedikation riktad till Palmstierna och med verser av A. Hagelius och C. Brunckman. Den varianten har sammanlagt 16 opaginerade sidor i början. Ydre härad beskrivs på sidorna 54-99 i andra delen. L. F. Rääf hänvisar i sin Ydrebeskrivning upprepade gånger till Broocmans arbete och i åttonde häftet av ”Iduna” rättar han en uppgift hos Broocman rörande en runsten i Ydre härad.

Berlin, C. F. Voss, 1778. 8:o. (12),XXII,267,(1 blank,1) s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Ryggen defekt. Enstaka lagerfläckar. Från Biby. Första upplagan av denna till det tyska rättsväsendet riktade skrift.Ska den flyttas till B2 Lådan Judaica?/Hannah 250814

Sthlm, J. L. Horrn, 1732. 8:o. (42),112,(1) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind och stänkta snitt. Titelbladet och s. 29-30 med småfläckar, för övrigt en ren inlaga. Med en samtida bläcksignatur på titelsidan. En utvidgad andra upplaga utkom i Göteborg 1732 och en tredje i Stockholm 1735. Med tryckta dedikationer till Arvid Horn, Gustaf Cronhielm, Hans Hinrich von Liven, Casten Feiff, Otto Reinholt Strömfeldt, Joannes Steuchius och Nicolaus Barchius. Christian Petter Löwe, som själv var döpt jude och ”orientalisk språkmästare wid kongl. academien uti Upsala”, hade 1724 anlänt via Ryssland och Åbo till det egentliga Sverige. Samma år fick han en årlig lön från statskommissionen för att undervisa ungdomen och begärde att få undervisa i hebreiska, rabbinska, ryska och polska i Uppsala, vilket beviljades av konsistoriet. 1727 fick han tjänst vid universitetet. Hugo Valentin skriver att Löwe så småningom ”genom sitt bullersamma och liderliga liv och sina tilltrasslade affärer gjorde sig alldeles omöjlig och 1739 avsattes”. I en skrivelse från 1736 om judar i Stockholm sägs om Löwe: ”skal wara språkmästare i orientaliskan i Upsala, men wistas allsomoftast här i staden, och åstadkommer allehanda oredor”. Löwe uppger i sitt företal att han låtit skriva denna bok om judarna och deras seder eftersom ett sådant arbete ännu inte funnits tillgängligt på svenska. För att öka försäljningen av arbetet reste han själv runt och avyttrade det, till men för sin tjänst vid universitetet. De judiska trosföreställningar, bilder ur vardagslivet, skrock och traditioner som återges i ”Speculum religionis judaicæ” är enligt Valentin företrädelsevis hämtad från judiska förhållanden i Polen. Som exempel på judiska traditioner som Löwe beskriver kan nämnas följande: ”När en qwinna skal gå i kalla badet/ och hafwer det som qwinnor hafwa pläga/ skal hon sina naglar afskära; men om hon badar sig/ och de ei äro afskurne/ måste hon å nyo bada; föregifwandes de/ den onda andan/ när de ei afskurne äro/ sig infinna skola och närwarande wara/ och sig der emellan hwila. Intet mer om naglarnas afskärande.”

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1790. 8:o. (8),528,1-166,(1) s. + RÜCKERSCHÖLD, ANNA MARIA. En liten hushålls-bok, innehållande säkra underrättelser, om rätta beredningen af hwarjehanda äteliga waror, unga matmödrar til tjenst. Andra uplagan. Sthlm, J. C. Holmberg, 1786. 8:o. (8),79 s. Lite nött samtida hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, ljusare brun titeletikett och stänkta snitt. En samtida oval pappersetikett med bläcknumrering upptill på främre pärmen. En reva i övre marginalen på s. 23 och småfläckig på s. 479-83 samt sporadiskt vikta hörn i första arbetet. Färgboken har några minimala fuktfläckar i övre marginalen i början. Andra arbetet, som tycks vara insatt aningen senare i bandet, med ett hål i nedre marginalen på s. 5. Överkorsad namnteckning i nedre marginalen på titelbladet till det första arbetet, Elsa In. Kiellmans namnteckning, H. von Lingens stpl och med en tillskrift till Mela Anderberg från Sigrid Brodin daterad den 18 april 1912 samt Erik Anderbergs exlibris. Du Rietz Gastronomisk spegel 33 och Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 27 för det första arbetet. Första upplagan utkom 1755. Du Rietz 49 för det andra arbetet. Första upplagan utkom 1785 och den tredje 1790. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 174 respektive 145. Anna Maria Rückerschöld (1725-1805), gift Dahl, var dotterdotter till Christopher Polhem och gav ut en handfull kokböcker, vars innehåll präglas av nytto- och spartänkande. De är tydligt målgruppsinriktade och denna ”riktar sig till unga nyblivna husmödrar som själva hade att lägga handen vid hushållet och lär ut grunderna för tillagning av den drygaste, smakligaste och hälsosammaste födan” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”. Herman von Lingen (1748-1820) var kommissionssekreterare och hans stadsgård i Linköping är flyttad till Gamla Linköping och fungerar som museum. Hans prydliga boksamling donerades till Linköpings stiftsbibliotek, men en del av böckerna kom att säljas på duplettauktioner under 1800-talet.

Kiel, impensis bibliopolii novi academici, 1806. 8:o. XVIII,445 s. & 5 utvikbara grav. plr. Något nött blått samtida glättat pappbd med ljusbrun titeletikett och lite smutsiga gula snitt. Ryggen flammig och nött upp- och nedtill. Pärmhörnen lite stukade. Fin inlaga med endast enstaka obetydliga fläckar. Med Frederiksborgs statsskoles biblioteks blå ovala stpl och en handskriven tillskrift av botanikern Niels Hofman Bang, daterad Hofmansgave 25 augusti 1839 och ställd till kammarjunkaren von Schwedten ”paa St Thomas” . Krok Bibliotheca botanica suecana 59 c, som inte nämner de graverade planscherna utförda av Besemann. Olof Swartz (1760-1818) var framstående botanist och tilldelades 1791 den första Bergianska professuren. Han efterträdde senare Sparrman som ansvarig för Vetenskapsakademiens samlingar. Niels Hofman Bang (1776-1855) var dansk botaniker och agronom. Han fick redan som nioåring ärva familjens släktgård ”Hofmansgave”, blev tidigt intresserad av botaniken och gav upp sina juridiska studier till förmån för denna. Han företog flera resor med kända botaniker och skaffade sig ett stort kontaktnät både i Danmark och i utlandet. Inom botaniken intresserade sig Hofman Bang särskilt för algerna och han stod i förbindelse med praktiskt taget alla europeiska algologer. Nya lantbruksmetoder hörde också till hans intressesfär. St. Thomas var en dansk koloni i Västindien.

Sthlm, L. Salvius, 1746. 8:o. (20),200,301-08,209-377,(7) s. & 1 utvikbar grav. karta. Med träsnittsillustrationer i texten. Lätt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, blindlinjerad rygg, infärgat mörkbrunt titelfält och stänkta snitt. Ryggen blekt och lite flammig. Bra om än lätt bruntonad inlaga med enstaka lagerfläckar. Med Abraham Abr:son Hülphers namnteckning och Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Fint proveniensex. från Ericsberg. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län 46. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 563: ”micrologier, samt obetydelige och obevislige berättelser öfverflöda i detta, som författaren det kallar, nästan herculeiska arbete”. Med hyllningsverser av P. S. Hööke och en anonym författare samt ett företal av författaren daterat Tanum den 6 februari 1745. Den fina kartan över Bohuslän är graverad av J. Silfverling 1734 efter en förlaga av N. Knape. Arbetet mötte i samtiden hård kritik i den lärda världen, men har senare kommit att uppskattas för sitt kulturhistoriska innehåll. Som kyrkoherde i Tanum hade Johan Oedman (1682-1749) goda möjligheter att ”utur dystra mörckret” uppteckna lokala sägner och folkminnen, vilka annars förmodligen hade skattat åt förgängelsen. ”Chorographia Bahusiensis” innehåller även kapitel om landskapets fiskar, sjö- och skogsfåglar samt ”om allehanda slags fyrfotade samt kräkande djur”. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) var en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet samt Västerås ledande tillfällighetspoet under århundradets andra hälft. Delar av hans bibliotek skänktes till Västerås stiftsbibliotek och andra delar såldes på auktion 1805.

Paris; J. Hetzel, 1842. First edition. 8:o. 26,5x19 cm. (7, 1 blank), 386, (6) pp. + 96 wood-engraved plates & (3, 1 blank), 390, (6) pp. + 105 wood-engraved plates. With numerous head- and tailpieces, initials and vignettes, engraved by Brévière, Godard, and others after drawings by Grandville. Two volumes in contemporary black full leather, raised band son spine, gilt in compartments, gilt edges and marbled endpapers. The bindings are slightly worn at extremities and have small losses at head of spine. The frontispiece in Vol. I has a vertical folding mark in the inner margin, close to the gutter, and the last two leaves in the register have a small rift in outer margin. Contents are clean and bright, with occasional light foxing. A well-preserved set. The publisher Hetzel, who also contributed with texts to this publication under the pen name P.-L. Stahl, states in the preface that the primary objective with this work was ""to give words to Grandville's marvellous animals, and to join our pen with his pencil, thereby coming to his assistance in criticizing the abberrations of our epoch, and by preference among these abberrations, those which are of every period and every country."" (Ray, The Art of the Illustrated French Book 1700 to 1914, 194). Vicaire VII:405-406.

Köpenhamn; Nyt Nordisk Forlag / Arnold Busck, 1935. Originalets titel: De knutna händerna (Stockholm, 1930). 20,5x15 cm. 304 s. Häftad med tryckt omslag. Det överdimensionerade omslaget är veckat samt har några riss vid ryggfoten och i yttre och nedre marginalerna. Två blad med liten hörnförlust upptill, annars en fin inlaga. Första danska utgåvan. Dedikation: ""Till Kristina, min älskade! / Vilhelm"". Mottagaren Kristina Odelberg/Hedenblad (1917-2005) hade under 40-talet och möjligen även senare en kärleksaffär med Moberg, som döpte Kristina i Utvandrarserien efter henne. Kärleksaffären upptäcktes via en svit om 30 böcker som Moberg dedicerat till henne. I exemplaret av Utvandrarna (1949) skriver han: ”Till Kristina, min älskade, som lånat sitt namn åt den kvinnliga huvudpersonen i denna bok, med tacksamhet och kärlek från Författaren”, ett intyg som upprepas så sent som 1969 i pocketupplagan av Utvandrarserien: ” Den 29/3 1969. / Till Kristina -- hon som givit sitt namn åt den kvinnliga huvudpersonen i utvandrarromanen och till Minnet / med innerlig tillgivenhet från Författaren”, vilket visar att hon var fullt närvarande i hans tankevärld under hela denna tid och därmed mycket väl kan ha påverkat hans senare litterära produktion. Vad som ytterligare talar för detta är exemplaret av Vår ofödde son, en pjäs från 1945 som behandlar abort-problematik. Detta är den enda av böckerna som Kristina låtit binda in i ett påkostat rött skinnband, med en pärmficka längst bak där hon samlat tidningsartiklar om boken och dess författare. I Kristinas exemplar av den danska utgåvan av samma bok, utgiven 1947, finns en dedikation från översättaren: ”Kaera Kristina! / Denne Bog, den til Dels handler om dig, sendes dig til Erindring -- ikke om Forfattaren, men om Oversatteren. / Din Carl Erik"".

Paris; The Olympia Press, 1956. First edition, stated on titlepage. 17,5x11 cm. 171, (1) pp. + 29 photographic plates (2 double spread). Original stiff wrappers, designed by T. [Shinkichi] Tajiri. Spine has a few light vertical creases and is a little worn along the joints. There is a small dampstain on front wrapper, and a few insignificant specks on the fore-edge. Pp. 169/170 has a small speck in outer margin, contents are otherwise bright and clean. A fine copy. First state, where the photos have a matt finish. They were glossy in the second state (cf. Shifreen & Jackson A100b). Shifreen & Jackson A100a.

Stockholm, Anders J. Nordström, 1783. XIV + 766 s. + 9 graverade utvikbara planscher + 1 graverad uttvikbar karta. Samtida halvskinnband med röda snitt. Inlagan delvis fläckad. S. 415-424 med 2,5 cm reva i marginalen. Titelsidan och smutstitelsidan med remsa bortklippt i överkanten (utan textförlust). Planscherna fläckade, lagade och med revor. Tygprover saknas. Reva i ryggens överkant. Bandet nött. Första delan av två utgivna.

Paris, Buisson, 1792. Two volumes, (4), XXIV, 547, (1) + (4), 503, (1) p. Contemporary half leather with five raised bind. Exlibris. Somewhat damaged at top of spine. Worn corners. Interior in very good condition.