Søkeresultat

Uppsala, Stenhammar et Palmblad, (1811). 4:o. (2),16 + (2),17-28 s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Lagerfläckig. Marklin Catalogus disputationum 1-2. Krok Bibliotheca botanica suecana 1.

Örebro, N. M. Lindhs Boktryckeri, 1840-41. 8:o. 255,+ (1); (4),+ 369,+ (1) s. Bitvis lagerfläckig. Häftade, oskurna, i något nötta tryckta omslag. Två volymer. Revor längs ryggen i förra delens omslag. Äldre namnteckning på de främre omslagen och Gustaf Rudbecks namnteckning och exlibris på insidorna. Prästen och skriftställaren Carl Julius Lénström (1811-1893) var 1836-42 docent i litteraturhistoria vid Uppsala universitet och hör till Sveriges mest produktiva författare, dock anses de flesta av hans inemot hundra publicerade titlar numera ganska värdelösa, undantagen är bl. a. denna, samt en del andra kulturhistoriska kompilat tillkomna vid ungefär samma tid.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1788. 8:o. (2),24 s. Häftad. Ngt nött och med lite tråkiga fukt- och lagerfläckar i början och mot slutet samt på s. 18. Gammal namnteckning, G. Lindgren [?], och numrering i bläck på titelbladet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 2703. Originalet ”Réflexions sur les talents militaires et sur le caractère de Charles XII, roi de Suède” lät Fredrik II trycka 1760, men utan att ange sig själv som författare i den ordinarie upplagan. Däremot trycktes ett litet antal exemplar till kungens vänner och särskilt utmärkta generaler, där hans namn stod utsatt. En ny, något klåfingrigt redigerad upplaga trycktes under författarens dödsår 1786. Förmodligen är det denna som ligger till grund för den svenska översättningen. Inspiration till denna skrift fick Fredrik, förutom från vännen Voltaire, när han reste i de områden i Schlesien där Karl XII:s arméer kämpat under det polska fälttåget.

Sthlm, L. Salvius, 1755. 8:o. 16 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Lös i häftningen. Titelbladet lätt solkat med fuktfläckar i ryggmarginalen. Tilltagande ljusbrun fuktfläck i nedre delen. Svar av Pehr Wargentin på de två avslutande sidorna.

Göteborg, Norbergska boktryckeriet, 1824. 8:o. 8 s. Tagen ur band. Titelbladet något solkigt. Med A. Kellmodins namnteckning och anteckning att han fått skriften av vicepastor L. Börgesson. Göteborgs Carl Johans församling bildades 1820 genom sammanslagning av Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling och Göteborgs Marieberg församling. Församlingen kallades först Förenade kustförsamlingen eller Kustförsamlingen. År 1828 ändrades namnet till Carl Johans församling. Carl Johans kyrka ligger på Sågbrget i Majorna i Göteborg och ritades av Fredrik Blom samt invigdes den 3 december 1828. Carl Fredrik af Wingård (1781-1851) vid denna tid biskop i Göteborg och senare ärkebiskop samt ledamot av Svenska akademien. Den tidigare ägaren Abelard Kellmodin (cirka 1771-1831) var kammarskrivare och bodde i Gislaved.

Paris, Heugel et Cie, no date. Platenr. 2036. Lithogr. title leaf,+ (2),+ 87 lith. pp. Contemporary cloth. Bookplate: "Skottorps boksamling". (Théâtre des Bouffes-Parisiens). The first performance took place in 1857. Probably the first pianoscore edition.

Sthlm, J. Hörberg, 1836. 8:o. 20 s. Samtida trevligt grönmarmorerat pappbd med något bågnade pärmar. Stänkta snitt. De tre sista bladen har en liten fuktfläck med nagg i övre hörnet. Fint ex. En andra utökad upplaga utkom 1837. Avslutas med en dikt som börjar ”Solen sakta sjunker neder”.

Lund, J. Lundblad, 1796. 8:o. (10),470,(2 blanka) s. Samtida hfrbd med guldornerad rygg, titeletikett av glättad papp och röda snitt. Klistermarmorerade pärmpapper. Ryggen med några smärre fläckar. Inlagan med ett fåtal lagerfläckar. Ett rosthål i nedre yttre hörnet på s. 291 och en tonad fläck i yttermarginalen på s. 449-50 och från s. 463 till slutet. En av en gammal auktionslapp delvis överklistrad samtida förvärvsanteckning på insidan av främre pärmen. Den är daterad i Lund och av namnteckningen syns efternamnet Hæggroth. Bra ex. Svensk översättning av ”Natur-Rettens første grunde”(1784), vilket i sig var en omarbetning av hans ”Natur- og Folkerettens første Grunde”, som utkom 1776. Lauritz Nørregaard (1745-1804) var dansk jurist och assessor i danska högsta domstolen. Bandet är av allt att döma bundet i Skåne.

Karlskrona, G. Törn, (1745). 4:o. (92) s. Tagen ur band och med spår av inbindningen i inre marginalen på första och sista sidan. Gamla rödstänkta snitt. Någon småfläck. Titelbladet med äldre numrering upptill: ”Nr. 23.” Med personalier på sidorna (75-83). Avslutas med en ”Cantata” av Salomon Henschen och ett sorgekväde av Petrus Lorents Trägård. Cecilia Catharina Qviding (1700-45) var dotter till kyrkoherden i Kvidinge Petrus Qviding och gift med kyrkoherden i Karlshamn Erasmus Trägårdh. Georg Törn var mycket kortvarig som boktryckare i Karlskrona och sannolikt bara 1745-46. enligt Klemming och Nordin ”Svensk boktryckeri-historia” kunde han inte fullgöra betalningen för tryckeriet till företrädaren.

Sthlm, L. Salvius, 1771. 8:o. (2),52 s. Med en inklistrad grav. titelvinjett och en inklistrad grav. vinjett på s. 1 med medaljavbildning. Tagen ur band. Gamla grönmarmorerade snitt. Enstaka småfläckar. Smal fuktrand överst på titelbladet som är lätt solkigt. Flera små markeringar i blyerts. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7491. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4976. Den graverade vinjetten på s. 1 avbildar en medalj över Tessin. Talet översattes till flera språk.

Stockholm, Johan Georg Lange, 1777. 8:o. 48 s. Tagen ur band. Titel med graverad vinjett. Torbern Bergman (1735-1784), matematiker, professor i kemi, metallurgi och farmaci vid Uppsala universitet. En av sin tids mest betydande naturvetenskapsmän. Invald i KVA 1764

Sthlm, J. G. Lange, 1789. 8:o. (4),28 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Enstaka småfläckar. Med bläcknumrering överst på titelsidan. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6474 med avvikande kollationering. Med svar av Vetenskapsakademiens sekreterare J. G. Wilcke på s. 25-28. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Som en av sin tids mest uppburna talare framträdde S med en rad åminnelsetal, där en försiktig kritik någon gång smyger sig in i den traditionella panegyriken. I ett par ambitiösa presidietal i VA tog han upp ämnen ur sv historia. Det första, från aug 1787, behandlar folkliga seder och bruk såsom de återspeglas i de medeltida lagarna”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1810. 4:o. (22) s. Tagen ur band. Gammal numrering i övre ytterhörnet på titelsidan. Fint ex. Bring Riksdagshandlingar s. 172. Den första tryckfrihetsordningen efter statskuppen 1809 och försedd med grundlags status. Den byggde på 1766 års tryckfrihetsförordning och gav en vidsträckt tryckfrihet. Den kom att omarbetas redan 1812, då bland annat indragningsmakten las till.

Sthlm, Z. Hæggström, 1831. 8:o. (2),445,(1) s. Enkelt brunt hklbd från 1800-talets andra hälft med handskriven naggad titeletikett av papper. Brunstänkta snitt förutom övre snittet som är ostänkt. Spridda lager- och småfläckar. Några för- och understrykningar i blyerts. Titelbladet lagerfläckigt och med i gammal tid tillskriven författare. Skada i övre ytterhörnet de första fyrtio sidorna med lagningar där på de första sex bladen. Bring Itineraria svecana 488. Första upplagan utkom 1829. En separat och ovanlig planschdel utgavs 1831 under titeln: ”Utsigter till Wandring genom Dalarne”. Resan söderut, som i huvudsak innebär Italien och Frankrike, börjar på s. 189. Gunnar Brusewitz har ägnat Otto Sebastian von Unge (1797-1849) ett kapitel i ”Den nöjsamma nyttigheten” där han anför honom som ett exempel på de författare ”som av mer eller mindre svårbegriplig anledning blivit våra ständiga följeslagare genom livet” och skriver vidare att man i ”Vandring” anar ”ambitionen att göra en resebeskrivning i konventionell mening. Läsaren föres genom bygderna från södra Västmanland upp till Särna och Siljan och åter, med diverse utvikningar från leden i verkligheten och fantasin. [---] Den avslutande textdelen är ett sammandrag av den resejournal som von Unge förde under den långa utlandsresan 1821. Det var hans första litterära försök och redan där hade han utvecklat sin säregna stil med dess snabba tankesprång och halsbrytande associationer.” I ”Resa i tid och rum” tillägger Brusewitz: ”När man läser von Unge framträder fattigsverige för den inre blicken. Vanskötta och härjade skogar, glesa tallmoar, usla kojor och romantiska naturscenerier med vattenfall och vilda klippor omväxlar med sataniska porträtt av små städer och ruskiga gästgivargårdar”.

Stockholm, Carl Stolpe, 1769. 4:o. (4),+ 104 s. Lagerfläckar. Samtida gråpappomslag. Med Rääfs exlibris på titelbladets baksida med åtföljande klisterspår på titelsidan. Warmholtz 6948. Första upplagan, som enligt en gammal tradition skall ha blivit indragen. Ett omtryck utgavs i Köpenhamn 1795, utgiven av den landsförviste prästen Johan Widén. En ny utökad upplaga utgavs av P. A. Wallmark 1822. Eberhardt hade planerat en fortsättning om de övriga stånden, men därav blev intet. Skriften är ett svar på “Præstmanna-öde i Swerige”, som utkom samma år och utgör en del av det dåtida bråket kring adelsprivilegierna.

Stockholm, 1949. 8:o. VIII,+ 444 s.+ 8 lösa utvikbara kartor i gördel. Illustrerad. LInneband med röd titeletikett med främre omslaget medbundet. (Särtryck ur Geografiska Annaler 1948 häfte 1-2.)

Paris, Librairie Plon, 1902. 8vo. (4),+ VI,+ 392 pp.+ 2 plates, of which one engraved. half calf, richly gilt pine with rased bands and black label, marbled board papers. Engraved book plate of Södertuna and book plate of Martin Hogstadius. Första utgåvan av Suremains memoarer, utgivna av G. de Suremain. En svensk översättning kom ut samma år ”Generallöjtnant de Suremains minnen från hans anställning i svensk tjänst 1794-1815”.Charles J. B. de Suremain (1762-1835) emigrerade från Frankrike 1792 och kom i svensk tjänst där han bl.a. tjänstgjorde som lärare i krigsvetenskap för Gustaf IV Adolf, från 1795 med majors rang. Han deltog både i finska kriget och under Karl XIV Johan i Tyskland 1813-14. ”Memoarernas förtjänst ligger främst i att de rent allmänt betraktas som fria från tendens och att de till stora delar bygger på dagboksanteckningar från den tid S. var verksam” (SBL).

Sthlm, C. M. Thimgren, 1863. 8:o. 16 s. Häftad i tryckt ljusbeige omslag. Lätt tillskrynklad med några smånaggar. J. O. Wedbergs stämpel på främre omslagets insida. Översättning av ”Ryska embetsmäns bedrägliga förfarande mot en svensk man, under sju års tid” vilken utkom året innan 1862. Anton B. Zandahl (Sandahl) uppfann bland annat skeppssprängningsmaskinen, sjuskottsgeväret, friktionsgeväret och pansarsprängningsbåten. Han byggde även senare, så vitt man vet, Sveriges första undervattensbåt. Hans högst misslyckade undervattenskanon kallades Zandahls kanon. Den bestod av en bleckburk och demonstrationen i Danviken 1865 blev farsartad. Kanonen blev förärad en visa i Frans Hodells folklustspel ”Andersson, Pettersson och Lundström” från 1865.

Sthlm, C. G. Cronland, 1791. 8:o. 118,(1) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag med handskriven ryggtitel och gul handskriven nummeretikett på ryggen. Lite nagg i ryggen överst och nederst. Litet hål i övre marginalen på s. 14. Mycket fint ex. ur Per-Erik Lindahls bibliotek. Med tryckt dedikation till kronprins Gustav (IV) Adolf. Petrus, eller Per, Kölmark (1750-1839) var lektor i logik vid Karlstads gymnasium och publicerade flera arbeten inom filosofi och uppfostran. Hans filosofiska idéer bestod till huvudsak av ett hopplock från Locke, Kant och Wolff.

Stockholm, Jacob Schneidlers boktryckeri, 1733. 8:o. (16),+ 288 s. Titel- och dedikationsblad tryckta i rött och svart. Genomgående fläckig och lagerfläckig, fuktränder och med fula hundöron. Häftad, med nött och traisigt samtida pappersomlsag. Warmholtz 1510 not. Fant 30. Carlander III, 88f. Utan den ibland inklistrade grav. vinjetten. Första svenska översättningen (eller snarare bearbetningen, enligt Birger Bergh) av Schefferus “Memorabilium sueticæ gentis exemplorum liber singularis” utförd av Nils Hufvedsson Dal. Det latinska originalet utkom 1671 och är en läro- och övningsbok i retorik med moraliska exempel och föredömen hämtade ifrån den svenska historien istället för den romerska, vilket var det vanliga. En ny översättning utkom 2005 av Birger Bergh.

Uppsala, officinam Wernerianam, (1708). Liten 8:o. (6),35,(7) s. Tagen ur band och insatt i senare enkelt omslag med handskriven titel utförd av G.-O. Adelborg. Flera naggar och smårevor i övre marginalen samt i yttre marginalen de första tre bladen. Bruntonade fuktfläckar i övre hörnet. Ur Curt Wallins bibliotek. Lidén Catalogus disputationum 32. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6740. Ventilerades i Uppsala den 16 december 1708. Med tryckta dedikationer till biskop Jesper Swedberg och andra från respondentens hembygd i Västergötland. Hyllningsversar till Åkerman av A. O. Rhyzelius, J. T. Geisler, G. Wilskman, Olavus Norborg, Laurent. Balck, Johannes Åvall och Andr. Boström. Johan Arendt Bellman (1664-1709) efterträdde Petrus Lagerlöf som professor i romersk vältalighet och poesi 1699. Han var farfar till Carl Michael Bellman. Avhandlingen behandlar Eriksgatans bakgrund och äldre historia i Sverige.