Søkeresultat

Norrtälje, 1979. (2),59,(3 blanka) s. + BRUSEWITZ, GUNNAR. Älgtämjaren som slog på pukor och andra historier från Roslagen. Text och illustrationer. Norrtälje, 1993. 96 s. Två snarlika ljusbruna halvmarokängbd med dekorerade respektive marmorerade pärmpapper och övre guldsnitt (den första bunden av Knut Hässlers bokbinderi A.-B., Stockholm). Främre omslaget medbundet i den första volymen och hela i den andra. Aningen snedlästa. Ryggen till den andra volymen med ett par mindre fläckar. Några obetydliga minimala fläckar på försättsbladet och titelbladet i första arbetet. Tre tidningsurklipp och ett pressurklipp från BTJ rörande första arbetet löst ilagda och tre löst ilagda tidningsurklipp i det andra. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Utgivna av ”Norrtelje tidning”. Illustrerade av författaren.

Sthlm, C. Delén respektive Marquardska tryckeriet respektive Elméns och Granbergs tryckeri, 1810-11. 8:o. 100,1-169,(6) + 98,(2),1-194,(6) + 80,1-188,(4) s. Tre samtida lätt svartstänkta hfrbd med guldornerade ryggar, ljusbruna titeletiketter och runda gröna nummerskyltar. Gula snitt vilka också är lätt svartstänkta. Ryggarna lite nötta och med några småfläckar. Inlagorna med enstaka småfläckar. Nyare exlibris ”RB” med devisen ”Nulla vita sine artibus” - utan konsterna inget liv. Med undertitlarna ”Kriget i Tyskland”, ”Kriget mellan Ryssland och Dannemark” och ”Landtvärnet, Financerna, Revolutionen”. Nästan tvåhundra intressanta bilagor med förordningar, brev och noter, många skrivna av eller till kungen, vilken som bekant avsattes i en statskupp den 10 maj 1809. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Verket har karakteriserats som »en tendentiös urkundspublikation av ungefär samma typ som de från världskrigen bekanta vita, gula och blå böckerna» (S Bolin). Om initiativet till »taflan» har G lämnat två versioner, dels att detta skulle ha utgått från Karl XIII själv, dels att han blivit »anmodad». Största sannolikheten synes tala för att denna anmodan utgått från den avsatte konungens förutvarande rådgivare för vilka det var angeläget, att kungen blev enda syndabocken, och både Ehrenheim och Wetterstedt figurerar i bakgrunden vid verkets tillkomst med P A Wallmark som mellanhand vid redigeringen. Inte utan självkänsla påpekar G, att det fordrades »urskillning hos författaren» för att skriva Historisk tafla, och han tillägger, att företaget inte heller var »utan all fara, då en reaktion ännu var möjlig och av många fruktades, i synnerhet efter prins Carl Augusts död». Skriften uppfyllde emellertid ändamålet, men det ekonomiska utbytet för G:s del blev ringa. Han erhöll »en diskretion, svarande ungefär emot tryckningskostnaden för ena delen», det var allt”.

Sthlm, 1900. VI,98 s. Hklbd med handskriven titeletikett på främre pärmen. Med Carl Trolle-Bondes exlibris och monogramstpl. Från Trolleholm. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1773. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 11. Ordnad kronologiskt från ”Emoot dryckenskap” 1557 till ”Frågan om ojäst vin” 1877 amt försedd med ett ambitiöst personregister med biografiska uppgifter om författarna. Ett ovanligt referensverk.

Stockholm, Joh. L. Horrn, 1730. 4.o. (28),+ 284 s. Titeln tryckt i rött och svart. Fläckig, titelbladet med bortrivet nedre hörn, troligen en namnteckning. Nött samtida halvpergamentband med handtextad ryggtitel och marmorerade pärmpapper. Joh. Er. Sundströms namnteckning på titelbladet och främre pärmens insida. Där är även noteringen att den därefter gått till Joh. Er. Westerström och att den köpts på auktion uti ”Gefle Gymn.” den 19 oktober 1748. Warmholtz 2517. Saknar som ofta det graverade porträttet av Verelius. Ett av Verelius tidigaste författade arbeten i svensk historia, vilket han dock själv inte ansåg vara värt att trycka. Manuskript utgavs av Petrus Schenberg med ett företal av A. O. Rhyzelius. Innehåller bl. a ”Gothotum extra patriam rerum gestarum” samt en förteckning över Verelius skrifter som Schenberg enligt Warmholtz fått av Stiernman. Warmholtz ansåg det för väl att eftervärlden varit av en annan uppfattning än Verelius själv, inte bara på grund av de goda ting den innehåller utan även för "... des sköna historiska styl, hvaruti Verelius var en mästare". Schenberg gav samma år även ut “Vereliana”, som innehåller ett urval av Verelius mindre skrifter, brev m.m.

Stockholm, tryckte hos J. Hörberg, 1828. 8:o. 135 s. Samtida marmorerat pappband. Med förord av den svenska översättaren Carl David Skogman (1786-1856) dedicerat till Fred. Bog. von Schwerin. Översättning av det franska originalet ”Réflexions sur la réduction de la rente et sur l'état du crédit”. Jacques Laffitte (1767-1844) var en förmögen fransk bankir och statsman, och åren 1814-20 chef för franska nationalbanken. Han var en av de liberala ledarna under Julirevolutionen 1830 och blev under kung Ludvig Filip konseljpresident men var för liberal för kungen och fick avgå redan 1831. Laffitte var mycket populär och då han genom en börskrasch förlorade hela sin förmögenhet och sitt fina hus i Paris ordnades en nationalsubskription så att han skulle kunna bo kvar.

Lund, directeur Berling på J. Lundblads bekostnad, 1785. 8:o. (2),24 s. Häftad, oskuren och ouppskuren med äldre ljusgrön ryggremsa. En rostfläck i marginalen på s. 9. Fint ex. Ett blad med bokreklam från Lundblads boklåda saknas på slutet.

Sthlm, L. Salvius, 1765. 8:o. 64 s. Häftad och oskuren. Delvis lager- och fuktfläckig samt med enstaka småfläckar. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 156. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 893. Både merkantilister och fysiokrater såg en stor folkmängd som varje lands största rikedom. Oro för att folkmängden minskade genom utflyttning fick Vetenskapsakademien att ställa en prisfråga om orsakerna till emigrationen. En strid ström av svar inkom, och flera av författarna, bland annat A. Chydenius, kritiserade den rådande styrningen och regleringen av medborgare och näringar. J. F. Kryger skrev det vinnande svaret. Diskussionen avstannade snöpligt när siffror från Tabellverket visade att någon emigration knappast existerade.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1840. 8:o. 128 s. Rött hklbd från ca 1900 med handskriven titeletikett på främre pärmen. Ren inlaga men med en fint lagad liten reva i texten på s. 73. Med Carl Trolle-Bondes exlibris och monogramstpl. Från Trolleholm. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3731. Ernst von Vegesack (1763-1818) var född i Rostock men flyttade med föräldrarna till Sverige 1777. Han deltog med framgång bland annat i krigen 1788-90, 1805-07, 1808-09 och 1813-14. Hans dotterdotterson Verner von Heidenstam skriver om honom i ”När kastanjerna blommade”.

Berlin, neue Societäts-Verlags-Buchhandlung, 1814. 8:o. IV,(2),126,(1) s. Häftad med tryckt brandgult omslag. Omslagets rygg saknas. Delvis helt loss i häftningen. Med spridda småfläckar. Främre omslag med numreringen ”No 29” i bläck och titelbladet med en oval samtida monogramstpl. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4130. Ibland är ett porträtt bifogat, vilket är signerat ”Laurens. sc.” och utgivet av samma förlag som boken. Det saknas här. Omslagets insidor och baksida med en förlagskatalog. Allra längst ned på främre omslagets utsida den i petit tryckta texten: ”Aufgeschnittes und beschmutzte Exemplare, werden nicht zurückgenommen”.

Sthlm, A. Holmerus, 1772. 8:o. 70 s. vvTagen ur band. Gamla stänkta snitt. En liten rostfläck i övre marginalen på s. 35-36. Bra ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 98.

Köpenhamn, 1946. (2 blanka,6),159,(2) s. Elegant brunt halvmarokängbd med upphöjda bind, guld- och blindlinjerad ryggdekor. Med övre guldsnitt, de övriga snitten endast putsade (Hedberg). Omslaget medbundet. Med Sven Ericssons guldpräglade pärmexlibris och ur Tomas Janssons referensbibliotek. Utgiven av Forening for boghaandværk och redigerad av Jørn Rubow. Fint illustrerad och med några färgplanscher inräknade i pagineringen.

Karlskrona, C. F. Skough, 1858. 8:o. 35-153 s. & 10 litograferade plr, varav 2 utvikbara. Nött samtida hfrbd med guldlinjerad rygg och sprängda snitt. Koboltblå mönsterpressade pärmsidor. Maskhål nedtill i inre falsen. Genomgående fuktfläckig. Ful fläck i nedre innerhörnet på titelbladet, vilken återkommer mot slutet. Sista utvikbara planschen lagad i yttermarginalen. ”Carlsson” skrivet i blyerts på insidan av främre pärmen. Utkom i 4 häften under åren 1857-63, men denna del såldes även för sig.

Sthlm, J. Merckell, 1752. 8:o. (8),311,(1) s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind. Det marmorerade pärmpappret delvis hårt nött. Insidan av främre pärmen med märken av lacksigill och avlägsnade gamla auktionsetiketter. Pappret på den bakre pärmens insida bortrivet så att träpärm och tryckmakulatur tittar fram. Småfläckig i början och på slutet. Titelbladet med litet hål. Med C. G. Barcks, L. Hiertas och C. Stenbergs namnteckningar, den sistnämnda daterad den 18 juli 1822. Storhetstiden i Sverige för pietisten Johann Jacob Rambachs litterära alster inföll vid 1700-talets mitt. Således utkom under tiden 1742-71 inte mindre än elva arbeten översatta till svenska.

Skara, Lewerentzka boktryckeriet, 1819. 8:o. (2),50 s. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren i enkelt brunt pappomslag från 1800-talets slut med handskriven titeletikett på framsidan. Några enstaka små bläckrättelser på s. 22-23, en reva i nedre marginalen på s. 43 och ett litet hål med några bokstavsförluster på s. 49. Från Ericsberg. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 511. Sallander Litteratur om Västergötland 138: ”sällsynt och sökt”. Sven Brisman (1752-1826) är kanske mest känd för sitt engelsk-svenska lexikon som han gav ut när han var bosatt i Greifswald. Sedermera återflyttad till Sverige, hamnade han så småningom på Grunnevalds säteri, inte långt från Tidaholm i Västergötland. Han skrev under sina sista år ett antal böcker om lanthushållning, varav den sista var ”Landtmannens wän, innehållande upplysningar och råd i landthushållnigen” 1822. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att ”Måhända ligga sålunda personliga erfarenheter bakom B:s försök att med nationalekonomiens, hjälp reda upp betryckets orsaker i den lilla ganska givande skriften »Ett decennium i Vestergötland» (1819)” eftersom han 1813 sannolikt på grund av konjunkturerna tvingats sälja sin gård i Västergötland.

Sthlm, L. L. Grefing, 1768. 8:o. 32 s. Häftad och oskuren med senare dekorerad brun ryggremsa. Två starka små bläckfläckar i titelbladets marginal. Stort bortrivet nedre hörn på s. 17-18, dock utan textförlust. Enstaka spridda småfläckar. På titelbladet ett litet samtida stämpel med initialerna ”J C H”. Översättning av Knut Leyonhufvud som också skrivit den långa dedikationen till Lovisa Ulrika. Han hade året innan på drottningens initiativ översatt Tronchins ”Tal om parti-andan”. Jean-Robert Tronchin (1710-93) var jurist och byråkrat i Geneve. Han tillhörde Voltaires bekantskapskrets och brevväxlade med Diderot. Knut Henrik Leyonhufvud (1730-1816) var yngre bror till den vittra ämbets- och hovmannen Axel Gabriel Leyonhufvud. Han gjorde en militär karriär och blev 1766 kammarherre hos Sofia Albertina, en tjänst som han blev tjänstfri från 1769. Han var godsägare och ägde Lindö och och Händelö i Östergötland. Hammarsköld skriver i ”Svenska vitterheten” (1833) att ”Af Knut Leyonhufvud finnas poemer i åtskilliga tidskrifter”. Dessutom utgavs några av hans åminnelsetal och ett 16-sidigt häfte ”Skalde-bref från en far til sin dotter” 1786. Initialerna på titelbladet är möjligen en förlagsstämpel för Johan Christopher Holmberg (1743-1810) som fick privilegium som bokhandlare i Stockholm 1766.

Sthlm, R. Ecksteins tryckeri, 1815. 8:o. (2),45 s. Lätt nött marmorerat pappbd med svart titeletikett. Inlagan med enstaka obetydliga fläckar och några råkanter. Allt som utkom och delvis tidigare publicerad i ”Allmänna journalen” 1814. P. A. Wallmark (1777-1858) bibliotekarie och senare chef för Kungliga biblioteket. Han blev kronprins Karl Johans lärare och dennes lojale anhängare. I sitt eget blad, ”Journal för litteraturen och theatern”, bekämpade han liberalism och nyromantik. Som ”Posttidningens” och ”Statstidningens” utgivare gjorde han Svenska akademien stora tjänster men belönades aldrig med inval.

Amsterdam, Joannem Haffman, 1740. 8vo. XXXVI,+ 398 pp. Title printed in red and black. Foxing. Contemporary vellum, beige label and red edges. Old hand written exlibris by Joh. Phil Siebkees, book plates of Julius Sillig and August Th. Broman and owner’s signature by F. W. Häggström.

Köpenhamn, Bröderne Thiele, 1815-17. 8:o. (12),+ 328; (8),+ 264; (4),+ 472 s. Fläck på första titelbladet. Enstaka små lagerfläckar. Två volymer. Samtida hfrbd med guldornerade ryggar röda och gröna titeletiketter och blå stänkmarmorerade snitt. Andra volymen med liten skada överst på ryggen. Samtida namnteckning på försättsbladen. Stämplar från Nordiska seminariet i Uppsala och deras biblioteksetikett på frampärmarnas insidor.

Stockholm, Joh. Christ. Holmberg, 1787. 12:o. 144 s. Lätta lagerfläckar. Häftad, i samtida marmorerat pappomslag, röda stänsnitt. Ur biskop Eric Wallers bibliotek, med dess exlibris. Fint exemplar. Översättningar av Sten Abraham Piper (1738-1813) av Ciceros Catilinariska tal samt Sallustius i utdrag.

Lund, Caroli Gustavi Berling, (1751). 4:o. (4),+ 24,+ (2) s. Tryckt på tjockt papper. En träsnittsillustration (runsten). Häftad, med senare pappersomslag. Ur Bengt Löws bibliotek, med hans blyertsnamnteckning. Warmholtz 223. Gradualavhandling om upprinnelsen till städerna Uppsala, Sigtuna, Telje, Birka, Skara, Helsingborg och Lund. Johannes Böckman kom från Göteborg.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1845-48. 8:o. VIII,360 + (4),295,(1),1-176,273-74,(1) s. Titelbladen tryckta i rött och svart. Två enkla nyare bruna hfrbd med guldlinjerade ryggar. Inlagan lite bruntonad och med en del småfläckar liksom fuktfläckar i marginalerna. Den andra delen med spridda småfläckar på s. 4-11. Ur Henning Mankells bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1309. Arbetet innehåller, vid sidan av de intressanta textutgåvorna, även en fortfarande mycket användbar översikt av den äldre svenska folklitteraturen med bland annat många bibliografiska uppgifter rörande svåråtkomliga folkskrifter.