Søkeresultat

London, Georg Conrad Walther, 1776. 4:o. (4),+ X,+ (2),+ 172; (2),+ 173-431,+ (1) s.+ 2 grav. planscher,+ 28 utvikbara tryckta tabeller [nr 1-42 A-B]. Titelbladen tryckta i rött och svart och med grav. vinjetter. Lätta bläckstänk och enstaka småfläckar. Marmorerade hfrbd från början av 1900-talet, ryggarna med upphöjda bind och röda resp. mörkgröna titel- och deltiteletiketter, marmorerade pärmpapper, övre snittet rött och övriga putsade. Två volymer. Med Felix Leseurs ägarstämpel på titelbladen och med dennes initialer i guld på ryggarnas nedre fält. Setterwall 5562. Warmholtz 6721a. Första upplagan. En ny liksom en tysk översättning utkom 1778. Warmholtz anser att arbetet hedrar sin författare. J. G. Cantzler var under flera år kur-sachsisk legationssekreterare i Sverige. Boken innehåller en uttömmande statistik över Sveriges ekonomi; gruvdrift, kronpolitik, handel m. m., liksom över militärväsendet, statsskicket m.m. Den innehåller även en översikt över de svenska riddarordnarna med de två graverade planscherna föreställande Serafimerorden, Vasaorden m. m. (vid sidan 138).Félix Leseur (1861–1950) var läkare och känd antikyrklig ateist. Han är dock mest känd som make till den religiösa mystikern Élisabeth Arrighi Leseur (1866-1914). Hon var strängt troende katolik och gjorde till sin livsuppgift att omvända sin man, en uppgift som hon dokumenterade i en dagbok. Strax innan sin förtidiga död förklarade hon för Félix att hon offrade sig för hans salighet skull, och efter att ha läst hennes dagböcker gick han tillbaka till kyrkan och slutade som dominikanermunk. Élisabeth saligförklarades av katolska kyrkan 1951.

Sthlm, C. M. Thimgren, 1853. 12:o. 48 s. Häftad i mönstrat omslag från 1900-talets första hälft. Det tryckta gröna omslaget medhäftat och lite lagat och naggat. Sidorna 28-29 ouppskurna. Utgiven på Adolf Bonniers förlag. Författaren var enligt titelbladet ”f.d. fodermarsk wid h.m. konungens hofstall”.

Stockholm, Zacharias Hæggström, 1817. 8:o. (4),+ 156 s. Lagerfläckig inledningsvis. Med Sophie Holmgrens namnteckning och svartstämpeln ”U.C”. Sammanbunden med: (DORIS, Charles.) Anteckningar om Napoleon Bonaparte; af en man, som i 15 år städse omgifvit hans person. Stockholm, hos Strinnholm och Haeggström, 1815. 8:o. (6),+ 120, 113-126 s. Ful fläck första tre bladen och genomgående kraftigt fläckig. Sammanbunden med: STAËL VON HOLSTEIN, Germaine de. Napoleons dröm eller Enghiens skugga i Moskwa, af Madame Stael von Holstein. Öfversättning ifrån tyskan. Stockholm, Strinnholm & Haeggström, 1815. 8:o. 3-13 s. Saknar smutstitelblad? Lätt lagerfläckig. Med Sophie Holmgrens namnteckning. Sammanbunden med: (LULLIN de CHATEAUVIEUX, Jacob Frederic.) Manuscript, på ett obekant sätt kommit från St. Helena. Öfversättning. Stockholm, Ecksteinska boktryckeriet, 1817. 12:o. (2),+ 78 s. Lagerfläckig, sista bladet med lagad reva, med mindrre textförlust. Med Sophie Holmgrens namnteckning. Sammanbunden med:(BOURGOING, Jean François de.) Några underrättelser om Buonapartes första lefnadsår, samlade och utgifna på engelska af en bland hans ungdoms-kamrater. Öfversättning från fransyskan. Stockholm, Kumblinska tryckeriet, 1801. 8:o. 42 s. Småfläckar, större på s. 18. Samtida hfrbd, guldornerad rygg med beige titeletikett med texten ”Samlade Skrifter”. Med handskriven innehållsförteckning på försättsbladet, troligen skriven av Sophie Holmgren. Med Gösta Bodmans exlibris. Fint samlingsband med fem småskrifter rörande Napoleon, troligen sammanställd av Sophie Holmgren. Originalet til det första och det fjärde arbetet, "Manuscrit venu de Sainte-Hélène", utkom anonymt i London 1817 och har tillskrivits flera författare, bl.a. Benjamin Constant, Mme de Stäel och E. J. Sièges. Napoleon fick kännedom om detta arbete på St. Helena och författade 44 anmärkningar för att vederlägga det. I detta samlingsverk finns två olika svenska översättningar. Bygdén uppger att den förra skall vara andra upplagan och den senare första upplagan, men han blandar nog ihop detta därigenom att översättningen med titeln ”Napoleons lefnadshistoria...” även finns i en andra upplaga samma år. Andra verket är en översättning av “Mémoires secrètes sur Napoléon Buonaparte”, som utkom i Paris 1814. Tredje verket är en ovanlig svensk översättning av Madame de Staëls lilla novell, en andra upplaga utkom 1814. Även KB:s exemplar saknar s. 1-2. Napoleons avvrättning av hertigen av Enghien 1804 skriver de Staël även om i sin bok om åren i exil. Precis som många andra berördes hon illa av ”mordet”.

Stockholm, Johannis A. Carlbohm, 1782. 4:o. (8),+ 222,+ (17) s. Stort exemplar. Lagerfläckar. Tillsammans med: PORTHAN, Henrik Gabriel. Ad recensionem bullarii Romano-Sveogothici, a nobil. A. Celse editam, accessio, disputationibus academicis proposita ab Henrico Gabriel Porthan. Åbo, Frenckellianis, (1797-1801). 4:o. (2),+ XVI,+ (2),+ 123,+ (27) s. Stort exemplar. Nära samtida nästan uniforma hfrbd med guldornerade ryggar och marmorerade pärmpapper, röda snitt. Två volymer. Ur Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris. Setterwall 6819. Vallinkoski 3182-3196. Carlander III, 564ff. Porthans del utkom i 14 avhandlingar, här sammanbundna utan deltitelblad och dedikationer. Verket fortsattes senare av J. H. Schröder med ”Ad bullarium Romano-Sveogothicum a Magno von Celse et Porthan editum accessio nova”, 1854 och av Reuterdahl 1839-42 under titeln: “Statuta synodalia veteris ecclesia sveogothicae”. Rikshistoriografen Magnus von Celses Apparatus består av mer eller mindre kortfattade regestanteckningar av innehållet i påvebullor rörande Sverige, och räknas av Bring till de värdefullaste aktsamlingar som utkom kring sekelskiftet 1800. Till detta projekt lyckades Fredenheim i Rom få tillgång till avskrifter från Vatikanarkivet, vilket var det första försöket att få fram nordiska urkunder ur det förut otillgängliga arkivet.

Norrköping, A. F. Raam, 1798. 8:o. (14),336,(1,1 blank),337-700,(4),701-716,(14) s. & 5 utvikbara grav. plr & 2 utvikbara grav. kartor. Häftad och oskuren i nära samtida gråpappomslag med handskriven titeletikett av papper. Den lite fläckiga ryggpappen skadad upp- och nedtill. Enstaka fläckar, främst i marginalerna. Planscherna är i utmärkt skick och infästade på blåa papper i slutet för att kunna vikas ut under läsningen, (precis som det anges på bladet ”rättelse för bokbindaren” innan s. 701). Namnteckning A. E. Stenholm daterad Stockholm den 16 maj 1830. På frampärmen Gunnar Lindes namnteckning från 1942 med rött bläck. Med de sju bladen subskribentförteckning i slutet, vilken ofta saknas. Ovanlig i detta häftade skick. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6276. Ranius Böcker om Östergötland 513. Rahmström Bidrag till en bibliografi om vallonerna 507. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1649. Vyn över Norrköping är graverad av J. P. Cumelin och är en försiktig bearbetning av planschbladet ur Dahlbergs ”Suecia antiqua”. Bland övriga planscher märks en vy över staden från norr och avbildningar av stadskyrkan och spinnhuset. Hans Olof Sundelius (1764-1821) var vice pastor i Adelöf i Linköpings stift. I förordet skriver han att han uppmuntrats i sitt arbete av J. H. Lidén, denna ”Norrköpings Mecænas”.

Kalmar, P. Ahlquist respektive Stifts-boktryckeriet, 1828-30. 8:o. (2),105 s. & 1 utvikbar gränskolorerad litograferad karta + 132 s. & 1 utvikbar grav. stadsplan. Elegant lackat och marmorerat hfrbd med svagt upphöjda bind, guldornerad rygg och gulbrun titeletikett (Hedberg, 1927). Övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Medbundna delvis solkiga och uppfodrade tryckta omslag till båda delarna, förutom det bakre till andra delen. Ryggen lite blekt och med något nötta ytterfalsar. Inlagan med enstaka fläckar och sista sidan lite solkig samt med några lagade marginalrevor. Kartan har en liten reva vid infästningen. Ur Bengt Bernströms bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5931. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 66. Allt som utkom. Nils Isak Löfgren (1797-1881) var prost och kyrkoherde i Kalmar stift. Kartan föreställer Kalmar län. Stadsplanen på blåtonat papper är över gamla Kalmar 1647.

Stockholm, Nicolai Wankijff, 1676. 4:o. (22),+ 580,+ 48,+ (62) s. Titel- och dedikationsblad tryckta i rött och svart. Genomgående lager- och småfläckig, kraftig fläck på s. 41 och ett litet hål med delbokstavsförlust på s. 229-230. Samtida pergamentband med handtextad ryggtitel och röda stänksnitt. Äldre namnteckning. Ur Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris klistrat ovanpå ett äldre. Collijn sp. 97. Warmholtz 4250. Första upplagan. En ny, och försämrad, upplaga utkom i Strassburg 1679. Den andra pagineringsföljden innehåller, med nytt titelblad, fredsfördraget mellan Kristina och Kristian IV 1645, Brömsebrofreden. Detta är Boeclerus huvudarbete i svensk historia och hans främsta prestation som svensk rikshistoriograf. Det utgavs dock postumt av Johan Bergenhielm, som försåg det med fredstraktaten och ett register. Johann Heinrich Boeclerus (1611-72) var tysk historiker och från år 1637 professor i vältalighet i Strassburg. Som sådan introducerade han den unge Schefferus i studiet av klassikerna. Han kallades av drottning Kristina till den skytteanska professuren i Uppsala 1647, men avböjde och rekommenderade istället Schefferus. 1649 kom han ändå till Sverige och Uppsala som professor i vältalighet och 1651 utnämndes han till rikshistoriograf. Han stannade dock endast till 1652, då han återvände till Strassburg och professorsstolen i historia.

Göteborg, I. Smitt, 1773-79. 8:o. (14),40 + (2),41-160 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller + 161-371,(1) + 373-900,(16) s. Med träsnitt på s. 127-28 och 143. Samtida ganska nött marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och lejongul titeletikett. Röda snitt. Ryggen inklusive titeletiketten med ytliga sprickor. Med en två cm lång skinnreva överst i bakre falsen och in i översta ryggfältet. I huvudsak en ren inlaga med ett litet fåtal småfläckar. Lätt solk på s. 210, stark liten rostfläck på s. 287 och en liten ljus fläck på s. 377 och kringliggande sidor. Namnteckning E. H. Spak daterad 1836 på titelbladet och frampärmens insida, där också Axel Hjalmar Frisells något senare namnteckning återfinns. Två löst bifogade maskinskrivna informationslappar om Fernow och boken med extrakommentarer om brukssläkten Linroth. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 557a. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6148. Ranius Litteratur om Karlskoga bergslag 8. Eklund Litteratur om Värmlandsfinnarna 116. Rahmström Bidrag till en bibliografi om vallonerna 151. Allt som utkom, eller, som Warmholtz uttrycker det: ”Arbetet är icke bragt til slut, utan återstår ännu andra bandet; ovisst är huruvida det kommer at se dagsljuset, hvarom författaren sjelf misströstar”. Erik Fernow (1735-91) var bland annat brukspredikant vid Karlsdals bruk och senare bosatt i Kristinehamn. Studieresorna som föregick hans Värmlandsbeskrivning understöddes av Daniel Tilas och de första två avdelningarna kunde tryckas 1773 tack vare grosshandlaren C. Arfwidsson i Göteborg. Arfwidsson krävde dock hela upplagan som säkerhet för ett lån, varför de första avdelningarna kunde distribueras först 1777. ”Beskrifning öfwer Wärmeland” tillhör 1700-talets mera framstående landskapsbeskrivningar och har fått stor spridning. När N. G. Djurklou summerade sin resa i Värmland i ”Vitterhetsakademiens årsbok” 1866 kunde han berätta att Fernows arbete var landskapets mest lästa bok efter psalmboken och bibeln. Axel Hjalmar Frisell (1821–1901) var brukspatron för Stömne bruk, Värmland.

Berlin, bei J. F. Unger, 1794. 8:o. Grav. porträtt,XII,(4),139 s. Lätt nött vinrött marokängbd från 1900-talets första hälft med upphöjda bind och sparsamt guldornerad rygg samt kantförgyllning och inre denteller (J. Gerbers, Hamburg). Övre guldsnitt, i övrigt endast putsade snitt. Ngt lager- och småfläckig. Små fuktfläckar i nedre marginalen på porträttet, s. 33-48 och 93-96. Mindre reva i nedre marginalen på s. 101. Missfärgat nedre hörn på s. 131. Tillskrift av F. Rambach nederst på titelbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 143-44, upplaga a. Uppfördes första gången 1788 och trycktes på svenska i ”Skrifter” 1806. Översättaren var preussisk legationssekreterare i Stockholm. Med en efterskrift av F. Rambach angående svensk teater i allmänhet och pjäsen i synnerhet. En dansk och en fransk översättning utkom också.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839-40. 8:o. VIII,I-VI,185,(1 blank,1,1 blank,2),1-423,(1 blank),1-27,(2) s. & 1 utvikbar grav. karta. + (WIKSTRÖM JOH. EM. Fem tryckta ark av andra delen av Stockholms flora. Sthlm, 1844?). 8:o. 80 s. Del I bunden i ett samtida ganska nött hfrbd med guldornerad rygg som renoverats i främre ytterfals men ändå är sprucken i båda ytterfalsarna. Bitvis lätt lagerfläckig och mot slutet med en svag fuktrand i övre hörnet. Reva i yttre marginalen på s. 149 i andra pagineringsföljden. Kartan med mindre reva i vikningen. Den andra delen i ett senare hfrbd (Beck & son). Det ursprungliga grå omslaget medbundet. Med tillskrift på främre omslaget: ”Till herr kamereraren Johan Erik Dumrath. De fem tryckta arken till sednare delen af professoren m.m. doktor Joh. Em. Wikströms Stockholms flora. Från författarens systersson herr kammarherren m.m. Carl Roos genom Carl Lagerheim. Endast tillgänglig för utdelning.” Del I med N. G. Berlins namnteckning och C. O. G. Wiboms exlibris. Har även tillhört Henrik Alm och med Gunnar Brusewitz exlibris. Krok Bibliotheca botanica suecana 13. Akrell Stockholmiana 1002 för del I. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 23. Essén s. 50. Lundberg s. 9: ”I inledningen p. 109-113 afhandlas Stockholmsnejdens fiskar: 48 arter”. Allt som trycktes. Kartan graverades av C. F. Himberg. Av den andra delen trycktes endast dessa fem ark, vilka aldrig såldes i bokhandeln, övriga delar av manuskriptet ligger otryckt i Vetenskapsakademiens samlingar. Den långa växtgeografiska inledningen till del I utgavs även separat under titeln ”Öfversigt af Stockholms-traktens natur-beskaffenhet” och har eget impressum daterat 1839. I exemplaret är medbundet ett litograferat porträtt av Wikström utfört av Cardon. ”Stockholms flora” är förmodligen botanikern och innehavaren av bergianska professuren Johan Emanuel Wikströms (1789-1856) viktigaste arbete. Gunnar Eriksson skriver i ”Bergianska botanister” att det säkert var Wikströms ”förhoppning att floran skulle komma till användning vid Stockholmsläroverken som lärobok och handledning vid botaniska exkursioner och växtinsamlingar.” Denna förhoppning grusades av att K. F. Thedenius vid samma tid utgav ett särskilt florakompendium avsett för skolbruk. Gunnar Brusewitz skriver i ”Resa i tid och rum” om förändringar i den svenska faunan genom historien. ”När man läser i de gamla lokalfaunorna och artlistorna, som blev populära kring mitten av 1800-talet, anar man lite av de markanta förändringar, som skedde kring denna tid. Intressant är t.ex. J. E. Wikströms ’Stockholms flora’, som kom ut 1840, och som också innehåller ett rikt zoologiskt material.”

Örebro, N. M. Lindh, 1811. 12:o. Grav. front,(2),206 s. + grav. front,252 s. + grav. front,180 s. Samtida marmorerat hfrbd med gula snitt. Upptill på ryggen brun nummeretikett ”159”, vilken även har ”920” tillskrivet i bläck. Ett svagt nr 18 i guld längst ned på ryggen. Något lagerfläckig och bitvis mer fläckad. Exlibris och handnumrerade stplr från Göta Coldinu-ordens bibliotek. Senare exlibris Kenneth Krook visande en stekpanna, vilken oförsiktigt nog är placerad mitt på ett bokuppslag! Trevligt ex. Du Rietz Gastronomisk spegel 77. Första delen utkom i ny upplaga 1842. De fina planscherna graverade av C. G. Lundgren och översättningen gjord av Johan Peter Wåhlin. Göta Coldin Logen grundades 1768. Dess ordenshus ligger på Bellmansgatan 9 i centrala Göteborg. Till kända medlemmar av denna loge hörde Pehr Dubb och William Chalmers. Det fina exlibriset har marint motiv.

Stockholm, Anders Zetterberg, (1792). 4:o. 552, 561-579 s. Första arket något löst och med veck i nedre inre kant, titelbladet med fläck upptill, genomgående med lätta lagerfläckar och med enstaka fläckar. Nött samtida hfrbd, guldornerad rygg med beige titeletikett, marmorerade pärmpapper. Namnteckning av någon Fagerberg på frampärmens insida. Bring Rättegångshandlingar 737:2. Komplett trots hoppet i pagineringen. Förhållandevis ovanligt med huvudprotokollet separat och inte sammanbundet med andra småskrifter rörande målet. Ett porträtt, alternerande av Gustaf III eller av Ankarström, förekommer i sällsynta fall men inte här. Från sidan 547 åtefinns ett utförligt register.

Stockholm, Joh. L. Horrn, 1730. 4.o. (28),+ 284 s. Titeln tryckt i rött och svart. Porträttet skuret inom ram i nederkant. Fint samtida skinnband, guldornerad rygg med upphöjda bind och röd titeletikett, röda snitt, lite skavning på bakre fals. Ur biblioteket på Säfstaholm med dess exlibris. Warmholtz 2517. Med det ibland saknade graverade porträttet av Verelius. Ett av Olof Verelius (1618-82) tidigaste författade arbeten i svensk historia, vilket han dock själv inte ansåg vara värt att trycka. Manuskript utgavs istället här postumt av Petrus Schenberg med ett företal av A. O. Rhyzelius. Innehåller den kortfattade svenska hsitorien ”Epitome historieae Suio-Goica” och ”Gothorum extra patriam rerum gestarum” som handlar om ... vad de gamla svenskarna/ goterna uträttat utomlands.Utgåvan innehåller även en förteckning över Verelius’ både tryckta och otryckta verk, ”Scripta Verelii”, som Schenberg enligt Warmholtz fått av Stiernman. Warmholtz ansåg det för väl att eftervärlden varit av en annan uppfattning än Verelius själv, inte bara på grund av de goda ting som boken innehåller utan även för "... des sköna historiska styl, hvaruti Verelius var en mästare". Schenberg gav samma år även ut “Vereliana”, som innehåller ett urval av Verelius mindre skrifter, brev m.m.

Skara, Kongl. priv. boktr., 1762. 8:o. (12),742,(46) s. Något nött marmorerat pappbd från ca 1800 med blå ryggtiteletikett i glättad papp. Rödstänkta snitt. Den främre ytterfalsen professionellt lagad. Pappret bortnött på pärmarnas ytterfalsar och ryggen lite solkig. Enstaka småfläckar. Delvis med en svag fuktrand nedtill och mot slutet ngt bruntonad samt med några lagerfläckiga blad. Fläck på s. 115 och en liten reva i övre marginalen på s. 211. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 68. Du Rietz Gastronomisk spegel 39. Schreber Svenska jaktens litteratur 300. Reitersjö Hundens bibliografi 23. Allt som utkom. Alfabetiskt uppställd från abborre till örter. Det finns en titelbladsvariant med texten ”Hushålls-ämnen, til deras nytta, bruk och skada beskrefne uti oeconomiska föreläsningar hållne wid schäferscholan på Höjentorp och i Alingsås”. Lorens Wolter Rothof (1724-87) deltog i Linnés exkursioner under 1740-talet. Han fick 1753 genom sin lärares rekommendation till Alströmer en lektorstjänst vid Höjentorps schäferiskola. Hans ”magasin” är ett resultat av hans pedagogiska gärning och innehåller uppgifter om bland annat lanthushållning och naturalhistoria. Rothof var också verksam som bokhandlare och guldbrokadpapperstillverkare i Alingsås.

Västerås, P. Devall, (1743-46). 8:o. (16),136 s. Samtida enkelt och mycket hårt nött hfrbd på träpärmar. Skador i ryggskinnet och det nedre ryggfälten saknas. Stora bitar av pärmpappret avrivet så att träet tittar fram. Främre pärmen är delvis loss. Lagerfläckig och lite bruntonad samt med spridda solkigheter. Titelbladet Sista sidan bruntonad. Namnteckning från 1797 av Pehr Nilsson i Tolfsbo på frampärmens insida. Hyllningar daterade 1743 i början av Nils Nordeman och signaturen ”A.F.K.” Uppgifter om tryckåret varierar, allt ifrån 1743 som framgår av imprimatur på sidan (2), medan Kungliga biblioteket menar att den är tryckt tidigast 1745, vilket är senaste årtal i texten och kanske först 1746 då boken recenserades i nr 32 av ”Lärda tidningar”, såsom nyligen utgiven. På sidorna 83-99 finns ”Upsats på de böcker, som under hwar wettenskap utsatte äro, och wid underwisningen til en del nödwändige fordras” med långa listor i olika ämnen och ett tillägg med ”anwisning till de af trycket på swenska utkomne hushåls-böcker”. Christian Gustafsson Roman (1709-69) presenterar här sina reformpedagogiska idéer. Han är även känd som en flitig översättare av romaner och annat. Enligt ”Lärda tidningar” var han ”director cantus et mucises” vid gymnasiet i Västerås.

Leipzig, Thomas Fritschen 1705. 8:o. (6),457,(6) s. & 3 grav. medaljplr, varav en utvikbar. Titelbladet tryckt i rött och svart. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind och rik blindpressad ryggdekor och kantdekor, men utan titeletikett. Stänkta snitt. Bandet med småskavanker nederst på ryggen och pärmarnas underkanter. Frontespisen och titelbladet med bruntonade marginaler, i övrigt lätt och jämnt bruntonad med enstaka fläckar, t.ex. en rostfläck i övre hörnet på s. 149. Kompletterande anteckning ”hermafrodit” i marginalen på s. 380. Liten reva i eftersättsbladet. Spår av raderad inskrift på frampärmens insida. Med J. A. Nordblads namnteckning. Bra ex. från Säbylund. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 4449. Planscherna är sällan förekommande i verket och nämns inte av Warmholtz.

Amsterdam, apud Georgium Gallet, 1702. 8vo. Engr. extra title,+ (22),+ 533,+ (3, blanks) pp.+ fold. printed tab.; engr. extr. title,+ 242,+ (100),+ 46 pp. The first part richly illustrated with engr. in text. Contemporary vellum, spine gilt with hand written title in ink, boards with gilt frame and gilt fleurons in corners, and an almost invisible medaillon in the middle. Probably a premium binding from Groningen. Owner’s signature of W. S. H. Barter on the first title page and an older of Henr. Gockinga on rear paste down. From the library of Bengt Lassen. Schweiger p. 362. A reprint of the illustrated edition of 1692. The illustrations are mostly in the first part and are after coins and gems from the Urisini collections but also after reliefs as Trajan’s column. The engraved title pages are by J. Goere resp. R. de Hooghe. The second part contains a supplement to Livius, a chronological list to Florus, notes by Graevius and an index. At the end is the ”Liber Memoralis” of Lucius Ampelius, written in the 2nd or 3rd century AD, and is a handbook of general knowledge with information on geography, cosmography, history etc. Bengt Lassen (1908-74) var hovrättsråd och åren 1953-73 VD för Norstedts förlag. Han var en duktig latinist och hade en fin samling romerska författare. Han figurerar i bakgrunden i Maria Langs deckare ”Mördarens bok”.

Wiesbaden, (1869)-74. 8vo. 459 pp.+ 6 hand-coloured lith. plates; (2),+ 289-346; 99 pp.+ hand-coloured lith. plate; (2),+ 39 pp. Dampstain in the inner margin of the first half of the book. Some small light stains. Contemporary brown half morocco, gilt spine with raised bands and black title label, wrappers of the second and third Nachträge preserved. Ink signature ”Reichardt” on title leaf. Stamp of the Verein für Pilzkunde Basel on fly-leaf. From the library of Nils Fries and with his purchase notation in pencil on the rear fly leaf.  Volbracht 679 mentions 5 unpaginated leaves at the beginning of the main work, which are not present here. Stafleu 1912-13 (facs. reprint). Uellner 595-96.

Helsingfors, Finska litteratur-Sällskapets tryckeri, 1852-70. 8:o. Porträtt,+ (8),+ 320,+ (5) s.+ plansch,+ utvikbar karta; XII,+ 463,+ (2) s.+ plansch,+ utvikbar karta; (11),+ (blank),+ 332; (4),+ XVIII,+ (1),+ (blank),+ 271; VI,+ (1),+ 293,+ (1); LXXVIII,+ (2, blanka),+ 160 s. Lagerfläckar mot slutet av del tre och i fyra till sex. Del 1-3 i nött samtida svart hfrbd med guldornerad rygg och blåa marmorerade snitt, del 4-6 häftade och oskurna med något trasiga tryckta omslag. Del sex är lös i ryggen och saknar det främre omslaget. Med ett prosepekt från Edlunds förlag 1871 (4) s. om att samtliga delar finns att köpa till nedsatt pris. Komplett svit av den svenska utgåvan av resor och mytologiska och historiska uppsatser på svenska av M. A. Castrén (1813-52), dvs hans icke-filologiska arbeten. Den kompletta utgåvan gavs ut i St. Petersburg av Anton Schiefner i 12 delar under titeln ”Nordische Reisen und Forschungen” 1853-62.Den första delen som innehåller ”Reseminnen från åren 1838-1844” hann Castrén själv redigera. Den andra innehåller ”Reseberättelser och bref åren 1845-1849”. Den tredje ”Föreläsningar i Finsk mythologi”. Den fjärde ”Ethnologiska föreläsningar öfver Altaiska folken, samt Samojediska och Tatariska sagor”. Den femte ”Smärre afhandlingar och akademiska dissertationer. Sjätte innhåller ”Tillfälliga uppsatser”. I sista delen ingår en utförlig levnadsteckning, författad av Johan Vilhelm Snellman. ”Castrén var en banbrytare inom jämförande uralistik och forskning om de sibiriska språken. Genom att han också tog sig an det egentliga språkvetenskapliga fältarbetet måste man betrakta honom som etnolingvistikens eller den antropologiska språk­vetenskapens fader” (Biografiskt lexikon för Finland).

Strassburg, Jean Renauld Doulssecker, 1709. 8vo. Engr. front,+ (44),+ 371,+ (13) pp. Title printed in red and black. Some pencil underlinings, slight stain on the title and with an extra ink ”X” at the year. Bound together with: (BALTUS, Jean François.) Suite de la Réponse a l’Histoire des oracles, dans laquelle on réfute les objections inferées dans le XIII. tome de la Bibliotheque choisie, & dans l’article II. de la République des Letters, du mois de Juin 1707; & où l’on établit sur de nouvelles preuves le sentiment des SS peres touchant les Oracles du paganisme. Strassburg, Jean Renauld Doulssecker, 1708. 8vo. (32),+ 459,+ (11) pp. Title printed in red and black. Fine contemporary full calf, richly gilt spine with raised bands and red label, red edges. Handwritten paper label on spine. From the library of Biby mansion in Södermanland, Sweden. The fine engraved frontispiece to the first work is by I. A. Seupel. Jean François Baltus (1667-1743) was a jesuit. In these two works he defends the views of the Church Fathers against both the mennonite preacher Anton van Dale and Bernhard Le Bovier de Fontanelle regarding the ancient oracles. Both van Dale, in ”De oraculis veterum ethnicorum dissertationes” (1683), and Fontanelle in his ”Histoire des oracles” from 1687, claimed that the ancient oracle answers were given neither by the supernatural agency of demons, nor the Devil, and also that they did not cease with the birth of Jesus.

Stockholm, Johannis Jansonii, 1654. 8.o. (6),+ 75, 78-426,+ (8),+ 168 s. Med ett extra blankt blad efter titelbladet. Sista bladet med hål och viss textförlust, lagad reva s. 13-14. Samtida understrykningar och marginalanteckningar med bläck, fläckar och enstaka fuktränder. Samtida något nött pergamentband, ryggen handsrkiven titel. På eftersättsbladet och bakpärmen finns ett handskrivet index med bläck, daterat [ort] ”16 May Ao 1662”. Med en äldre Boraths namnteckning på titelbladets baksida och ett flertal ägaranteckningar på titelbladet och på frampärmens insida, en daterad 1660. Stämpel från Göteborgs museum, med ”dupplett”-stämpel. Bland de modernare namnteckningarna finns Rurik Holm (äldre bror till Pelle Holm). Collijn sp. 529. Warmholtz 2518. Första upplagan av Loccenius svenska historia. Detta Loccenius första försök till en svensk historia är ofta ansett som hans mest källkritiska. “Den första kritiska och sovrade bilden av de svenska hävderna på latin för en europeisk publik” (Lindroth). Den börjar vid Ansgars samtida kung Björn och går sedan fram t.o.m. Gustav Vasa. I de senare upplagorna, “Historia rerum Svecicarum”, från 1662 och den kraftigt utökade, “Historiæ svecanæ”, från 1676, har Loccenius påverkats av den rådande göticismen och börjar, i enlighet med den officiella historiedoktrinen, vid Oden och de tidigaste sagokungarna. Denna första upplaga innehåller även källpublikationer till Gustav Vasas historia ”Acta, foederata, privilegia, decreta et constitutiones ad Gustavi I. historiam pertinentes” vilka ej finns i de senare upplagorna. Följdskriften Antiquitatum är här i andra upplagan, den första kom 1647. Syskonen Holm döptes efter alfabetet. Det första barnet, en son, fick namnen Albin Bertrand Carl David. Nästa, en flicka, fick heta Elin Femi Gotton henriette, och så vidare. Rurik var femte barnet och hette Qvintus Rurik Sten Ture. Pelle Holm med de bevingade orden föddes efter att alfabetet tagit slut och fick helt enkelt heta Per Uno.

Sthlm, Burchardi tryckeri/ af J. J. Genath/ fact., 1694. Högsmal 12:o. (10),129,(3) s. Samtida ngt nött stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind och sparsamt blinddekorerad rygg. Stänkta snitt. Ryggen och bakre ytterfals med maskhål som bildat sprickor och ryggskinnet avskavt högst upp. Titelbladet lätt solkigt och med ett litet hål i inre marginalen. Med en överstruken namnteckning daterad 1784 (Beata Greta Holtzberg?) och Einar Sundströms namnteckning daterad 1910. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 775. Bibliotheca danica I:463. Klingberg Kronologisk bibliografi över barn- och ungdomslitteratur utgiven i Sverige 1694.2 De avslutande tre sidorna är en förteckning över böcker från Burchardi tryckeri. Originalet utkom på latin i Sorø 1653 och översattes även till tyska 1715. Det danska riksrådet Gunde Rosencrantz (1604-75) propagerade ivrigt för krig mot Sverige men tvingades 1664 på grund av skulder fly till det nordliga grannlandet där han dog i misär i Helsingborg. Han intresserade sig för politik, teologi och klassiska studier samt utgav en del uppbyggelselitteratur, exempelvis detta arbete. Stephan Olofsson Enbom (1663-95) översatte flera populära teologiska skrifter. Han ska enligt Collijn ha varit adjunkt i Uppsala församling och präst i Stockholm, men i Hellströms herdaminne saknas han.

Sthlm, L. Salvius, (1746?). 8:o. (20),271,(1 blank,12) s. Ljusbrunt hfrbd från början av 1900-talet med guldtryck ryggdekor och infärgat mörkbrunt titelfält samt pergamentskodda pärmhörn. Rödstänkta snitt. Liten skinnreva i rygghuvudet. Ett fåtal småfläckar. På försättsbladet namnteckningar av Erik Marklund från 1919 och Arvid Mårtensson i Göteborg från 1966. Prisanteckningar om andra exemplar på bakpärmens insida. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 712. Marklund Övre Norrland i litteraturen 2580. Qvigstad & Wiklund Bibliographie der lappischen Litteratur s. 153. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 443. Det råder delade meningar huruvida boken är tryckt 1746 eller 1747. Det första kapitlet rör lappmarkens natur i allmänhet, kapitel 2-13 beskriver det samiska folket och det avslutande 14:e kapitlet de svenska nybyggarna i området. Pehr Högström (1714-84) föddes i Medelpad och studerade i sin ungdom vid Härnösands gymnasium där han var klasskamrat med Pehr Wargentin. Som lappmarksmissionär, kyrkoherde i Gällivare och senare i Skellefteå fick han goda förstahandskunskaper om samerna och hans beskrivning är banbrytande jämfört med tidigare endast på andrahandsuppgifter författade verk. Warmholtz skriver att Högström ”icke framgifvit annat, än det han sjelf sedt och förfarit; följaktligen har han på många ställen måst gå ifrån så väl Scheffers, som andras berättelser och meningar”. Av kyrkoherden i Lycksele Pehr Fjellström hade Högström lärt sig lulesamiska och den samiska historikern Israel Ruong skriver att ”Högström är den förste som behärskade samiska helt och fullt av dem som skildrat samerna och deras liv, sedvänjor, näringar, religion och folktro. Han gjorde det på en tid då samernas kultur var intakt. Skildringen överflödar av detaljer”. Författaren framställer såväl landskapet som samerna i ljus dager, även om han kraftfullt tar avstånd från de senares avgudadyrkan. Av språkhistoriskt intresse kan nämnas det som Högström har att säga om ”borgarmålet”, ett blandspråk mellan svenska och samiska som användes i handeln och på marknader. Högström anför några exempel på det som språkforskare idag skulle kalla ett svenskt pidginspråk: ”Hur sit din heit? det är: huru heter du?”. Boken översattes till danska, tyska och franska och blev anledningen till Högströms inval i Vetenskapsakademien 1749. Högström utgav även bland annat en förkortad utgåva på lulesamiska av Luthers katekes, ”Högströms frågebok” kallad, som enligt Petrus Læstadius ännu under 1800-talet var samernas främsta religionsbok. Erik Marklund (1893-1959) var född i Piteå, bibliotekarie och verksam vid Göteborgs universitetsbibliotek. Postumt utkom hans stora bibliografi ”Övre Norrland i litteraturen”.