Søkeresultat

Uppsala, 1881. Ettbladstryck. Några minimala fläckar. Trycket, daterat 28 mars 1881, låter meddela att ett fall av ensidig violettblindhet nu ”äntdligen” är funnet i Sverige. Det meddelas vidare att då detta är det tredje av Holmgren undersökta fallet av ensidig färgblindhet är prispengarna för inkommande med sådana fall slut. Holmgren har dock fått ytterligare resurser till sitt förfogande och utlovar ”för ensidig rödblindhet eller violettblindhet högst 500 kronor, för ensidig grönblindhet möjligen något mer.” Frithiof Holmgren (1831-97) studerade medicin i Uppsala, tog där medicine licentiatexamen 1860 och disputerade året därpå vid samma lärosäte. 1861 reste han till kontinenten för att fördjupa sina studier och studerade i Wien under Ernst von Brücke, en bekantskap som skulle göra djupa intryck på hans karriär. Efter tiden i Wien och ytterligare studier i Tyskland återkom han till Sverige och tillträdde landets första professur i fysiologi. Utlandet lockade snart igen och 1869 reste han, tillsammans med sin fru Ann Margret Tersmeden, till Heidelberg för att där arbeta under Hermann von Helmholtz. Helmholtz hade stort inflytande på Holmgren och vistelsen i Heidelberg ledde till att hans forskning alltmer kom att fokusera på färgsinnet. Holmgrens forskning blev alltmer praktiskt inriktad efter en förödande järnvägsolycka vid Lagerlunda 1875 då Holmgren ansåg orsaken till olyckan vara lokförarens bristande färgseende. Han utvecklade då den metod han är mest berömd för idag; undersökning av färgseende med hjälp av provdockor av färgat ullgarn.

Vänersborg, Vänersborgs boktryckeri, 1977. 193,(1 blank,1,6 blanka) s. Häftad i tryckt omslag. Ryggen med läsränder. Fint skick. Utgiven av Bokád bokförlag. En av de tidigaste skildringarna av att komma ut som homosexuell. Romanen är mer känd i den omarbetade version som utgavs 1983 och som hade en tydligare form av ungdomsbok. Föreliggande första upplaga är mörkare med större inslag av omgivningens homofobi. Romanen handlar om den homosexuella tonåringen Jim och hans gradvisa insikt om sin läggning. Romanen blev mycket uppmärksammad i samtiden och har haft stor betydelse för diskussionen om homosexualitet samt, inte minst, varit avgörande för många läsares egen komma-ut-process. Inger Edelfelt (f. 1956) är författare, illustratör och översättare. ”Duktig pojke” var hennes debut.

Stockholm, Kifa, 1935. 4:o. Häfte (12) s. + planschvolym innehållande 16 färgtavlor. Nött grönt klbd med guldpräglad rygg- och pärmtitel. Ryggen med ett par revor och ett par av planscherna något solkiga och fläckade. Bakre pärm med ficka inhysande texthäftet, solkigt omslag och en liten reva i övre marginal. Dessa prover för undersökning av färgsinnet utvecklades av C. G. Boström, Kungl. Järnvägsstyrelsens ögonläkare, och skulle enligt Kungl. Medicinalstyrelsens cirkulär 24 november 1934 användas av läkare vid färgsinnesundersökningar från och med den 1 mars 1935. Bruksanvisningen anger att den som ska genomgå undersökningen inte får vara fysiskt eller psykiskt nedsatt vid undersökningstillfället, till exempel efter långa järnvägsresor, och att undersökningen ska utföras i fullt dagsljus. Undersökningen genomförs genom att läkaren visar upp en tavla åt gången och patienten ska då identifiera den siffra som ”gömmer” sig i mönstret.

Benque & Co 33 Rue d'Boissy d'Anglas Paris. Paris, utan år (ca 1880). (16,5 x 11 cm). Några minimala fläckar. Fint skick. Originalfotografi föreställande den franska författaren och dramatikern Alphonse Daudet (1840-97).

Maskinskriven myndighetshandling daterad 1936. Folio. (1, 2,blanka, 1) s. Tre signaturer, presidentens papperssigill, Nylands läns stämpel och sex stämpelskattmärken. Vikt en gång horisontell med ett litet hål och fuktfläck i ryggen, något solkade marginaler, några minimala revor i främst nedre marginal. Sista sidan med ett par fläckar i övre marginal. Beviljande av medborgarskap för ryskan Helena Utgoff undertecknat av Per Evind Svinhufvud (1861-1944), Finlands president 1931-1937 och Yrjö Puhakka (1888-1971), Finlands inrikesminister 1932-1937. Sista sidan med intygande om att Helena Utgoff avlagt trohetsed undertecknat av kanslist på landskansliet i Helsingfors, daterat 2 oktober 1936.

Ej daterad, ca 1975. 30x21 cm. Tusch på papper. Sighsten Herrgård (1943-89) var en pionjär inom svenskt herrmode och mest känd för sin unisexdräkt - vilken gjorde honom till ett internationellt namn.

Ej daterad, ca 1975. 30x21 cm. Tusch på papper. Sighsten Herrgård (1943-89) var en pionjär inom svenskt herrmode och mest känd för sin unisexdräkt - vilken gjorde honom till ett internationellt namn.

Ej daterad, ca 1975. 30x21 cm. Tusch på papper. Med ett egenhändigt skrivet telefonnummer i övre marginalen. Sighsten Herrgård (1943-89) var en pionjär inom svenskt herrmode och mest känd för sin unisexdräkt - vilken gjorde honom till ett internationellt namn.

Handskrift. (1) s. Har varit vikt. Något solkig och med en liten reva i högermarginalen. Skriven i gult, rött, blått och svart bläck och lyder: ”Njut många sälla stunder / med hälsa välgång frögd / se blomster parken lunder: / gör foglen glad och nögd: / din dag med sång förkunnas: / må dig all sällhet unnas. Af Gustaf Björn med vänstra handen”. Gustaf Björn var ett känt Stockholmsoriginal vid 1800-talets mitt. Claës Lundin och August Strindberg berättar utförligt om honom i ”Gamla Stockholm” (1882): ”Gustaf Björn var Norrmalmsbo, men genom täta promenader åt de andra stadsdelarne spridde sig hans rykte så långt, att han under flera årtionden var lika känd öfver hela Stockholm”. Han ska ha haft ”skelande ögon, med lurande, skygga blickar” och var tidvis inlagd vid både Danvik och Sabbatsberg. Han försörjde sig genom ”att biträda med utsysslor hos enskilda personer, såsom vid Observatorium och Bergiilund, och för öfrigt ströfvade han omkring på gatorna med eller utan särskildt uppdrag, men ständigt profeterande om väderleken samt utbjudande sina 'gratulationer', dem han sålde i synnerhet i köken, der han trifdes väl, emedan han icke saknade blick för könets behag”. Lundin och Strindberg avslutar sitt porträtt av Gustaf Björn: ”I stockholmarnes minne lefver han som en olycklig dåre, hvilken dock icke var nog beklagansvärd för att upphöra att vara löjlig. Men de finnas också som tro, att Björn var en slipad karl hvilken var nog klok att inse det fördelaktiga i att vara tokig”.

1922. Affischen uppmanar svenskarna att rösta nej vid omröstningen den 27 augusti 1922 genom tolv olika argument om följderna av ett förbud såsom att staten går miste om inkomster, ökad arbetslöshet, ”allmän och enskild nöd” och minskad frihet. Avslutas: ”Bringa förbudets följder er själv, hustru och barn på fattighuset, så skyll er själv därför, om ni ej deltager i omröstningen och röstar nej!”.

Ej daterad, ca 1975. 30x21 cm. Tusch på papper. Rostspår från gem. Sighsten Herrgård (1943-89) var en pionjär inom svenskt herrmode och mest känd för sin unisexdräkt - vilken gjorde honom till ett internationellt namn.

Ej daterad, ca 1975. 30x21 cm. Tusch på papper. Sighsten Herrgård (1943-89) var en pionjär inom svenskt herrmode och mest känd för sin unisexdräkt - vilken gjorde honom till ett internationellt namn.

Örebro, 1942. 19,(1) s. & 1 utvikbar karta med en halvgenomskinlig kompletterande karta klistrad i ena kanten. Klammerhäftad. Några repor i yttre marginalen på titelsidan. Nummer 5 av en okänd upplaga. Med handskrivet kort från Robert von Horn bifogat.