Søkeresultat

Cork, printed by John Crowe, Cork Street, 1849. 4to. 10 pp.+ 3 lithogr. plates. Sewn as issued with gray wrapper, slightly bended in middle. Long dedication from Lindsay to Bror Emil Hildebrand ”... Esqr. Keeper of the Royal Cabinet of Antiquities etc Stockholm with the compliments and best respects...”, dated Cork June 29, 1849. Not in Clain-Stefanelli. Very fine provenance. The Keeper of the Royal Cabinet of Antiquities in Stockholm Bror Emil Hildebrand published several dissertations on Anglo-Saxon coins found in Sweden, resulting in the large ”Anglosachsiska mynt i svenska kongl. myntkabinettet, funna i Sveriges jord” 1846. The plates are lithographed by Wheeler.

Uppsala, Palmblad & co, 1824. Tvär 4:o. 36,+ (2) s. Tryckta noter. Häftad, med tryckt, något fläckigt, originalomslag, ryggen lagad med gult papper. Med inklistrad lapp med dedikation från Lindblad till brukspatron J. G. Norstedt. Allt som utkom av vännerna Erik Gustaf Geijers och Adolf Fredrik Lindblads gemensamma sånghäfte. Att det aldrig kom någon fortsättning kan bero på att de senare samma år påbörjade sin gemensamma resa i Europa. Samlingen innehåller sex kompositioner av Geijer och nio av Lindblad till dikter av Goethe, Schiller, Atterbom (fem ur Lycksalighetens ö, vilken började utges samma år), v. Zeipel och Geijer själv. Mycket bra associationsexemplar. I Norrköping i början av 1800-talet var brukspatronen och grosshandlaren Johan Gustaf Norstedts (1746-1846) hem den huvudsakliga samlingspunkten för stadens musiksamkväm, han var själv skicklig amatörviolinist, och dit fick den unge musikaliska Lindblad tillträde. Som 12-åring 1813 hade Lindblad flyttat till fosterförädrarna i Norrköping, där han vid sidan av kontorsjobb fick ta piano- och flöjtlektioner och börjat komponera sina första verk. Han bodde kvar där till 1822, då han började studera för Haeffner i Uppsala.

Utrecht, Guilielmum Vande Water, 1709. 4to. Engr. extra title,+ (38),+ 136,157-164,145-688,+ (4),+ 1-368,+ (116) pp. With 12 engraved illustrations in the text, of which are three half-page. Title printed in red and black. Title leaf with two cut away names and with old pasted paper repair with new names added in ink, some browning and spotting and a few contemporary underlinings. Contemporary full vellum, spine with ink lettering, all edges blue. Owner’s signature by Bengt Löw in pencil. Schweiger II, p. 725. Brunet IV, 575. First edition of this by Burman new compilate of older printed editions and comments of Petronius. A new edition in two parts was printed in 1743 and a third in 1781. The notes are to a large extant based on Heinsius and Schefferus. Petrus Burman (senior), (1668-1741) famous Dutch philologist. Born in Utrecht and educated there and in Leyden, he become in 1696 professor in History at Utrecht.

Amsterdam, I. Ianssonium, 1644. 12:o. Grav. titelblad,+ (22),+ 540 s. Fuktrand inledningsvis, s. 251-252 med reva och med lagerfläckar på snitten. Samtida pergamentband med senare handmålad rygg med röda och blåa blommor. Collijn sp. 531, som angivit både titeln från smutstitelbladet och, som här, från det graverade titelbladet. Fint exemplar av den andra upplagan, utgiven med ny titel. Den första utkom i Leiden 1637 med titeln ”De ordinantia republica, dissertationum libri quatuor” Med tryckt dedikation till Axel Oxenstierna. Enligt Björne (sid. 29) utkom första upplagan 1642 och han kallar verket för ”… ett omfattande arbete i något, som kunde kallas ”statsklokhet, …”.” En tredje upplaga utgavs i Frankfurt 1673.

Stockholm, Peter Hesselberg / Uppsala, Joh. Edman, 1765-70. 4:o. (34),+ 314,+ (2); (26),+ 315-662,+ (28) s. Andra delens titelsida med graverad vinjett. Samtida skinnband, rikt guldornerade ryggar, upphöjda bind med röda resp. gröna titel- och deltiteletiketter, röda snitt. Två volymer. Mycket fina band, av samma bokbindare men med olika stämplar i ryggfälten (eventuellt Christopher Schneidler). Henrik Frosterus (1727-72) blev 1756 juris docent i Uppsala och v. notarie i generalkrigsrätten, där han fick ta över bankkommisarien Thure Wennbergs samlingar om den svenska krigslagfarenheten, utifrån vilka han utarbetade detta arbete. Han blev 1771 professor i juridisk ekonomi i Uppsala. Verket innehåller mycket information om de olika regementerna, utrustningar mönstringar, boställen och löner, indelningsverket, försvarets äldre historia m.m. Första delen behandlar kavalleriet och den andra infanteriet.

Paris, 1808-12. 8vo. xl,+ 41-498; (8),+ 496; (4),+ 476; (4),+ 480; (4),+ 414; (4),+ 446; (4),+ 2,+ 536; (4),+ 428; (6),+ 428 pp. Contemporary paperbindings, gilt spines with green labels, partly uncut. Nine volumes. Vol. 4-9 signed by Babault. Book plates from “Bibliotheque Breau”.

Leipzig, Hartleben's Verlags-Expedition, 1818. 8vo. XXIV,+ 350,+ (1) s.+ 2 fold. engr. aquatint plates. Foxing, especially in the beginning ant at the end. The first plate with foxing. Red half cloth from mid 19th century, gilt spine, with the gilt monogram of the Danish king Christian IX in top compartment. Library and ex-library stamp from Staatsbiblioteket i Aarhus. Owner’s signature of Hans Hartvig Seedorff. Garcia 2211. Edited and with a preface by Karl August Böttiger. The author Friederike Sophie Christiane Brun (1765-1835) was daughter to the priest Balthasar Münter and sister to the former bishop in Copenhagen Friedrich Münter. She was born in Thüringen, and arrived in 1770 to Copenhagen, where she married Konstantin Brun in 1783. She was to spend most of her life travelling around Europe, and she published several collections of poems. She travelled to Italy many times, beginning in 1795 together with the princess Luise von Anhalt-Dassau, returning in 1796 and in 1807 when she stayed until 1810. From the visists she also published ”Briefe aus Rom” in 1818 and ”Römisches Leben” in 1833. She is often called the Madame de Staël of the Nordic. Chapter seven, pp 83-94 deals with Pompeii and the folding plate depicts a reconstructed impluvium from a casa in Pompeii, after a painting by Gustav Hetsch. Also with a chapter on the music in Naples. Christian IX (1863-1906) King of Denmark. The Danish author Hans Hartvig Seedorff wrote a book on Pompejii, ”Pompeji - breve fra Byen som ikke ville dø”.

Stockholm, Typografiska föreningens boktryckeri, 1865. Folio. Ettbladstryck. Har varit vikt, och med liten fuktfläck. I marmorerat pappomslag. Ur Carlanders bibliotek, med hans exlibris, och ur Ericsbergs. Carlander IV, 249ff. Fingerat svarsbrev från prästeståndet till ridderskapet och adeln på ett likaledes fingerat brev från ridderskapet till prästeståndet, angående prästerskapets vana att rösta med adeln i alla viktiga frågor, vilket de dock enligt detta brev lovar att inte göra i den nu viktiga representationsfrågan. Johan Carl Hellberg (pseudonymen Posthumus) berättar i sina memoarer (del XII, s. 252) att det i december 1865 utkom ett antal anonyma plakater, och nämner bl.a. ett till högvördiga prästeståndet, med innebörden att detta måtte gå hand i hand med adeln, och ett föregivet svar till adeln, med titeln ”Högvälborne herrar riddersmän”. Ärkebiskopen ska ha låtit förstöra så många som möjligt av det förra plakatet. Hellberg hade dem båda, men ansåg ingen värd att reproducera. Han nämner även ett tredje plakat som, enligt hörsägen, ska ha skrivits av bonden C. A. Larsson. Carlander skriver ganska uppskattande om sitt eget bibliotek, vilket till största delen såldes på auktion i Stockholm 1892.

Stockholm, Kongl. tryckeriet Pet. Momma, (1753). 4:o. (8) s. Tryckt på bättre papper. Tagen ur band. Diskret bläckpaginering i övre hörn. Bekräftelsen på omskapandet av den andra oktrojens bolag till ett aktiebolag genom att en fast fond skapades. Tio procent skulle inbetalas vid teckningen, och interimskvittona som gavs skulle den 8 november bytas ut mot ”formella Actier” (§6).

Stockholm, Benj. G. Schneider, 1728. 16:o. (64),+ 358,+ (33) s. Titelsidan med graverad vinjett. Enstaka småfläckar, en röd fläck på s. 28. Nött samtida skinnband, ryggen med upphöjda bind, skada på övre kapitäl. Med äldre namnteckning och med Otto G. Wiboms exlibris. Warmholtz 1416 not. Almquist, Sveriges bibliografiska litteratur 1393. Hesse 1265. Ovanlig samling av stadgar och förordningar rörande antikviteterna. Den inleds med “Placat och påbudh om gamble monumenter och antiqviteter” från 1666 - vilket är världens äldsta fornminneslag - och går fram till “Placat angående allehanda gammalt hittemynt, och fynd”, från 1684. Därefter följer stadgarna för Antikvitetsarkivet från 1692 och slutligen Johannes Loccenius: “Swenske och göthiske gamle handlingars första [-tridie] bok”, vilken upptar de 358 paginerade sidorna. Det är en svensk översättning av “Antiquitatum Sveo Gothicarum” utförd av Nils Hufvedsson Dal. På slutet har denne även lagt till en bibliografi över böcker som kan komplettera och korrigera Loccenius, ”Anvisning til böcker och skrifter hwarutur föregående werck rättas och förökas må”, dock “... hvarken redig eller fullständig”, enligt Warmholtz. ”Antiquitatum” utkom första gången 1647 och trycktes sedan om flera gånger, och anses som ett av Loccenius främsta verk.

München, G. G. Cotta’schen Buchhandlung, 1830. Large 8vo. Engr. portrait,+ VI,+ 706,+ (2),+ 707-1304 pp.+ lithogr. facsimile. Title printed in blue and black and all text printed within frame. Very fine contemporary red half morocco, gilt- and blind stamped spine with raised bands, marbled board papers. Two volumes. Owner’s signatur. Eventuellt bundna av Johan Fredrik Stangenberg, jmf Rudbeck II, plansch 50

Kiøbenhavn, hos S. Sønnichsen, (1793). Tvär folio. (2),+ 13,+ (1) s. Lätt genomgående fläck i yttre nederkant. Något nött samtida pappersomslag, dekorerat med blomster- och bärgirlanger i rött och grönt. Owner’s signature of Preben Nodermann on front wrapper. RISM G4670. Fog s. 40. The printed music printed in the new Breitkopf method. Michael Ehregott Grose came from Brandenburg in 1787, where he was cantor, to Norway and to Denmark and Copenhagen were he still lived in 1824. Preben Nodermann (1867-1930) var kyrkomusiker och musikforskare, bl.a. domkyrkokapellmästare i Lund. Han utgav tillsammans med Fredrik Wulff ”Ny svensk koralbok” 1911.

Stockholm, Lars Salvius, 1746. Folio. Grav. front.+ (14) s.+ 14 planscher,+ (2) s.+ 34 planscher, (2) s.+ 208 planscher,+ 26 s. Genomgående lagerfläckig. Frontespisen skuren och monterad. Bladet med undervisning om färgerna liksom vapnen på två första planscherna är senare kolorerade, något klumpigt. Anckarströms vapen (873) är överkryssat med rött och med bläckhänvisning till Stiernmans matrikel. Samtida hfrbd, ryggen med upphöjda bind och svart titeletikett, pärmarna överdragna med senare marmorerat papper. Ur familjen Funcks bibliotek på Bolltorp med exlibris samt familjen Stiernstedt, med Ulf Stiernstedts exlibris. Anteckningar på frampärmens insida. Warmholtz 6964. De 256 träsnittsplanscherna avbildar över 2100 adelsvapen. Ny och förbättrad vapenbok av riddarhusfiskalen och genealogen Daniel Gustaf Cedercrona (1706-52), och nu med samtliga ätter. Förordet, som är i jagform, och ger en kortfattad översikt över den svenska adelns historia och om mödorna att få till en vapenbok, ska enligt Warmholtz vara skrivet av författaren Jacob Henrik Mörk (1714-63).

Uppsala, L. M. Höjer, 1753. 8:o. (2),+ 44 s. Fint samtida skinnband, något nött guldornerad rygg med upphöjda bind och röda snitt. Pärmarna aningen konkava och en klisterfläck på baksidan av försättsbladet. Med O. Sundels namnteckning daterad 1799. Fint exemplar från Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris. Hesse 1841. Warmholtz 2457. Ytterligare ett arbete av Ziervogel med anledning av Ehrenpreus stora samling. Carl Didric Ehrenpreus (1692-1760) var bl.a. ledamot av medaljkommissionen, kansler vid Uppsala universitet och en framstående myntsamlare. Han sålde sin myntsamling till Uppsala universitet för 36000 daler silvermynt, enligt Ehrenpreus hälften av vad samlingen kostat honom. Hans myntkabinett omfattade 2699 nummer och innehöll i huvudsak svenska mynt, många av dessa jordfynd.

Uppsala, Typographia academica, 1836-38. 8vo. (2),+ XII,+ 80, 79-610,+ (2) pp. The postscriptum (2) pp is bound before p. 595. Foxing and spotting throughout, tears in inner margin. Very worn contemporary half calf, rear board is partly loose. From the library of Carl Th. Mörner, with his library stamp and signature, and of Nils Fries, with his bookplate. And with others owner’s signatures. Pasted on front paste down is a photo of Elias Fries and his wife Christina. Volbracht 645. Uellner 489. Krok 105. Stafleu 1882. The important first edition, without the later Index by Sehlmeyer. This is partly a revision of the hymenomycetae part of ”Systema mycologicum”, with many new species described. A second edition, much enlarged and with a new title, was published in 1874 ”Hymenomycetes Europaei”. With an extra title leaf, probably a cancellans. The first mentions Elias Fries’ titles and after the imprint: ”Redemtor Gleerup Lundae, qui solus divendit”. The second mentions no titles and instead has ”Sumtibus Auctoris” after the imprint. The change can probably be explained by his move from Lund to Uppsala. Fries started the work while still in Lund, but in 1835 he was appointed professor in Uppsala and moved. Krok mentions an alternative title with ”Sectio prior”, which is not seen by Volbracht, but neither of them mention these two variants. The pasted photo of Elias and his wife Christina, born Wieslander, is probably from the late 1850:s, Christina died in 1862. Carl Th. Mörner (1864-1940), botanist and mycologist in Uppsala. His mother was Lovisa Ulrika Fries, daughter to Elias Fries.

Utrecht, Johannem Ribbium, 1686. Folio. Grav. extra titel,+ grav. porträtt,+ (14),+ 546, 529-1044,+ (24) s. Frontespisen uppfodrad på porträttets baksida. Svag fuktrand i nedre hörn inledningsvis, små bläckstänk. Samtida pergamentband, något trasig rygg med handtextad titel, röda snitt. Warmholtz 4384. Första upplagan av Pufendorfs historik över den svenska stormaktens grundläggande, från Gustav II Adolfs deltagande i trettioåriga kriget, och fram till Kristinas abdikation. Det var det första arbetet i svensk historia som han publicerade, efter att 1677 blivit utsedd till svensk rikshistoriograf. En tysk översättning utkom 1688 och en ny, något omarbetad, latinsk upplaga utkom 1705. ”et werk, som så mycket hedrar sin författare”, tyckte Warmholtz. Den fina frontespisen är graverad av J. Mulder efter en teckning av G. Hoet.

(Stockholm, 1933-42). Folio. (10) s.+ 18 tabeller; (9) s.+ 6 bilagar, varav två utvikbara,+ 4 blad på kartongpapper med 14 inklistrade fotografier med handskivna kommentarer (rörande byggandet av Gärdet); (7) s.+ 8 bilagor, varav 2 utvikbara kartor,+ 5 blad på kartongpapper med 18 inklistrade fotografier med handskivna kommentarer (rörande byggandet av Gärdet samt Johanneshov-Kvarnängen); (2),+ 19 blad,+ 7 bilagor, varav en utvikbar karta,+ 4 blad på kartongpapper med 12 inklistrade fotografier med handtextade kommentarer (rörande byggandet av Gärdet); (2),+ 5 blad,+ 6 bilagor, varav 2 utvikbara kartor,+ 5 blad på kartongpapper med 18 inklistrade fotografier med handskivna kommentarer (rörande byggandet av Gärdet); (1),+ 4 blad,+ 5 bilagor, varav en stor utvikbar karta,+ 4 blad på kartongpapper med 11 inklistrade fotografier med handskivna kommentarer (rörande byggandet av Gärdet samt Johanneshov, Södra Hammarby och Gamla Enskede). Samtida röda hkbd med guldornerade ryggar (Fångvårdens bokbinderi). Sex volymer. Duplicerade maskinskrivna manuskript med inklistrade originalfotografier och handkolorerade utvikbara kartor. Med undertecknarnas namn tillagda med maskin och kopiornas äkthet bevittnas med autografer. Ett av fåtal duplicerade originalrapporter från Djurgårdskommissionen, huvudsakligen rörande byggandet av Gärdet men även av Johanneshov och Hammarby. Djurgårdskommissionen var en myndighet som fanns från 1910 till 1947 då den införlivades i Djurgårdsnämnden. ”Fr o m 1931 innehåller årsberättelserna en ekonomisk redogörelse, med angivande av skedda tomtförsäljningar, erhållna priser och uppställda köpevillkor, gjorda utlägg för anläggningar av gator m.m. Till årsberättelserna är i vissa fall fogad kartbilaga. Berättelserna 1933/34 - 1942/43 innehåller fotografisk dokumentation” (Riksarkivet).

Altenburg, Officina Richteria, 1765. 8:o. X,+ 130,+ (1) s.+ 4 utvikbara grav. planscher. Titelbladet med graverad vinjett. Enstaka småfläckar. Samtida hfrbd, guldornerad rygg med upphöjda bind och beige titeletikett, röda stänksnitt. Äldre namnteckning på titelbladet. Ur Johan Frans Podolijns bibliotek, med hans namnteckning, och ur Ericsbergs. Fint exemplar. Lipsius s. 211. Den lärde Christian Adolph Klotz (1738-71) var filologiprofessor i Göttingen 1762, efter 1765 professor i retorik i Halle och en betydelsefull kritiker, huvudsakligen genom sitt eget organ ”Acta litteraria”. Idag är han dock mest ihågkommen för sin polemik gentemot Lessing, där han väl inte framstod i bästa dager. Bra proveniens. Johan Frans Podolijn (1739-84), född i Lissabon och död i Göteborg, var faktor vid Alströmerska manufakturierna i Alingsås och samlade mynt och medaljer. En auktionskatalog över hans samling trycktes i Göteborg 1786. Han skrev även en artikel om ”carthaginesiska och cyrenaiska mynt” i Göteborgs Vetenskaps och Vitterhets samhälles handlingar 1778.

Helsingfors, J. Simelii arfvingar, 1862. 8:o. XV,+ (1),+ 149,+ (2) s. Enstaka spridda fläckar. Sammanbunden med: (D’ALBEDYHLL, Gustaf.) Anteckningar rörande f.d. ministern, kammarherren friherre G. D’Albedyhlls tjenstgöring under konung Gustaf IIIs regementstid. Sammanskrifne om sommaren 1792, uti Stockholm. Stockholm, N. Marcus, 1855. 8:o. 37,+ (3 blanka) s. Nyare grönt kbd med två titeletiketter av brunt skinn. De båda främre tryckta omslagen medbundna. Riksarkivets stämpel K.R.A. på omslaget till andra arbetet. Etikett från C. J. Påhlmans bokbinderi. Exlibris Eric Gunnar Hellström på frampärmens insida och båda omslagens baksida samt hans namnteckning daterad 1906 på båda omslagen. 1. Setterwall 3567. Med inledning av utgivaren ”A. S.” En mycket citerad och pålitlig källa. Sista kapitlet behandlar E. G. von Döbeln. Brakel (1774-1861) utmärkte sig både 1789 vid Porrassalmi, då han hjälpte den sårade von Döbeln ur striden, och i 1808-09 års krig, då han med sitt jägarkompani i Björneborgs regemente deltog med berömmelse i alla deras drabbningar. Han erhöll 1819 rysk majors grad, men ägnade sig efter krigen åt skötsel av sin ärvda gård Vik.2. Setterwall 3440 anger att skriften aldrig blev utgiven, vilket kan förklara dess sällsynthet. Sannolikt låg sonen C. G. D’Albedyhll bakom utgivningen. Gustaf D’Albedyhll (1758-1819), som bl.a. var anställd vid svenska ambassaden i Köpenhamn, blev en av nyckelpersonerna i Benzelstiernas plan att vintern 1788-89 bränna upp en rysk eskader som ankrat i det isbelagda Öresund. Planen röjdes dock på förhand och Gustav III, som själv var informerad, försökte rädda sitt eget skinn genom att degradera D’Albedyhll till minister i Hamburg och låta honom ensam klä skott för den misslyckade attentatsplanen. Denne vägrade dock att anta posten och krävde upprättelse, vilket han fick först i november 1792, strax efter att denna skrift uppges vara författad.

Paris, Prault, 1744. 8vo. 32 pp.+ 4 pp. with engr. music. Contemporary yellow paper boards, later paper label with number in ink. From the ”Grosherzogliche Bibliothek Neustrelitz” with library stamp and engr. book plate. C.-S. Favart is the author and the music is composed by Pierre de La Garde (1717-92) and J. L. Lesueur. ”Le bal de Strasbourg” was an entertaiment by Favart and De La Garde to celebrate the convalescence of Louis XV. Among the friends invited to the first performance was a.o. François Boucher. Charles-Simon Favart (1710-92), was an influential french opera-comique composer and writer. He was very succesful, become director for the Opéra-Comique theatre and in 1783 a new theatre in Paris was named ”Salle Favart”.

Amsterdam, Jacob Wetstenii, 1747. 4to. (8),+ 51,+ (4) pp. Title printed in red and black with an engraved vignette. A few marginal ink notes probably by Samuel Älf. Some foxing. Well preserved contemporary half vellum with marbled board papers and red edges. Owner’s inscriptions by Samuel Älf on title and by P. A. Sondén on front pastedown. From the library of Bengt Löw, with his signature in pencil. Old handwritten library label on front paste down. Schweiger I, 7. This is a prospect and manifest for his “Anthologia veterum latinorum epigrammatum et poematum” that was published in Amsterdam 1759-73. The anthology is considered one of the best editions of the so called “Anthologia latina”, a collection of small anonymous latin poems. The first collected edition of them was edited by Scaliger in 1573. Petrus Burmann the younger (1714-78) was neveu of the older P. Burmann and also his pupil. He became professor at the Atheneum in Amsterdam in history and philology. This is his last publication with the name “Junioris”, which he therefter changed to “Secundus”.

Stockholm, Johan A Carlbohm, 1794. 4:o. (24),+ 96 s. Fläckig och lagerfläckig. Titelbladet och det följande bladet uppfodrade i innerkant, med små revor och ett litet hål. Sammanbunden med:Kongl. maj:ts och rikets Swea hof-rätts protocoller uti undersökningsmålet, angående förrädiska stämplingar, hwarföre åtskillige personer tiltalte och häcktade blifwit. Stockholm, A. J. Nordström. 1794. 4:o. 338, 389-474, 425-488, 481-848 s. Fläckig och lagerfläckig, marginalnoteringar med bläck, bläckstänk s. 89-90. Sammanbunden med:Kongl.maj:ts och Rikets Swea hof-rätts utslag, uti der derstädes til ransakning och omedelbart afdömande förekomne högmål, angående förräderi och wådelige stämplingar ekom konungen och riket; hwarföre åstskillige personer tiltalde och häktade blifwit. Gifwet och afsagdt i Stockholm den 30 julii 1794. Stockholm, Anders Jacobsson Norström, 1794. 4:o. 80 s. Sammanbunden med:Protocoll hållit på Drottningholms slott den 22 september 1794, inför hans kongl. höghet hertigen af Södermanland uti högmålet, angående förrädiska stämplingar emot konungen och riket. Stockholm, Kumblinska tryckeriet, 1794. 4:o. 14 s. Sammanbunden med:Kongl. maj:ts nådiga utslag uti högmålet, angående förräderi och wådelige stämplingar emot konungen och riket, gifwit Drottningholms slott den 22 september 1794. Stockholm, Kumblinska tryckeriet, 1794. 4:o. 15 s. Sammanbunden med:Bref ifrån Franz Piranesi til herr generalen Johan Acton. Öfwersättning från Italienskan. Stockholm, Kumblinska tryckeriet, 1795. 4:o. 159 s. Nött samtida hfrbd, guldornerad rygg med beige titeletikett, röda snitt. namnteckning Axel Westin på försättsbladet. Bring Rättegångshandlingar 758:1, 7, 9, 12, 13 och 18. Setterwall 3352. Samling av sex olika skrifter i den uppmärksammande högmålsprocessen mot Gustaf Mauritz Armfelt och de andra utpekade kuppmakarna, däribland den stackars Magdalena Rudensköld. Bring räknar upp totalt 24 stycken. Det andra arbetet är huvudprotokollet, och det första innehåller brevväxlingen mellan Armfelt, Magdalena Rudensköld och Johan Albrech Ehrenström samt Ehrenströms långa avbön, skriven ”i mitt Fängelse-rum på högwakten wid Kongl. Slottet i Stockholm”. Den innehåller även Armfelts olika concept från Neapel, vilka uppsnappades av Piranesis agenter i Florens.

Amsterdam & Leipzig, Arkstee & Merkus, 1756. 8:o. VIII,+ 328 s. Titeln tryckt i rött och svart. Enstaka obetydliga fläckar. Pappersförtunning i marginalen på s. 33. Liten pappersförlust i nedre marginalen på s. 117. Fint samtida pergamentband med rödbrun guldornerad titeletikett längst ned på ryggen, röda snitt. Ur Ericsbergs bibliotek. Jämför Warmholtz 8533, not. Ny upplaga av Jean Roussets utökade andra upplaga av den franska översättningen av Pufendorfs ”Dissertatio de foederibus inter Sueciam et Galliam”, från 1708. Denna upplaga är okänd för Warmholtz. Den första franska upplagan utgavs 1709 under titeln, ”Dissertation de Mr de Pufendorf sur les alliances entre la France et la Suede” och Roussets utökade upplaga kom 1745. Pufendorfs verk utgör i Roussets utgåva s. 1-64, medan resten är tillägg av Rousset, med bl.a. brev av Olivekrantz, Bengt Oxenstierna, Karl XI, Fredrik I, men även av ”Suite de la dissertation de Puffendorff jusqu’à l’an 1686”. En outgiven svensk översättning, föranstaltad av Bengt Oxenstierna, hade Warmholtz i manuskript. Pufendorfs verk är en utredning om resultaten av Sveriges tidigare allianser med Frankrike, skriven på begäran av Karl XI 1680, då denne funderade på att ånyo ingå en allians för att förstärka finanserna. Pufendorfs slutsats var att Frankrike alltid svikit givna löften. Historikern Jean Rousset (1686-1762) skrev ett stort antal verk om diplomatiska förhandlingar och fördrag.