Søkeresultat

Cork, printed by John Crowe, Cork Street, 1849. 4to. 10 pp.+ 3 lithogr. plates. Sewn as issued with gray wrapper, slightly bended in middle. Long dedication from Lindsay to Bror Emil Hildebrand ”... Esqr. Keeper of the Royal Cabinet of Antiquities etc Stockholm with the compliments and best respects...”, dated Cork June 29, 1849. Not in Clain-Stefanelli. Very fine provenance. The Keeper of the Royal Cabinet of Antiquities in Stockholm Bror Emil Hildebrand published several dissertations on Anglo-Saxon coins found in Sweden, resulting in the large ”Anglosachsiska mynt i svenska kongl. myntkabinettet, funna i Sveriges jord” 1846. The plates are lithographed by Wheeler.

Uppsala, Palmblad & co, 1824. Tvär 4:o. 36,+ (2) s. Tryckta noter. Häftad, med tryckt, något fläckigt, originalomslag, ryggen lagad med gult papper. Med inklistrad lapp med dedikation från Lindblad till brukspatron J. G. Norstedt. Allt som utkom av vännerna Erik Gustaf Geijers och Adolf Fredrik Lindblads gemensamma sånghäfte. Att det aldrig kom någon fortsättning kan bero på att de senare samma år påbörjade sin gemensamma resa i Europa. Samlingen innehåller sex kompositioner av Geijer och nio av Lindblad till dikter av Goethe, Schiller, Atterbom (fem ur Lycksalighetens ö, vilken började utges samma år), v. Zeipel och Geijer själv. Mycket bra associationsexemplar. I Norrköping i början av 1800-talet var brukspatronen och grosshandlaren Johan Gustaf Norstedts (1746-1846) hem den huvudsakliga samlingspunkten för stadens musiksamkväm, han var själv skicklig amatörviolinist, och dit fick den unge musikaliska Lindblad tillträde. Som 12-åring 1813 hade Lindblad flyttat till fosterförädrarna i Norrköping, där han vid sidan av kontorsjobb fick ta piano- och flöjtlektioner och börjat komponera sina första verk. Han bodde kvar där till 1822, då han började studera för Haeffner i Uppsala.

Utrecht, Guilielmum Vande Water, 1709. 4to. Engr. extra title,+ (38),+ 136,157-164,145-688,+ (4),+ 1-368,+ (116) pp. With 12 engraved illustrations in the text, of which are three half-page. Title printed in red and black. Title leaf with two cut away names and with old pasted paper repair with new names added in ink, some browning and spotting and a few contemporary underlinings. Contemporary full vellum, spine with ink lettering, all edges blue. Owner’s signature by Bengt Löw in pencil. Schweiger II, p. 725. Brunet IV, 575. First edition of this by Burman new compilate of older printed editions and comments of Petronius. A new edition in two parts was printed in 1743 and a third in 1781. The notes are to a large extant based on Heinsius and Schefferus. Petrus Burman (senior), (1668-1741) famous Dutch philologist. Born in Utrecht and educated there and in Leyden, he become in 1696 professor in History at Utrecht.

(Stockholm, 1933-42). Folio. (10) s.+ 18 tabeller; (9) s.+ 6 bilagar, varav två utvikbara,+ 4 blad på kartongpapper med 14 inklistrade fotografier med handskivna kommentarer (rörande byggandet av Gärdet); (7) s.+ 8 bilagor, varav 2 utvikbara kartor,+ 5 blad på kartongpapper med 18 inklistrade fotografier med handskivna kommentarer (rörande byggandet av Gärdet samt Johanneshov-Kvarnängen); (2),+ 19 blad,+ 7 bilagor, varav en utvikbar karta,+ 4 blad på kartongpapper med 12 inklistrade fotografier med handtextade kommentarer (rörande byggandet av Gärdet); (2),+ 5 blad,+ 6 bilagor, varav 2 utvikbara kartor,+ 5 blad på kartongpapper med 18 inklistrade fotografier med handskivna kommentarer (rörande byggandet av Gärdet); (1),+ 4 blad,+ 5 bilagor, varav en stor utvikbar karta,+ 4 blad på kartongpapper med 11 inklistrade fotografier med handskivna kommentarer (rörande byggandet av Gärdet samt Johanneshov, Södra Hammarby och Gamla Enskede). Samtida röda hkbd med guldornerade ryggar (Fångvårdens bokbinderi). Sex volymer. Duplicerade maskinskrivna manuskript med inklistrade originalfotografier och handkolorerade utvikbara kartor. Med undertecknarnas namn tillagda med maskin och kopiornas äkthet bevittnas med autografer. Ett av fåtal duplicerade originalrapporter från Djurgårdskommissionen, huvudsakligen rörande byggandet av Gärdet men även av Johanneshov och Hammarby. Djurgårdskommissionen var en myndighet som fanns från 1910 till 1947 då den införlivades i Djurgårdsnämnden. ”Fr o m 1931 innehåller årsberättelserna en ekonomisk redogörelse, med angivande av skedda tomtförsäljningar, erhållna priser och uppställda köpevillkor, gjorda utlägg för anläggningar av gator m.m. Till årsberättelserna är i vissa fall fogad kartbilaga. Berättelserna 1933/34 - 1942/43 innehåller fotografisk dokumentation” (Riksarkivet).

Amsterdam, I. Ianssonium, 1644. 12:o. Grav. titelblad,+ (22),+ 540 s. Fuktrand inledningsvis, s. 251-252 med reva och med lagerfläckar på snitten. Samtida pergamentband med senare handmålad rygg med röda och blåa blommor. Collijn sp. 531, som angivit både titeln från smutstitelbladet och, som här, från det graverade titelbladet. Fint exemplar av den andra upplagan, utgiven med ny titel. Den första utkom i Leiden 1637 med titeln ”De ordinantia republica, dissertationum libri quatuor” Med tryckt dedikation till Axel Oxenstierna. Enligt Björne (sid. 29) utkom första upplagan 1642 och han kallar verket för ”… ett omfattande arbete i något, som kunde kallas ”statsklokhet, …”.” En tredje upplaga utgavs i Frankfurt 1673.

Stockholm, Peter Hesselberg / Uppsala, Joh. Edman, 1765-70. 4:o. (34),+ 314,+ (2); (26),+ 315-662,+ (28) s. Andra delens titelsida med graverad vinjett. Samtida skinnband, rikt guldornerade ryggar, upphöjda bind med röda resp. gröna titel- och deltiteletiketter, röda snitt. Två volymer. Mycket fina band, av samma bokbindare men med olika stämplar i ryggfälten (eventuellt Christopher Schneidler). Henrik Frosterus (1727-72) blev 1756 juris docent i Uppsala och v. notarie i generalkrigsrätten, där han fick ta över bankkommisarien Thure Wennbergs samlingar om den svenska krigslagfarenheten, utifrån vilka han utarbetade detta arbete. Han blev 1771 professor i juridisk ekonomi i Uppsala. Verket innehåller mycket information om de olika regementerna, utrustningar mönstringar, boställen och löner, indelningsverket, försvarets äldre historia m.m. Första delen behandlar kavalleriet och den andra infanteriet.

Paris, Prault, 1744. 8vo. 32 pp.+ 4 pp. with engr. music. Contemporary yellow paper boards, later paper label with number in ink. From the ”Grosherzogliche Bibliothek Neustrelitz” with library stamp and engr. book plate. C.-S. Favart is the author and the music is composed by Pierre de La Garde (1717-92) and J. L. Lesueur. ”Le bal de Strasbourg” was an entertaiment by Favart and De La Garde to celebrate the convalescence of Louis XV. Among the friends invited to the first performance was a.o. François Boucher. Charles-Simon Favart (1710-92), was an influential french opera-comique composer and writer. He was very succesful, become director for the Opéra-Comique theatre and in 1783 a new theatre in Paris was named ”Salle Favart”.

Stockholm, Joh. Christ. Holmberg, 1789. 12:o. 162 s. Lätta lagerfläckar. Samtida marmorerat pappband, ryggen med titeln fint skrivet med bläck. Setterwall 3385. Fint exemplar av den ovanliga svenska översättningen av “Mémoires sur la campagne de 1788 en Suède”, som utkom i Köpenhamn samma år. Karl av Hessen (1744-1836) var ståthållare i Schlesvig-Holstein och militär i dansk tjänst. Han ledde de danska trupperna i Norge mot Sverige i det dansk-svenska kriget 1788. Dessa hans memorarer handlar mycket om striderna i Bohuslän. Han var även en ivrig frimurare.

Amsterdam & Leipzig, Arkstee & Merkus, 1756. 8:o. VIII,+ 328 s. Titeln tryckt i rött och svart. Enstaka obetydliga fläckar. Pappersförtunning i marginalen på s. 33. Liten pappersförlust i nedre marginalen på s. 117. Fint samtida pergamentband med rödbrun guldornerad titeletikett längst ned på ryggen, röda snitt. Ur Ericsbergs bibliotek. Jämför Warmholtz 8533, not. Ny upplaga av Jean Roussets utökade andra upplaga av den franska översättningen av Pufendorfs ”Dissertatio de foederibus inter Sueciam et Galliam”, från 1708. Denna upplaga är okänd för Warmholtz. Den första franska upplagan utgavs 1709 under titeln, ”Dissertation de Mr de Pufendorf sur les alliances entre la France et la Suede” och Roussets utökade upplaga kom 1745. Pufendorfs verk utgör i Roussets utgåva s. 1-64, medan resten är tillägg av Rousset, med bl.a. brev av Olivekrantz, Bengt Oxenstierna, Karl XI, Fredrik I, men även av ”Suite de la dissertation de Puffendorff jusqu’à l’an 1686”. En outgiven svensk översättning, föranstaltad av Bengt Oxenstierna, hade Warmholtz i manuskript. Pufendorfs verk är en utredning om resultaten av Sveriges tidigare allianser med Frankrike, skriven på begäran av Karl XI 1680, då denne funderade på att ånyo ingå en allians för att förstärka finanserna. Pufendorfs slutsats var att Frankrike alltid svikit givna löften. Historikern Jean Rousset (1686-1762) skrev ett stort antal verk om diplomatiska förhandlingar och fördrag.

Utan ort, (1710). Folio. (3) s. Bläcknumrering på första sidan. Liten pappersförlust i nedre ytterhörnet. Daterad i Malmö den 15 mars 1710. Ur Ericsbergs bibliotek. Stenbock har erfarit att förordningen av år 1620 som förbjöd resande ut ur landet ”utan behörigt tillstånd och pass” inte blivit ”rätteligen observerad och effterlefwad”. ”[S]ärdeles har man denna tiden, sedan fienden inföll, mot all förmodan måst röna icke allenast en stor kallsinnighet hoos mången här i landet, emot des rätta tillbundne öfwerheet, utan och en högst strafbar oredelighet och afwikande ifrån deras undersåtelige plicht till dhe danskas partie, med hwarjehanda hielp och understöd till deras orättmätige upsåtz befrämjande”. Guvernören ser sig tvungen att skärpa bestämmelserna och proklamerar att om någon skulle ”fördrista sig att hielpa och befordra eller [...] emottaga” någon som saknar giltigt pass, skall inte endast den resande utan även dess medhjälpare staffas och ”hållas fogelfrij”. Dessutom förbjuds befolkningen att ”i tienst hafwa, hysa eller döllja någon här i landet som är dansk infödd” eller har varit i dansk tjänst.

Köpenhamn, Seel Peter Morsings, königl. und der Universität Buchdruckers, Wittibe, (1658). 4:o. (24) s. Enstaka småfläckar. Tagen ur band. Ur Ericsbergs bibliotek. VD17 23:316589R. Warmholtz 8577 not. Den tyska översättningen av fredsfördraget i Roskilde mellan Sverige och Danmark, tryckt av Sophie Morsing, änka efter Peter. Med freden i Roskilde 1658 nådde Sverige sitt största omfång, med tilläggen av Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm och Trondheims län. Bara två år senare, med freden i Köpenhamn 1660, återgick Bornholm och Trondheims län till Danmark.

Stockholm, Nicolao Wankijff, 1675. Folio. (12),+ 890, 893-906,+ (12 ) s. Enstaka småfläckar, något värre s. 27, en svag fuktrand i marginalen s. 11-15 och en papperslagning s. 1519-520, annars fin inlaga. Nött samtida skinnband, blindpräglad rygg med upphöjda bind och beige titeletikett samt med rester av pappersetiketter, skada på nedre kapitäl. Collijn sp. 861, not. Variant med ”Errata” på sista sidan. Svensk översättning av Johannes Sleidanus ”Commentarii de statu religionis et rei publicae Carolo V Caesare”, som utkom 1555, och som med stöd av offentliga aktstycken var ett försvar av de tyska protestantiska staternas politik under religionskrigen 1517-1555. Översättningen utfördes av Johan Sylvius på uppdrag av Karl XI som också bekostade tryckningen, och enligt uppgift tryckt i 1000 exemplar. Johannes Sleidanus (ca 1507-56) var tysk historiker, verksam i Frankrike och Strassburg. Hans allmänna världshistoria hade översatts till svenska redan 1610 av Erik Schroderus. Den kunglige översättaren Johan Sylvius (1620-90), som 1667 efter tjugo års uppehåll övertog Schroderus gamla jobb som translator regius, översatte vid sidan av denna bok bl.a. även Mornay ”Een book, om then christne religionens wissheet” (1674) Curtius Rufus (1682) och Ericus Olais svenska historia (1678).

Stockholm, Georg Scheutz, 1826. 4:o. (4),+ VIII,+ 168, 167-214, 217-301,+ (blank) s.; [Motiver]: (2),+ 342 s.; [Protokoll]: 87,+ (blank) s.; [Bihang 1-3]: (2),+ 16,+ (2),+ 6,+ (2),+ 167,+ (3) s. Nött samtida hfrbd, blind- och guldornerad rygg med svarta titelfält och marmorerade pärmpapper (Melker Statlander, med bokbindaretikett). Med ett flertal intressanta samtida bläckanteckningar på frampärmens insida och på försättsbladet. Ur Nils S. von Kochs bibliotek på Augerum. Mycket spännande exemplar av 1826 års stora civillagsförslag. Anteckningen på pärmens insida berör tryckningen och inbindningen av verket, ”Trycknings och inbindningskostnaden år 1826 för 1189 Ex. utgjord 3164 RD 27p 6s.” Anteckningarna på försättsbladet som är av samma person är en kronologisk förd sammanställning av de olika instansernas granskningar och inlägg mellan den 16 november 1826 och 28 februari 1828.Detta liberala förslag till ny civillag lades fram efter 15 års arbete av 1811-års lagkommitté, i vilken framförallt den liberale juristen Johan Gabriel Richert (1784-1864) - efter sitt inträde 1814 - var en drivande kraft. Man föreslog lika arvs- och giftorätt, kvinnas myndighet vid 25 års ålder, fri räntesättning vid försträckning etc. Förslaget mötte dock starkt motstånd och blev aldrig antaget. Lagförslaget anses ändå inta en rangplats i svensk laghistoria, jämförbar med landskapslagarna och 1734 års lag, och även dess språkbehandling anses som synnerligen förtjänstfull. Efter tronskiftet 1844 skapade Oskar I en ny lagberedning till vilken Richert ånyo kallades. Denna gång samarbetade även den nytillträdde justitekanslern Nils S. von Koch (1801-81) i beredningen. Han var likaledes liberal och kände Richert sedan tidigare. Den nya beredningen lade 1847 fram ett nytt förslag och Koch jobbade intensivt för att få det nya förslaget godkänt, men den politiska opinionen, liksom Oskar I, svängde i en mer konservativ riktning och inte heller detta förslag antogs.

Stockholm, Ivar Haeggströms boktryckeri, 1901. Folio. (8),+ 195,+ (1) pp.,+ 1 map,+ 2 double-page plans,+ 87 photo-engraved plates, of which 21 in colour or partly in colour,+ 88 leaves with plate-text. Illustrations in text. The last plate and one of the plans loose. Publ. cloth. (The Royal Ethnographical Museum in Stockholm.) Preface by Hjalmar Stolpe. Carl Vilhelm Hartman (1862-1941) ledde en stor forskningsresa 1896-99 till Costa Rica, Guatemala och Salvador. I Costa Rica undersökte han över 400 gravar, vilket bidrog till daterandet av Centralamerikas forntid. Han förde en stor samling till Sverige, vilken p.g.a. ett förbud mot utförsel som infördes året därpå, är en av de större utanför Centralamerika. Denna redogörelse för gravarna i Costa Rica som trycktes 1901 belönades med Loubatpriset. Hartman anställdes därpå av Carnegieinstitutets etnografiska museum i Pittsburgh och företog för dem ytterligare en resa i Centralamerika. Han efterträdde 1905 Hjalmar Stolpe som intendent för Riksmuseets etnografiska avdelning, efter en hård och olustig kamp med Erland Nordenskiöld.

Stockholm, Johan Georg Lange, 1777-81. 4:o. (4),+ 320 s.+ 10 grav. planscher; 218 s.+ 10 grav. planscher. Enstaka lagerfläckar, lätta stänk i övre marginal i början av tredje flocken och med svag fuktrand på två planscher. Något nötta nästan uniforma samtida hfrbd, ryggarna med upphöjda bind och beige titeletiketter, röda snitt. Två volymer. Ur Johan Henric Schröders bibliotek, med hans ägaretikett och ur Säbylunds. Med utraderad äldre ägaranteckning och med svartstämpel på första titelbladet. Warmholtz 9301 (1-2 flocken). Setterwall 5041. Hesse 535-37. Tredje flocken utgavs postumt av Gudmund Jöran Adlerbeth, trots att Warmholtz misströstade om att få se den utgiven. Även en fjärde flock planerades och 16 planscher till den graverades, men den blev aldrig utgiven. Fin proveniens. Johan Henrik Schröder (1791-1857) var 1825 ordinarie amanuens vid Uppsala universitetsbibliotek och prefekt för mynt- och medaljkabinettet. Han utgav även en katalog över myntsamlingen. 1830 blev han professor i Uppsala. Hans bibliotek, ”fullt af gamla sällsynta svenska böcker”, såldes på bokauktion 1866 i Uppsala efter tryckt förteckning, ”Bibliotheca Schröderiana”.

Altenburg, Officina Richteria, 1765. 8:o. X,+ 130,+ (1) s.+ 4 utvikbara grav. planscher. Titelbladet med graverad vinjett. Enstaka småfläckar. Samtida hfrbd, guldornerad rygg med upphöjda bind och beige titeletikett, röda stänksnitt. Äldre namnteckning på titelbladet. Ur Johan Frans Podolijns bibliotek, med hans namnteckning, och ur Ericsbergs. Fint exemplar. Lipsius s. 211. Den lärde Christian Adolph Klotz (1738-71) var filologiprofessor i Göttingen 1762, efter 1765 professor i retorik i Halle och en betydelsefull kritiker, huvudsakligen genom sitt eget organ ”Acta litteraria”. Idag är han dock mest ihågkommen för sin polemik gentemot Lessing, där han väl inte framstod i bästa dager. Bra proveniens. Johan Frans Podolijn (1739-84), född i Lissabon och död i Göteborg, var faktor vid Alströmerska manufakturierna i Alingsås och samlade mynt och medaljer. En auktionskatalog över hans samling trycktes i Göteborg 1786. Han skrev även en artikel om ”carthaginesiska och cyrenaiska mynt” i Göteborgs Vetenskaps och Vitterhets samhälles handlingar 1778.

Helsingfors, J. Simelii arfvingar, 1862. 8:o. XV,+ (1),+ 149,+ (2) s. Enstaka spridda fläckar. Sammanbunden med: (D’ALBEDYHLL, Gustaf.) Anteckningar rörande f.d. ministern, kammarherren friherre G. D’Albedyhlls tjenstgöring under konung Gustaf IIIs regementstid. Sammanskrifne om sommaren 1792, uti Stockholm. Stockholm, N. Marcus, 1855. 8:o. 37,+ (3 blanka) s. Nyare grönt kbd med två titeletiketter av brunt skinn. De båda främre tryckta omslagen medbundna. Riksarkivets stämpel K.R.A. på omslaget till andra arbetet. Etikett från C. J. Påhlmans bokbinderi. Exlibris Eric Gunnar Hellström på frampärmens insida och båda omslagens baksida samt hans namnteckning daterad 1906 på båda omslagen. 1. Setterwall 3567. Med inledning av utgivaren ”A. S.” En mycket citerad och pålitlig källa. Sista kapitlet behandlar E. G. von Döbeln. Brakel (1774-1861) utmärkte sig både 1789 vid Porrassalmi, då han hjälpte den sårade von Döbeln ur striden, och i 1808-09 års krig, då han med sitt jägarkompani i Björneborgs regemente deltog med berömmelse i alla deras drabbningar. Han erhöll 1819 rysk majors grad, men ägnade sig efter krigen åt skötsel av sin ärvda gård Vik.2. Setterwall 3440 anger att skriften aldrig blev utgiven, vilket kan förklara dess sällsynthet. Sannolikt låg sonen C. G. D’Albedyhll bakom utgivningen. Gustaf D’Albedyhll (1758-1819), som bl.a. var anställd vid svenska ambassaden i Köpenhamn, blev en av nyckelpersonerna i Benzelstiernas plan att vintern 1788-89 bränna upp en rysk eskader som ankrat i det isbelagda Öresund. Planen röjdes dock på förhand och Gustav III, som själv var informerad, försökte rädda sitt eget skinn genom att degradera D’Albedyhll till minister i Hamburg och låta honom ensam klä skott för den misslyckade attentatsplanen. Denne vägrade dock att anta posten och krävde upprättelse, vilket han fick först i november 1792, strax efter att denna skrift uppges vara författad.

Paris, 1808-12. 8vo. xl,+ 41-498; (8),+ 496; (4),+ 476; (4),+ 480; (4),+ 414; (4),+ 446; (4),+ 2,+ 536; (4),+ 428; (6),+ 428 pp. Contemporary paperbindings, gilt spines with green labels, partly uncut. Nine volumes. Vol. 4-9 signed by Babault. Book plates from “Bibliotheque Breau”.

Amsterdam, Jacob Wetstenii, 1747. 4to. (8),+ 51,+ (4) pp. Title printed in red and black with an engraved vignette. A few marginal ink notes probably by Samuel Älf. Some foxing. Well preserved contemporary half vellum with marbled board papers and red edges. Owner’s inscriptions by Samuel Älf on title and by P. A. Sondén on front pastedown. From the library of Bengt Löw, with his signature in pencil. Old handwritten library label on front paste down. Schweiger I, 7. This is a prospect and manifest for his “Anthologia veterum latinorum epigrammatum et poematum” that was published in Amsterdam 1759-73. The anthology is considered one of the best editions of the so called “Anthologia latina”, a collection of small anonymous latin poems. The first collected edition of them was edited by Scaliger in 1573. Petrus Burmann the younger (1714-78) was neveu of the older P. Burmann and also his pupil. He became professor at the Atheneum in Amsterdam in history and philology. This is his last publication with the name “Junioris”, which he therefter changed to “Secundus”.

Stockholm, Lars Salvius, 1746. Folio. Grav. front.+ (14) s.+ 14 planscher,+ (2) s.+ 34 planscher, (2) s.+ 208 planscher,+ 26 s. Genomgående lagerfläckig. Frontespisen skuren och monterad. Bladet med undervisning om färgerna liksom vapnen på två första planscherna är senare kolorerade, något klumpigt. Anckarströms vapen (873) är överkryssat med rött och med bläckhänvisning till Stiernmans matrikel. Samtida hfrbd, ryggen med upphöjda bind och svart titeletikett, pärmarna överdragna med senare marmorerat papper. Ur familjen Funcks bibliotek på Bolltorp med exlibris samt familjen Stiernstedt, med Ulf Stiernstedts exlibris. Anteckningar på frampärmens insida. Warmholtz 6964. De 256 träsnittsplanscherna avbildar över 2100 adelsvapen. Ny och förbättrad vapenbok av riddarhusfiskalen och genealogen Daniel Gustaf Cedercrona (1706-52), och nu med samtliga ätter. Förordet, som är i jagform, och ger en kortfattad översikt över den svenska adelns historia och om mödorna att få till en vapenbok, ska enligt Warmholtz vara skrivet av författaren Jacob Henrik Mörk (1714-63).

Uppsala, L. M. Höjer, 1753. 8:o. (2),+ 44 s. Fint samtida skinnband, något nött guldornerad rygg med upphöjda bind och röda snitt. Pärmarna aningen konkava och en klisterfläck på baksidan av försättsbladet. Med O. Sundels namnteckning daterad 1799. Fint exemplar från Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris. Hesse 1841. Warmholtz 2457. Ytterligare ett arbete av Ziervogel med anledning av Ehrenpreus stora samling. Carl Didric Ehrenpreus (1692-1760) var bl.a. ledamot av medaljkommissionen, kansler vid Uppsala universitet och en framstående myntsamlare. Han sålde sin myntsamling till Uppsala universitet för 36000 daler silvermynt, enligt Ehrenpreus hälften av vad samlingen kostat honom. Hans myntkabinett omfattade 2699 nummer och innehöll i huvudsak svenska mynt, många av dessa jordfynd.