Søkeresultat

Paris, 1662. 12:o. (8),+ 163,+ (1),+ (4, blanka) s. Bläckfläck på s. (3-4) och liten fuktfläck i nedre hörnet från s. 151 och framåt. Titelbladet med ett inskrivet V med tre prickar med bläck. Sammanbunden med: HAMBREUS, Jonas. Then andre supplicationen til hans kongl. May:tz Sweriges rijkes högt betrodde man [...] herr Sewedh Bååth, [...] så wäl som til alla the andre wälborne, wäl-bördige, ehreborne, högh-wijse och högh-hlärde herrar, samptlige assessorers och bijsittiare j then hög-bte. konunglige Hoff-rätten, ther sammestädes; mijne respective nådige och höggunstige herrar. Paris, 1663. 12:o. 12 s. Liten fuktrand i nedre hörn på de första två bladen, fläck sista bladet. Hårt nött grönt marokängband från mitten av 1800-talet, guldornerad rygg med upphöjda bind, marmorerade snitt. Ur Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris. Collijn sp. 354. Samlingsband med stackars Jonas Hambreus böneskrift till kungen om sina olyckor p.g.a. slarviga adelsynglingar i Paris, följd av hans andra supplikation. Totalt utgav han tre supplikationer, en sammanfattning av relationen och en sammanfattning av supplikationerna samt en klagoskrift. Jonas Hambraeus (1588-1671) var sedan 1626 svensk predikant i den lutheranska kyrkan i Paris, och från 1628 professor i orientaliska språk vid Paris universitet. Han översatte bl.a. några av Messenius skrifter till franska och år 1636 var han dessutom kopplad till Hugo Grotius svenska ambassad i Paris. I Paris bistod Hambraeus ofta unga svenska adelsmän med penninglån under deras peregrinationer, vilket straffade sig, då Hambraeus snällhet ”utnyttjades på det hänsynslösaste sätt” och han fick sällan eller aldrig tillbaka sina pengar och hamnade t.o.m. själv i bysättningshäkte. Till slut blev han således tvungen att vända sig till svenska kronan för att hävda sina krav. Men inte heller det hjälpte, trots mängden av påminnelser och supplikationer. Ett rykte säger att han dog i fängelse. Relationens mycket långa titel berättar utförligt om hans öden. Den genomgående mycket märkliga stavningen möts med en kort tryckfelslista på slutet: ”The feel som här uthi thenna impressionen finnas, kan then godhe läsaren altså fröbettra”.

(Stockholm, 1802.) 4:o. (4),+ 5-73,+ (3) s. Häftad, i samtida marmorerat pappersomslag. Tillsammans med:(d’ALBEDYHLL, Gustaf & EHRENHEIM, F. W. von.) Suite des pièces authentiques, qui servent à eclaircir ma conduite &c. et mon sort, après de justification obtenû. (Stockholm, 1802?). 4:o. (2), 77-103 s. Häftad, i samtida marmorerat pappersomslag. Fint exemplar, ur Ericsbergs bibliotek. Setterwall 3304: ”Arbetet indraget af författaren och ytterligt sällsynt”. Åhlen 17:341 not. Det sällsynta företalet som skall utgöra sidan 3-4 saknas här, som nästan alltid. Det saknas även i Kungliga bibliotekets exemplar. Detta är dock en variant, tryckt tillsammans med ett annorlunda titelblad, med citat av Cyprianus och Plinius samt med dedikation till föräldrar och vänner. Inga extra blad har funnits i detta exemplar. Andra delen innehåller brevväxling mellan d’Albedyhll och Ehrenheim. Gustaf d’Albedyhll (1758-1819) var diplomat och från 1787 minister vid svenska ambassaden i Köpenhamn. Han blev lite motvilligt en av nyckelpersonerna i fänriken Lars Benzelstiernas plan att vintern 1788-89 bränna upp en rysk eskader som ankrat i det isbelagda Öresund. Planen röjdes dock på förhand och Gustav III, som själv var informerad, kände sig komprometterad och fann sig föranlåten att rappelera d’Albedyhll från Köpenhamn, degradera honom till minister i Hamburg och låta honom ensam klä skott för den misslyckade attentatsplanen. d’Albedyhll vägrade dock att anta posten och krävde upprättelse, vilket han fick först i november 1792. Hans diplomatiska karriär var dock över, och han ägnade sig därefter huvudsakligen åt skriftställeri och boksamlande. Hans tryckta arbeten, som ofta inte tillhandahölls genom bokhandeln, innehåller värdefullt material till samtidens diplomatiska historia, och kretsar mycket kring händelserna 1789.

Oxford, Typographeo Clarendoniano, 1778. 4to. (22),+ 510; (2),+ 423; (2),+ 607, (14); 611 pp. Occasional spots throughout, but overall a fresh clean copy. Contemporary calf with gilt ruled boards, rebacked with new spines, gilt, and with gilt edges. Binder's ticked of T. Barratt of Oxford on front pastedown of volume I. Four volumes. Fine set. From Winchester College, with bookplate ”Bibliotheca Moberlianæ” on the front pastedowns, to which it was given by R. Bigge Wither. Handwritten dedications to Bigg Wither from a miss Lowell on the front fly-leaves, dated 1841. Hoffman II, p. 70. Clarke p. 62-63. Moss p. 418-419. Ebert 7083. Dibdin p. 532-533. Printed in 500 copies only. Edited by Dr. Samuel Musgrave (1732-1780). Dibdin, quoting the Bibliographical Dictionary, gives a detailed account of the various MSS which Musgrave consulted. Even though he was a physician, Dr. Musgrave devoted most of his lifetime to Euripides. He had edited the Hippolytus in 1756 with Markland's notes and later in 1762 he published at Leyden ”Exercitationum in Euripiden libri duo”. Clarke writes that Musgrave had already arranged in 1771 for this four volume edition to be published at Oxford. While Harwood is very critical of this edition, Clarke writes that while "he suffered from lack of leisure and of books, and his work is uneven, his claim to have advanced the study of this author is generally admitted". In addition, Musgrave's notes were reprinted in a number of editions as late as 1821.

(Stockholm, Wankijf, 1677). 4:o. (8) s. Lagerfläckig. Sammanhäftad med: Continuation, aff Stetiniske diarium eller annotation hwadh dageligen ifrån den 8. september til den 4 october 1677. wedh belägringen för Stettin förelupit och passerat. (Stockholm, Wankijf, 1677). 4:o. (8) s. Lagerfläckig. Sammanhäftad med: [Stettins belägring. Fortsättning omfattande 27 september - 3 oktober]. Utan ort, (1677). 4:o. (6),+ (2, blanka) s. Lagerfläckig. Sammanhäftad med: Continuation aff diarium eller noga annotation hwadh dageligen i belägringen för Stettin förelupit ifrån den 9. augusti til den 8 septemb. 1677. [=Rubrik.] (Stockholm, Wankijf, 1677). 4:o. (8) s. Lagerfläckig. Sammanhäftad med: Accords-puncter emellan hans chur-furstl. durchl. aff Brandenburg och generalleutnanten von Wulfven som öfwer-commendant aff staden och fästningen AltStettin, uprättade den 16. decembris anno 1677. [=Rubrik.] (Stockholm, Wankijf, 1677). 4:o. (8) s. Lagerfläckig. Tagna ur band. Ur Ericsbergs bibliotek. Klemming, Sveriges krig, s. 202, 203, 205 och 207. Warmholtz 5036 (första häftet) resp. 5041 (fjärde häftet). Andra och tredje häftet ej i Warmholtz. Detaljerad skildring i ett format som närmar sig den periodiskt utgivna tidningens. Den beskriver Brandenburgs belägring av svenskarna i Stettin (Szczecin), vilken varade i ett halvår innan staden tvingades ge upp.

Paris, Antonius Vitré, 1659. Folio. (52),+ 14,+ (2 blank),+ 665,+ (1 blank),+ 11,+ (1 blank),+ 230,+ (6) pp. Some spotting, larger on pp. 337-338, slight dampstain in upper corner. Contemporary full vellum, spine worn with worn leather label, blindstamped boards. From the library of Säfstaholm, with its bookplate and spine label. Hoffman II, 101. Greek-Latin parallel text. First Henric Valesius edition, with readings from four MSS. “A most excellent edition”, according to Dibdin. The Latin translation by Valesius.

London, Gul Bowyer, 1708. 8:o. VII,+ (1),+ 74,+ 85,+ (3, blanka),+ 24 s.+ grav. plansch (med gravyr på båda sidor). Småfläckar inledningsvis och mot slutet, ett litet hål i marginalen genom s. 7-8, och första gravyren med tillskrift med bläck. Något nött samtida skinnband, nött guldornerad rygg med upphöjda bind och röd titeletikett, pärmarna med spegeldekor, röda stänksnitt. Ur Johan Hallenbergs bibliotek, med hans namnteckning, och ur Ericsbergs, med Carl Jedvard Bondes exlibris klistrat över ett äldre som är borttaget. Fint exemplar! Fiske s. 643. Carlander II, 760. Detta är en sammanfattning, utgiven av William Wotton, av Georg Hickes stora verk om det anglosaxiska språket, som utkom i stor folio 1703-05. Den innehåller även ett appendix av Edward Thwaites om de tidiga angosaxiska mynten med eget titelblad: ”Notæ in Anglo-Saxonum nummos”. Fin proveniens. Historikern och riksantikvarien Jonas Hallenberg (1748-1834), som även var chef för Kungl. myntkabinettet, skrev ett stort antal skrifter om mynt, framförallt om kufiska och orientaliska. Hans boksamling såldes på auktion i Stockholm 1835 med en tryckt katalog som upptog 2060 nr. Gjörwell nämner att Hallenberg hade ett bibliotek som till sin beskaffenhet och värde kan kallas ett "Ämbets-Bibliothek". Sin myntsamling skänkte han till Uppsala universitet.

Köpenhamn, Franz Christian Mumme, 1753-54. 8:o. 53,+ (11),+ 367; 56,+ 536 s.+ 30 grav. planscher, huvudsakligen utvikbara. Lätta fläckar och lagerfläckar. Samtida bläckanteckning på s. 56 i andra delen och planscherna med bläcknumrering. Nött samtida skinnband, blindpressad rygg med upphöjda bind, skada på övre kapitäl. Från Ericsbergs bibliotek. Bibl. danica III, sp. 861. Första upplagan av Johann Adolph Scheibens tyska översättning av ”Det første forsøg paa Norges naturlige historie” (1752), en ny tysk upplaga utkom 1769. En engelsk översättning ”The Natural History of Norway” utkom 1755. Erik Pontoppidan (1698-1764) var teolog och mer samlare än forskare, men som med sitt oerhörda flit och med sina talrika skrifter, räddat åtskilligt åt eftervärlden, som annars hade gått förlorat. Innehåller bl.a. ett långt kapitel med plansch om sjöormen.

Stockholm, P. A. Norstedt & söner, 1902-42. 8:o. Blå halvmarokängband, guldornerade något blekta ryggar med upphöjda bind och tre förgyllda kronor i mittfältet, övre guldsnitt och med omslagen medbundna. Sista bandet senare men mycket uniform med de övriga. Komplett svit av den svenska översättningen av Hedvig Elisabeth Charlottas dagböcker vilket är den enda utgåvan av en de viktigaste källorna till den inre politiska historien under perioden 1775 till 1818. Dagboken är i original skriven på franska och finns idag på Riksarkivet. De tre första delarna översattes av Carl Carlsson Bonde på Ericsberg och de övriga av hans systerdotter Cecilia af Klercker.

1. Kallelsebrev till brukspatron Anton Grill som arbetande medlem i Musikaliska sällskapet i Carlskrona, daterat 1 januari 1818, och egenhändigt undertecknat av Ordnings-Directeur C. Kallström, Musik-Directeur M. Wollin och Cassae-Directeur Z. Pisarsky, samt av sekreteraren Henrik Wolter. Folio. (1),+ (3, blanka). Vikt, med sigill.2. Kuvertet adresserat till Anton Grill i Linköping & Godegård, baksidan med sällskapets lacksigill.3. Allmänna regler, antagne till efterlefnad i Musikaliska sällskapet i Carlscrona [=Rubrik.] Karlsrona, tryckt i Kongl. Amiralitets-boktryckeriet hos majoren och Ridd. C. F. Svinhufvud, 1817. 4:o. (4) s. Vikt.4. Sällskapsdekoration med Orphei lyra i silver och bevarat vitt sammetsband. Lyran med inskriften ”Emollit mores nec sinit esse feros” på den ena och ”den 6 november 1815” på andra sidan. Det Musikaliska sällskapet i Carlskrona grundades den 6 november 1815. Initiativtagare var Israel Nordvall (1787-1857). Satsningen var ambitiös med inte bara musicerande och sällskapsliv utan redan från början startade sällskapet ett institut för musikundervisning, och den mest kända eleven därifrån blev med tiden Anders Randel. För att utöka medlemskaran, och sannolikt för att få in pengar, gjorde Sällskapet 1817 reklam för sin verksamhet, bl.a. genom att inbjuda musikälskande personer från både när och fjärran som medlemmar till verksamheten. Somliga inbjöds även som arbetande medlemmar fast man knappast kunde räkna med att de kunde komma att besöka staden i första taget. På detta sätt blev vid sidan av Anton Grill även hovmarskalken Gerard De Geer med sin fru friherrinnan Henriette Charlotta medlemmar i augusti 1817.Anton Volter Grill (1779-1855) var bl.a. förvaltare av bruket Godegård utanför Motala och godsägare i Linköping. Han var hög frimurare och stor musikvän, spelade både fiol och piano samt hade harpvirtuosen Antoine Edouard Pratté som gäst under flera år. Han har skildrats som gästfri och generös.Medlemsemblemet form av Orphei lyra i silver är tillverkat av juveleraren Carl Abraham Neuendorff d.ä. (1805-32) i Karlskorna, och framställandet innebar en stor kostnad för sällskapet. Dess bärande stipuleras i stadgarnas §19: ”Heders och Arbetande Ledamöternes Decoration är en Orphei Lyra af Silfver med Devis: Emollit mores, nec sinit esse feros, hvilken bäres i hvitt Sidenband i knapphålet af Herrarne och encollier af Damerne vid alla tillfällen, då Sällskapet är samladt”. Att som här även sidenbandet är bevarat är mycket ovanligt. Om Musikaliska sällskapet se Leif Karlsson ”Anders Pettersson och Musicaliska Sällskapet. En tillbakablick på 1800-talet sedd från Carlskronas horisont” (http://www.karlskronamusikhistorik.se).

Naples, Stamperia Reale, 1803. 8vo. 137 pp.+ 2 fold. engr. plates. Prebound by: D’ANCORA, Gaetano. Guida ragionatá per le antichita e per le curiositá naturali di Pozzuoli e de luoghi circonvicino. Naples, Onofrio Zambraia, 1792. 8vo. Engr. portrait,+ engr. title,+ VI,+ 152 pp,+ 51 engr. plates, of which several folding. The plates are numbered 1-50 plus one extra. Somewhat worn green half calf from ca 1880, gilt spine faded, rubbed board papers. With a modern book plate. Garcia 3602. Furchheim p. 21. Cicognara 4314 for the second work. First editions of two rare works by the Italian geologist Gaetano D’Ancora (1751-1816). On the title pages he claims to be a member of both the Accademia Etruscoe and the Accademia Ercolanese. At least the latter membership is doubtful according to Garcia. The plates to the ”Prosetto storico-fisico” are engraved by Giovanni Guerra. One is a large map of the Naples bay, and the second shows the excavated areas in Herculaneum and Pompeii. A German translation by C. A. Behr, ”Die Ruinen von Herculaneum und Pompeji nebst dem ehemaligen Zustande des Vesuvs”, was published in 1806. The second work is a beautiful description of the natural and historical wonders of Pozzuoli and the surroundings of the Napoli bay, with lively engravings, many by Guglielmi Morghen.

Moscow, N. S. Vsevolozskianis, 1814. 8vo. Engr. front.+ XXIX,+ (1),+ 182 pp. With a discreet stain mark in upper margin, spotting on pp. XXV-XXX. Bound together with:HOFFMAN, Georg Franz. Syllabus plantarum umbelliferatum disponendarum, exhibens [...]. Moscow, N. S. Vsevolozskianis, 1814. 8vo. (2),+ 20 pp.+ 3 engr. plates of which 2 are folding. Bound together with:Genera plantarum umbelliferarum etc. Prospectus. (Moscow, 1814.) 8vo. (1) ,+ (blank) folding pp. Contemporary half calf, spine gilt with beige label, green paper boards with stain marks. With the owner’s signatures of N. W. Lundequist, dated 1828 and of N. J. Andersson 1845. Stafleu 2893-2895. First rare edition. There exists two editions of ”Genera plantarum umbelliferarum”, this from 1814 and a second enlarged from 1816. Copies vary according to Stafleu. This is the first edition but with the engr. frontespiece and the first, but not the second, half title that Stafleu only mentions for the second edition. The ”Syllabus” was both published separatly and together with both editions of Genera plantarum. The three plates, numbered 1a, 1b and 2 and drawn by the author, were also published separatly the same year as ”Icones et analyses Umbelliferarum”. Georg Franz Hoffmann (1760-1826) was a German boatanist, working as professor of botany in Erlangen in 1789, from 1792 in Göttingen and from 1804 in Moscow, where he worked with the royal gardens. Fine provenance from two Swedish botanists. Nils Wilhelm Lundeqvist (1804-63) studied in Uppsala and became both a lawyer, a bookseller in Stockholm and later a farmer in Slätte in Västergötland. He wrote a local flora, ”Flora paroeciae Bränkyrka”, in 1827 of Brännkyrka outside Stockholm. Nils Johan Andersson (1821-80) was professor in botany and intendent at Riksmuseets botaniska samlingar, and also a participant of the circumpolar journey with the frigate Eugenie in 1851-53.

Stockholm, Henrici Keysers, 1651. 12:o. *1, A12-G12, H6. Någon enstaka fuktrand. Förbunden av: [Konungastyrelse.] En nyttigh bok, om konunga styrilse och höfdinga, fordom för någre hundrade åhr, af en förståndigh swensk man skrifvin, ock nu nyliga framkommen, och utaf framlidhne salige hoos Gudi martyren, höglofligh hos oss och uthi hele christenhetenne i åminnelse den stormechtigeste högborne förste och herre h. Gustaf Adolf den andre och store, /.../ och efter H.K.M:s nådige befalning, strax ord från ord trykt blifvin, och sedan i medler tidh medh torftige register förbettrad, och nu publicerat. Stockholm, Henrich Keyser, 1650. 12:o. (1),+ 87,+ (19) bl. Titelbladet inom ramtryck. Senare pergamentband, ryggen med röd titeletikett, första arbetet med blått främre snitt och det andra med rött, övre och nedre snitt röda. Med Sophie Adlersparres namnteckning på försättsbladet, daterat 1874, samt på första titelbladet. Collijn sp. 530 resp. sp. 462 & 481-81. Almquist s. 116. Rudbeck 24 (för konungastyrelsen). Första sällsynta upplagan av Loccenius juridiska lexikon. En andra utkom 1665 och en tredje 1674. Som forskare i svensk rätt och som lärare introducerade Loccenius rättsvetenskapen i Sverige, och behovet av ett lexikon som definierade och översatte det ålderdomliga svenska rättsspråket till latin var stort. Loccenius arbetade även ständigt vidare på detta lexikon och varje ny upplaga innebar förbättringar. På slutet finns ett ”Explicatio perigrinarum aliquot dictionum feudalium”, i vilket en mängd feodala termer förklaras ha germanskt (d.v.s. langobardiskt och gotiskt) ursprung. Johannes Loccenius (1598-1677) från Holstein blev doktor i juridik i Leiden 1625. Samma år blev han inkallad till Sverige av Gustav II Adolf till en professur i historia i Uppsala. År 1628 blir han professor Skytteanus, 1648 universitetsbibliotekarie, 1651 rikshistoriograf och 1667 assessor i antikvitetskollegiet. Här bunden tillsammand med andra upplagan av Johannes Bureus edition av Konungastyrelsen. Den gavs egentligen ut tillsammans med Sveriges rikes lagböcker 1650, vilka saknas här. Sophie Adlersparre (1823-95), en av pionjärerna i Sverige inom kvinnosaksrörelsen och en av grundarna av Fredrika-Bremer-förbundet.

Riga, Georg, Matth. Nöllers, (1689). 4to. (2),+ 168,+ (3) pp. Title with wood-cut vignette. Worn half calf from early 18th-century, spine with raised bands, marbled paper over wooden boards. Small holes on spine and front board with torns lower part. Title leaf with overdrawn owner’s signature, and signature of Gustaff Ad. Strömfelt(?) From the library of Ericsberg. VD17 23:240915T. Inleds med den kungliga resolutionen av 1671 och med en tryckt befallning av Clas Tott (1630-74) att åhöra förordningarna. Tott var generalguvernör över Livland 1665-72. Den mer sällsynta första, mindre utgåvan av Livländische Landesordnungen, en samling av svenska förordningar rörande Livland. En större utgåva publicerades i Riga 1705, med ett nytryck 1707.

Utan ort, 1715-17. 8:o. Grav. front,+ (14),+ 112; grav. front,+ (2),+ 123-168, 163-226; grav. front,+ (2),+ 239-344,+ (2, blanka); grav. front,+ (2),+ 349-431; grav. front,+ (2),+ 437-508,+ (2, blanka); grav. front,+ (2),+ 511-593; grav. front,+ (2),+ 597-688; (2),+ 1165-1246; grav. front,+ (2),+ 1247-1344; grav. front,+ (2),+ 1345-1428; grav. front,+ (2),+ 1429-1520; grav. front.+ (2),+ 1519-1618; grav. front,+ (2),+ 1619-1726; grav. front,+ (4),+ 1727-1814; grav. front.+ (4),+ 1815-1898 s. Titelbladen med träsnittsvinjett. Första delens titelblad, de följande tre bladen och frontespisen med maskhål i inre kant. Litet återkommande maskhål i övre marginal i del 1-7, i 3 och 4 med lätt bokstavsförlust. Del 1-7 även genomgående lagerfläckiga. 13-20 med skurna titelblad, med förlust av tryckår. Del 1-7 häftade, oskurna och delvis ouppsprättade, i ett samtida marmorerat pappomslag med trasig rygg, del 13-20 i något nött samtida pergamentband. Två volymer. Andra volymen med Bernhard Rosenblads namnteckning, och därefter anteckningen att den köpts 1819 hos bokhandlare Berglund. Ur Ericsbergs bibliotek. Saknar del (ouverture) 8-12, och del 13 saknar troligen en graverad frontespis. Warmholtz 5911. Snoilsky s. 181. Kungliga bibliotekets exemplar verkar vara det enda kompletta exemplaret med alla 21 delarna i svenska offentliga bibliotek. Frontespiserna med charmiga, svenskvänliga sinnesbilder, med bilder tagna från det politiska skeendet och försedda med lämpliga visdomsord, t.ex. nummer 2 med Karl XII med ett lejon bredvid sig forcerande framåt i en sagovagn dragen av två vilda hästar; med devisen ”Frisch gewagt ist halb gewonn”. Träsnittsvinjetten på alla titelbladen visar Karl XII till häst iklädd turkisk dräkt.

Haag, Pierre de Hondt, (1742)-48. 4:o. Grav. front,+ (4),+ IV,+ VII-XXIII,+ (1),+ 533,+ (23); (4),+ 653,+ (38) s.+ stor utvikbar grav. plansch; (2),+ IV,+ 380 s.; (2),+ XVI,+ 320 s. Flera grav. vinjetter i texten. Titelbladen tryckta i rött och svart. Genomgående med lätta lager- och småfläckar. Första delen med återkommande fläckar i nederkant och en ful fläck s. 214-215, andra delen med liten fläck s. 510-511, del tre s. 59 och s. 257-258 i del fyra. Oskurna, i något nötta samtida bruna hfrbd, guldornerade ryggar med upphöjda bind och röda resp. gröna titel- och deltiteletiketter. Fyra volymer, volym ett med liten lagning på övre kapitäl och med en liten skada på bakre fals i volym fyra. Med exlibris från det von Tümpling’sche Fideikommis-bibliothen auf dem Thalstein bei Jena och med handskrivna etiketter på ryggarnas övre fält. Warmholtz 5954 not. Hesse 1407. Fint exemplar av den andra upplagan, titelupplaga, av den franska översättningen av Nordbergs stora historik över Karl XII, översatt av Carl Gustaf Warmholtz. Den tryckets 1742 av Husson i Haag och försågs 1748 med nya titelblad av De Hondt. I detta exemplar föreligger två dedikationsblad till S. L. Neale från Hondt, som normalt inte förekommer. Warmholtz var själv mycket kritisk till denna översättning och önskade att han hade haft arbetet ogjort, ”... jag hade kunnat nyttigare och angenämare använda min tid”. Även en tysk översättning utkom, åren 1745-51. Den graverade frontespisen med en bröstbild av Karl XII i en medaljong är graverad och tecknad av J. v. Schley. Vignetterna är graverade av alternerande denne och av P. Tanjé. Den stora planschen i andra delen visar slaget vid Poltava och del fyra innehåller "Liste des médailles frappées pendant la vie de Charles XII".

London, Hurst and Blackett, 1856. 8vo. xviii,+ 546 pp.+ large fold. engr. map,+ 16 lith. plates. Wood engravings in text. Foxing and some tears in margin, a larger tear through pp. 237-238. Publ dec. cloth, worn and with tear at rear hinge and top of spine, partly faded. Inscribed to the Swedish artist Fritz von Dardel ”To Captain Dardell with the authors Kind Regards London, May 3? 1856.” In modern black cloth Solander box (Lotta Löwgren). Mendelssohn p. 41. Första upplagan av värmlänningen Charles John Anderssons första bok med bra proveniens! Boken har efter konstnären Fritz von Dardel (1817-1901) gått i arv i släkten. Boken är sannolikt skickad till Fritz von Dardel av C. J. Andersson. Det finns inga uppgifter om att de skulle ha träffats och Dardel kan knappast heller ha varit i London i början av maj 1856. Det finns däremot flera belägg för att Fritz von Dardel kände pappan, Llewellyn Lloyd. Han gjorde flera karikatyr över denne och berättar i sina minnen om ett möte med den äldre Lloyd i Vänersborg 1863. Dardel blev kapten 1854.Charles John Andersson (1827-67) var oäkta son till Llewellyn Lloyd, avlad under ett av dennes äventyr bland björnar och pigor i Sverige. Lloyd ville först inte erkänna sonen utan denne fick ta moderns namn. Efter studier i Vänersborg och Lund begav sig Andersson till London, och ägnade sig därefter åt jakt och upptäcksresor i nuvarande Namibia. Han dog på vägen till Ondonga i Ovamboland. Enligt sägnen skall Lloyd ha erbjudit Andersson sitt erkännande och efternamn efter att denne börjat bli känd, men Andersson tackade nej.Lake Ngami behandlar två expeditioner. Den första tillsammans med Francis Galton till Nangoro Werft 1851-52 och den andra på egen hand till Lake Ngami 1853. Enligt Mendelssohn ger hans skildring en ”...full and complete an account of Namaqualand, Damaraland, and the Ovampo country, and the description of the fauna of these countries is absolutely unequalled”. En svensk översättning utkom redan samma år.

Stockholm, Henrici Keysers, 1651. 12:o. *1, A12-G12, H6. Samtida pergamentband, med handtextad ryggtitel. Fina samtida bläckantedckningar på försätsbladen. Bortriven namnteckning på sista försättsbladet. Collijn sp. 530. Almquist s. 116. Första sällsynta upplagan. Den andra utkom 1665 och en tredje 1674. Johannes Loccenius (1598-1677) som föddes i Holstein blev doktor i juridik i Leiden 1625. Samma år blev han inkallad till Sverige av Gustav II Adolf till en professur i historia i Uppsala. År 1628 blir han professor Skytteanus, 1648 universitetsbibliotekarie, 1651 rikshistoriograf och 1667 assessor i antikvitetskollegiet. Som forskare i svensk rätt och som lärare introducerade Loccenius rättsvetenskapen i Sverige, och behovet av ett lexikon som definierade och översatte det ålderdomliga svenska rättsspråket till latin var stort. Loccenius arbetade även ständigt vidare på detta lexikon och varje ny upplaga innebar förbättringar. På slutet finns ett ”Explicatio perigrinarum aliquot dictionum feudalium”, i vilket en mängd feodala termer förklaras ha germanskt (d.v.s. langobardiskt och gotiskt) ursprung.

Erfurt, Joh. Birckneri, 1620. 8vo. (30),+ (2, blank),+ 816, 819-1026,+ (56) pp.+ (16) pp. with wood cut illustrations. The title printed within wood cut frame. A minor hole through pp 619-620 with loss of lettrers and an old paper repair 835-836 with loss of text. Fine contemporary vellum, blindstamped spine in compartments and boards with flurons in corners and in the middle, elaborately gauffered edges. Old owner’s signature on title ”Ex libris Joan. Wierbrez mp”, wood cut book plate on front paste down and with book plate of Torsten Jungner. From the library of Arne Losman. VD17 39:128995W (with several incomplete copies). Only edition of Sebastian Schröter’s geography and history of the world, with chapters on Germania, i.e. Germany and Austria, Spain, France, Italy, England, Greece, Hungary, Poland, Russia, Denmark, Sweden and a long chapter on Africa. It starts with a short "Encyclopaedia disciplinarum mathematicarum" about measuring and astronomy, illustrated with wood cuts. A continuation "Historicae geographiae conscriptae tomus alter” was published the same year but seems often to be missing. Sebastian Schröter (1593-1650) was pastor at the Michaeliskirche and professor in Hebrew and Ethics at the University of Erfurt.

London, printed by Cooper and Graham, 1796. 8vo. xvi,+ 152 pp.+ 7 engr. plates with printed colours and gilt frames. Spotting, the first plate with paper repair in top margin with slight off-setting to the title page. Rebound full calf, contemporary boards with gilt frames and modern spine gilt with red label. From the library of Robert Ellis Cunliffe, with his book plate and with his gilt arms (a Greyhound dog) on the front board. Summers p. 264. The first ”Jeffery's Edition” of Walpole’s classical Gothic novel with ”...sophisticatedly executed color-printed plates and ornamental borders unique to each copy of the book. It is one of the monuments of English color printing at the end of the eighteenth century” (Sandro Jung). Re-issues was published in 1800, 1801 and 1804. ”The Castle of Otranto”, first published in 1764 is generally recognised as the first Gothic novel. It was published anonymously and claimed to be based on a sixteenth century manuscript from Naples.

Stockholm, Ignatio Meurer, 1626. 4to. (99) pp. Spotting, and stain in margin and upper corner. Disbound. Collijn sp. 954. Warmholtz 7629, note. Sabin 98211. First Swedish edition of the privilege for the Swedish South Sea company, it was printed in German the same year and in dutch 1627. Willem Usselinx (1537-1647) var en av grundarna av det holländska Västindiska kompaniet och fick av Gustav II Adolf uppdraget att bilda ett svenskt handelsbolag, med handel på Afrika och Västindien. Framgångarna uteblev dock. Ur detta utvecklades dock idén till skapandet av en koloni i Amerika, det som skulle bli Nya Sverige. Detta genomfördes 1637 av Usselinxs vän Peter Minuit.

Nürnberg, Johann Eberhard Zeh, 1769-71. 4:o. 158, 173-346, (2), 347-398 s.+ 9 grav. planscher, varav en utvikbar. Flera graverade myntavbildningar i texten. Bläckanteckningar på några deltitelblad och bläcknumrering på planscherna. Enstaka småfläckar, en bläckfläck s. 286. Något nött samtida hfrbd, guldornerad rygg med upphöjda bind och beige titeletikett, röda snitt. Liten skada på övre kapitäl och lätt sprickbildning i främre fals. Ur Johan Frans Podolijns bibliotek, med hans namnteckning, och ur Ericsbergs, med Carl Jedvard Bondes exlibris. Ej i Dekesel! Lipsius s. 25 nämner 24 delar, men endast 20 delar utkom. Ett generalregister av Johann Eberhard Zeh utkom 1772, ”mit Kupfern und einem Hauptregister über alle zwanzig Stücke”, vilket dock saknas här. Delvis postumt utgiven. Georg Bauer (1721-69) dog efter att ha utgivit fjorton delar och fortsättningen utgavs av förläggaren J. E. Zeh. Fin proveniens. Johan Frans Podolijn (1739-84), född i Lissabon och död i Göteborg, var faktor vid Alströmerska manufakturierna i Alingsås och samlade mynt och medaljer. En auktionskatalog över hans samling trycktes i Göteborg 1786. Han skrev även en artikel om ”carthaginesiska och cyrenaiska mynt” i Göteborgs Vetenskaps och Vitterhets samhälles handlingar 1778.