Søkeresultat

Boston, Houghton, Osgood and company, 1879. 8:o. XVII,(1 blank,1,1 blank), 312 s. & 1 färgplansch. Nött dekorerat klotband i rött grönt och lila. Bandet något fläckigt och blekt, inlagan med enstaka småfläckar. Tryckt dedikation till Frithiof Holmgren. Den amerikanska läkaren Joy Jeffries var starkt influerad av Holmgren och utvecklade teorier om hur färgblindhet kunde förvärvas vid kraftiga skakningar, exempelvis vid järnvägsolyckor. De nya teorierna om förvärvad färgblindhet ledde till att nedsättning i synen kom att diskuteras som en effekt av den moderna tidens översköljande visuella intryck.

Stockholm, Ivar Hæggström, 1927. 55 s. & 4 planscher. Häftad i tryckt omslag med infälld illustration. Snedläst och omslaget med lätt nötta marginaler. Tryckt i 100 numrerade exemplar, detta nr 72. Omslaget med ”Konfidentiell” tryckt överst. Utöver planscherna även illustrerad i texten. Inspirerad av USA:s skyskrapor föreslog ingenjören Thor Thörnblad byggandet av en enorm skyskrapa omfattande 40 våningar vilken skulle inrymma bostäder, kontor, butiker, resturanger, biograf och en simhall. I denna skrift redogör Thörnblad i detalj för sitt djärva projekt och bemöter tänkbara invändningar såsom att skyskrapan skulle förstöra stadsbilden. På detta svarar Thörnblad att ”För alla framåtgående städer torde det emellertid gälla, att det för stadsbilden ej gives något egentligt ’arkitektoniskt status quo’. Ett sådant tillstånd skulle i längden endast vara liktydigt med stillastående eller tillbakagång för stadssamhället. Liksom allt annat är även stadsbilden underkastad utvecklingens och förändringens lag, och relativt snart vänjer sig ögat vid även högst väsentliga metamorfoser i den gamla bilden”.

Handskrift, slutdaterad den 28 juli 1901. (94) s. Något nött svart vaxdukshäfte. Inlagan med någon enstaka obetydlig småfläck. En sida med en liten lagning i marginal och spår av en utriven sida. Rikt illustrerad med fina och detaljerade ritningar på var och varannan sida. Första sidan efter titelbladet med rubriken ”Maskinyrkesskolans 2:dra årskurs 1900-1901” innehållande anteckningar rörande bland annat differentialmetoder, voltmätare, elektromagneter, dynamomaskiner, växelström, glödlampor och telefoni med kopplingscheman. Därefter med rubriken ”Maskinsyrkesskolans 3:dje årskurs 1901-1902” och innehållande anteckningar rörande bland annat effektmätare, gatubelysning, magnetiska enheter och ytterligare kopplingsschema för telefoni. Martin Löfgren (1880-1926) anställdes av LM Ericsson 1912 efter att ha arbetat tio år i utlandet. Ericssons företagshistoriska webbsida har en artikel om Löfgren med rubriken ”Martin Löfgren - an unrecognized pioneer” som beskriver hans centrala roll inom företaget och hans betydelse för utvecklingen av bl.a. den s.k. ”500-väljaren”, en mekanisk väljare för telefonväxlar.

Ej daterad, ca 1975. 30x21 cm. Tusch på papper. På hålat papper. Signerad ”Sighsten”. Sighsten Herrgård (1943-89) var en pionjär inom svenskt herrmode och mest känd för sin unisexdräkt - vilken gjorde honom till ett internationellt namn.

Stockholm, 1904. 32 s. inklusive omslag. Klammerhäftad i tryckt omslag. Ett vertikalt vikmärke. Kampskrift för samernas rättigheter och särskilt fokuserande på äganderätts- och bosättningsfrågorna. Den första boken skriven av en samisk kvinna. Elsa Laula Renberg (1877-1931) var samisk aktivist och feminist. Medan hon skrev föreliggande skrift studerade hon till barnmorska i Stockholm och samma år var hon en av grundarna av Lapska centralförbundet, vars första ordförande hon blev.

Två samlingar innehållande anteckningar och kommentarer rörande kolning och torvberedning skrivna av Gustaf Ekman (1804-1876). Ekman var metallurg, bruksdisponent och ägare till Lesjöfors Bruk. Han gjorde stora insatser för den svenska järnhanteringen i och med sitt uppfinnande av den s. k. ”Ekmans vällugn”. På Lesjöfors utvecklade Ekman nya metoder för beredning av torv och ved samt utarbetade ekonomiska kalkyler för energiförbrukning. Den första samlingen är sänd till Joachim Åkerman (1798-1876), föreståndare för Teknologiska institutet och Bergskolan i Falun, överdirektör vid Kontrollverken samt ledamot av Lantbruksakademien. Samlingens andra del är utan Ekmans namnteckning och inte heller ställd till Åkerman, men handskriftens piktur och samlingens sammansättning visar att även denna del är skriven av Ekman och med största sannolikhet även sänd till Åkerman.1. [Samling handskrifter rörande tävlingsskrifter i ämnena kolning och torvberedning 1865]. 7 handskrifter, daterade 1865. De flesta i folio. Med ett flertal strykningar och ändring. Samlingen i övergripande fint skick, ett blad med en fuktfläck i text. Endast undertecknat av Ekman på tre av dokumenten.Samling handskrifter innehåller Gustaf Ekmans kommentarer rörande de inkomna tävlingsskrifterna i de av Kommerskollegium ”utfäste 2:ne pris, neml. ett à 1000 rdr. rmt. för författandet af en ändamålsenlig och populär afhandling om kolning, samt ett à 500 rdr. rmt. för en dylik avhandling om torfberedning”. Ekman är kritisk till de flesta av de elva inkomna skrifterna då han anser författarna sakna kunskaper inom ämnet. Ett par av skrifterna anser han ha vissa kvalitéer, framför allt G. M. Molinders bidrag, vilket senare gavs ut under titeln ”Afhandling om kolning och de tjenligaste metoderna för dess verkställande” 1870. Samlingen innehåller följande handskrifter: ”Anteckningar om täflings skrifterna för torfberedning och kolning 1865”. (6) sidor. Kommentarer rörande 11 tävlingsskrifter; ”P.M. med genomläsning af täflingsskrifterne angående kolning och torfberedning”. (11) sidor. Utlåtande rörande 11 tävlingsskrifter. Undertecknat ”G. Ekman”. Illustrerad med en teckning; ”Afhandling om kolning och de tjenligaste methoderna för dess verkställande af G. M. Molinder”. 15 sidor. Utförliga kommentarer rörande Molinders tävlingsskrift. Illustrerad med två teckningar; ”Till Kongl. Maj:ts och rikets Kommerse Kollegium”. (4) sidor. Utkast till brev med redogörelse för arbetet med granskningen av tävlingsskrifterna; ”Till Kongl. Maj:ts och rikets Komerse Kollegium”. (5) sidor. Ytterligare ett utkast inom samma ämne; Brev till Joachim Åkerman daterat ”Lesjöfors 16 juli 1865”. (2) sidor. Rörande tävlingsskrifterna samt andra spörsmål. Undertecknat ”G. Ekman”; Brev till Joachim Åkerman, ej daterat. (4) sidor. Rörande tävlingsskrifterna och andra spörsmål. Undertecknat ”G. Ekman”. Ej ställt till Åkerman, men av sammanhanget att döma till denne.2. [Handskrift innehållande redogörelse för lanthushållningssällskapens svar på Kungliga Lantbruksakademiens utsända formulär angående ”Omfånget och beskaffenheten af tillgängliga torfmossar i landet och deras begagnande till bränsle” 1866]. Handskrift, daterad 1866. Folio i lösa ark. (30) sidor. Med ett flertal strykningar och ändringar. Det skrivna omslagsarket med några smårevor i ryggen och bakre omslaget med några småfläckar. Medföljer ytterligare två handskrivna dokument rörande samma ärende.Gustaf Ekmans redogörelse för de inkomna svaren från lanthushållningssällskapen rörande användning av torvmossor som bränsle. Redogörelsen inleds: ”Till Kongl. Landtbruks akademiens förvaltnings komitté 1866. Sedan numera svar inkommit från samtlige Landthushållningssällskaperna eller deras förvaltningsutskott, med undantag blott af, det för södra delen af Calmare län, för Malmöhus, Hallands, Westernorrlands och Jemtlands Län, på de frågor, som förvaltningsutskottet, uti cirkulär af den 11 dec. 1862 till Landthushållnings Sällskaperna framställt rörande belägenheten, omfånget och beskaffenheten af befintliga torfmossor, samt huruvida och i hvar utsträckning dessa till torftägt begagnas, äfven som om vedbesparande spislar af fördelaktig konstruktion äro brukliga, och slutligen, hvilka åtgärder blifvit vidtagne eller annars anses lämpliga för åstadkommande af ett allmännare begagnande så väl af bränntorf som af vedbesparande spislar, för att kunna åstadkomma någon förminskning i förbrukning af skog till bränsle[…]”. Därefter vidtar en redogörelse för de inkomna svaren från Stockholm, Uppsala, Öland, Nyköping, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Blekinge, Kristianstad, Göteborg och Bohuslän, Älvsborg, Skaraborg, Värmland, Örebro och Västmanland.

Lund, C. G. Berling, (1767). 4:o. 16 s. Oskuren och ouppskuren. Något solkiga marginaler. Med senare namnteckning Karl J. Bergström i övre marginalen på titelsidan. Avhandlar huruvida en kvinnas mödom kan återställas genom att Kunglig Majestät helt enkelt förklarar henne åter vara jungfru. I februari 1767 begärde Colling tillstånd från Lunds universitets kansler Carl Gustaf Löwenhielm att någon gång under våren få framlägga en dissertation om "en förförd adlig jungfru". På grund av ämnets högst kontroversiella natur förbjöds såväl dissertationens framläggande som tryckning. När beskedet kom hade Colling redan hunnit trycka en upplaga av dissertationen. Colling underkastade sig dock förbudet och skrev i ett brev till Löwenhielm att han "lagt dissertationen uti et beständigt mörker i mit lilla bibliotheque". Samuel Bring har skrivit om dissertationen i artikeln "Lundaafhandlingen 'De virgine nobili stuprata" och förbudet mot densamma" (NTBB, 1920) och skriver där: "Hur stor upplaga Colling låtit trycka af sitt opus, nämnes ingenstädes, icke heller hvad han gjort med den indragna skriften eller hur många exemplar han släppt 'ur mörkret i sitt lilla blibliotek'. Ett ytterst litet fåtal måtte ha kommit ut i marknaden, ty Gjörwell ansåg den i början af 1780-talet 'öfwermåttan rar', med användning af Klemmings bekanta terminologi skulle man kanske kunna beteckna den Rrr".