Søkeresultat

Sthlm, (1929). s. 348-69. Häftad. Dedikation till Hans Hugold [von Schwerin].

Sthlm, 1974. s. 75-103. Klammerhäftad. Dedikation till Nenne Lindberg. Christian Johansson (1817-1903) var själv dansare och senare danspedagog vid Kungliga baletten i Stockholm. Han vidareutbildade sig under August Bournonvilles ledning i Köpenhamn i omgångar 1836-39, satte upp en av dennes baletter och var pådrivande för den danska balettens turné till Stockholm 1839.

Göteborg, 1929. IV,284,(1) s. & 1 löst spikningsblad. Häftad. Med nött rygg och omslag med veck och smärre nagg. Inlagan med några enstaka små veck. Dedikation till Hans Kristoferson. Göteborgs kungl. vetenskaps- och vitterhets-samhälles handlingar. Femte följden. Ser. a. band 1. N:o 2. Med kapitlen ”Skoldramat”, ”Tobie Comedia”, ”Asteropherus’ ››Thisbe››”, ”Rondeletius’ ››Judas Redivivus››” och ”Nicolaus Holgeri Catonius’ ››Troijenborgh››”.

Lund, 1949. s. 18-46. Häftad. Svag smutsfläck på främre omslag. Behandlar de olika försöken att skapa ett supplementband innefattande Skåne till Dahlbergs ”Suecia”. Uppsatsen koncentrerar sig i huvudsak på tillkomsthistorien och publiceringen av Fischers ”Prospecter af åtskillige märkvärdige byggnader, säterier och herre-gårdar uti Skåne” som utkom 1756.

U.o., (1946). 14 s. Klammerhäftad. Obetydligt nött, lätt solkig. Med dedikation till Rolf (Wistrand). Tryckt i 75 exemplar.

Arlöv, 1989. s. 5-37. Klammerhäftad. Obetydligt veck vid bakre omslags nedre del mot ryggen och minimalt stukat övre hörn. Liten rättelse i blyerts. Dedikation till Nils Edling. Om en 1500-talshandskrift i Härnösands bibliotek vilken är sammanbunden med Sveriges rikes stadslag (1617) och landslagen (1621). Volymen har tillhört Härnösands stads magistrat.

U.o., 1936. 16 s. Klammerhäftad. Omslaget med skada och pappersförlust i övre främre hörn samt reva på baksidan. Dedikation till Otto Janse. Detta är en andra del som i huvudsak behandlar stenhuggaren Peter Cran, målaren Lars Mattsson Hamel och epitafierna i Öja kyrka.

Lettland, 2018. 304 s. Opappbd med skyddsomslag. Nils August Lundgren (1821-1901) anlände till Vingåker och Säfstaholms slott som 17-åring 1838. Utan djupare studier och med ringa yrkeserfarenhet skulle han tillträda en tjänst som bokhållare hos den riksbekante konstsamlaren Gustaf Trolle Bonde. Lundgren avancerade snabbt till handsekreterare och kamrer vid Säfstaholm och blev en betrodd man i Vingåker. Orten blev han trogen livet ut och om sin hembygd författade han också den första riktiga sockenskildringen. Hela sitt liv skrev Lundgren dagboksanteckningar. I dessa berättar han om sin familj och livet tillsammans med excellensen och ytterligare tre generationer av den grevliga släkten Bonde. Men här beskrivs också annat; politik i Sverige och världen, tekniska innovationer som gasbelysning, telegrafi, elektricitet och den nya järnbanan.

Sthlm, J. W. Svenssons boktryckeri, 1873. 16 s. med omslaget inräknat. Häftad i tryckt omslag. Reva i ryggen. Gott ex. Bakre omslaget har bokreklam samt anmälan av Åbergs ”Bilder ur fäderneslandets historia” vilken utkom i tre häften 1873-1876. Jon Olof Åberg (1843-98) författade historiska romaner och noveller.

Sthlm, 1937. (2),5-26 s. & (8) planschblad. Häftad. Smärre fläckar på främre omslaget och liten pappersförlust i dess övre högra hörn. Detta är den första presentationen av Josabeth Sjöbergs person och konstnärsskap. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Som konstnär har S ansetts vara naivist; i hennes akvareller finns också drag som förenar dem med barnteckningar. Samtidigt når emellertid hennes sakliga och tidsbundna iakttagelser längre än vad som annars är vanligt i den naivistiska konsten. Särskilt märks detta i den tämligen svårfångade, men till synes klara och enkla färgsättningen som på ett för samtiden ovanligt sätt både är enhetlig och rik. Den viktigaste förutsättningen för S:s postuma berömmelse är ändå främst hennes stora intresse för detaljer, miljöer och personer i kombination med en vaken iakttagelseförmåga. Hennes akvareller har därför flitigt använts för att illustrera kulturhistoriska arbeten om 1800-talets Sthlm”.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1803. 8:o. 36 s. Svart enkelt klotryggbd med brunrödrandiga pärmsidor. Tonad fuktfläck från titelbladet till s. 7. Några små bläckfläckar på titelsidan. Sporadiska småfläckar. Ur Hjalmar Gustafssons bibliotek. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1128. Möjligen författad av Eric Gustaf Adlerberg (1738-1823). Grevesmöhlens första tryckta skrift utkom 1802 och handlade om bästa sättet att använda trädesjorden. Den fick Patriotiska sällskapets stora pris. Detta är en av de polemiska skrifter som följde.

Sthlm, 1966. 64 s. Häftad. Stockholms stadsmuseum småskrifter nr 1. Ur museinämndens verksamhetsberättelse 1963.

Sthlm, 1877. VI,64 s. Häftad. Omslaget med revor och omfattande pappersförluster i ryggen samt delvis loss och en aning solkigt. Häftningen delvis loss. Ett par sidor med blyertsanteckningar. Dedikation till A. G. Noreen. Ett rättelseblad, paginerat 65 trycktes i Uppsala samma år, saknas här och vanligtvis.

(Uddevalla), 1991. (6),183 s. Opappbd med skyddsomslag. Rikt illustrerad i svartvitt. Slottet som nu ägs av Järfälla kommun har bland annat tillhört familjerna Oxenstierna, de Palma, Bielke, Brahe och Sparre samt Björkman. Bland ägarna märks även Herman Witte, Maria von Witten, Pehr Carlsköld, Adolf Rudbeck och Mauritz Salin. På slutet återfinns ett avsnitt med byggnadstekniska ritningar.

Uddevalla, 1982. s. (2),72-107,(1 blank,16,2 blanka,2). Häftad. Ur Ulf Cederlöfs bibliotek. Redigerad av Per Bjurström, Yvonne Frendel och Nils-Göran Hökby. Innehåller uppsatserna ”Gustaf Adolf Reuterholm - en självbespeglingens mästare” av Louise Lyberg och ”J. A. G. Ackes Midsommarfest i metallstaden” av Claes Moser.

Memmingen, 1995. 191,(1) s. Opappbd.

(Lund, Skånska centraltryckeriet 1958). s. 45-64. Klammerhäftad. Något solkigt omslag och med fuktfläck i bakre omslagets nederkant. Dedikation till ”Nils Afzelius med tack för uppmuntran från tillgivna förf. Maj 58”. Innehåller ”ett första - för tidskriften något utvidgat och omarbetat - avsnitt ur den biografi över Elin Wägner som Barbro Alving har under arbete”. Biografin blev aldrig avslutad. Avsnittet behandlar Wägners liv och begynnande författarskap 1901-02.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1769. 4:o. 3,(1) s. Häftad. Hårt lagerfläckig. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Bring Rättegångshandlingar 271:3. Nyman Litteratur om Eskilstuna stad Q131. Sammanlagt utkom sju skrifter i ärendet. Karl X Gustav hade 1654 givit livländaren Reinhold Rademacher 20 års privilegium för all manufakturtillverkning i Sverige och detta blev starten för Carl Gustafs stads manufakturverk.

London, 1989. 287 s. Oklbd med något nött och solkigt skyddsomslag. Nytryck av andra reviderade upplagan från 1985, den första utkom 1971. Illustrerad. Behandlar bland annat småskrifter och barnböcker, och med särskilda kapitel om till exempel Thomas Bewick och George Cruikshank, kolorerade böcker och tidskrifter. Percy Muir (1894-1979) var en av sin tids mer framstående antikvariatsbokhandlare och bokhistoriska skribenter. Han hade särskilt intresse för barnböcker. Han var ordförande för International League of Antiquarian Booksellers (ILAB) 1950-52.

Kristianstad, 1967. 448 s. & 4 svartvita planschsidor & 1 utvikbar svartvit planschkarta. Häftad, oskuren och ouppskuren. Omslaget delvis lätt lagerfläckigt. Carl X Gustaf-studier 3. Acta universitatis Stockholmiensis. Stockholm studies in history 12. På sidorna 379-400 återfinns en exkurs av Gösta Liljedahl om ”Vattenmärken i Erik Dahlberghs skrifter”.

Uppsala, 1869. (2),95 s. Häftad i något blekt ljusblått lätt nött ursprungligt omslag. Främre omslag med stämpel som har initialerna ”E. C” under krona. Bra ex. Bakom pseudonymen Vitalis dolde sig Erik Sjöberg (1794-1828).

Sthlm, 1939. 33,(2) s. Häftad. Lagerfläckigt omslag med stor fuktfläck vid övre rygg, vilken fortsätter överst i inre marginalen i inlagan. Något kantstötta hörn. Tryckt i 50 numrerade ex., detta dock onumrerat.

U.o., u.å. s. 54-91. Häftad. Lite nött rygg, lätt solkigt omslag. Stämpel på främre omslag ”Dædalus tekniska museet”. Med dedikation till Stefan Söderlind. Tillkomsten av det av forskare flitigt anlitade Harmens register i Riksarkivet. Lars Harmens uppgjorde detta användbara register på bergskollegium vid mitten av 1700-talet och det rör bergsbruk och bergsnäring från 1600- och 1700-talen.