Søkeresultat

Två samlingar innehållande anteckningar och kommentarer rörande kolning och torvberedning skrivna av Gustaf Ekman (1804-1876). Ekman var metallurg, bruksdisponent och ägare till Lesjöfors Bruk. Han gjorde stora insatser för den svenska järnhanteringen i och med sitt uppfinnande av den s. k. ”Ekmans vällugn”. På Lesjöfors utvecklade Ekman nya metoder för beredning av torv och ved samt utarbetade ekonomiska kalkyler för energiförbrukning. Den första samlingen är sänd till Joachim Åkerman (1798-1876), föreståndare för Teknologiska institutet och Bergskolan i Falun, överdirektör vid Kontrollverken samt ledamot av Lantbruksakademien. Samlingens andra del är utan Ekmans namnteckning och inte heller ställd till Åkerman, men handskriftens piktur och samlingens sammansättning visar att även denna del är skriven av Ekman och med största sannolikhet även sänd till Åkerman.1. [Samling handskrifter rörande tävlingsskrifter i ämnena kolning och torvberedning 1865]. 7 handskrifter, daterade 1865. De flesta i folio. Med ett flertal strykningar och ändring. Samlingen i övergripande fint skick, ett blad med en fuktfläck i text. Endast undertecknat av Ekman på tre av dokumenten.Samling handskrifter innehåller Gustaf Ekmans kommentarer rörande de inkomna tävlingsskrifterna i de av Kommerskollegium ”utfäste 2:ne pris, neml. ett à 1000 rdr. rmt. för författandet af en ändamålsenlig och populär afhandling om kolning, samt ett à 500 rdr. rmt. för en dylik avhandling om torfberedning”. Ekman är kritisk till de flesta av de elva inkomna skrifterna då han anser författarna sakna kunskaper inom ämnet. Ett par av skrifterna anser han ha vissa kvalitéer, framför allt G. M. Molinders bidrag, vilket senare gavs ut under titeln ”Afhandling om kolning och de tjenligaste metoderna för dess verkställande” 1870. Samlingen innehåller följande handskrifter: ”Anteckningar om täflings skrifterna för torfberedning och kolning 1865”. (6) sidor. Kommentarer rörande 11 tävlingsskrifter; ”P.M. med genomläsning af täflingsskrifterne angående kolning och torfberedning”. (11) sidor. Utlåtande rörande 11 tävlingsskrifter. Undertecknat ”G. Ekman”. Illustrerad med en teckning; ”Afhandling om kolning och de tjenligaste methoderna för dess verkställande af G. M. Molinder”. 15 sidor. Utförliga kommentarer rörande Molinders tävlingsskrift. Illustrerad med två teckningar; ”Till Kongl. Maj:ts och rikets Kommerse Kollegium”. (4) sidor. Utkast till brev med redogörelse för arbetet med granskningen av tävlingsskrifterna; ”Till Kongl. Maj:ts och rikets Komerse Kollegium”. (5) sidor. Ytterligare ett utkast inom samma ämne; Brev till Joachim Åkerman daterat ”Lesjöfors 16 juli 1865”. (2) sidor. Rörande tävlingsskrifterna samt andra spörsmål. Undertecknat ”G. Ekman”; Brev till Joachim Åkerman, ej daterat. (4) sidor. Rörande tävlingsskrifterna och andra spörsmål. Undertecknat ”G. Ekman”. Ej ställt till Åkerman, men av sammanhanget att döma till denne.2. [Handskrift innehållande redogörelse för lanthushållningssällskapens svar på Kungliga Lantbruksakademiens utsända formulär angående ”Omfånget och beskaffenheten af tillgängliga torfmossar i landet och deras begagnande till bränsle” 1866]. Handskrift, daterad 1866. Folio i lösa ark. (30) sidor. Med ett flertal strykningar och ändringar. Det skrivna omslagsarket med några smårevor i ryggen och bakre omslaget med några småfläckar. Medföljer ytterligare två handskrivna dokument rörande samma ärende.Gustaf Ekmans redogörelse för de inkomna svaren från lanthushållningssällskapen rörande användning av torvmossor som bränsle. Redogörelsen inleds: ”Till Kongl. Landtbruks akademiens förvaltnings komitté 1866. Sedan numera svar inkommit från samtlige Landthushållningssällskaperna eller deras förvaltningsutskott, med undantag blott af, det för södra delen af Calmare län, för Malmöhus, Hallands, Westernorrlands och Jemtlands Län, på de frågor, som förvaltningsutskottet, uti cirkulär af den 11 dec. 1862 till Landthushållnings Sällskaperna framställt rörande belägenheten, omfånget och beskaffenheten af befintliga torfmossor, samt huruvida och i hvar utsträckning dessa till torftägt begagnas, äfven som om vedbesparande spislar af fördelaktig konstruktion äro brukliga, och slutligen, hvilka åtgärder blifvit vidtagne eller annars anses lämpliga för åstadkommande af ett allmännare begagnande så väl af bränntorf som af vedbesparande spislar, för att kunna åstadkomma någon förminskning i förbrukning af skog till bränsle[…]”. Därefter vidtar en redogörelse för de inkomna svaren från Stockholm, Uppsala, Öland, Nyköping, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Blekinge, Kristianstad, Göteborg och Bohuslän, Älvsborg, Skaraborg, Värmland, Örebro och Västmanland.

Utfört omkring 1960. Klotmapp med knytband (ca 70x50 cm) med påklistrad etikett ”Margareta Treutiger” innehållande 21 kartongblad med teckningar och monterade textilier. Samtliga blad egenhändigt signerade. Gott skick, enstaka småfläckar och några kartongblad med naggade kanter. Kartongbladen numrerade 1-23, här saknas nr 13 och 17. Textilkonstnären Margareta Treutigers (1930-2021) portfolio för kyrkotextilier, sannolikt för Bosebo kyrka i Gislaved. Efter studier på Konstfack inledde hon en framgångsrik karriär som textilkonstnär och bildvävare med medverkan på bl.a. ”Form i centrum” på Lunds Konsthall och ”aspect 61” på Liljevalchs. Omfattar:1-2: Fram- och baksida för orange mässhake. Akvarellteckning.3-4: Fram- och baksida för vit mässhake. Akvarellteckning.5-6: Fram- och baksida för grön mässhake. Akvarellteckning.7-8: Fram- och baksida för lila mässhake. Akvarellteckning.9-10: Fram- och baksida för svart mässhake. Akvarellteckning.11: Stolaband. Tre textilprover.12: ”Altarbrun med utbytbart antependium”. Ett stort textilprov.13: Saknas.14: ”Antependium damast”. Akvarellteckning.15: Ett stort textilprov utan notering.16: ”Predikstolhänge damast”. En akvarell och ett textilprov.17: Saknas18: ”Bursa finnväv”. En akvarell och ett textilprov.19: ”Dopklänning”. Två bläckteckningar och ett textilprov. 20: ”Syföreningsduk”. En akvarell och ett textilprov.21: ”Möbeltygsprov och färgfördelning för sittplatserna i kyrkorummet”. 39 pappersprover i olika blåa nyanser och två textilprover.22: ”Matta för kyrkans mittgång”. En akvarell, ett stenprov och ett textilprov.23: ”Kormatta”. En akvarell och ett textilprov.

Handskrift, daterad 1802-1810. 4:o. 240 s. (paginerad som 239, men s. 233 dubbelpaginerad). Mycket hårt nött enkelt pappband. Omslaget med fuktfläckar och småfläckar, främre omslag till stor del löst, bakre omslag täcker ej hela inlagan. Främre omslags insida med handskriven auktionsnotering från 1915 respektive 1933, titelbladet med en fläck i text, de första 32 sidorna helt lösa, fuktfläck i text på s. 157-158, fläck i text på s. 172-174 och 183-185, reva i marginal s. 215-216 påverkande ett ord, de sista tolv bladen och bakre omslag med en liten fläck och något större bläckfläck i nedre marginal tidvis påverkande enstaka ord samt ställvis småfläckar. På det stora hela dock fin inlaga. Titelbladet med en senare blyertsnotering ”1802-juni 1810. Obs. under tiden: Finska kriget, revolutionen i Sv. 1809, Napoleon”. Avskriftsbok skriven av Peter Jonas Wickelgren (1751-1811), prost i Sjösås pastorat och riksdagsman. Wickelgren studerade vid Lunds universitet, blev komminister i Drev 1780 och prost i Sjösås samt riksdagsman 1789. Wickelgren relation till folket i sitt pastorat lär inte ha varit helt okomplicerat och han beskrivs som fruktad och det sades om honom att "var det någon, som han var förargad på, så lät han sin svåger Berglund i Drev begrava denne” (Sjösåsboken, 1948). En omfattande avskriftsbok med artiklar ifrån främst Stockholms-Posten och Post- och Inrikes Tidningar, men även från källor som Sveriges krigs- och civilkalender. Som titeln antyder ett högst skiftande innehåll med tyngdpunkt på världshändelser och naturkatastrofer men också artiklar med rubriker som ”Mullvadens begravning”, ”Onaturligt frosseri” och ”En apa uptäcker sin husbondes mördare”.

(Stockholm), Kungl. Blindinstitutet å Tomteboda, 1910. Folio. (90) + (100) s. Två nötta halvklotband med skadade och fläckade titeletiketter på ryggarna. Inlagan med någon enstaka minimal marginalreva. Svensk översättning av ungdomsboksklassikern "Black Beauty" i punktskrift. Den första svenska upplagan, med vanlig text, utkom 1891. Institutet för blinda bildades 1879 och bedrev de första åren sin undervisning på Nybrogatan innan skolan flyttades till Tomteboda i Solna. Institutet hade plats för hundra elever, både pojkar och flickar. Blindundervisning blev obligatorisk 1896 och utöver den vanliga undervisningen fanns också lärlingsutbildningar i korgmakeri, borstbindning och vävning. Tidiga punktskrifter är ovanliga och den samling som finns på Kungliga biblioteket omfattande trettioåtta hyllmeter består till största del av religiösa skrifter - romaner, som denna, är betydligt ovanligare.

Olika format. (24) s. interfoliering per almanacka, ifyllda med handskrift i olika stor utsträckning. Marmorerade pappomslag, pappomslag samt dekorerade originalband i klot och papp. Samlingen som helhet med nötta band, från lättare nötta till hårt nötta med skadade ryggar och pärmar, en almanacka saknar främre pärm, ett par delvis lös i bindningen, ett fåtal med enstaka lösa blad, ställvisa fläckar, en almanacka med mögelfläckar.  Samlingen innehåller fjorton almanackor mellan åren 1856-1899 med anteckningar av Carl Georg Sparre af Söfdeborg (1817-1903), nio almanackor mellan åren 1869-1884 med anteckningar af Christina Lovisa Sparre, född Ehrenkrona (1815-1887) och en almanacka för året 1878 med anteckningar av deras son Carl Georg (1859-1920). Carl Georg d.ä. var från 1858 häradshövding i Sevede och Tunaläns häraders domsaga i Kalmar län. Han var först gift med grevinnan Fredrika Sparre af Söfdeborg (1824-1863) men gifte efter hennes död om sig med Christina Ehrenkrona 1868. Familjen var bosatt i Vimmerby. Av dagböckerna är de förda av Carl Georg d.ä. mest detaljerade. Hans anteckningar rör till stor del hans ämbetsmannaliv med tingslag, resor, möten och en uppsjö av andra arbetsuppgifter han hade såsom häradshövding. Utöver arbetslivet redogör han också bl.a. för baler med fyrverkeriuppskjutning, spelkvällar hos bekanta och familjelivet i både glädjens och sorgens stunder, den 16 maj 1887 antecknar han efter hustruns död: ”Farväl du ädla, hulda maka, sorgen och saknaden efter dig blir stor”. Sommaren 1871 tillbringade familjen i Marstrand och Sparre antecknar flitigt om resan. Den 28 juni lämnade familjen hemmet i Vimmerby och reste via Nässjö och sedan vidare med järnvägen till Göteborg där de besöker bland annat Trädgårdsföreningen och ser den utställda Malmska valen. Efter ett par dagar i Göteborg färdas familjen med ångbåt till Marstrand där de bl.a. fiskar, dricker brunn, seglar och lyssnar på en konsert med den ryska sångerskan Alexandrine Krutikoff. De vistas en knapp månad i Marstrand och den 30 juli antecknar Sparre kostnaderna för vistandet med poster för hyra av bostad, segling och fiske, mat, salongsavgift, resan, drickspengar och badavgifter. Dyrast var hyran som uppgick till 400 kronor, maten kostade 365 kronor och badavgifterna 26 kronor och 25 öre. Christina Sparres dagboksnoteringar är mer kortfattade än makens men ger ändå en inblick i familjelivet med hushållsbestyr, beställningar av skor och kläder, resor och kontakter med vänninor. Samlingen enda almanacka tillhörande deras son Carl Georg d.y. är sparsamt ifylld men innehåller ändå en hel del anteckningar rörande skolarbetet, resor, dansande på baler och uppträdanden, såsom den 16 april då han antecknar att han varit och hört en ”11-årig gosse Mauricio Dangremont från Brasilien, spela fiol – vidunderligt bra”. Samlingen ger inblick i en häradshövdings arbets- och familjeliv under 1800-talets andra hälft och genom att bägge makarnas dagböcker är representerade kan deras gemensamma liv studeras utifrån två olika perspektiv.