Søkeresultat

Uppsala, Wahlström & c., 1853. 8:o. (2),81,(1) s. & 1 utvikbar litograferad karta. Träsnitt i texten. Tagen ur band. Gamla sprängda snitt. Enstaka småfläckar. En stor fuktrand i övre marginalen börjar på titelbladet och avtar genom hela trycket. Reva upptill i s. 19-20. Kartan föreställer ”VI:te skiftet af lerjordscirkulationen vid Ultuna”.

Falköping, 1934. Porträtt,226 s. & plr. Mörkblått hklbd med blå titeletikett i skinn. Med utdrag ur resejournaler och minnesanteckningar av Abraham Abrahamsson Hülphers, Ulla Cronstedt, Sven Nilsson och Carl Fredrik Fallén.

Uddevalla, 1994. 151,(1) s. Opappbd. Dedikation till Adam och Ingeborg [Heymowski]. Skokloster-studier utgivna av Skoklosters slott nr 27. Välskriven och rikt illustrerad skildring av familjen Brahes svenska historia. Innehåller kapitlen: ”En av de främsta familjerna”, ”Portalgestalten: Per Brahe den äldre”, ”Mot Polen: Erik och Gustav Brahe”, ”Kvar i Sverige: Magnus och Abraham Brahe”, ”Två unga döda: Nils och Joakim Brahe”, ”Två märkeskvinnor: Ebba och Margareta Brahe”, ”Per Brahe den yngre”, ”Abraham Brahe d.y. - museigrundaren”, ”Tragedin 1756: Erik Brahe”, ”En konnässör: Magnus Fredrik Brahe”, ”Inte bara kungagunstling: Magnus Brahe” och ”Ättens sköld krossad”.

Olofström, 2008. 185 s. Opappbd. Lätt nött. Den fina konstsamlingen, som var en av sin tids allra främsta i Sverige, byggdes upp inom släkterna Peill, Grill och Tamm. Avslutas med två inventarieförteckningar över samlingen, från 1797 respektive 1840.

Finland, 2012. 348 s. Häftad. Nyskick. Avhandlingen behandlar intresset för och översättning av rysk litteratur i Sverige från 1700-talets slut och framåt. Nils Håkanson undersöker hur politiska, idéhistoriska och litterära strömmningar spelat in för vilka ryska författare som kommit att översättas.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1835. 12:o. 212 + 213-445 + 447-711 + 713-934 s. Samtida lätt nött brunt klbd med titeln i guld på ryggen och brunstänkta snitt. Ryggen lätt blekt. Med lite sprickor i innerfalsarna. Ngn enstaka lagerfläck. Med Johan Sederholms namnteckning på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier L:22. Utgiven i Hjertas ”Läse-bibliothek”. Översättning av ”La Vigie de Koat Vën” (1833) av Anders Fredrik Dalin och med ett företal av svenska utgivaren där det upplyses att romanen ska läsas mot bakgrund av att Sue är anhängare av den fördrivna Bourbonska dynastin. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

(Sthlm), Kongl. tryckeriet, (1753). 4:o. (4) s. Tagen ur band. Med skador i ryggen.

Lund, 1981. XX,203 s. Häftad. Fläckar på bakre omslaget. Dedikation till Liss-Eric Björkman. Arbetet utgör ett komplement till de tidigare utgivna matriklarna över Lunds studenter. Boken innehåller runt 1300 biografier över studenter som tidigare inte varit föremål för personhistorisk forskning.

Uppsala, 1871. (2),217,(1) + (2),219-451,(1) s. Blått lätt nött hklbd. Ryggen aningen mörknad. Några minimala fläckar på titelbladet och några spridda fläckar i inlagan. Ur Sten Lundquists bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4646. Det ovanliga supplementet saknas i detta exemplar. Henrik Reuterdahl (1795-1870) var son till en perukmakare i Malmö och blev tidigt föräldralös. Mecenater ur Malmös högre kretsar bekostade hans skolgång och sedermera disputerade han i grekiska för Esaias Tegnér. 22 år gammal utnämndes han till docent vid teologiska seminariet i Lund och blev efterhand en portalgestalt inom modern svensk kyrkohistorisk forskning. Han slutade sina dagar som ärkebiskop. Boksamlingen innehöll många fina böcker, inte minst inom teologin. Avdelningen med svenska 1500-talstryck är till exempel rikhaltig.

Karlskrona, 1966. 434 s. Häftad. Ouppskuren. Acta universitatis Upsaliensis. Studia historico-ecclesiastica Upsaliensia 11. Swedenborgarna i Göteborg, Skara och Stockholm behandlas ingående.

Pittsburgh, 1973. (6),70,(1) s. & faksimilbilaga om 16 s. Oklotryggbd. Innehåller två uppsatser av Birger Strandell och både en översättning till engelska och en faksimil av Linnés ”Orbis euriditi judicium” med en introduktion av Telemak Fredbärj. Faksimilen är placerad i en ficka på insidan av bakre pärm.

Berlin, 1956. XI,(1),329,(2) s. Oklbd. Bra ex. Detta är en tysk översättning av Seths avhandling ”Universitetet i Greifswald och dess ställning i svensk kulturpolitik 1637-1815”.

Hudiksvall, 1940. 330,(1 blank,1) s. Nött, fläckat och snedläst orangebrunt hklbd med skavd och naggad vinröd titeletikett samt övre vinrött snitt. Det ojämnt blekta och svagt fläckade främre omslaget medbundet. Småfläckar på insidan av främre pärmen. Titelbladet med smärre fläckar och på s. 15-17 en mindre pappersskada, vilken förorsakat hål och mindre textförluster. Dedikation till Bror Hillgren och med dennes exlibris. Ur Sten Lundquists bibliotek. Tryckt i 400 numrerade exemplar, varav detta är nr 8. En kommenterad bibliografisk genomgång av mer än 2000 bok- och uppsatstitlar. Konstnären Bror Hillgren (1881-1955) är själv representerad i bibliografin, bland annat med dennes böcker om Delsbo.

Sthlm, Victor Pettersons bokindustriaktiebolag, 1949. 78,(1) s. Enkelt oklotryggbd med snygga mönstrade pärmar och utan titeltryck på ryggen. Lite nött. Sveriges bokbinderi- och pappersemballageförening. Skriftserie nr 2. Det finns även en delupplaga med Statens hantverksinstitut som utgivare. Illustrerad i svartvitt. Innehåller utöver de praktiska och teoretiska delarna också en kortare inledande historik över marmoreringskonsten och ett avsnitt om färgernas symboliska innebörder, primär- och sekundärfärger samt komplementfärger. En merpart av boken ägnas åt snittmarmorering och inte mindre än 19 olika typer beskrivs.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1837. Liten 8:o. 279 s. Samtida ngt nött och fläckigt grönt klbd med ryggtexten: ”Heiberg, Berättelser. III.” Brunstänkta snitt. Bitvis lagerfläckig. Samtida namnteckning ”Sederholm” på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier L:57. Utgiven i Hjertas ”Nytt läse-bibliothek”. Originalet utkom 1836. Översatt av Anders Fredrik Dalin. Thomasine Gyllembourg (1773-1856) var dansk författare som i sitt andra äktenskap var gift med Carl Fredrik Ehrensvärd. Genom sina val av teman anses hon som en förgrundsgestalt inom den danska kvinnliga litteraturhistorien. Skrifterna utgavs av sonen Johan Ludvig Heiberg och hennes identitet röjdes först efter hennes död. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Helsingfors, 1970. 115,(1) s. & 8 faksimilsidor. Häftad. Lätt nött omslag. ”Tankar om borgerliga friheten” från 1759 finns medhäftad i faksimil.

Sthlm, 1922. 355,(5) s. Grönt hklbd med titeletikett i ljusbrunt skinn och stänkta snitt. Ryggen är aningen blekt och titeletiketten lite torr och med några skrapmärken. Lätt snedläst. Olle Holmberg (1893-1974) disputerade i Lund med detta arbete. Han var förutom litteraturhistoriker och författare även recensent och medlem av Samfundet De nio, vars tidskrift ”Svensk litteraturtidskrift” han var redaktör för 1938-57.

Örebro, 1860. IV,151,(2) s. Mörkgrönt mönsterpressat hklbd med linjeringar och titeltryck i guld på ryggen. Med lätt stänkta snitt och medbundet omslag. Överst på ryggen och en mindre del av den främre pärmens övre innerhörn med en minimal svag missfärgning åstadkommen av fukt. Det främre omslaget med en lätt vikning av det övre yttre hörnet och en liten reva upptill samt diskret förlagsstpl. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Trevligt ex! Setterwall Svensk historisk bibliografi 3311. Den sista preliminärsidan felaktigt paginerad ”VI”.

(Halmstad), 1993. (2),31,(3). s. Häftad. Med svart något sned ryggremsa. Baksidan med lite trycksvärta. Innehåller: ”Kulturhistoriska dokumentation av Borgen Hällerup” och ”Bilagor”. De tre sista opaginerade sidorna är beslutet om byggnadsminnesförklaring. Hällerup, eller Hellerup, är första gången omnämnt under 1300-talet. Huvudbyggnaden kallas för borgen och är en gammal träbyggnad som uppfördes någon gång mellan 1684 och 1740. Under svensk tid har godset bland annat tillhört släkterna Gyldencrantz, Norfelt, Leyoncrantz och Muhl.

Uppsala, 1977. 98 s. Häftad. Innerhörnen med lätta stötmärken. Acta universitatis Upsaliensis. Nova acta regiæ Societatis scientarium Upsaliensis. Ser. V. Volumen extra ordinem editum.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839. 4:o. (8) s. Häftad. Genomgående fuktfläck. En samtida bläckanteckning i nedre marginalen på titelsidan. På vers. Av anteckningen framgår: ”Utdelad å Frimurar huset till de bjudne”.