Søkeresultat

Sthlm, 1940. s. 65-74. Klammerhäftad. Med dedikation till Govert Indebetou. De båda bruken är belägna i Roslagen. Govert Indebetou (1875-1955) var genealog och matrikelförfattare, han utgav ett flertal genealogiska och biografiska verk, och verkade som medarbetare i bl.a. ”Personhistorisk tidskrift”, ”Svenska släktkalendern”, ”Adelskalendern” och Elgenstiernas ”Den introducerade svenska adelns ättartavlor”. Till pårofessionen var han verkställande direktör för Georg Strandberg fondkommision samt ledamot av Stockholms fondbörs. Carl Sahlin (1861-1943) var företagsledare och industrihistoriker.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1827. 8:o. (5) s. Häftad med samtida gråpappersryggremsa. Anteckningar i övre marginalen på titelsidan, bland annat Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts och datering från den 12 maj 1827. Förteckning över inländska, utländska och korresponderande ledamöter, akademiens utskott och dess ämbetsmän.

Sthlm, 1995. 166,(1) s. Häftad. Om Hista och Räfsnäs och de människor som bebodde gårdarna, till exempel släkterna Posse, Ruuth och Grevesmühl.

Kristianstad, 2007. 386,(1 blank,1) s. Oklbd med skyddsomslag. Innehåller bidragen ”Helgonabacken. Tusen år i lärdomens tjänst” av Conny Johansson Hervén, ”Bibliotekspalatset på Helgonabacken” av Tomas Tägil, ”Lärdomens arkitektur” av Hjördis Kristenson, ”Forskarnas vardagsrum” av Louise Vinge, ”Rum för tid och möten” av Klara Rasmussen, ”Hur Finn fann vägen tillbaka till Helgonabacken. Om GAN och Finnsagan” av Jan Torsten Ahlstrand, ”Från lundensisk suffisans till leóniskt partnerskap” av Björn Tell, ”Bilder av ett bibliotek” av Göran Gellerstam, ”...och likväl arbetas det” av Christina Friström, ”Spara och bevara” av Björn Dal, ”Enade vi stå. Universitetsbiblioteket och ABM-samarbetet” av Jan Dahlin, ”En sekellång relation. Svenska akademiens ordbok och Universitetsbiblioteket i Lund” av Lars Svensson, ”En kär plikt. Det nationella reservexemplaret och Universitetsbiblioteket i Lund” av Gunilla Jonsson, ”Forskningsbiblioteken och forskarna. En möjlig bibliotekshistoria” av Per S. Ridderstad, ”Jo, jag ville bara fråga. Universitetsbibliotekets informationsverksamhet under femtio år” av Annika Rodman, ”Selma Colliander. Första kvinnliga bibliotekarien på Universitetsbiblioteket” av Jan-Olof Friström, ”Från UB till UD. Gunnar Jarring och Universitetsbiblioteket” av Eric Nicander, ”Från feberhet sand i Egypten till helgonens backe i Lund. Om Universitetsbibliotekets papyrussamling” av Karin Kulneff-Eriksson, ”Kelgrisar och styvbarn. Om Universitetsbibliotekets handskrifter” av Eva Nilsson Nylander, ”Inte bara bokrullar. Universitetsbibliotekets hebreiska handskrifter” av Eva-Maria Jansson, ”Världen i miniatyr. Ur Universitetsbibliotekets kartsamling” av Ulf Nilsson, ”Kejsarna och porslinet. Kinesiska 1700-talsakvareller från kejserliga porslinsfabriken i Ching-tê-Chên” av Folke Dahl, ”En skattkammare av människoöden. Universitetsbibliotekets brevsamlingar” av Eva Helen Ulvros, ”Regnmakarens manual och andra handskrifter från Östturkestan” av Gunilla Törnvall, ”’Allt som jag ovan beskrivit är autentiskt’. Röster från Ravensbrück” av Eva Nilsson Nylander och ”Gömt är inte glömt. Om handskriftssamlingarna 1957-2007” av Birgitta Lindholm. Förord av Göran Bexell. Insprängda mellan uppsatserna återfinns 23 planscher med kortare texter, bland annat om Collinska samlingen, Sten Bromans Elzevirsamling, det Berggrenska bokbinderiet, miniatyrböcker, biblioteket på Borrestad, Victoria Benedictsson, De la Gardieska arkivet och tidiga turkiska tryck.

Västerås, 1993. 167 s. Opappbd med skyddsomslag. Ur Ulf Cederlöfs bibliotek. Årsbok för Statens konstmuseer 39. Förord av Olle Granath. Innehåller uppsatserna ”Gustav III och antiken som norm” och ”Offentlighetstanken och skapandet av ett museum” av Magnus Olausson, ”Den första museivägledningen. Carl Fredrik Fredenheims text med inledning och kommentarer”, ”Endymions gåta” och ”Rekonstruktionen av den äldsta uppställningen i Stenmuseum” av Anne-Marie Leander Touati, ”Hilleström och verkligheten” och Tankar om rekonstruktionerna 1958 och 1992” av Ulf G. Johnsson, ”Den sovande ynglingens anblick” och ”Från Kongl. museum till Nationalmuseum” av Solfrid Söderlind, ”’Ett illa sett inhyseshjon’. Livrustkammaren i norra Logårdsflygeln” av Nils Drejholt, ”Återskapandet av inre galleriet” av Ove Hidemark och ”Skulpturkonserveringen” av Elisabet Tebelius-Murén.

Köpenhamn, 1942. 462,(1) s. Häftad i ljusblått pappomslag med något nött vit tryckt titeletikett. Oskuren och i huvudsak ouppskuren inlaga. Ryggen med läsveck och bakre omslag med liten reva nedtill. Ur Sten Lundquists bibliotek. Standardbibliografin.

(Värnamo, 2003). 106,(2) s. Häftad. Ur Ulf Cederlöfs bibliotek. Katalog till utställning på Läckö slott 4/6-24/8 2003 anordnad av Stiftelsen Läckö slott och Nationalmuseum. Förord av Magnus Olausson och Magnus Lönnroth. Innehåller uppsatserna ”Ett jaktparti på Läckö på De la Gardies tid” av Kolbjörn Wærn, ”Jägaren Carl Gustaf Tessin och viltvården på Läckö” av Roger de Robelin, ”I konungs parkum” av Nils Drejholt, ”Jaktstilleben” av Görel Cavalli-Björkman och ”Vilträtter i stormaktstidens kokböcker” av Ingrid Larsson Haglund.

Mariestad, Länstidningens tryckeri, 1907. 12:o. 18,(2 blanka) s. Klammerhäftad i tryckt omslag. Liten reva längst ned i ryggen. Titelbladet och den sista blanka sidan något bruntonade. Ombrutet tidningssärtryck ur ”Mariestads länstidning”. Enligt Sallander tryckt i 200 exemplar, enligt Björck & Börkessons topografikatalog nr 360 i 100 exemplar. August Rudberg ger en bakgrund om stiftets kyrkor och argumentarar mot sammanslagningen av församlingar och kyrkors misskötsel.

Cambridge, 1919. Front,(2),XXI,(1),373,(1) s. & plr. Ngt nött oklotryggbd med svaga röda fläckar på ryggen. Tillskrift i tusch på försättsbladet daterad 1920. Med liten bokhandelsetikett från San Franciscofirman Paul Elder & co. och Per-Erik och Ludmilla Lindahls exlibris. Andra upplagan med ett nytt förord och ett tillagt register.

Uppsala, 1915. s. 81-104. Häftad. Omslaget lite nött och småsolkigt samt delvis aningen blekt. Främre omslag med dedikation till Ludvig Stavenow och stpl från Historiska institutionen vid Uppsala universitet. En historisk bakgrund rörande en av Uppsala universitetsbiblioteks viktigaste samlingar.

Uppsala, regiæ academiæ typographi, (1819). 4:o. (4),18 s. Häftad. Oskuren och delvis ouppskuren. Sista bladet delvis loss. Marklin 17. En kort översikt av pietismens upprinnelse och dess äldsta historia i Sverige.

U.o., (1939). s. 95-112. + HELMS, O. Tilægg til artikeln om Walter med omtale af hans andre arbejder end de zoologiske. [=rubrik]. U.o., u.å. s. 1-4. + Brevkort daterat 7/11 71. Klammerhäftad. Tillägget löst bilagt. Lätt nött med något fläckat bakre omslag. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Det bilagda brevkortet är avsänt från Adam Helms.

Uppsala, 1937-38. s. 79-111 + 225-269. Två häftade obetydligt nötta volymer. Dedikation till Halvar Lagerqvist. Copp inkallades till Sverige på 1550-talet för att tjänstgöra som Gustav Vasas livmedikus.

Sthlm, J. Hörberg, 1832. 8:o. (2 blanka),3-15 s. Häftad i samtida svart glättat omslag, det främre med ett veck vid ryggen. På främre omslagets insida samtida tillskrift till överståthållare Sprengtporten och J. O. Wedbergs stpl. Stpl från Göteborgs stadsbibliotek på titelbladets baksida och en liten diskret duplettmarkering i blyerts. Avslutas med en kort levnadsteckning på s. 14-15. Minnesord över Johanna Charlotta Tamm (1773-1832) var född Ehrenbill. Hon hade redan vid nio års ålder förlorat sina föräldrar men uppfostrats av släktingar ”som bildade hennes förstånd och hjerta, så att hon med alla, en qvinnas värde bestämmande egenskaper, ofelbart skulle lyckliggöra den man, åt hvilken hon gaf sin hand och hjerta”. Jacob Wilhelm Sprengtporten (1794-1875) var vid denna tid överståthållare i Stockholm. Han var gift med Ulrika Vilhelmina Brahe och hade ett stort bibliotek och en manuskriptsamling på sitt gods Sparreholm i Södermanland.

Uppsala, 1902. XX,147,(1) s. Aningen nött blått hklbd med guldlinjerad rygg och gröna dubbla titeletiketter i skinn. Det främre omslaget medbundet. Försättsbladet urrivet. Ryggen och hörnen lite gulnade. Några diskreta blyertsnoteringar. Med dedikation till Emil Hildebrand. Arnold Johan Messenius (1608-51) var son till Johannes Messenius och fick delar av sin undervisning hos denne under fångenskapen på Kajaneborg. Han utnämndes 1645 till rikshistoriograf med uppgift att redigera faderns ”Scondia illustrata” och hann nästan få de färdiga delarna tryckfärdiga även om det kom att dröja till 1700-05 innan det verkligen kom till stånd. Han sysslade också med en historik över stridigheterna mellan Sigismund och Karl IX, vilket arbete beskrivs i detalj i föreliggande bok. Det ligger till grund för Jonas Werwings bok i ämnet. Messenius tog på sig skulden för en kungafientlig pamflett som hans son Arnold Messenius skrivit och avrättades 1651. Emil Hildebrand (1848-1919) var en svensk historiker och riksarkivarie. Han var son till Bror Emil Hildebrand.

Lund, 1942. VI,96 s. Häftad. Omslaget med mindre fläckar. Oskuren. Titelbladet med obetydlig fläck. Är en fortsättning på de bibliografier som S. E. Melander gav ut rörande perioderna 1858-82 respektive 1883-1909.

Köpenhamn, 1962. 242,(3) s. Häftad. Lätt nött omslag med obetydligt blekt rygg. Med Erik Bohlins exlibris. Tryckt i 1500 exemplar, varav detta är nr 54 av 100 tryckta på ”imiteret bøttepapir”. Med avslutande noter och hänvisningar samt ett register. En kronologiskt upplagd översikt av boksamlandets historia i världen.

Sthlm, N. Marcus, 1854. 8:o. (12),121 s. Nött samtida hfrbd med blindpressad och sparsamt guldornerad rygg samt marmorerade snitt. Enstaka lager- och småfläckar. Ryggen med initalerna ”M. H.” i guld nederst. Försättsbladet med tillskrift i bläck ”Till min lille älskade Olof på hans 14:de födelsedag 1881”. Ur Henning Mankells bibliotek.

Sthlm, 1968. 242 s. Svart oklbd med övre rött snitt och skyddsomslag. Fint skick. Skyddsomslagstiteln med underrubriken ”Den gudomliga vedergällningen”. Detta är den första kompletta vetenskapligt utgivna och kommenterade editionen av detta märkliga verk av Linné. Handskriften tillhör Uppsala universitetsbibliotek. ”Det har formen av av en lång rad anteckningar om olika livsöden, i vilka straffet följt på brottet redan här i världen”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1796. 4:o. (3) s. Tagen ur band. Bra ex.

Uppsala, 1923. VIII,199,(1) s. Grönt hklbd med sparsamt guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper, infärgat övre snitt och medbundet främre omslag. Liten vit fläck upptill på ryggen. Ur Henrik Schücks bibliotek. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet 25. Svanbergs doktorsavhandling. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Avhandlingen hade titeln Rydbergs Singoalla. En studie i hans ungdomsdiktning. S förnyade däri bilden av Rydbergs tidiga roman genom att se verket mot en bred internationell bakgrund av såväl realism och liberalism som romantik och genom att betona dess kritik av medeltidens dualistiska världsåskådning och asketism. Han diskuterade ingående inflytanden från en lång rad europeiska författare på romanens sagoromantik, medeltidsuppfattning och exotism. Arbetet var ett gott exempel på den komparativa metod som i Sverige hade en ledande företrädare i Blanck. S framhöll i förordet till avhandlingen att det i själva verket var genom det jämförande synsättet som den studerade författarens ’originella position’ kunde göras fullt begriplig och därmed hans ’itterära individualitets enhet’ räddas”.