Søkeresultat

Sthlm, 1885. (10),217,(1 blank),XXXIX s. Grönt klbd med guldpressad ryggtitel och stänkta snitt (Leonard Gustafssons bokbinderi). Något snedläst. Titelbladet och sista sidan mörknade och obetydligt solkiga. Allt som utkom. Första avdelningen med rubriken ”Grefvarnes och friherrarnes förhållanden under Erik XIV:s tid” och andra avdelningen ”Gref- och friherreskapen under Johan III:s tid”. Den avslutande romerska pagineringen består av tabeller och kommentarer till dessa. Berndt Gustaf Forsgrén (1845–87) ”blev 1885 fil dr i Uppsala på avhandlingen »Bidrag till svenska gref- och friherreskapens historia 1561–1655, 1. Erik XIV:s och Johan III: s tid». Den var grundad på vidlyftiga studier i bl a kammararkivets räkenskapsmaterial och belönades 1887 av Uppsala universitet med Geijerska priset. G F:s efterlämnade forskningsmaterial (16 vol) överlämnades 1892 till riksarkivet, där G F tjänstgjort som eo amanuens från 1879. Han var 1883–87 även amanuens hos K Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia” skriver ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, 1961. 255,(1) s. Blått oklbd med guldpräglade rygg- och pärmtitlar samt svart övre snitt. Som anges i undertiteln, endast namn och årtal (för tjänstetid).

Uppsala, P. Hanselli, 1860. 8:o. Litograferad front,129,(1) s. Ljusblått hklbd från ca 1900 med ryggtitel ”Sko”. Dekorerade snitt. Försättsbladet klippt upptill. Inlagan lite bruntonad. Frontespisen har några starka småfläckar. Titelbladet lätt missfärgat av frontespisens bildyta. Enstaka fläckar, t.ex. på s. 33-35. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6114. Bygdén Landskapet Upland och Stockholm stad s. 39. Frontespisen föreställer slottet från sjösidan.

Sthlm, C. Delén, 1812. 8:o. Tagen ur band. Samtida numrering upptill på det lätt lagerfläckiga titelbladet: ”N:o 15.” I 61 paragrafer. På sidorna 21-25 behandlas redigeringen och utgivningen av akademiens handlingar. Krigsvetenskapsakademien hade instiftats 1796 under namnet ”Svenska krigsmannasällskapet”. 1805 bytte sällskapet namn till kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Uppsala, 1888. (2),206,(1) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Häftad, oskuren, i bitvis lite solbränt och något nött tryckt omslag. Ryggen trasig i ändarna. Dedikation till Eugène Lewenhaupt. Från Säbylunds bibliotek. Gustaf Rosenhane (1619-84) och hans bror Schering har länge varit de två hetaste kandidaterna som författaren bakom pseudonymen ”Skogekär Bergbo”. Ernst Ludvig Philip Meyer (1854-1914) var litteraturhistoriker och bibliotekarie samt kollega med Lewenhaupt på Uppsala universitetsbibliotek. Lewenhaupt skrev minnesteckning över honom i ”Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen” 1914.

Sthlm, L. Salvius, 1767. 8:o. 126 s. Tagen ur band. Gamla röda snitt. Delvis lite bruntonad inlaga. Exemplar utan titelvinjett. Anders Schönberg d.y. (1737-1811) knöts tidigt till kretsen kring C. C. Gjörwell och var liksom denne full av planer på storstilade litterära projekt. Schönberg som börjat som auskultant i hovrätten, valde att satsa på en lärd kanslikarriär och efter en tid som amanuens i Kungliga biblioteket utnämndes han till historiograf utan lön och avslutade banan redan vid 35 års ålder med utnämningen till den föga betungande sysslan som riksheraldiker, senare med kansliråds titel. Ekonomiskt skulle han under hela sitt liv främst stödja sig på ärvd förmögenhet, inte minst inkomsterna från den egendom som han ärvt av sin far, överjägmästaren med samma namn.

Växjö, 1889. 83 s. Häftad med tryckt omslag. Ryggen med två sprickor upptill och med några mindre bläckfläckar. Omslagets ytterkanter med några spridda lagerfläckar och det bakre omslaget med en lättare missfärgning. Med blyertsanteckningen ”Fr. Skoglund”. Med uppsatserna: ”Domkyrkoskolan före reformationen”, ”Domkyrkoskolan från refomationen till gymnasiets inrättande 1643” och ”Gymnasiet och trivialskolan 1643-1724”. Carl Olof Arcadius (1849-1921) var lektor i historia vid gymnasiet och även medförfattare till ”Växjö stifts herdaminne”.

Uppsala, C. A. Leffler, 1851. 8:o. (4),36 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i tryckt omslag. Bakre omslaget med reva. Främe omslaget och titelbladet fläckiga samt med stor fuktrand och solkigheter i övre marginalen. Fuktranden fortsätter några sidor framåt. Genomgående mindre fuktränder i övre marginalen. Marklin Catalogus disputationum 160. Setterwall Svensk historisk bibliografi 2315. Christer Bonde (1621-59) hade studerat i Oxford och fick mycket på grund av sina engelska språkkunskaper uppdraget att förhandla med Oliver Cromwell om politiska och ekonomiska förbund mellan Sverige och England.

Uddevalla, 1955. (2blanka,38),41-68,(2) s. Anfangen på faksimildelens tredje sida tryckt med blått och handkolorerad i rött. Häftad. Omslaget lite naggat upptill och inlagan loss från omslaget. Faksimil av originalupplagan, Uppsala, 1632, tryckt på fint handgjort Lessebopapper i 400 numrerade exemplar, varav detta är nummer 377. Den latinska originalet i faksimil, förord, översättning till svenska under titeln ”Lovtal över Dalsland” och efterskrift av Harry Armini. Utgiven som hyllning till Arvid Richert (1887-1981), bland annat landshövding i Älvsborgs län 1949-54 och ordförande i styrelsen för Dalslands kanal AB 1950-69. Gunno Brynolphi Blutherus (1609-1657), kyrkoman och författare, bördig från Falsland, studerade först i Skara och Uppsala, innan han skrev in sig i Rostock, där han tog filosofie magistersexamen 1633. Hans lovtal över Dalsland räknas som den första tryckta skriften om landskapet och som en av de första svenska hembygdsskrifterna överhuvudtaget.

Göteborg, 1963. 385,(1) s. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren. Dedikation från von Proschwitz till Ulf Cederlöf på smutstitelbladet. Acta Universitatis Gothoburgensis. Romanica Gothoburgensia XXII. Adressaterna var Tessins fru Ulla Sparre och arkitekten Carl Hårleman.

Lund, 1913. s. (2),195-204. Häftad. Omslaget lätt nött och delvis blekt. Dedikation till P. Sjöbeck. Förtecknar både skrifter av och om Ling.

Arlöv, 1990. 93 s. & plr. Häftad. Ngt nött omslag. Katalog från Stockholms auktionsverk över viktiga delar av Fredrik Vult von Steijerns bibliotek inom historia, vitterhet etc. En stor del av böckerna är bundna av Gustaf Hedberg.

Sthlm, 1913. Porträtt,(8),391 s. Lätt nött rödbrunt hklbd med guldornerad och svartlinjerad rygg. Ryggen lite blekt. Med kapitelrubrikerna ”Förfäderna”, ”Barndomslif i Östergyllen”, ”Lundastudenten”, ”Clas Livijn i Upsala”, ”Förändrade lefnadsplaner”, ”Osirski och von Hill”, ”Vältalighet och ungdomslyrik”, ”Dramatiska försök”, ”Knektlif i Marstrand”, ”Polyfem”, ”Lifberg och Mästerkatten”, ”Kriget”, ”Återkomsten till Stockholm”, ”Gröna Rutan”, ”Ånyo i Polyfems håla”, ”Riddarens giftermål”, ”Den moderna humorn”, ”Axel Sigfridsson”, ”Samvetets fantasi och Skaldens harpa”, ”Spader Dame”, ”Narcissus den andre och Riddar S:t Jöran”, ”I kamp mot liberalismen”, ”Generaldirektören” och ”Slutord”.

Warszawa, 2008. (8),XXIV,367 s. & 1 CD-skiva. Laminerat opappbd. CD-skivan återfinns i en plastficka på insidan av bakre pärmen. The National library, department of cartographic collections, institute for the history of science pas. Studies and materials on the history of cartography. XXI. Med parallelltext på engelska och polska. CD-skivan fungerar bara med operativsystemet Windows.

Sthlm, 2023. 382,(2) s. Opappbd. Innehåller: ”Shopping, vardagslivets prisma” av My Hellsing och Johanna Ilmakunnas, ”Shoppingturer och shoppingupplevelser med Märta Helena Reenstierna vid sekelskiftet 1800” av Pernilla Rasmussen, ”Shopping som socialt kitt vid det svenska hovet från sent 1700-tal till tidigt 1800-tal” av My Hellsing, ”Hårvårdsmarknaden, hårmodet och möjligheten att göra val, 1770-1850” av Leif Runefelt, ”Annonsering och försäljning av mode- och skönhetsvaror, 1770-1850” av Carolina Brown, ”Försäljning av utländska modevaror under 1700-talets sista decennier” av Anna Knutsson, ”Sidenkramhandelns utveckling, 1700-1740” av Håkan Jakobsson, ”Nipper och nyttigt smide i 1700-talets metallvaruhandel” av Måns Jansson, ”Skådespelarna och den iscensättande konsumtionen kring sekelskiftet 1800” av Marie Steinrud, ”Ett aristokratiskt 1700-talshushåll som konsument under ett räkenskapsår” av Johanna Ilmakunnas, ”Grevinnorna Spens konsumtion under ett föränderligt 1700-tal” av Göran Ulväng och Gudrun Andersson. Avslutas med ett personregister.

Sthlm, 1877. (4),70 s. Häftad och oskuren i något nött och solkigt tryckt omslag. Bakre omslag med poststämplat frimärke i ena hörnet. Dedikation till M. B. Swederus. Av Magnus Bernhard Swederus (1840-1911) utgavs samma år dels ”Botaniska trädgården i Upsala”, dels tillsammans med Gustaf H. Eneström ”Vestmanlands-Dala i Upsala studerande nation 1595-1800. En kulturbild tecknad”. Den sistnämnda ingick i den serie av nationshistoriker som utkom i samband med att Uppsala universitet firade 400-årsjubileum.

Uppsala, Palmblad & c., 1825. 8:o. (6),V,(3),254 + 258,(26) s. & 3 tryckta tabeller, varav 1 utvikbar. Samtida hfrbd med elegant guldornerad ryggdekor och marmorerade snitt. Ryggen blekt och med en del mindre fläckar och pärmsidorna ngt nötta med en mycket liten bit av pärmpappret bortrivet på den bakre pärmen. Främre övre pärmhörn bräckt och det bakre nedre pärmhörnet med avskavt läder. Minimal samtida bläcknotering på titelbladet som berättar att författaren fått Nordstjärneorden. Bra inlaga med endast enstaka fläckar. Några små pappersförluster i yttermarginalerna på s. I-III och 217 i den första delen och i den andra på s. 141 och i övre marginalen på s. 211. Med en samtida signatur på försättsbladet. Föreliggande arbete, som utkom i en ny utökad upplaga 1832, är Rabenius mest kända och var för sin tid banbrytande. Hans lärobok användes långt in på 1900-talet och är fortfarande rådfrågat av forskare i kameralvetenskap.

Göteborg, 1876. (8),143,(2) s. Häftad. Omslaget med defekt rygg. Dedikation till E. R. Hägg daterad 1918. Bland de behandlade författarna märks: C. M. Bellman, Olof von Dalin, Carl Gyllenborg, Henrik Hammarberg, Christopher Knöppel, Lars S. Lalin, Petter Lindahl, Reinhold Gustaf Modée och Johan Stagnell.

Uppsala, 1916. XVI,246,(1) s. Grönt hklbd med titeletikett av svart skinn, klistermarmorerade pärmpapper och stänkta snitt. Pärmarna blekta i övre kant, liten vit fläck överst på ryggen. Bertil Åstrands namnteckning, daterad 1923, på försättsbladet. Emil Liedgren (1879-1963), teolog och psalmhistoriker, deltog bland annat i 1935 års psalmbokskommitté och finns representrad med en dryg handfull egna psalmer i 1986 års psalmbok.

Uppsala, J. Edman, (1791). 4:o. 12 s. Enkelt marmorerat pappbd från 1900-talets andra hälft med mjuka pärmar, vilka bågnar en del. Maskinskriven titeletikett på främre pärmen. Inlagan med gammal häftning men lös från bandet. Ur Curt Wallins bibliotek. Marklin Catalogus disputationum 146. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1045. Om Vasadynastins första sekel från Gustav Vasa till Gustav II Adolf. Med en del citat ur svenska samtida skrifter och ett utdrag ur Skogekär Bergbos ”Swenska språkets klagomål”. Georg Fredric Fant (1768-1823) var kusin till Eric Michael Fant (1754-1817).

(Sthlm, 1982). 91,(2) s. Häftad. Omslaget solkigt. Dedikation till Helena och Anders Franzén från Anders Sandström. Fin proveniens! Wasastudier 9.

Lund, 1920. 160 s. Enkelt gult hklbd med handskriven titeletikett. Obetydligt blekt rygg och etiketten med minimal fläck. Liten lagning på titelbladets baksida. Ur Sten Lundquists bibliotek.

Sthlm, L. Salvius, (1747). 8:o. (2),24 s. Titelvinjett i träsnitt med stjärna och tre kronor. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Enstaka små lagerfläckar. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9564. Salomon von Otter (1693-1745) var kansliråd och hattpartist. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att han ”tog initiativet till att en summa pengar, som donerats till riddarhuset av hans svärfar kommerserådet Sebastian Tham i syfte att grunda en undervisningsanstalt för adelsynglingar, fick användas till avlöning av en under VA:s [Vetenskapsakademiens] uppsikt ställd person, som på Riddarhuset skulle hålla offentliga föreläsningar”.

(Sthlm, 1925). s. 96-127. Häftad i tryckt gråbrunt omslag. Dedikation till förste arkivarien Einar Wærn på första blanka sidan.