Søkeresultat

Uppsala, 1898. (4),134 s. Häftad. Omslaget trasigt i ryggändarna, lite nagg i det bakres övre kant. Dedikation till Eugène Lewenhaupt. Från Säbylunds bibliotek. Olof Bergklint (1733-1805) föddes i Västerås, studerade i Uppsala, var på 1760-talet informator till S. O. Tilas respektive J. G. Oxenstierna och utnämndes till lektor vid gymnasiet i Västerås 1774. Han prästvigdes 1781 och blev prost i Gladsax och Tommerup i Skåne 1783. Han var medlem av såväl Sällskapet vitterlek, Utile Dulci som Apolloni sacra samt Frimurarorden. Hans kritiska och skönlitterära författarskap utgår från programskriften ”Tal om skaldekonsten” 1761.

Sthlm, H. A. Nordström, 1826. 8:o. (4),68 s. Häftad i samtida gråpappersomslag med liten ryggskada och smärre fläckar. Delvis något lagerfläckig. Återkommande fuktfläckar i övre och yttre marginalen, med en lite större fläck upptill på titelbladet. Namnteckning eller författarattribuering ”Stjernstolpe” överstruken med blyerts. Överst på titelbladet namnteckning H. Jansson daterad den 6 april 1876 och dennes initialer även på främre omslag. Inklistrat katalogklipp på främre omslagets insida där denna skrift kallas ”mycket sällsynt”. Förlagan var av Louis Élisabeth de Lavergne de Tressan (1705-83). Jämför Oscar Levertins dikt ”Florez och Blanzeflor” som behandlar samma sagotema. Enligt af Wetterstedts förord är originalet till sagan en spansk romans och handlingen utspelas i början av nionde århundradet. Författaren (1780-1855) var också bland annat riksheraldiker och skrev åtskilliga biografier i ”Vetenskapsakademiens handlingar” samt dikter i ”Stockholms posten” och andra tidningar.

Sthlm, 1894-97. VI,101,(1) + (4),103-82 s. Mörkbrunt hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper och bägge främre omslagen medbundna. Bandet något nött. Liten spricka i främre ytterfals nederst. Reva i försättsbladet. Markeringar och understrykningar med blyerts. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 2115. Handlingar utgifna genom Svenska autograf sällskapet I. I: 1609-50, II: 1651-1700. Allt som utkom.

Paris och Lausanne, 1930. 120,(6) s. Häftad. Med sekundärt skyddsomslag i pergamyn. Omslaget loss i ryggen. Ett av de 1000 vanliga numrerade exemplaren, den totala utgåvan består av 1025 ex.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1746). 4:o. 82 s. Nött samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind men utan titel. Stänkta snitt. Hårt nött rygg med en skinnskador i rygghuvudet. Frampärmen med några små repor och ett litet ytligt maskangrepp på mitten samt tillstukat nedre hörn. Innerfalsen delvis sprucken och för- och eftersättsblad urrivna. Fuktrand i både övre hörnet och nedre marginalen på de sista fjorton sidorna. Spår av bortrivet exlibris på frampärmens insida. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1681. Adam Johan Raab (1703-76) var länge verksam som ämbetsman inom amiralitetet och utnämndes 1769 till landshövding i Kronobergs län. Han utgav liknade register över förordningar 1737-44 respektive 1746. Det är en fortsättning på Hedengrans och Collings register som täcker perioderna 1719-28 respektive 1729-36.

Sthlm, Kongl. finska boktryckeriet, 1767. 4:o. 24 s. Tagen ur band. Titelbladet lite bruntonat i ryggmarginalen och med ett veck i övre hörnet. Bring Rättegångshandlingar 162:10. Libris anger sannolikt felaktigt Joachim Wilhelm Liliestråle som författare. Redan vid 1761 års riksdag hade frågan om prästerskapets rätt till det så kallade vederlaget och kronotiondespannmålen varit på tapeten. Först på riksdagen 1765-66 bröt striden ut på allvar, då överjägmästare A. Gyllensvärd yrkade att dessa prästerskapets förmåner skulle indragas till kronan. Tjugoen handlingar utkom i målet. Enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” ska denna skrift sannolikt inspirerats av biskopen i Strängnäs Jacob Serenius. Gustaf Adolph Liljestråle (1716-73) var lektor vid Strängnäs gymnasium och kyrkoherde på Aspö utanför Strängnäs. Han var en skicklig filolog och efterlämnade nyöversättningar i handskrift av stora delar av bibeln. Han var med och skrev instruktionen för Bibelkommissionen och blev ledamot av den men avled innan arbetet knappt hade hunnit påbörjas.

Sthlm, 1989. XI,12-176 s. + Brevkort. Opappbd med grönt övre snitt. Lätt snedläst. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Svenska läkaresällskapets handlingar volume 99, part two, 1990. Elegant och rikt illustrerad katalog med intressanta kommentarer. Böckerna finns numera på Hagströmerbiblioteket.

Sthlm, L. Salvius, 1772. 8:o. 20 s. Med inklistrad grav. titelvinjett. Tagen ur band. Enstaka småfläckar. Med svar av Carl Fredrik Scheffer på sidorna 15-20. En ny utvidgad upplaga trycktes av Henric Fougt samma år. Abbé Domenico Michelessi (1735–73) anlände till Sverige 1771 och kom att röra sig i Stockholms litterära kretsar där han vann både Höpkens och Bellmans vänskap, den senare har ägnat Michelessi ett par dikter. Han var också väl sedd av Gustav III på vars initiativ han blev invald i Vetenskapsakademien 1772, där han sensationellt nog kunde hålla sitt inträdestal på flytande svenska efter bara ett år i landet. Talet, som är dedicerat till konungen, ägnas det svenska språkets särart och företräden och utmynnar i en hyllning till kungafamiljen.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1794. 8:o. 24 s. Grav. titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Blyertskludd på titelbladets blanka baksida. Samtida bläckmonogram ”S. M.” bredvid titelvinjetten.

Borås, 1990. XII,449 s. Häftad. Omslaget delvis blekt och lite nött. Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet. Skrifter, nr 10.

Sthlm, C. Stolpe, 1783. 8:o. 31 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Med små maskhål i yttre marginalen som även går något helt obetydligt in i texten. Något solkig. Lars Bælter (1704-88) var kyrkoherde i Tierps församling. Han var äldre broder till Sven Bælter.

Uppsala, S. P. Leffler, 1840. 8:o. VIII,218 s. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren i samtida gråpappomslag. En reva i övre marginalen på s. 35, annars en bra inlaga. Med Abr. Boströms namnteckning. Från Östanå. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 130. Första upplagan utkom 1837 och den tredje 1845. Författaren har själv undertecknat förordet och på 1845 års upplaga angavs hans namn på titelbladet. Backlund var präst och bodde på Sköns prästgård i Medelpad.

Sthlm, 1912. Porträtt,(6),233 s. & plr. Brunt ganska nött hfrbd med två upphöjda bind och övre rött snitt, övriga endast putsade (A. O. Andersson, Lund). Omslaget medbundet. Ryggen blekt och med några mindre fläckar och repor. På slutet medbundet tio blad rutmönstrat skrivpapper. Med Thore Virgins namnteckning daterad den 17 april 1922 och hans guldpräglade pärmexlibris. Innehåller uppsatserna ”Ett bref från Tegnér” av Ruben G:son Berg, ”Fritjof och Ingeborg – Paul et Virgine. En komparativ skiss” av Anton Blanck, ”Textkritiska problem hos Stagnelius” av Fredrik Böök, ”Dexippos och Carolus Linnæus” av Gustaf Cederschiöld, ”Viktor Rydbergs kantat. En genetisk undersökning” av Sverker Ek, ”Wallin, Dahlgren och Askelöf. Några interiörer från 1820–1830-talen” av Knut Fredlund, ”Belysning af en liten fornsvensk ordgrupp. Fornsvenska komposita på -løse, -løsø” av Axel Kock, ”Leopolds första litterära ståndpunkt” av Martin Lamm, ”Några Thorildsdikter” av C. D. Marcus, ”Till Euphrosynes biografi” av Josua Mjöberg, ”Försök till en rekonstruktion av Ynglingatal jämte översättning” av Adolf Noreen, ”Tvenne ekloger af Vergilius (IX, X) i svensk tolkning” av Johannes Paulson, ”Ankarströms Gottlandsresa och därpå följande högmålsprocess” av Ludvig Stavenow, ”Sturzen-Becker och skandinavismen” av Otto Sylwan, ”Viktor Rydbergs Singoalla i dess sista öfverarbetning” av Fredrik Vetterlund, ”En samtida kritik af den svenska frihetstidens statsskick” av O. Wieselgren, ”Nicolas Bozon, en förbisedd anglonormandisk skald” av Johan Vising och ”Epikurus och Eufikalia. Ur Nils von Rosensteins och Martina von Schwerins brefväxling” av E. Wrangel.

Stuttgart, 1955. 111 s. Enkelt klotryggbd på vilket omslag inklusive rygg klistrats upp. Dedikation till Carl Björkbom. Med många illustrationer i texten.

Köpenhamn, 1949. 70 s. Med många inklistrade exlibris. Rött klbd. Omslaget medbundet. Lätt nött och obetydligt blekt rygg samt delvis lite blekta pärmar. Liten limrest på främre omslags insida. Med 2 inklistrade svartvita fotografier, det ena daterat i Paris 1952 föreställande Gunnar Trönnberg och det andra daterat i Paris 1949 föreställande Otto Wang. Med båda dessa herrars exlibris samt Poul Frost Hansens. Dedikation till ”hr baron G. Trönnberg” daterad den 30 amj 1950. Ur Sten Lundquists bibliotek. Tryckt i en upplaga om upplaga 500 exemplar. De båda fotografierna avbildar Trönnberg respektive Wang vid boquinisternas stånd i Paris. Gunnar Trönnberg skrev bland annat ”L’ex-libris français du 16:e siècle à 1815” utgiven i Köpenhamn 1955.

Sthlm, kongl. Ordens-boktryckeriet, 1832. 8:o. 15 s. Tagen ur band. Titelbladet med någon småfläck. Sista sidan med små pappersförluster i inre marginalen. Med några biografiska uppgifter om avlidna Johan Svensson Moberg (1794-1832), assessor i Svea hovrätt. Tryckt på tunt velinpapper med vattenmärke från ”C & I Honig”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1786. 8:o. 43 s. Tagen ur band. Genomgående lätt lagerfläckig. Sista blanka sidan solkig i marginalerna. Med Magnus Flincks namnteckning. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 140. Översatt av D. G. Björn. Magnus Flinck (1758-1814) var en skicklig jurist och ämbetsman och gjorde en enastående snabb karriär. Vid 23 års ålder var han titulär landssekreterare, vid 27 ordinär sådan och vid 34 var han titulär lagman. Under denna karriär avverkade han även borgmästarposten i Landskrona men avancerade därifrån på förmyndarregeringens initiativ till rikets ärendens allmänna beredning. Flinck hamnade dock i onåd hos Gustav IV Adolf, och när denne besteg tronen tvingades han lämna beredningen. Trots detta var Flinck högst delaktig när den svenska lagboken översattes till tyska 1807 för svenska Pommern. Mot slutet av sitt liv var han lagman i Skåne och arbetade med en revision av utsöknings- och rättegångsbalkarna. Denna blev dock aldrig helt färdigställd. Under hela sitt liv var Flinck dessutom en flitig boksamlare. I biblioteket på det av hans hustru ärvda Vegeholms gods fanns utöver juridik även stora samlingar av bl.a. historia och vitterhet. Efter Flincks död flyttade änkan Gunilla Lindros biblioteket till Rögle och senare till Ängelholm för att 1868 köpas av Magnus Flincks, i sitt första äktenskap, barnbarn Carl Bernhard Ulrik von Düben. Biblioteket ställdes senare upp på von Dübens Södra Lindved, där det fanns kvar till dess huvuddelen såldes på Libris bokauktioner 1982-85.

Sthlm, L. Salvius, 1772. 8:o. (4) s. Med en inklistrad grav. titelvinjett. Tagen ur band. Bergsrådet Samuel Sandel blev året efter adlad Sandels.

Falun, Huldbergska boktryckeriet, 1852. 8:o. (4) s. Några diskreta understrykningar med rödpenna, några svaga fuktränder och lite stött i kanterna. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1527 anger att skolkataloger utkommit i Falun sedan 1783. Totalt förtecknas 130 elever med namn, födelseår, hemvist och faderns yrke.

Göteborg, 1929. 321 s. Rött klbd med guldlinjerad rygg. Några småfläckar på pärmarna. Främre omslag medbundet. Sista textbladet med mindre veck.

Sthlm, 1932. XXI,(1),162 s. + Björck & Börjesson. Katalog nr 272. Per Hiertas boksamling […]. Prislista enligt auktionsprotokollet. Sthlm, (1932). 8 s. Häftad. Omslaget något nött och med revor nederst i ryggen. Prislistan klammerhäftad och löst bilagd. Med Emil Lindells namnteckning och hans prydliga anteckningar på bakre omslags insida. Den ambitiösa katalogen över Per Hiertas strålande fina boksamling med fokus på svenska, finska och danska 1500-talstryck, äldre isländsk litteratur och sagor samt svensk 1600-talslitteratur. Samlingen innehåller också en bra avdelning passande referensböcker och faksimiler samt många äldre utländska arbeten rörande Norden i äldre tid. Katalogen avslutas med några rester av Hiertas inkunabelsamling, vars huvuddel via Otto Smith hamnade på Kungliga biblioteket redan 1911. Linnésamlaren Emil Lindell har gjort anteckningar om en rad prelinneanska verk som fanns i Hiertas bibliotek.

Falköping, 2012. 384 s. Oklotryggbd med tryckta pärmar, vilka är obetydligt solkiga. Prislapp på bakre pärm. Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 118. Bibliografi över samtliga Astid Lindgrens arbeten under rubrikerna ”Barn- och ungdomsböcker”, ”Bilderböcker”, ”Samlingsvolymer”, ”Varia”, ”Visor”, ”Pjäser”, ”Astrid Lindgren före Astrid Lindgren”, ”Översättningar och texttolkningar” och ”Rara texter i Astrid Lindgren-sällskapets medlemsblad”. Med färgbilder avbildande både främre och bakre omslag för samtliga titlar.

Sthlm, 1899. (4),16 s. Häftad. Ryggen med revor upp- och nedtill. Omslaget lite fläckat och med nagg och revor i kanterna. Inlagan lite lös i häftningen. Lite smårevor i ytterkanterna på s. 5-8. Med dedikation till C. Grönblad. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Johan Markus Hulth (1865-1928) var bibliotekarie, bland annat verksam vid Uppsala universitetsbibliotek och en av grundarna till Svenska Linnésällskapet 1917. Carl Grönblad var chef för Nobelbiblioteket från 1909 och hade ett fint referensbibliotek som såldes av Thulins antikvariat.