Søkeresultat

Köpenhamn, 1940. (8),391,(1) s. Klbd med guldlinjerad rygg och stänkta snitt. Främre omslag medbundet.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1778. 4:o. (6),18 s. Tagen ur band. Snävt skuren i övre marginalen i början med textförlust i rubriken på s. (4). Enstaka småfläckar. Sista bladet delvis loss. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 109-10. Översatt och bearbetad av Gudmund Jöran Adlerbeth som lagt till en egen prolog på vers.

Malmö, B. Cronholm, 1851. 8:o. XXIX,(2,1 blank),304,(1) s. Grönt hklbd från mitten av 1900-talet med sparsamt guldornerad rygg och rödstänkta snitt. Inlagan något lagerfläckig. Författaren (1774-1860) var tysk präst och skriftställare samt f.d. biskop i Konstanz.

Örebro, N. M. Lindh, 1863. 8:o. XVI,514 s. Samtida grönt halvsaffianbd med guldlinjerad rygg, guldpräglat titeltryck på rygg och främre pärm samt brunstänkta snitt. Enstaka obetydliga småfläckar. Från Östanå, vilket är skrivet på främre pärmens insida och titelbladet. Fint ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 178-79 för komedin ”Den otålige”. Den första upplagan kom 1801-10 och andra tillökta upplagan 1814. Innehåller även fabler, dryckesvisor och några översättningar, bland annat en kortare översättning ur Popes ”Eloisa to Abelard”. Axel Gabriel Silverstolpe (1762-1816) var författare, hovman och politiker. Han var politiskt aktiv i samband med statsvälvningen 1809 och var en av männen bakom 1809 års grundlagsverk. Han satt också i 1812 års uppfostringskommitté och var ledamot av Musikaliska akademien, Svenska akademien och Vetenskapsakademien.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1844. 8:o. (98) s. Häftad. Titelbladet ngt bruntonat och med noteringar i blåkrita samt vikmärken. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4582.

Sthlm, 1922. (2 blanka),44,(1) s. Svagt nött marmorerat mörkblått oklbd med landskapsvapnet i guld på främre pärm (Hedberg). Omslaget medbundet. De blanka bladet med några solkfläckar. Försättsbladen, omslaget samt de första och sista sidorna med en liten tonad fuktrand i övre marginalen. Tillskrift från landshövdingen Axel Ekman till kollegan Gustaf Axel Wachtmeister. Tryckt i 200 numrerade exemplar, varav detta är nummer 55. Fram till år 1997 hade landshövdingen över Skaraborgs län Marieholm som sitt residens. På sidorna 33-43 återfinns en biografisk förteckning över alla landshövdingar (inklusive tidigare titlar) från Algot Brynolfsson 1280 till Axel Ekman som tillträtt 1917. I den rikt illustrerade genomgången av hemmet syns mycket konst, porträtt och konsthantverk från de värdefulla Ekmanska samlingarna.

Bern, Benteli, 1977. 90,(2) s. + LINDE, ULF. Kilroy, Castor och Pollux. Carl Fredrik Reuterswärd. Moderna Museet, Stockholm, 10. sep. 1977. Bilaga till Moderna Museets katalog 149. [=rubrik på s. 3]. U.o., (1977). (4) s. Lätt nött opappbd med lätt nött och ojämnt blekt skyddsomslag. Bilagan vikt och löst bilagd. Med dedikation från Reuterswärd i katalogen ”Lausanne 9.X.1977. Till Martina och Olof från deras tillgivne Roquefort”. Ur Olof Lagercrantz bibliotek och med inklistrad etikett på bakre pärmens insida som anger detta. Moderna museets katalog 149. Bilagan är delvis ett faksimil av det nummer av ”Herald tribune” där Reuterswärd annonserade om sin långvariga semester. Dedikationen syftar på det som står tryckt på skyddsomslagets främre flik: ”Je suis le Roquefort”. Om detta är ett citat ur Ekelöfs Mölna-elegi eller om Ekelöf och Reuterswärd har hämtat det ur en gemensam källa har inte efterforskats.

Rock Island, Ill, 1890. VIII,870 s. Dekorerat brunt oklbd. Arvid Wallgrens exlibris och namnteckning, den senare daterad 1920.

Örebro, N. M. Lindh, 1835. 8:o. (4),329 s. Samtida svart hfrbd med rikt gulddekorerad rygg och marmorerade snitt. Något nötta falsar. Spridda fläckar, t.ex. ett par fuktfläckar på s. 4-7, fläckar i övre marginalen på s. 82-88 och en fuktrand i övre marginalen på s. 259-70. Lorentz Eric Lindblads namnteckning daterad Uppsala 1847 och Gösta Hjortzbergs exlibris. På bakpärmens insida en liten numrerad biblioteksetikett. Karl August Nicander (1799-1839) väckte under studietiden i Uppsala uppmärksamhet för några smärre poem, publicerade i ”Kalender för damer” och för den separat utgivna dikten ”Runesvärdet och den förste riddaren”. Med ”Nya dikter” mottog Nicander stipendium från såväl kronprins Oskar som Svenska akademien, och han använde pengarna för en längre vistelse i Italien. Hemma i Sverige och Stockholm igen präglades hans liv av ständig fattigdom, främst på grund av misskötsel av tjänsten som kopist på Krigsexpeditionen. Mot slutet av sitt liv fann han en beskyddare i Adolf Bonnier, till vilken han också sålde förlagsrätten till sina skrifter. Nicander begravdes liksom Stagnelius, också han en misslyckad kopist, på Maria kyrkogård i Stockholm. Förelliggande samling innehåller en rad minnen på vers och prosa från Nicanders resa, mest från Italien och Wien

Värnamo, 2008. 189,(3) s. Opappbd. Hagströmerbibliotekets skriftserie 6. Rikt illustrerat och kommenterat urval av den svenska medicinska litteraturen under fem århundraden.

Vasa, 1887. 67 s. Häftad. Det gula tryckta omslaget en aning nött. Liten reva med pappersförlust i övre och nedre yttre hörn på det främre omslaget. Dagboken börjar den 9 februari och slutar den 12 september 1808.

Sthlm, 1894. 119 s. Häftad. Omslaget nött och veckat samt med smårevor, spricka i ryggens övre halva. Dedikation till M. Weibull. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2774. K. Vitterhets historie och antiqvitets akademiens handlingar n.f. 12:2. Upplästes som inträdestal i akademien 1890, men är här kompletterat med nio bilagor med olika handskrifts- och bokförteckningar etc.

Uppsala, 1939. XLIII,(1),444 s. & plr + Löst bifogat spikningsblad. Enkelt svart hklbd med suddig ryggtitel i guld. Omslaget medbundet, det främre något solkigt. Aningen beskuren dedikation till Bengt Hellekant. Fortsatt ett mycket användbart verk.

Sthlm, 1967. 210,(1) s. & plr. Häftad. Omslaget lite solkigt och nött samt med prislapp på baksidan. Smutstitelbladet aningen missfärgat av tidigare inlagt tidningsurklipp. På sidorna 96-137 avhandlas olika föremålskategorier, som silver, möbler, keramik, vapen liksom bibliotek och arkiv. Arbetet innehåller också ett antal bilagor med avtryckta handlingar, till exempel inventarieförteckningar från 1655 och 1689 samt en bouppteckning från 1873. En rad användbara släkttabeller avtrycks också. Bland slottets märkvärdigheter märks de många Fersenminnena, bland annat från Axel von Fersens tid vid franska hovet. Detta är den klassiska historiken rörande ett av Sveriges mest intressanta herresäten.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, (1845). 8:o. (2),16 + (2),17-32 + (2),33-48 + (2),49-64 + (2),65-80 + (2),81-96 + (4),97-110,(1,1 blank) + (2),113-127,(1) + (2),XV,(1) s. Nio oskurna och delvis ouppskurna häften. Delvis med solk- och lagerfläckar. Häfte I med stor fuktrand. Marklin Catalogus disputationum 4-12. Allt som utkom. Respondenterna var S. A. Hedlund, R. Carlén, J. Rosell, G. Ekman, J. L. Ekman, E. R. Henschen, J. A. Nordin, F. Wallin och N. C. E. Treffenberg. Innehåller ”Sagan om Sunda och Upasunda. En episod ur Maha-Bharata”, ”Jadschnadattas död. En episod ur Ramajana”, ”Ganges’ nedstigande. En episod ur Ramajana”, ”Sagan om Kandu. Ue Brahma-Purana”, ”Draupadi’s bortröfvande. En epiod ur Maha-Bharata”, ”Stycken ur Manu’s lagar” och ”Fabler ur Hitopadesa” samt anmärkningar.

Sthlm, A. Bonniers boktryckeri, 1868. Liten 8:o. Front,(2),48,57-58 s. Med några illustrationer i texten. Samtida enkelt och ganska nött klotryggbd med handskriven titeletikett på främre pärmen. Ett tryckt främre omslag medbundet. Någon enstaka fläck. Främre omslaget med några småfläckar och gammalt bläckkludd på titelbladet. Ur Henning Mankells bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 2894. Öreskrifter för folket n:o 33. Hoppet i pagineringen till följd av slarv i sättningen. Det är ett separattryck ur kalendern ”Svea” 1868.

Växjö, A. Wrigseen & A. Thetzell, (1778). 4:o. (22) s. Beige hklbd från 1900-talets mitt med violett pärmpapper av äldre dekorerat papper med svart och vit dekor samt tryckt titeletikett av papper på frampärmen. Titelbladet solkigt och med fläckar och två lagningar. Gammal lagning i sista bladets övre marginal. Samtida tillskrift till komminister Åkermark på titelbladet. Med Hilding Pleijels exlibris med motiv från Växjö domkyrka och anteckning i blyerts på försättsbladet av Per-Erik Lindahl. Lidén Catalogus disputationum V, s. 57. Synodalavhandling vid kyrkomötet i Växjö oktober 1778. Består av över tvåhundrafemtio teologiska frågor vilka dock inte besvaras just i denna skrift. Avhandlar de första föräldrarnas, alltså Evas och Adams, begångna fel, samt den därmed sammanhängande ursprungliga arvssynden ”peccato originis”. Arvsynd är ett begrepp inom vissa inriktningar av kristen teologi. Begreppet används för att beteckna uppfattningen att människan ärver Adams synd och därför redan från födseln står i skuld till gud.

Sthlm, J. G. Lange, 1785. 8:o. 64 s. Med grav. titelvinjett. Nyare amatörmässigt vinrött klbd av bibliotekskaraktär med guldtryckt titel på frampärmen. Tråkigt klisterspår efter bortfallen titeletikett på ryggen. Lagerfläckigt titelblad med ett litet bläckmonogram i övre hörnet. Namnteckning Ulla Delhammar. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 3035. De fyra sista sidorna med avtryckta handlingar rörande Bengt Bergius donation av sin värdefulla brev- och avskriftssamling till Vetenskapsakademien. Bengt Bergius (1723-84) var Riksbanktjänsteman, historiker och stor handskriftssamlare. Tillsammans med sin bror Peter Jonas Bergius (1730-90) byggde han dessutom upp ett betydande bibliotek som även det kom att doneras till Vetenskapsakademien efter broderns död samtidigt som de skänkte Bergianska trädgården. Bengt Bergius är idag kanske mest känd för sitt verk ”Tal om läckerheter” 1785-87.

Cambridge, 1949. XI,(1),201,(2) s. Ngt snedläst oklbd med lätt nött skyddsomslag. ”Second impression, corrected”, den första utkom 1948.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1838. 12:o. 223 + 205 + 241 s. Samtida lätt nött och blekt brunt klbd med titel i guld på ryggen och brunstänkta snitt. Några fuktfläckar i marginalen mot slutet av tredje delen. Med Louise och Johan Sederholms namnteckningar. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier L:71. Utgiven i Hjertas ”Nytt läse-bibliothek”. Översättning av Anders Fredrik Dalin. George Payne Rainsford James (1799-1860) var historiker och författare. Originalet ”Philip Augustus” utkom 1831. Fredrika Lovisa ”Louise” Sederholm (1816-58) var född Sparre och gift med Johan Sederholm på Näfveqvarns bruk.

Sthlm, L. Salvius, 1765. 8:o. 30 s. Med en grav. titelvinjett. Häftad med gammal marmorerad ryggremsa. Vikta hörn. Övre hörnet med lite solk och kladdig gammal bläcknumrering 12. Några bläckfläckar på s. 5-8. Fuktrand i övre delen, mest på s. 17-24. Mörk författade bland annat ”Adalriks och Giöthildas äfwentyr” (1742-43), som brukar kallas den första svenska romanen.